Foto: TT
Det svenska skattetrycket

Svenska folket säger nej till nya vitvaruskatten

Kemikalieskatt eller skatt på vitvaror? Enligt en ny opinionsundersökning vill allmänheten ha mer av den ena och mindre av den andra. Haken: det är en och samma skatt – men namnet avgör inställningen till den.

Den så kallade kemikalieskatten, som infördes sommaren 2017, föreslås nu av regeringen att höjas med över 30 procent. Vissa elektronikprodukter och vitvaror kommer då att bli dyrare än vad de är i dag.

Enligt en undersökning som fPlus har beställt av Svenskt Näringsliv är det en stor skillnad i opinionen beroende på hur skatten benämns. När allmänheten fick svara på om den anser att ”kemikalieskatten” borde minskas, höjas eller förbli oförändrad svarade 12 procent att den borde minskas, 51 procent höjas och resterande oförändrad.

När allmänheten i stället fick svara på huruvida ”skatten på vitvaror- och diverse hemelektronikprodukter” borde höjas, minskas eller förbli oförändrad blev det en markant skillnad mot första frågan. Svaret blev att 33 procent tyckte att skatten skulle minska och bara tio procent att den skulle höjas.

Tove Jarl.  Foto: Ernst Henry Photography

Hur kunde det bli en sådan stor skillnad i resultat beroende på vilken benämning man har på skatten?

Tove Jarl, chef för opinionsanalys på Svenskt Näringsliv och ansvarig för undersökningen, säger att allmänheten har låg förståelse för vad skatten egentligen innebär.

– Många tror att skatten löser problemet med farliga kemikalier. Men det är en skatt på företagande, säger hon och fortsätter:

– Det är den som sätter namnet på skatten som också sätter agendan för opinionen. När skatten nu föreslås höjas med över 30 procent tror många då att det handlar om att bli av med skadliga kemikalier.

Robert Lönn, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, säger att opinionsundersökningens resultat sannolikt visar på bristande kunskap bland allmänheten.

– Ordet ”kemikalier” låter dåligt och farligt – nästan som om det handlar om en förorening trots att det finns både farliga och ofarliga kemikalier. Om man i stället inser att skatten tas ut på produkter som man själv behöver blir det ett annorlunda resultat, säger han.

Varans vikt avgör

Syftet med den så kallade kemikalieskatten är att den ska minska förekomsten av brom-, klor och fosforföreningar i flamskyddsmedel genom att beskatta elektronik- och vitvaror. Flamskyddsmedel används för att förhindra att produkter börjar brinna.

Det är dock inte mängden flamskyddsmedel i en produkt som avgör hur mycket beskattningen ligger på utan det är produktens vikt som är avgörande. Faktum är att det inte spelar någon roll om produkten i fråga innehåller skadliga flamskyddsmedel eller inte så länge den specifika varan omfattas av skatten.

Vilka miljöeffekter blir det av skatten?

– Det går inte att påvisa några miljöeffekter. Man missbrukar ordet ”miljöskatt”, säger Robert Lönn.

Han ifrågasätter att nämnda skatt räknas som en miljöskatt eftersom det inte finns någon tydlig koppling mellan mängden farliga kemikalier och skatteuttaget. I stället borde den betraktas som en fiskal skatt på elektronik. Han anser också att utvärderingar måste kunna påvisa en positiv miljöeffekt innan skatten höjs, men att det inte har gjorts.

Vidare säger Robert Lönn att skatten inte heller har bidragit till de intäkter som staten hade räknat med.

– 2,4 miljarder kronor per år till statskassan beräknades skatten ge vid införandet men det har i stället blivit 1,4 miljarder för år 2018.

Hur allvarlig är en höjning av kemikalieskatten?

– Det blir en negativ påverkan på den svenska handeln eftersom det ökar incitamenten för privatpersoner att handla från utlandet då deras inköp från utlandet inte omfattas av skatten. Konstruktionen är fel ur konkurrenssynpunkt då skatten missgynnar svenska företag, säger Robert Lönn.

Robert Lönn. Foto: Ernst Henry Photography

Dyrare varor

Felix Åberg är konsult på Handelns utredningsinstitut (HUI). HUI har i en utredning tagit reda på vilka ekonomiska effekter som den befintliga kemikalieskatten, från 2017, har lett till.

– Vi kan konstatera att en direkt konsekvens av skatten är att svenska produkter har blivit relativt dyrare, säger han, och fortsätter:

– Elektronikvaror brukar snabbt bli mycket billigare men svenska företag har inte kunnat sänka sina priser i samma takt som utländska företag. Det blir mer attraktivt för privatpersoner att handla från utlandet då.

Felix Åberg säger att det är svårt att mäta det exakta bortfallet inom den svenska handeln. Men enligt HUI:s beräkningar är det totala försäljningsborttappet runt 4,4 miljarder kronor årligen, givet 2018 års nivå på skatten.

Vad innebär en höjning av kemikalieskatten?

– Det innebär ytterligare bortfall av försäljning inom den svenska elektronikbranschen. Beräkningen ligger på totalt 5,9 miljarder kronor, inklusive de 4,4 miljarder som kommer att ske med den befintliga skatten, säger Felix Åberg.

– Arbetstillfällena beräknas också minska mellan 800 och 2 000 stycken i Sverige, avslutar han.

Felix Åberg. Foto: Bjorn Mattisson/bjornfotograf.se

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer