Foto: TT
Det svenska skattetrycket

Svenska folket säger nej till nya vitvaruskatten

Kemikalieskatt eller skatt på vitvaror? Enligt en ny opinionsundersökning vill allmänheten ha mer av den ena och mindre av den andra. Haken: det är en och samma skatt – men namnet avgör inställningen till den.

Den så kallade kemikalieskatten, som infördes sommaren 2017, föreslås nu av regeringen att höjas med över 30 procent. Vissa elektronikprodukter och vitvaror kommer då att bli dyrare än vad de är i dag.

Enligt en undersökning som fPlus har beställt av Svenskt Näringsliv är det en stor skillnad i opinionen beroende på hur skatten benämns. När allmänheten fick svara på om den anser att ”kemikalieskatten” borde minskas, höjas eller förbli oförändrad svarade 12 procent att den borde minskas, 51 procent höjas och resterande oförändrad.

När allmänheten i stället fick svara på huruvida ”skatten på vitvaror- och diverse hemelektronikprodukter” borde höjas, minskas eller förbli oförändrad blev det en markant skillnad mot första frågan. Svaret blev att 33 procent tyckte att skatten skulle minska och bara tio procent att den skulle höjas.

Tove Jarl.  Foto: Ernst Henry Photography

Hur kunde det bli en sådan stor skillnad i resultat beroende på vilken benämning man har på skatten?

Tove Jarl, chef för opinionsanalys på Svenskt Näringsliv och ansvarig för undersökningen, säger att allmänheten har låg förståelse för vad skatten egentligen innebär.

– Många tror att skatten löser problemet med farliga kemikalier. Men det är en skatt på företagande, säger hon och fortsätter:

– Det är den som sätter namnet på skatten som också sätter agendan för opinionen. När skatten nu föreslås höjas med över 30 procent tror många då att det handlar om att bli av med skadliga kemikalier.

Robert Lönn, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, säger att opinionsundersökningens resultat sannolikt visar på bristande kunskap bland allmänheten.

– Ordet ”kemikalier” låter dåligt och farligt – nästan som om det handlar om en förorening trots att det finns både farliga och ofarliga kemikalier. Om man i stället inser att skatten tas ut på produkter som man själv behöver blir det ett annorlunda resultat, säger han.

Varans vikt avgör

Syftet med den så kallade kemikalieskatten är att den ska minska förekomsten av brom-, klor och fosforföreningar i flamskyddsmedel genom att beskatta elektronik- och vitvaror. Flamskyddsmedel används för att förhindra att produkter börjar brinna.

Det är dock inte mängden flamskyddsmedel i en produkt som avgör hur mycket beskattningen ligger på utan det är produktens vikt som är avgörande. Faktum är att det inte spelar någon roll om produkten i fråga innehåller skadliga flamskyddsmedel eller inte så länge den specifika varan omfattas av skatten.

Vilka miljöeffekter blir det av skatten?

– Det går inte att påvisa några miljöeffekter. Man missbrukar ordet ”miljöskatt”, säger Robert Lönn.

Han ifrågasätter att nämnda skatt räknas som en miljöskatt eftersom det inte finns någon tydlig koppling mellan mängden farliga kemikalier och skatteuttaget. I stället borde den betraktas som en fiskal skatt på elektronik. Han anser också att utvärderingar måste kunna påvisa en positiv miljöeffekt innan skatten höjs, men att det inte har gjorts.

Vidare säger Robert Lönn att skatten inte heller har bidragit till de intäkter som staten hade räknat med.

– 2,4 miljarder kronor per år till statskassan beräknades skatten ge vid införandet men det har i stället blivit 1,4 miljarder för år 2018.

Hur allvarlig är en höjning av kemikalieskatten?

– Det blir en negativ påverkan på den svenska handeln eftersom det ökar incitamenten för privatpersoner att handla från utlandet då deras inköp från utlandet inte omfattas av skatten. Konstruktionen är fel ur konkurrenssynpunkt då skatten missgynnar svenska företag, säger Robert Lönn.

Robert Lönn. Foto: Ernst Henry Photography

Dyrare varor

Felix Åberg är konsult på Handelns utredningsinstitut (HUI). HUI har i en utredning tagit reda på vilka ekonomiska effekter som den befintliga kemikalieskatten, från 2017, har lett till.

– Vi kan konstatera att en direkt konsekvens av skatten är att svenska produkter har blivit relativt dyrare, säger han, och fortsätter:

– Elektronikvaror brukar snabbt bli mycket billigare men svenska företag har inte kunnat sänka sina priser i samma takt som utländska företag. Det blir mer attraktivt för privatpersoner att handla från utlandet då.

Felix Åberg säger att det är svårt att mäta det exakta bortfallet inom den svenska handeln. Men enligt HUI:s beräkningar är det totala försäljningsborttappet runt 4,4 miljarder kronor årligen, givet 2018 års nivå på skatten.

Vad innebär en höjning av kemikalieskatten?

– Det innebär ytterligare bortfall av försäljning inom den svenska elektronikbranschen. Beräkningen ligger på totalt 5,9 miljarder kronor, inklusive de 4,4 miljarder som kommer att ske med den befintliga skatten, säger Felix Åberg.

– Arbetstillfällena beräknas också minska mellan 800 och 2 000 stycken i Sverige, avslutar han.

Felix Åberg. Foto: Bjorn Mattisson/bjornfotograf.se

Toppnyheter

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire. Benoit Tessier / TT NYHETSBYRÅN
Trumps nya tullar

Franske ministern: USA:s tullar en ”fientlig handling”

USA:s nya tullar mot EU är en ”fientlig handling” mot allierade. Det sa Frankrikes finansminister Bruno Le Maire till reportrar i samband det IMF:s och Världsbankens pågående årsmöte i Washington, rapporterar AFP.

– Det här fientliga handlingarna är inte välkomna, fortsatte han.

Under natten till fredagen införde USA rekordhöga tullar bland annat mot flygplanstillverkaren Airbus och på flera EU-varor till ett värde av 7,5 miljarder dollar, motsvarande 72,5 miljarder kronor.

2 tim
Sofia Tanaka/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

EU: Måste vidta åtgärder efter USA:s höjda tullar

EU är nu tvungna att svara på USA:s höjda tullar mot unionen. Det säger handelskommissionär Cecilia Malmström.

– Vi beklagar USA:s val att gå fram med tariffer, säger Malmström i ett uttalande under fredagen.

– Det här lämnar oss utan något annat alternativ än att fortsätta på den inslagna vägen med tariffer i fallet med Boeing, där USA har brutit mot WTO:s regler.

Det var under natten till i dag som rekordhöga tullar mot EU-varor för 7,5 miljarder trädde i kraft.

Tullarna är riktade mot flygplanstillverkaren Airbus som är i en långdragen konflikt med amerikanska Boeing samt europeiska livsmedelsvaror som ost, vin och whisky.

5 tim
Regis Duvignau / TT NYHETSBYRÅN
undefined

USA-tullar mot EU:s Airbus och whisky trädda i kraft

Natten till fredagen trädde USA:s tullar mot EU i kraft. Tullarna gäller varor värda totalt 7,5 miljarder dollar. De är riktade mot flygplanstillverkaren Airbus samt europeiskt vin och whisky.

Flygplanen från Airbus kommer att kosta ytterligare 10 procent när de importeras till USA. Vin från Frankrike, Spanien och Tyskland beläggs med 25-procentiga tullar.

Frankrikes finansminister Bruno Le Marie har sagt att EU kommer att svara USA inom ramarna för handelsorganisationen WTO:s regler. Han säger samtidigt att det är ansvarsfullt att undvika konflikter i samband med den ekonomiska avmattningen.

– Dessa beslut kan ha väldigt negativa konsekvenser både från ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv.

Tullarna mot Airbus träder i kraft bara en dag efter att USA fått grönt ljus från WTO.

Idag 05:24
Läs mer om Trumps nya tullar
Morgan Johansson (S)/Syriska flyktingar. TT
Kriget i Syrien

”Vi ska inte tillbaka till flyktingsituationen 2015”

Striderna i norra Syrien har drivit över 300 000 människor på flykt – en utveckling som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) kallar ”oroande”, rapporterar Expressen. Samtidigt menar han att det i dag är svårare för människor att ta sig genom Europa och att Sverige har en annan lagstiftning än under flyktingvågen 2015.

”Det gör att risken för en ny flyktingkris i Sverige, likt 2015, är avsevärt mindre. Migrationsverket har en beredskapsplan och regeringen har en nära dialog med Migrationsverket. Vi ska inte tillbaka till den situationen vi hade 2015”, skriver han i ett mejl till tidningen.

2 tim
Erdogan i Istanbul i dag. TT NYHETSBYRÅN
undefined

Erdogan kallar Trumps brev ”över gränsen”, lovar svar

Donald Trumps omtalade brev till sin turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan var över gränsen för vad som är acceptabelt i diplomatiska kontakter. Det säger Erdogan i sin första kommentar om brevet, enligt Bloomberg.

I det ovanliga brevet varnade Trump Erdogan för att gå för hårt fram i sin invasion av norra Syrien.

”Var inte en tuffing. Var inte en idiot!” skrev den amerikanske presidenten.

Erdogan säger att ett svar på brevet inte är högst på agendan just nu.

– Men när tiden är den rätta, så kommer nödvändiga åtgärder att vidtas.

2 tim
Skadad man behandlas på sjukhuset i Tal Tamr i Syrien nära den turkiska gränsen. DELIL SOULEIMAN / AFP
undefined

Amnesty anklagar Turkiet: ”Allvarliga krigsbrott”

Kurdiska röda halvmånen uppger att minst sex personer vårdas för brännskador som de fått av okända vapen, skriver The Guardian.

FN kommer att samla information om krigsföringen i nordöstra Syrien och uppgifterna om att kemiska vapen används av de turkiska styrkona.

Samtidigt anklagar nu Amnesty Turkiet för krigsbrott skriver flera medier. Organisationen menar att Turkiet gjort sig skyldiga till ”allvarliga överträdelser och krigsbrott” sedan offensiven i nordöstra Syrien inleddes 9 oktober.

5 tim
Läs mer om Kriget i Syrien
Akademiska sjukhus/Björn Kadell. TT
Krisen i sjukvården

Materielkrisen riskerar att fortsätta i flera månader

Läget i Region Uppsala är fortsatt instabilt och det finns en överhängande risk för att materielkrisen i vården kommer att fortsätta en lång tid framöver.

– Det kan mycket väl röra sig om flera månader, säger Björn Kardell, logistikchef vid Region Uppsala, på en presskonferens.

80 procent av all planerad kirurgi genomförs nu och alla nödvändiga och så kallade tidskritiska operationer genomförs.

Verksamheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala kommer att rulla på, men medicinska prioriteringar kommer behöva göras för vilka patienter som kan få vård på grund av materielbristen.

3 tim
Erik Weiman, till höger, vid en tidigare pressträff.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledningen i krismöte: ”Vi vill att det ska bli rätt”

Under fredagsförmiddagen höll alla ordföranden i de drabbade regionerna ett krismöte, skriver flera medier. Enligt Monica Johansson från region Södermanland (S) har de målat med de ”breda penseldragen” i diskussionerna om hur materielbristen kunnat uppstå.

Erik Weiman (M) från Region Uppsala vill inte svara på om man kommer att försöka avbryta kontraktet med leverantören i förtid.

– Först ska vi lösa den akuta krisen. Vi vill att det ska bli rätt, och vill inte förhasta oss, säger han till TT.

Senare under fredagen väntas en pressträff där regionerna ska berätta hur det blir med nästa veckas operationer.

5 tim
Arkivbild.  isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skåne erbjuder regionerna hjälp under materielkrisen

Region Skåne har erbjudit hjälp till de regioner som tvingats ställa in operationer på grund av materielbristen, rapporterar Ekot. Skåne har frågat regionerna om de kan hjälpa till med utrustning, och de ser nu över vilken hjälp som behövs.

– Jag tycker vi har ett ansvar att vara solidariska mot varandra inom regionerna när vi hamnar i den här typen av mycket besvärliga situationer, säger Gilbert Tribo (L), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande i Region Skåne.

Under fredagen höll alla drabbade regioner ett krismöte. I till exempel Uppsala finns ännu inget besked om hur det blir med nästa veckas operationer.

5 tim
Läs mer om Krisen i sjukvården

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Arkivbild/Ulf Kristersson TT
De ensamkommande flyktingarna

M: ”Var det här vi varnade för med gymnasielagen”

På punkt efter punkt har farhågorna med den så kallade gymnasielagen besannats, larmade SKL i går.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson instämmer i kritiken.

– Det var det här vi varnade för. Men det finns ingen bättre lösning än att tillämpa lagen och då ska de som inte uppfyller kraven för att få stanna i Sverige också lämna Sverige, säger han till TT.

En del av kritiken från SKL går ut på att lärare hamnar i kläm när betygssättning och närvarorapportering kan avgöra frågan om uppehållstillstånd.

Kristersson säger att han lider med lärare som tvingas uppfatta sig som domare, men att deras uppgift i grund och botten är att säga om personer studerar och vilka resultat de når.

– Men jag förstår att de tycker att det är en otroligt obehaglig situation och det var en av våra kritikpunkter från början.

3 tim
Manifestation för ensamkommande unga i Stockholm, 2018. Anna Karolina Eriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Gymnasielagens risker besannas på varje punkt”

Gymnasielagen som gav ensamkommande unga rätt att stanna i Sverige är svårtolkad och måste ses över, skriver SKL:s ordförande Anders Knape i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Lagen trädde i kraft i juli förra året och omfattar 7 800 ungdomar. På punkt efter punkt har farhågorna kring lagen besannats, enligt Knape. Efter 15 månader ska de unga nu ansöka om förlängt uppehållstillstånd med stor ovisshet som följd, skriver han.

Knape nämner bland annat att skolpersonal står utan vägledning, att utbildningsplatserna är för få och kostsamma och att många unga drabbas av psykisk ohälsa. Han varnar också för ett växande parallellsamhälle när unga som omfattats av lagen får avslag på ansökningar om förlängning.

Igår 07:56
Läs mer om De ensamkommande flyktingarna