Foto: TT
Hoten mot Januariavtalet

Statsvetare: Här är sprickorna som kan äventyra Januariavtalet

Partierna vill markera för väljarna att ”här lägger vi oss inte” samtidigt som ingen lättvindigt vill spräcka Januariavtalet. Men några har förlorat mer än andra, konstaterar statsvetare som fPlus har intervjuat och pekar ut konflikterna som skulle kunna stjälpa hela lasset.

Den senaste tiden har flera heta politiska frågor dykt upp som sätter Januariavtalet på prov. Det handlar framför allt om flykting- och invandringspolitiken, skogspolitiken och utbyggnaden av höghastighetsbanan för tåg.

fPlus har talat med Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, om de har potential att spräcka avtalet.

De båda menar att partisamarbeten alltid är en balansgång mellan att prioritera det ingångna avtalet och partiets egna hjärtefrågor. De är överens om att det ska väldigt mycket till innan ett parti faktiskt lämnar ett ingånget samarbete.

– Det är ovanligt att vi har fullskaliga regeringskriser i svensk politik. Det är betydligt mer vanligt att man försöker visa att man är betrodd och kan ta del och hålla uppgörelser. Det blir självklart en hel del gnabbande på vägen men det tillhör spelets regler, säger Jonas Hinnfors.

– Titta på Miljöpartiet och den stora omvändningen av flyktingpolitiken som skedde 2015. Det var en enorm politisk förlust för dem men de hoppade inte av regeringen för det, konstaterar Magnus Hagevi.

Jonas Hinnfors Foto: Göteborgs Universitet/TT

Splittring om hur SD ska hanteras

Jonas Hinnfors pekar på att fundamentet för januariöverenskommelsen är Centerpartiets och Liberalernas ovilja att vara beroende av Sverigedemokraterna och att det består.

– Det finns ju helt klart en regeringspotential mellan de borgerliga partierna och SD. C, L och SD har också många gånger tryckt på samma knappar i riksdagen men jag tror att C och L ser långsiktiga problem med att samarbeta med SD. Det handlar dels om en grundläggande ideologisk inställning, men också på att man är orolig för de krav som SD kan komma att ställa på sikt, säger Jonas Hinnfors.

Magnus Hagevi menar att de frågor som nu kommit upp till ytan hela tiden varit potentiella konfliktområden vilket också betyder att partierna tar i ordentligt när de debatteras. De vill visa sina väljare att ”här lägger vi oss inte” samtidigt som inget parti lättvindigt kommer att bryta avtalet.

– De här frågorna har inte varit helt glasklara från början utan de olika partierna har i olika utsträckning fått kompromissa. I och med det har några förlorat mer än andra. För L handlar det om höghastighetstågen, där man har haft de andra partierna emot sig. I flyktingfrågan är det S som vill vara mer restriktiv och i skogspolitiken har en slags kompromiss mellan C och MP gjorts, säger Magnus Hagevi.

”Inte hugget i sten”

Ett exempel är L:s agerande kring frågan om Höghastighetsbanan. Nu har den nya partiledaren Nyamko Sabuni gett besked om att partiet säger nej till utbyggnaden om inte Moderaterna är med på banan.

– Just att L har en ny partiledare och att flera nya medlemmar i partistyrelsen var negativa till Januariavtalet kan betyda att man söker en konfliktyta för att markera vart man står i frågan, säger Magnus Hagevi.

Sabuni har vid flera tillfällen sagt att hon inte ser behov att ompröva Januariavtalet men lagt till att framtiden inte är huggen i sten.

– Det är uttalande som det som ger henne en friare position ju närmare valet vi kommer, fortsätter han.

Magnus Hagevi Foto: Linnéuniversitetet

Löfven och S måste visa vad de tycker

Invandrings- och flyktingpolitiken är dock ett väldigt känsligt område. Inte minst för S som får se allt större väljarskaror överge partiet till fördel för SD. Samtidigt är det en hjärtefråga för både MP och C som trycker på för en fortsatt liberal politik.

Det återspeglades inte minst härom veckan när statsminister Stefan Löfven uppgav att Sverige ska ta emot färre flyktingar och inte fler. Det fick MP att markera mycket hårt och Stefan Löfven var tvungen att backa.

Uttalandet skulle ses som att komma från det socialdemokratiska partiet och inte från regeringen, sa Löfven. I sin tur KU-anmälde Moderaterna honom. Man ska kunna lita på att en statsministers uttalande även företräder regeringens, menade partiet.

– Det här är en väldigt stor och svår fråga för S. De har en traditionell socialdemokratisk väljargrupp som i den här frågan är närmast konservativ. Frågan är hur S ska agera. Går man den gruppen till mötes riskerar man att tappa den mer socialliberala väljargrupp som partiet attraherat de senaste 10–20 åren. Den här utvecklingen ser vi även i övriga Europa, säger Jonas Hinnfors.

Magnus Hagevi håller med.

– Här har Stefan Löfven och S ett stort behov av att profilera sig gentemot vissa väljargrupper och visa vad de tycker som parti.

Frågorna blir hetare och hetare

Hur viktig en fråga är för ett parti spelar också naturligtvis roll. När det kommer till skogen är det en stor fråga för C att politiken är brukarvänlig medan MP vill att mer skog ska tas ur produktion och skyddas.

"Det har blivit ett ställningskrig”, sa MP:s talesperson Maria Gardefjell nyligen till DN.

Magnus Hagevi tror dock inte att den frågan kan leda till att avtalet spricker även om den är viktig för Miljöpartiet.

– Jag tror att när det kommer till skogspolitiken så kommer Miljöpartiet att vika sig. Men man kan så klart välja att komplicera det en aning och gå i konflikt om den.

Båda tror att de här frågorna kommer att bli ännu hetare ju närmare valet vi kommer.

– Partierna kommer att se fältet som mer öppet och då kan nog olika sprickor bli mer blottlagda, tror Jonas Hinnfors.

Toppnyheter

Ebba Busch. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vårbudgeten

Skarp kritik från V och KD: ”Yrvaket – inget vi litar på”

KD:s partiledare Ebba Busch är starkt kritisk till januaripartiernas löfte om fem nya välfärdsmiljarder: “KD går in i skarpa förhandlingar om en tilläggsbudget”‚ skriver hon på Twitter och kallar beskedet för ”yrvaket”.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt skriver att V krävt minst tio miljarder. Satsningen räcker inte till och innebär mindre nedskärningar än planerat, menar han.

”Mer pengar krävs”, skriver Sjöstedt på Twitter.

1 tim
Liberalernas Mats Persson.  Veronica Johansson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rättsväsendet ska få 750 miljoner: ”Viktig effekt”

Utöver de fem miljarder som januaripartierna satsar på välfärden satsas ytterligare 750 miljoner på rättsväsendet, säger företrädare för partierna vid en pressträff. Bakgrunden till det är det grova våldet i Sverige.

– Vi ser att det finns insatser vi kan göra här och nu som skulle kunna få viktig effekt för brottsbekämpningen, säger Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.

Pengarna ska bland annat gå till Säkerhetspolisen, Kriminalvården och Tullverket och är en del av vårändringsbudgeten som läggs 15:e april.

1 tim
Bild från pressträffen  Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Januaripartierna satsar fem miljarder mer på välfärden efter kraven från V och M

Januaripartierna satsar fem miljarder extra på välfärden i vårbudgeten efter krav från oppositionspartierna. Det meddelade företrädare för S, MP, C och L vid en pressträff. 70 procent går till kommunsektorn och 30 procent på regional nivå.

– Bedömningen är att det här är väl avvägt i det här läget, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Pengarna ska bland annat gå till kommuner som tagit ett särskilt stort ansvar för integrationen. Med satsningen vill man även anställa fler sjuksköterskor och fler lärarassistenter inom skolan. Pengarna ska ligga kvar även 2021.

Fem miljarder är däremot mindre än vad både Moderaterna och Vänsterpartiet krävt. Beskedet om hur det hela finansieras kommer i vårpropositionen.

2 tim
Läs mer om Vårbudgeten
Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif. ALASDAIR PAL / TT NYHETSBYRÅN
Mötet i Davos

Irans utrikesminister hoppar över mötet i Davos

Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif ställer in besöket till toppmötet i Davos, rapporterar AFP. Detta efter att ministerns program ändrats av arrangörerna, säger Abbas Mousavi, talesperson för ministern, vid en presskonferens.

– De ändrade det ursprungliga programmet som vi kommit överens om, säger han.

Världsekonomiskt forum i Davos invigs i dag och pågår till fredag. Zarifs frånvaro innebär att det inte blir någon träff mellan honom och USA:s president Donald Trump mitt under den spända relationen länderna emellan.

2 tim
Demonstrant utanför Europeiska centralbanken, illustrationsbild. Kai Pfaffenbach / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rapport: Inkomstklyftorna sår tvivel om kapitalismen

Ökade inkomstklyftor underminerar förtroendet för kapitalismen runt om i världen, rapporterar AP med hänvisning till en ny rapport från pr-byrån Edelman. 56 procent av de tillfrågade i en stor enkät anser att kapitalismen gör mer skada än nytta, trots att den globala ekonomin går starkt.

Enligt Edelmans vd Richard Edelman gör bland annat korruption och fejknyheter att tilltron till kapitalismen eroderar i många rika länder.

Rapporten analyserar 20 års utveckling och presenteras inför Världsekonomiskt forum i Davos som invigs i dag. Enkäten som rapporten bygger på baseras på webbintervjuer i 28 länder med totalt 34 000 personer.

1 tim
Greta Thunberg.  Jean-Christophe Bott / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Att Greta står högt ger toppmötet något nytt

Det kommande toppmötet i Davos står på agendan på flera av tidningarnas ledarsidor under måndagsmorgonen. Sydsvenskans ledarsida menar att årets möte, som inleds på tisdagen, innebär någonting nytt eftersom klimatet är en så tydlig punkt för mötet.

Ett exempel på det är att klimataktivisten Greta Thunberg sätts före ”klimatskeptikern” Donald Trump när mötet marknadsförs, skriver ledarsidan, som också betonar att växthuseffekten inte kan bekämpas av enskilda länder.

”Hur saken än vänds och vrids så förblir det ett gemensamt ansvar att minska utsläppen.”

PM Nilsson på Dagens Industri är kritisk mot att mötet väntas signera ett manifest som enligt Nilsson är alltför ”överlastat”, och med för mycket fokus på att företag ska rätta sig in i ett sorts politiskt led.

”Davos-manifestet inbjuder till självförakt och underkastelse.”

5 tim
Läs mer om Mötet i Davos
Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYRÅN
Debatten om offentligt slöseri

Statliga klimatsatsningar får kritik – ”ren idioti”

SvD har i en granskning gjort ett nedslag på Naturvårdsverkets många vidlyftiga finansieringar av klimatförbättrande åtgärder i samhället.

En av dem handlar om när myndighetens miljösatsning Klimatklivet finansierade förbundet Agenda 2030:s gycklarföreställningar, som skulle leda till kraftigt minskade utsläpp hos befolkningen i Västmanland. I utbyte mot myndighetens bidrag lovade förbundet att själva finansiera projektet med ideellt arbete för motsvarande 1,2 miljoner kronor.

Problemet var att de tillgodoräknade sig pengarna på ett godtyckligt sätt, bland annat genom att redovisa att publiken bidragit med totalt 264 000 kronor till projektet genom obetald arbetstid när de såg föreställningarna.

Flera personer som SvD har talat med beskyller Naturvårdsverket för att inte ha varit tillräckligt kritisk mot dessa glädjekalkyler.

– En motfinansiering måste ha ett riktigt ekonomiskt värde. Detta låter som något som gränsar till ren och skär idioti, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Han får medhåll av Björn Carlén, miljöekonom på Konjunkturinstitutet.

– Som ekonom och skattebetalare blir man upprörd. Det här riskerar att ge miljö- och klimatpolitiken dåligt rykte, säger han.

I nuläget ska Naturvårdsverket har tagit bort möjligheten att finansiera projekt med påstådd ideell arbetstid, enligt Nanna Wikholm, projektledare på Klimatklivet.

3 tim
Läs mer om Debatten om offentligt slöseri

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer