Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Krisen i sjukvården

Svenonius om situationen i vården: ”En väldigt smärtsam omställning”

Den senaste tiden har svensk sjukvård debatterats flitigt mot bakgrund av bland annat flera varsel på sjukhus i Stockholmsregionen. Att vården kräver mer resurser än den ges är ett återkommande inslag i debatten, också i andra länder är resursfrågan central. Samtidigt skiljer sig utformningen av vårdsystem och organisation länder emellan. Sverige sticker ut på flera sätt, svenska läkare har bland annat färre patientkontakter i en jämförelse med andra OECD-länder. Men toppar däremot flera internationella kvalitetsmätningar.

Irene Svenonius (M) är ordförande för Region Stockholm, landets näst största parlament med ansvar för sjukvård, kollektivtrafik och utvecklingen i Stockholms län. Hur ser hon på vårdens resursbrist, förtroendet från allmänheten och vad vården behöver för att förbättras?

Ständigt pekas det mot resursbrist i vården, samtidigt har utgifterna ökat. Hur ska man förstå detta? Får vården inte de resurser som behövs?

– Vi har under många år ökat resurserna till hela den svenska sjukvården långt mer än befolkningsökningen eller behoven vuxit. Problemet i grunden handlar inte om resursbrist utan om  effektivitet, hur vi ska få ut mer effekt för pengarna som satsas är frågan, säger Irene Svenonius.

Hur får man ut mer effekt?

– Det handlar om hur vården är organiserad och beställs. Hälso- och sjukvården beställs idag av 21 olika regioner och beställs dessutom på 21 olika sätt. Det här är ineffektivt.

– Vi har också sett en ökad detaljstyrning, där olika myndigheter ökar regelkrånglet runt vården. Många läkare och sköterskor har fullt sjå att mata in olika uppgifter i olika system. I vår iver att skapa trygghet i vården så har vi skapat en överreglering vilket stjäl tid från patienter.

Hur vill du lösa det?

– Jag vill att vi rensar regelverket och vågar sätta tydliga mål på övergripande nivå. Vi måste styra mot effekter mycket mera. Staten borde ha generella statsbidrag, inte detaljstyrande särskilda riktade stöd.

Finns det något land som lyckats med detta?

– Om vi tittar på Sverige så har vi höga medicinska resultat i alla jämförelser men vi har problem med vårdköer. Nederländerna är ett intressant land att titta på.

I vår iver att skapa trygghet i vården så har vi skapat en överreglering

Sverige tillhör de OECD-länder som har lägst antal vårdplatser, men samtidigt flest antal läkare sett till befolkningen. Ändå träffar inte svenska läkare patienter i någon större utsträckning. Kan du förklara vad det här beror på?

– Hela Sverige har ett problem med ökad detaljstyrning som tvingar läkare att dubbel- och trippelarbeta med papper istället för att träffa fler patienter. Sedan beställer vi också vården på olika sätt, använder en rad olika IT-system som i sig kostar pengar. Allt detta drar pengar bort från vården.

Svenonius beskriver hur sjukhusen tidigare arbetade mer med öppen kirurgi, idag kan man göra mycket mer med skonsamma metoder. Ofta kan patienter  gå hem samma dag eller dagen efter en operation, även i högspecialiserad vård. Det har också medfört att vårdplatserna idag är färre.

– I Region Stockholm har vi byggt ut vården utanför sjukhusen kraftigt, det finns nästan lika många vårdplatser i avancerad sjukvård i hemmet som inne på akutsjukhusen.

Om tio procent mer resurser per invånare lades på hälso- och sjukvård, skulle livslängden öka med i snitt 3,5 år, enligt OECD:s beräkningar.  Låter det inte som en bra idé att skjuta till mer resurser?

– Jag tror att man kan skjuta till mer resurser utan att ta mer pengar från skattebetalarna. Om vi klarar av att sluta toppstyra den offentligt styrda vården och släpper in fler privata vårdgivare i hela sjukvårdssystemet, då kan resurserna räcka till mer, fortsätter Svenonius.

Svenonius säger att politiker, som hon själv, har en skyldighet att se till att skattebetalarna får ut mesta möjliga vård och att det sker genom att klara av uppgiften att styra rätt.

Under november och december har flera varsel lagts på sjukhusen i Stockholm. Varför sker detta nu?

– Vi har flyttat tyngdpunkten så att fler patienter ska få vård i den nära vården. Karolinska universitetssjukhuset ska från 2015 ägna sig åt smalare och vassare sjukvård åt de svårast sjuka, vilket betyder att man bedriver 20 procent mindre vård. Samtidigt har sjukhuset ökat antalet anställa trots att vårduppdraget har minskat. Den här resan gör hela sjukhussystemet nu.

Svenonius beskriver förändringen som sker i Stockholms län där patienter ska söka och få vård i allt större utsträckning utanför sjukhusen. Tyngdpunkten ligger på primärvård och specialistvård som växer utanför akutsjukhusen,  där man bland annat bygger ut den geriatriska vården.

Det är en sjuka i Sverige hur vi har detaljstyrt vården från politiken

– Det är en väldigt smärtsam omställning i Sverige, vi är av tradition väldigt sjukhustunga. Det finns 42 000 anställda i Stockholmsregionens egen vård och varslen omfattar omkring 800 anställda. Vi behöver all kompetens i vården också framåt, men vi behöver fler  i andra delar av vården och något färre på akutsjukhusen.

Flera statliga utredningar har pekat på behovet att göra sjukvården mindre sjukhustung. Alla partier har välkomnat denna omställning, menar Irene Svenonius, även om några nu, som hon beskriver det, får kalla fötter när det ska genomföras i praktiken.

Du har nyligen gett ut en skrift som handlar om framtiden för vården. ”Jag vill avskaffa mig själv” är titeln, hur ska den tolkas? Behövs det inget politiskt ledarskap och ansvar för vården?

– Jo, men att styra exakt hur vården ska utföras måste vi klara av att delegera mer mot professionerna. Det är en sjuka i Sverige hur vi har detaljstyrt vården från politiken.

– Vi borde tillsätta en nationell utredning som tittar på hur vi kan antingen gå mot en nationell beställning av vården eller införa en försäkringsmodell som den som finns i Nederländerna, fortsätter hon.

Nya Karolinska sjukhuset har kritiserats på en rad punkter, allt ifrån skenande konsultkostnader till vårdköer för allvarligt sjuka cancerpatienter.

Kan du förstå kritiken?

– Jag förstår kritiken mot att Karolinska byggdes som ett OPS-sjukhus (upphandlingsformen offentlig–privat samverkan där ett privat företag tilldelas ett uppdraget att finansiera, bygga och under viss tid driva en offentlig verksamhet) och att man haft en för alldeles för omfattande konsultanvändning, liksom kritiken mot cancerkön som fanns 2017, säger Svenonius och fortsätter:

– När jag 2016 valde, motvilligt, att acceptera nomineringen till finansregionråd var det med ett förbehåll till mitt parti att jag hade mycket starka uppfattningar om OPS-projektet och överanvändningen av konsulter. Mitt fokus från första dag 2017 har varit på att åstadkomma förändringar och förbättringar.

Avtalen har sedan dess omförhandlats för att sänka kostnaderna.

– Det var galna prissättningar för sådana enkla saker som att sätta upp hyllor till exempel. Det mest omskrivna bolaget var ute ur sjukhuset sex månader efter att jag tog vid. Kostnaden för OPS-avtalet är nu 4,4 miljarder lägre. 

En rad förändringar har skett sedan dess bland annat har en ny nämnd tillsatts, beskriver Svenonius, som tycker att vårdens resultat hamnat i skymundan i debatten.

– Däremot gör det mig lite ledsen att kritiken mot bygget blandas ihop med den fantastiska vården som bedrivs på sjukhuset. Med ständiga förbättringar har vi kunnat förbättra vården, människor som inte överlevde sina sjukdomar tidigare överlever idag. Det finns ett fullt fokus från de anställda på att skapa en ännu bättre vård och sjukhuset har fantastiska lokaler och besitter en världsledande kompetens. Man måste kunna klara av att kritisera ett bygge och skilja den kritiken från dagens vård, menar hon.

Vid mätningar av vårdkvalitet ligger svensk sjukvård ofta i toppklass. Ändå är förtroendet för vården inte jättehögt. 61 procent har stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet i sitt egna landsting eller region. Siffrorna skiljer stort mellan olika landsting och regioner. Andelen som anser att vården ges på lika villkor har också sjunkit, från 57 procent 2017 till 50 procent 2018. 

Varför känner människor så här?

– Det är bekymmersamt att människor inte har ett högre förtroende för vården. Det har ett nära samband med upplevelsen av tillgänglighet. Det är långa väntetider i många delar av Sverige, men de som väl varit inne i vården är i de allra flesta fall nöjda med vården. Vi måste förbättra tillgängligheten. 

Hur stor är samsynen med andra partier kring hur vården bör utvecklas skulle du säga?

– Politiskt över alla blockgränser finns en enighet att göra vården mindre sjukhustung och utveckla den goda nära vården, men när vi i praktiken genomför det så backar Socialdemokraterna och blir lite rädda.

– De stora skillnaderna i synen på vårdens utveckling handlar om patientens rätt att välja. Där finns det blockskillnader där borgerliga partier står för valfrihet och etableringsrätt för privata företag.

Det är inte acceptabelt med ett helt Västerås som står och väntar i vårdköer

Svenonius fortsätter att beskriva det som ”en djup ideologisk skillnad” mellan de som tror respektive misstror konkurrens i vården:

– Vi som står för valfrihet och konkurrens måste vara duktiga på att förklara och visa på hur valfriheten gör att vi får kortare väntetid och vårdköer. Man kan se både i Sverige och i andra länder att där monopol råder, där skapas köer och det blir ransonering av vård.

På frågan om vad svensk sjukvård är i störst behov av just nu återvänder Svenonius till ett minskat regelkrångel och att släppa kraften fri hos de anställda i vården. En situation där en uppgift som matats in någonstans i vårdsystemet glider genom resten av systemet, beskrivs som idealt. Men det mest angelägna tycks vara att ena den splittrade landstingsmodellen.

– Vi måste slopa de 21 länsgränser som finns i vården idag, vi är ett land! Det är inte acceptabelt med ett helt Västerås som står och väntar i vårdköer, avslutar Svenonius.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer