Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Svenska Kraftnät: Risken för elbrist ökar

Trenden fortsätter – marginalerna i det svenska elkraftsystemet minskar när behovet är som störst. Risken för elbrist under vintern ökar, enligt Svenska kraftnät.

Varje år summerar Svenska kraftnät den gångna vinterns elförbrukning och gör en prognos för nästa år, på regeringens uppdrag. Det handlar om att ringa in när elförbrukningen är som störst och peka ut importbehovet. Det prognosen tar sikte på är den enskilda timme under vintern då elförbrukningen bedöms bli som störst.

– Under de tre senaste åren har importbehovet ökat. Vi har inte inhemsk produktion som är tillräcklig. Den senaste rapporten visar att underskottet i kraftbalansen ökar ännu mer inför kommande vinter. Marginalerna minskar, säger Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör på Svenska kraftnät.

Mer vindkraft

De två äldsta reaktorerna på Ringhals står redan stilla, och i slutet av året stängs den andra av dem definitivt. Elproduktionen från andra slags kraftkällor, i synnerhet vindkraften, ökar visserligen, men den elproduktionen är svår att förutse och prognostisera.

– Den produktionen är inte planerbar och det har visat sig att när det är som kallast blåser det inte särskilt mycket, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Under den gångna vintern blev effektsituationen inte så ansträngd, då vädret var ovanligt milt. Skulle vädret i stället bli ovanligt kallt, men även under en normalvinter, kan el behöva importeras under perioder då förbrukningen är som störst.

– De största utmaningarna har vi i södra Sverige. Vi har väldigt mycket elproduktion i norra Sverige men vi har inte lika mycket i södra Sverige där elförbrukningen är som störst, säger Lotta Medelius–Bredhe.

Flerårig trend

Ett kontinuerligt arbete pågår för att säkerställa importmöjligheter.

– De är mycket goda, vi har mycket kablar och ledningar till andra länder. Men, om andra länder hamnar i samma vädersituation som vi finns tillfällen då vi ser att importmöjligheterna kan vara ansträngda, säger Lotta Medelius–Bredhe.

I ett kort perspektiv bedömer hon riskerna i systemet som relativt små, men pekar på att det är en trend som pågått ett tag och att det krävs investeringar för att komma till rätta med obalansen i kraftsystemet under vintern.

Det handlar också om investeringar för att öka flexibiliteten i elförbrukningen, så att konsumenter kan flytta förbrukning över tid samt att skapa möjligheter till kraftöverföringar från de norra delarna av landet till de södra.

Ett stort problem är att låga elpriser gör att lönsamheten för till exempel investeringar i planerbar produktion är låg, enligt Lotta Medelius–Bredhe.

– På längre sikt, framför allt om vi ser en ökad elanvändning, är det viktigt att vi har möjligheter att göra de investeringar vi ser framför oss, säger hon.

Fakta: Utdrag ur kraftbalansrapporten

Inför kommande vinter är prognosen för den så kallade topplasttimmen, då elförbrukningen är som störst, ett underskott på 1 700 megawatt om det blir en normalvinter. Blir det en kallare vinter kan underskottet under topplasttimmen bli 2 900 megawatt.

Svenska kraftnät beräknar också möjligheterna till import av el och om det kan matcha det svenska underskottet. När tillgänglig import räknas med finns indikationer på att södra Sverige, elområden 3 och 4, riskerar att få ett elunderskott under en kortare period än en timme om det blir en normalvinter. Blir det kallare än vanligt riskerar "den simulerade" effektbristen att bli flera timmar, enligt rapporten.

Källa: Svenska kraftnät

Toppnyheter

Patienten Jennifer Haller får Modernas vaccin under försöket den 16 mars. Ted S. Warren / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Alla 45 patienter i Modernas test utvecklade antikroppar – endast milda symptom

Alla 45 patienter som deltog i läkemedelsbolaget Modernas test med ett potentiellt coronavirusvaccin har utvecklat antikroppar, skriver CNBC.

Enligt det Astra Zeneca-delägda bolaget fick samtliga patienter ett ”robust” skydd. Moderna uppger att de deltagande personerna utvecklat ett fyra gånger starkare skydd än patienter som återhämtat sig från covid-19.

Över hälften av de deltagande patienterna fick också någon form av biverkningar, som illamående eller huvudvärk. Men symptomen var så pass milda att experimentet inte behövde avbrytas.

Datan har publicerats i New England Journal of Medicine. Resultaten är lovande men arbetet med vaccinet är ännu inne i ett tidigt stadium, konstaterar CNN.

2 tim
Arkivbild på ett SJ-tåg. Tor Johnsson / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Näringsdepartementet ska kontakta SJ om trängseln

Näringsdepartementet har fått i uppdrag att ta kontakt med SJ för att låta tågbolaget berätta hur det tänker kring trängsel på tågen. Det säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) till TT efter oro kring virusspridning på grund av många människor i vagnarna.

Före månadsskiftet kunde den som bokade biljetter på SJ vara säker på att inte hamna bredvid en okänd person. Någon sådan garanti finns inte längre när SJ nu kör med cirka 75 procents kapacitet.

SJ:s presschef Tobbe Lundell upplever inte att Folkhälsomyndigheten har några problem med upplägget.

– Vi har haft ett antal möten med dem och är alltid beredda att göra förändringar om de skulle ändra sina anvisningar, säger han.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Bild från klimatprotester i Frankfurt i Tyskland den 20 september 2019. Michael Probst / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

Ekonomer: Ge ett rungande ja till EU:s nya koldioxidtull

Sverige bör helhjärtat stödja EU:s förslag om en koldioxidtull mot omvärlden under Europeiska rådets möte i veckan, skriver ekonomerna Anders Olshov och Håkan Pihl på DN Debatt.

Duon menar att förslaget har två tydliga fördelar: det är en mycket viktig klimatåtgärd och det likställer konkurrensen inom och utanför unionen. En sådan gränsskatt skulle leda till att förorenare finner det lönsamt att genomföra utsläppsminskningar, spår ekonomerna.

”EU måste för sin trovärdighets skull visa att koldioxidtullen inte primärt handlar om egenintresse – om att finansiera sin återhämtningsfond på föreslagna 750 miljarder euro och att rädda jobb i EU – utan om att hjälpa världen att hejda klimatförändringen.”

3 tim
Illustrationsbilder. TT
undefined

Tvågradersmålet är positivt även för ekonomin

Att begränsa den globala uppvärmningen till två grader i enlighet med Parisavtalets mål är inte bara gynnsamt för klimatet utan även för ekonomin. Det är resultatet av nya beräkningar som forskare vid bland annat Chalmers gör i en studie som publiceras i Nature Climate Change, rapporterar SR Vetenskapsradion och DN.

Forskarna har gjort nya beräkningar i den så kallade DICE-modellen som Yaleprofessorn William Nordhaus fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2018. Han drog då slutsatsen att det samhällsekonomiskt är mest optimalt att lägga målet på 3,5 graders uppvärmning till år 2100.

Modellen har nu uppdaterats med forskningsresultat gällande exempelvis skador av klimatförändringar i framtiden – den nya slutsatsen är att två grader eller lägre är optimalt.

– Det här visar att det går att motivera kraftfulla klimatåtgärder på rent ekonomiska grunder, säger Christian Azar professor i energi och miljö på Chalmers, till DN.

Idag 08:41
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer