Den svenska kronan

Svag krona lyfter utlandsfonder

Den svaga kronan påverkar också svenskarnas fondsparande. I exempelvis global- och USA-fonder syns en tydlig positiv valutaeffekt. Här är sparekonomens bästa tips.

Det är bra att ha i åtanke när man väljer fonder, enligt sparekonomen.

– Att valutaförändringar har stor effekt på vår totalavkastning har varit tydligt de senaste åren då kronan har försvagats kraftigt gentemot majoriteten av världens valutor, säger Johanna Kull, sparekonom på Avanza.

När man, antingen direkt eller genom en fond, äger aktier som är noterade på en utländsk börs sparar man samtidigt i utländsk valuta. Särskilt i fonder med placeringar i amerikanska dollar är de senaste årens valutaeffekt tydlig.

USA-fonder har i snitt avkastat 125 procent de senaste fem åren och globalfonder, med 50–60 procent av placeringar i amerikanska aktier, har i snitt gett en avkastning på 87 procent under samma period. Omkring en tredjedel av avkastningen är en ren effekt av att den svenska kronan har försvagats.

Johanna Kull anser att de senaste årens utveckling sätter ljuset på vikten av att bredda sitt sparande även när det kommer till valuta.

– Vi pratar ofta om vikten av diversifiering i sparande och det gäller även valutor, säger hon.

”Aktiespararna är mer hemkära”

När man talar om placeringar i andra valutor pratar man ofta i termer av att det finns en inbyggd risk kopplat till svängningar i valutakurser.

– Det är lika mycket valutarisk att enbart investera i svenska kronan. Om man bara sparar i Sverigefonder har man köpt en ganska smal del av världen, säger Johanna Kull.

Samtidigt har flera svenska exportföretag fått en skjuts av den svaga kronan vilket har påverkat dessa bolags aktiekurser positivt. Men, enligt Johanna Kull, går det inte att jämföra med valutaeffekten i global- och USA-fonder.

Globalfonder och USA-fonder är populära bland svenska sparare. Men av de som enbart sparar i aktier är många sämre på att sprida sina risker när det gäller valuta.

Av Avanzas kunder är det tre av tio aktiesparare som äger utländska aktier och som därmed gynnats i sitt sparande av att kronan försvagats.

– Aktiespararna är mer hemkära. De skulle kunna lära av fondspararna, alternativt komplettera sin aktieportfölj med en globalfond för att få lite fler ben att stå på, säger Johanna Kull.

Men hon tycker samtidigt inte att en vanlig sparare ska styra sitt sparande utifrån förväntningar på hur kronkursen kommer att utvecklas.

– Valutakurser är notoriskt svåra att förutspå. Man ska inte räkna med att få samma valutaeffekt de kommande fem åren som det har varit nu. Men för ett långsiktigt hållbart sparande bör man ha en sparportfölj med både globalfonder och Sverigefonder, säger Johanna Kull.

Har du inte någon globalfond i dag kan det vara en idé att börja spara i en sådan, anser hon.

– Då får du en bättre bredd av bolag och utöver det får du en bättre valutadiversifiering, säger Johanna Kull.

En dollar kostar i dagsläget omkring 9:65 kronor. Så dyr har dollarn inte varit, i svenska kronor mätt, sedan 2002.

En euro kostar runt 10:75 kronor. Senast euron låg på den nivån var sommaren 2009.

Toppnyheter

Brexitmotståndare i London jublar. Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Hundratusentals jublade i London när beskedet kom

Ett vilt jubel utbröt bland demonstranter i London när Boris Johnson fick ännu en smocka i parlamentet under lördagen.

Uppemot en miljon människor har samlats på gatorna för att demonstrera för en ny folkomröstning om brexit, och beskedet om att Johnson måste be EU om mer tid väckte optimism.

– Det är en miniseger för oss som vill vara kvar i EU, säger demonstranten John Warman till Reuters.

2 tim
Talmannen John Bercow i parlamentet i dag. JESSICA TAYLOR / UK PARLIAMENT
undefined

Bakslag för Boris Johnson – parlamentet tvingar honom att be om brexitförlängning

Det brittiska parlamentet har röstat ja till ett tilläggsförslag som innebär att brexitprocessen försenas. Förslaget lades fram av den oberoende parlamentarikern Oliver Letwin och godkändes med siffrorna 322–306.

Detta innebär ett stort bakslag för premiärminister Boris Johnson som nu måste be EU att flytta fram brexitdatumet, som i nuläget är 31 oktober. Men Johnsons svar efter omröstningen var tydligt: Han kommer inte att be EU om mer tid.

Godkännandet av tillägget innebär också att det inte blir någon skarp omröstning om Johnsons brexitavtal under lördagskvällen. Enligt Johnson planerar man att hålla den omröstningen under nästa vecka i stället.

3 tim
ARIS OIKONOMOU / AFP
undefined

EU ber Johnson förklara sig ”så snart som möjligt”

EU-kommissionen ber Storbritannien klargöra vad som händer efter godkännandet av Oliver Letwins tilläggsförslag.

I praktiken innebär godkännandet av tilläggsförslaget att det inte blir någon skarp omröstning om brexitavtalet i parlamentet i kväll, och att Boris Johnson måste be EU om mer tid för Storbritanniens utträde. Något han i parlamentet sa att han inte tänker göra.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers talesperson Mina Andreeva skriver på Twitter att man har noterat dagens utveckling.

”Det är upp till den brittiska regeringen att informera oss så snart som möjligt om vad nästa steg blir”, tillägger hon.

2 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer