Det väntas krisåtgärder och stimulanser för 100 miljarder i den annalkande höstbudgeten, enligt storbankerna SEB:s och Swedbanks ekonomer. SEB höjer samtidigt BNP-prognosen för både 2020 och 2021.

Coronakrisen kommer inte att slå så hårt mot svensk ekonomi som tidigare befarat, enligt SEB:s prognos Nordic Outlook. Hela OECD-området klarar sig något bättre än väntat, även om det blir en historiskt djup nedgång.

"Trots ökad virusspridning har den ekonomiska återhämtningen i de utvecklade ekonomierna gått snabbare än väntat", skriver SEB:s ekonomer i ett pressmeddelande.

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) beräknas nu krympa 3,8 procent i år för att återhämta sig med 4,2 procent 2021 och 3,1 procent 2022, enligt SEB:s Nordic Outlook. Det kan jämföras med en tidigare prognos på ett BNP-fall på 6,5 procent i år och en återhämtning på 5 procent 2021.

Arbetslösheten beräknas nu öka till 9 procent i år och 9,6 procent 2021 för att därefter sjunka tillbaka något till 8,4 procent 2022.

"Arbetslösheten toppar på drygt 10 procent och inflationen ligger kvar under målet. Behövs ytterligare stimulanser kommer Riksbanken att i första hand utöka tillgångsköpen medan ribban är hög för en ränta under noll", skriver SEB:s ekonomer.

I den föregående prognosen räknade SEB med att arbetslösheten skulle öka till 11 procent 2021.

Stärkt krona

"Kronan stärks gradvis, till 9,60 respektive 7,50 mot euro och dollarn i slutet av 2022, men når inte fullt ut en långsiktig jämviktsnivå", tillägger de.

Swedbank bekräftar samtidigt sin prognos för ett BNP-fall för Sverige på 5 procent i år, följt av en återhämtning på 3 procent 2021. Därmed ser bankens ekonomer en något starkare återhämtning nästa år än i tidigare prognoser. För 2022 tror Swedbank att svensk ekonomi växer med ytterligare 3 procent.

"Tillväxten ökar efter ett fruktansvärt andra kvartal men ingenting är som normalt. Osäkerheten kommer att avta först när hotet från pandemin har försvunnit", skriver Swedbank.

Fortsatta geopolitiska spänningar och ny politisk osäkerhet i samband med presidentvalet i USA väntas prägla utvecklingen under den närmaste tiden.

"Handelskonflikten mellan USA och Kina kommer att fortsätta som tidigare och givet att handelssamtalen mellan Storbritannien och EU inte har gjort tillräckliga framsteg väntas brexit åter hamna i fokus då den brittiska övergångsperioden löper ut i december", skriver Swedbank i sin prognos.

Fler åtgärder

Covid-19-pandemin har drabbat den svenska ekonomin hårt även om Sverige har haft färre restriktioner än många andra länder, enligt Swedbanks ekonomer.

Liksom kollegorna på SEB räknar Swedbanks ekonomer nu med ytterligare krisåtgärder i höstbudgeten, även om de sänker sin prognos för vad de beskriver som mer akuta stödåtgärder till cirka 200 miljarder kronor i år – bland annat då de ser en mindre kostnad för korttidspermitteringar och omställningsstöd än tidigare beräknat.

För 2021 antar Swedbank att det kommer finanspolitiska stimulanser på 100 miljarder till, följt av ytterligare 50 miljarder 2022.

"Det offentliga finansiella sparandet är negativt under prognosperioden och Maastrichtskulden når cirka 44 procent av BNP 2022", skriver Swedbank.

SEB räknar också med 100 miljarder i stimulansdos för 2021.

"Budgetpropositionen för 2021 väntas bli en blandning av förlängda krisåtgärder och mer traditionella stimulanser så som skattesänkningar, satsningar på kommuner och regioner, infrastruktur, utbildning och bostäder", fortsätter bankens ekonomer.

Det offentliga underskottet beräknas enligt SEB till följd av krispolitiken toppa på cirka 5 procent i år och gradvis sjunka tillbaka till 4 procent 2021 och 3 procent 2022.

Prognoserna kommer bara två dagar inför det att finansminister Magdalena Andersson (S) ska presentera de ekonomiska förutsättningarna inför höstbudgeten.