Fackens stöd till partierna

Statsvetare: Kommunals beslut ska tolkas som en markering mot S

Hur stora skillnader är det mellan vänsterpartister och socialdemokrater? Och varför har den hundraåriga tystnaden mellan V och LO nu brutits? Stig-Björn Ljunggren, statsvetare och krönikör, intervjuas om vad som rör sig inom Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och LO-facken.

Idag meddelade fackförbundet Kommunal att de avvecklar partistödet till Socialdemokraterna. Varför det och varför nu?

-De säger ju själva att de ska använda pengarna på ett annat sätt. Det är inte heller unikt, då det finns andra fackförbund som redan dragit ned sina stöd till S.

-Men det ska tolkas som en markering. De är inte nöjda med situationen som den är. Partiet är inte en trovärdig avsändare längre för de fackliga medlemmarna.

-Paradoxen som finns idag, där LO-facken är socialdemokratiska men forftarande inrymmer medlemmar som inte delar den politiska sympatin, är ganska intressant i sig.

LO och Vänsterpartiet har börjat prata. Har det verkligen varit helt tyst i hundra år dem emellan?

– Det har funnits ett historiskt starkt motstånd från LO:s sida inför Vänsterpartiet på grund av kommunismen liksom det varit. Så ja, det är lite nya tider kan man säga.

– Det finns ett behov nu från LO:s ledning att visa sitt missnöje kring januariöverenskommelsen.

– Men, när Vänsterpartiet säger att de inte gått som son i huset hos LO, ska man komma ihåg när Sahlin ville skapa ett mittenblock med Miljöpartiet då några av LO-förbunden protesterade kraftigt eftersom de ville ha med Vänsterpartiet. Sahlins upplägg att stoppa ett mittenblock stoppades på grund av detta.

Har Vänsterpartiet väntat på det här?

– För dem är det strategiska målet att bli accepterat som en del av arbetarrörelsen. De vill bli ett Socialdemokraterna men med mer vänsterlutning.

Vänsterpartiets ledning tonar ned EU-motståndet, varför denna omsvängning nu?

– Det är en del av deras försök att bli ett normaliserat parti. Även under Gudrun Schymans tid gjorde de sin hemläxa och bredde inte på i onödan. De har ställt upp på olika typer av saneringsåtgärder och vill visa att de är någorlunda ansvarsfulla. Man vill inte minst i skuggan av brexiteländet, försök att visa att man kan ta ansvar.

– Partiet ska både klara av att vara aktörer i riksdagen och i de utomparlamentariska rörelserna, där finns utmaningen för dem. En förklaring till att svenska socialdemokratin blev hyggligt reformistisk var att man hade så stark facklig anslutning.

Vad betyder dessa förändringar inom Vänsterpartiet för Socialdemokraterna?

– Det finns en socialdemokratisk tradition som säger att man inte ska ha några äventyrare, utan det är den trygga reformistiska lunken som gäller. Där är vänsterpartiet fortfarande ett problem för Socialdemokraterna.

Hur då?

– Vänsterpartisterna är mer militanta. De känns igen på att de har svårt att prata om politik utan att släppa ifrån sig uttryck som ”vi måste ta kamp emot…”. Dessa uttryck röjer deras kommunistiska arv.

Du säger att den reformistiska lunken numera utgör kärnan i Socialdemokraterna. Var finns ”Reformisterna” i detta sammanhang?

– Det är en fraktionsbildning inom Socialdemokraterna. Förut hade en grupp som dem åkt ut med huvudet före men idag är Socialdemokraterna mer öppna för denna typ av rörelse. Det är ett arv efter EU-omröstningen. När partiet bestämde sig för att säga ja till EU var det samtidigt tvunget att tillåta fraktioner för att förhindra en vidare partisplittring.

Vad kommer ”Reformisterna” i sakpolitik kunna bidra med?

– Den allmänna tolkningen är att partiet mötte dem med så kallad repressiv tolerans. Det ses som ett försök att bromsa utflödet från partiet efter överenskommelsen i riksdagen. Reformisterna kommer kunna bidra med förslag som inte täcks av själva överenskommelsen men Löfven kommer vara strikt med att han håller sitt avtal. Det är en belastning från hans tidigare uppdrag inom fackföreningsrörelsen, ett handslag håller. Problemet för alla typer av förslag som inte omfattas av överenskommelsen är att de måste ha med sig riksdagen. 60 procent i riksdagen räknas som motståndare till vänsterförslag. Alltså kan man knappast räkna med några större framgångar.

Ljunggren menar att lagförslag som inte förankrats med LO traditionellt sett inte släpps fram.

– ”Vad säger LO” är en fråga som en socialdemokratisk partiledare alltid ställer sig, eller ska.

– Det som gjorde att Juholt åkte ut var att han ville inte förstärka a-kassan utan använda pengarna till annat, men förankrade inte det hos LO.

När vi ändå pratar om strider. Vad handlade Göteborgskonflikten mellan Anna Johansson och Ann-Sofie Hermansson om?

– Det är det ingen som vet, det är en oerhört svår fråga. Göteborg är speciellt. Och det är flerdimensionellt. Dels fanns den här motsättningen mellan de två personerna liksom mellan distrikten och staden. Och ovanpå det även en konflikt om vilken ideologisk inriktning man ska ha. Hermansson tillhör den mer traditionella arbetarklassen. Men sedan finns det även de som velat avsätta båda två.

Men det här med hedersfrågan som andra lyft fram som ett tabu för Socialdemokraterna, både förr och nu. Vilken betydelse har det att Hermansson drivit dessa frågor?

– Det var en del av Hermanssons försök att nå fram till arbetarklassen. Andra tycker att det bara blivit fokus på just det på bekostnad av annat. Samtidigt finns det de som tycker att även om hon har rätt så borde hon kunnat diversifiera mera. En hel del inom partiet klagar över tonaliteten. Det är samma personer som klagade på partiledningen när de inför valet kampanjade om hårdare tag.

– De här motsättningarna har funnits länge och det klart att hedersfrågan, eller invandrings- och integrationsfrågorna i stort, är de svåraste frågorna för Socialdemokraterna att hantera.

– Å ena sidan hävdar man tuffa tag, de som inte har rätt att stanna ska åka ut, å andra sidan förordar man amnesti och familjeåterförening. De har två ståndpunkter som riskerar att alla tycker att de har fel.

Toppnyheter

Arkiv Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Lagarde om vändningen: ”Vi rör oss försiktigt uppåt”

I en intervju med tv-bolaget France 2 ger ECB-chefen Christine Lagarde sin bild av euroländernas dystra ekonomiska situation och om den optimism hon ändå känner inför framtiden.

– Vi har varit längst ned på kurvan och rör oss försiktigt uppåt. Hur snabbt situationen förändras beror på hur snabbt vi kan ta oss samman och de ansträngningar vi alla gemensamt kan göra, säger hon.

Lagarde pratar också om saknaden efter sitt barnbarn.

– Nu kan jag bara se honom i min smartphone eller på fotografier. Det gör mig ledsen (...) men när jag tittar på honom blir jag än mer övertygad om hur viktigt vårt uppdrag är, att arbeta för att samhället ska bli en bättre plats.

Läs hela intervjun via länken nedan.

Idag 09:58
Salvatore Di Nolfi / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO synar företagskrisen i global undersökning

Internationella Handelskammaren (ICC) och Världshälsoorganisationen (WHO) ska identifiera den privata sektorns utmaningar under coronakrisen, berättar organisationerna i ett pressmeddelande. Resultatet i den globala undersökningen är tänkt att bidra till arbetet för att hindra en ekonomisk kollaps i spåren av pandemin.

– Den här undersökningen kommer att hjälpa oss förstå hur företag agerar. Det hjälper oss att kartlägga och sprida goda exempel och var vi och nationella hälsovårdsinsatser bör rikta fokus. Informationen som vi samlar in genom undersökningen bidrar till utvecklingen av effektiva åtgärder vilket räddar liv och minskar ekonomisk skada, säger WHO:s generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus i en kommentar.

Igår 11:35
Läs mer om Den globala konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer