Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagarnas villkor

Svenska företag riskerar miljonböter – vågar inte ta strid

Regeringens nya regler innebär att företag kan åka på miljontals kronor i böter. Då är det viktigt att rättssäkerheten hänger med. Men det gör den inte, varnar experter som fPlus har intervjuat.

Rättssäkerheten för landets företagare är hotad. Det menar Mia Falk, Head of Corporate Crime & Compliance på advokatfirman Vinge, efter att regeringen meddelat att man vill skärpa de straffrättsliga sanktionerna mot företag.

– Företagen saknar en reglerad rätt att underrättas om brottsmisstanke och om grunden för företagets straffrättsliga ansvar. Det är problematiskt, säger hon till fPlus.

En fysisk person som misstänks för brott har en lagstadgad rätt att bli underrättad om brottsmisstanken, ta del av utredningsmaterial och biträdas av försvarare. Då ett företag enligt svensk lag inte kan begå brott finns inte samma rättigheter. Istället styrs processerna av domstolspraxis och Åklagarmyndighetens interna riktlinjer, menar Mia Falk.

– Strafföreläggande är en mycket effektiv form av lagföring för åklagarna, säger hon.

Böter höjs från 10 miljoner till 500 miljoner

Från den 1 januari 2020 kommer maxtaket för företagsböter att höjas från 10 till 500 miljoner för ”större företag”. En rad företag räknas som ”större”, påpekar Mia Falk (se faktaruta längst ned). Företagsboten innefattar bland annat arbetsmiljöbrott, miljöbrott och givande av muta.

Mia Falk berättar att åklagarna samtidigt ges ökad makt att utfärda företagsböter på upp till 3 miljoner kronor utan rättegång – och det oavsett kvaliteten på åklagarnas utredningar.

– I många fall kommer det innebära att ingen domstol tar ställning till bevisningen, eller ens om något brott har begåtts. Konsekvensen kan bli att många företag hellre accepterar ett strafföreläggande från en åklagare än riskerar en domstolsprocess som är tidskrävande, dyr och offentlig, säger hon.

Hon är inte ensam om att beskriva en situation där företagare känner sig tvungna att ”göra upp i godo”, även om de känner att de har rätten på sin sida. Skattejuristen Andreas Möller, som jobbade på Skatteverket i 12 år innan han drog igång en egen byrå, berättade till exempel nyligen för fPlus att många skattskyldiga lägger sig platt för Skatteverket eftersom en process mot myndigheten innebär stora kostnader alldeles oavsett utgången.

Rättssäkerheten har inte hängt med

Rättssäkerheten för landets företagare har fått många törnar under det senaste året och kritiken har varit stark mot både nya lagar och att myndigheter fått mer muskler för att bekämpa brott, utan att rättssäkerheten har hängt med.

Bland annat menar företagare och experter som fPlus har intervjuat att trots att Skatteverket under lång tid har haft långtgående befogenheter när det gäller att driva in skatt och utreda skattebrott och bedrägerier, så har myndigheten på senare tid fått ännu mer muskler och ”kan köra över ett företag med ganska enkla medel”. Dessutom visar studier att företag som överklagar och processar mot myndigheter får stå för kostnaden – även när de vinner.

Bristande förutsägbarhet kring böterna

Advokaten Börje Leidhammar är överlag positiv till att regeringen nu vill skärpa de straffrättsliga sanktionerna mot företag och höja taket för företagsboten, men poängterar att det finns brister.

– Lagstiftaren har förlitat sig mycket på domstolspraxis vilket gör att det nu är mycket svårt att förutse vilka konsekvenser det kommer att bli. Framförallt finns det en bristande förutsägbarhet kring beloppen som ryms inom företagsböterna, vilket för den enskilde företagaren kommer att leda till en osäkerhet framöver, säger han till fPlus.

Han menar dock att det kan vara positivt för svenska företag att få liknande konkurrensvillkor som övriga EU-länder men att det ofta blir problematiskt när EU-lagstiftning ska anpassas till Sverige. Han har tidigare lyft hur rättssäkerhetsperspektivet för Sveriges företagare äventyras och varit starkt kritisk mot bland annat förslaget om ökade rapporteringskrav för skatterådgivare, där han har varnat för att skatterådgivare i praktiken tvingas bli angivare åt Skatteverket.

– Det händer mycket på EU-nivå vilket har gjort det svårt för svensk lagstiftning att hänga med. Framförallt när det gäller näringslivsfrågor finns det flera exempel på när man inte har gjort helt klart för sig vilka konsekvenser som kan uppstå för företagen, säger han.

Uppmanar företagen att vara förberedda

Då Sverige tidigare har kritiserats av bland annat OECD för att företagsböterna är för låga är en höjning i grunden positivt, menar Mia Falk.

– Företagsboten ska vara så pass hög att det finns en allmänpreventiv verkan. Men med de nya företagsböterna riskerar större företag hundratals miljoner kronor i böter och det kräver att rättssäkerheten hänger med.

Enligt Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister, är det en rejäl, men motiverad, höjning av maxbeloppet.

– Det ska kosta att slarva med exempelvis arbetsmiljö. I dag får små och stora företag betala samma bötesbelopp för likartade brott. Det kan leda till att en bot som för ett mindre företag är mycket kännbar knappt blir märkbar för ett större företag, trots att brottsligheten är lika allvarlig, säger han på regeringens hemsida.

Men Mia Falk menar att lagen borde justeras så att företag som riskerar företagsböter åtminstone får samma rättigheter som fysiska personer, och att rättssäkerheten för mindre företag stärks.

– Men till dess är det upp till företagen att vara förberedda. Därför uppmanar vi företag att jobba aktivt med sitt förebyggande arbete och även var medvetna om sina rättigheter. Vi uppskattar att det är långt ifrån alla bolag som har koll på hur det här systemet fungerar, säger hon.

Många ses som storföretag

Större företag omfattar alla börsnoterade bolag samt företag som uppfyller minst två av följande villkor: mer än 50 anställda, en balansomslutning om mer än 40 miljoner kronor och en netto­omsättning om mer än 80 miljoner kronor.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer