Foto: TT
Politikernas närvaro

Statsvetare: Därför blir politikerna allt yngre

Sveriges riksdag och partier fylls av unga politiker. fPlus reder ut hur trenden uppstod och hur det påverkar politiken. ”Riksdagen har blivit en mellanstation och sedan studsas man ut till bland annat tankesmedjor och intresseorganisationer”, säger statsvetaren Patrik Öhberg.

År 2014 fick Sverige sin yngsta regering i modern tid och sin yngsta minister någonsin med dåvarande gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) som bara var 27 år när hon tillsattes. Där fick hon sällskap av andra unga politiker, som utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), då 31 år, och folkhälsominister Gabriel Wikström (S), då 29.

Stefan Löfvens nuvarande regering må vara åldersmässigt mycket äldre än den förra men att unga politiker blir fler är en trend som har pågått länge och i olika instanser. Statsvetaren Patrik Öhberg, från Göteborgs universitet, har forskat på representativ demokrati och har några teorier om varför rikspolitikerna blir yngre. Han jämför exempelvis föryngringen av partierna med hur det brukar vara när kvinnor väljs till partiledare.

– Kvinnor brukar oftare få chansen när det är ett litet, ofta krisande, parti i opposition. Det kan man se nu exempelvis med Liberalerna och Nyamko Sabuni. Samma mekanismer blir det med ett fräscht och nytt ansikte. Båda handlar om att bryta mot det gamla, säger han.

Patrik Öhberg säger att krisande partier gärna skaffar en ung ledare som ”förstår tidsandan”. I Ebba Busch Thors fall stämmer teorin. När hon som 28-åring valdes till partiledare för Kristdemokraterna år 2015 låg partiet, enligt opinionssiffror från Poll of polls, under riksdagsspärren med 3,7 procent.

Annie Lööf och Gustav Fridolin var också 28 år gamla när de axlade partiledar- och språkrörsposten för Centerpartiet respektive Miljöpartiet år 2011. När de tillträdde hade deras partier dock bättre opinionssiffror än KD när Ebba Busch Thor tog över – 5,3 procent i stöd för C och hela 9,5 procent för MP.

Yngst av alla var dock Jimmie Åkesson när han som 25-åring blev partiledare för det då relativt lilla partiet Sverigedemokraterna år 2005.

– Stefan Löfven är undantaget som går emot trenden. Han var ganska gammal när han för första gången tillträdde som statsminister. Man får gå tillbaka till Felix Hamrin för att hitta en lika gammal tillträdande statsminister, säger Patrik Öhberg.

Riksdagen en slussplats

Den ringa åldern på makthavarna har på sistone varit ett uppmärksammat ämne i ledarartiklar och böcker. År 2014 kom exempelvis boken ”Broilers – de nya makthavarna och det samhälle som formade dem”, av Anders Rydell och Michaela Abercrombie Simpson (då Möller), som handlade om just unga makthavare som Annie Lööf och Gustav Fridolin.

I en debattartikel i Aftonbladet i augusti samma år argumenterade författarna för att de unga politikerna var ett tecken på partipolitikens djupa kris och partiernas kontinuerliga medlemstapp. ”Partierna är i dag medvetna om att unga politiska talanger måste avancera snabbt om de inte ska hoppa av”, skrev de. Patrik Öhberg är inne på ett liknande spår.

– Det finns en så stark vilja bland partierna att locka nytt folk att unga talanger då ”sugs uppåt” i partiet, säger han och menar att det nu går snabbare för unga att hamna i toppositioner på riksnivå än tidigare.

Patrik Öhberg. Foto: Anna von Brömssen

Patrik Öhberg.

I dag ligger genomsnittsåldern i riksdagen på 45 år men redan år 2010 slog den rekord i ungdomlighet när medelåldern blev 47. År 2014 slog den rekord igen med snittåldern 45,5. Rapporten ”Hur gamla är de som bestämmer?”, av Delegationen för senior arbetskraft, visar att sedan år 2006 har den största åldersgruppen i riksdagen varit personer mellan 30 och 49 år. Bara sex av 349 ledamöter är i dag över 65 år medan 25 är under 30.*

På kommunal och regional nivå sker det motsatta. Där blir politikerna allt äldre, och det har sin förklaring, säger Patrik Öhberg.

– Många unga inom kommunerna hoppar av när de får barn eller för att de vill utbildas färdigt – livscykeln kickar in. I riksdagen får de betalt så det är ett bättre trade-off. Äldre personer har ofta utflugna barn och ser det kommunala uppdraget som en fritidsaktivitet.

Att riksdagen blir allt yngre kan också vara ett tecken på att uppdraget som riksdagsledamot inte längre betraktas som ”kronan på verket” efter många års slit inom kommun- eller regionpolitiken. Patrik Öhberg säger att riksdagen har blivit mer av en slussplats och mindre av en slutstation för politiker.

– Nu byts en tredjedel av alla riksdagsledamöter ut vid varje val. Riksdagen har blivit en mellanstation och sedan studsas man ut till bland annat tankesmedjor och intresseorganisationer, säger han.

Dominerar i medier

Sverige har en ovanligt ung riksdag men ungdomsfixeringen sker även på andra håll i Europa. Frankrikes president Emmanuel Macron blev som 39-åring landets yngsta president någonsin år 2017. Samma år blev Sebastian Kurz Österrikes förbundskansler och Europas yngsta regeringschef som 31-åring. Och nu senast blev Sanna Marin Finlands statsminister som 34-åring. I alla nordiska länder förutom Island är parlamentsledamöter äldre än 65 den minsta åldersgruppen.

Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet, har tidigare blivit intervjuad av fPlus rörande det spanska valet. Hon berättar att hon ser samma tendenser i Spanien, där 47-årige premiärminister Pedro Sánchez är den äldsta av de fem främsta partiledarna.

– Den nya generationen som växer fram, som är runt 40, är i princip politiska produkter. Fördelen är att de vet vad de ger sig in på när de går in i politiken och kan därför stå ut bättre, säger hon.

Inger Enkvist menar att yngre politiker ofta har bättre kunskap om medielogik och sociala medier än äldre eftersom de har vuxit upp i den miljön. Detta är även något som berörs i ovan nämnda debattartikel i Aftonbladet, där skribenterna påpekar att ”medialitet, ungdomlighet och talang för sociala medier har blivit hårdvaluta i det nya politiska landskapet där synlighet är allt”.

Inger Enkvist säger att det blir allt viktigare i dag att ”gå genom rutan”, vilket ofta korrelerar med ungdomlighet.

– Man kan möjligtvis koppla det till att man lever i en tid med bilder, att personen ser ”ung och trevlig ut” spelar förhållandevis stor roll.

Inger Enkvist. Foto: Instituto Cervantes Estocolmo

Inger Enkvist.

Inget fuck-off kapital

Även i ungdomsförbunden blir ledarna allt yngre. Tidskriften Fokus konstaterade i fjol att det på 50–70-talen var vanligt med ordföranden som hade passerat 30-strecket. Med åren sjönk snittåldern och i dagsläget är den genomsnittliga åldern på när de nuvarande ordförandena tillsattes 23 år.

I en ledare i Expressen i juli 2017 problematiserar skribenten Naomi Abramowicz kring ungdomsfixeringen i politiken. Hon belyser att unga politiker sällan har ett eget yrke att falla tillbaka på, vilket kan göra personen mindre självständig gentemot partiet och intressegrupper – och i värsta fall mer lojal mot dessa än mot väljarna. Patrik Öhberg instämmer.

– Unga har inte så mycket fuck-off-kapital. Att sluta i riksdagen är för många av dem ett ekonomiskt avbrott. I alla fall om man ska gå tillbaka till skolbänken, säger han.

Det finns en del fördelar med att ha unga politiker som makthavare. Exempelvis så ifrågasätter de invanda rutiner i högre utsträckning, säger Patrik Öhberg. Det negativa är att de oftare brister i samma rutiner.

– Ibland dissar man äldre för lätt men de som har varit i politiken länge kan hantverket. Det vet hur man håller tjänstemännen kort, hur man får igenom sin politik och genomför kompromisser. Om man inte kan spelet blir man också lättare att manipulera, säger han.

Men är det bra för demokratin att unga tar mer plats? I debatten talas det ibland om så kallad ”social representation”, det vill säga, vilka samhällsgrupper riksdagsledamöterna representerar utöver partianknytning, som exempelvis kön och ursprung. En del hävdar att ju fler av en viss grupp i den lagstiftande församlingen desto mer gynnas samma befolkningsgrupp ute i samhället.

Patrik Öhberg säger dock att ungas intressen, i den mån det finns gemensamma sådana, är mindre representerade än de äldres i riksdagen, även om skillnaden är marginell.

– Man får inte glömma att det är i partierna som de personer som ska väljas till riksdagen sorteras. Då är det viktigaste varken ålder eller kön, utan vilka åsikter de har.

*Dessa siffror beskriver ålder och snittålder på riksdagsledamöterna i inledningen av varje mandatperiod och tar inte hänsyn till avhopp, födelsedagar eller liknande under periodens gång.

Toppnyheter

Danmarks statsminister Mette Frederiksen/bilder visar långa köer till Danmark från Sverige. TT
Coronavirusets spridning – globalt

I dag väntas danskt besked om gränsen mot Sverige

Danmarks regering väntas i dag ge besked om huruvida gränsen mot Sverige öppnas eller inte.

För Sveriges del står mycket på spel. Det handlar inte bara om sommarturism och resor, utan om tusentals gränspendlare, företag och arbetsmöjligheter, skriver TT.

Från svenskt håll märks en irritation över att danskar kunnat resa fritt över sundet. Danskar har kunnat gå på krogen i Malmö eller njuta av svensk natur medan hemlandet varit nedstängt.

Inom dansk politik är debatten intensiv. Flera oppositionspartier har krävt att man ska öppna mot Tyskland och Norge men inte Sverige, något som politiker i Malmö slagit tillbaka mot med argumenterat att dödstalen är högre i Köpenhamnsområdet än i Skåne.

3 tim
Illustrationsbild. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Fler döda i covid-19 än svenska siffrorna visar

Sannolikt har fler dött i covid-19 i Sverige än de 4 220 dödsfall som registrerats. Hittills finns ytterligare 1 000 dödsfall som utgör så kallad överdödlighet, rapporterar DN.

– En del av de 1 000 kommer att kunna härledas till covid-19. Men hur mycket högre antalet blir vet vi inte, säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

Hon säger att det alltid kommer att finnas ett mörkertal i dödsiffran men att en del av dödsfallen kommer att kunna kopplas till coronapandemin i efterhand.

2 tim
Illustrationsbild. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Personal i äldrevården rädda för att gå till jobbet

På över 40 äldreboenden i Stockholm har personal sjukskrivit sig eller avbokat sina arbetspass på grund av rädsla för smitta. Det rapporterar Ekot med hänvisning till en enkät som Smittskydd Stockholm gjort bland chefer på länets boenden.

”Det har varit kaotiskt. Majoriteten av personalen har varit skräckslagna, livrädda för att de själva ska dö, eller att de ska ta med smitta hem”, skriver en verksamhetschef.

I en liknande enkät som gjorts inom Region Sörmland framkommer det att personal inom äldrevården känt liknande oro över arbetet.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Nyamko Sabuni/arkivbild. TT
Den turbulenta bomarknaden

Januaripartierna vill slopa uppskovsräntan för alla

När uppskovsräntan slopas kommer det att gälla alla, såväl kommande som befintliga uppskov. Det har regeringen och samarbetspartierna enats om, rapporterar SR Ekot.

Den som säljer en bostad med vinst och sedan köper en ny bostad kan välja att skjuta upp betalning av reavinstskatten och i stället betala en uppskovsränta på 0,5 procent. Uppskovsräntan tas bort vid årsskiftet vilket i praktiken innebär att den som säljer sin bostad slipper betala räntan när den lämnar in deklarationen 2022.

– Det är rätt att underlätta för människor att få tillgång till en bostad. Den stelhet som idag präglar svensk bostadsmarknad måste vi göra något åt, säger L-ledaren Nyamko Sabuni till Ekot.

2 tim
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Priset på ettor sjunker i storstäderna

Trenden är tydlig: Priset på ettor sjunker i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det skriver SvD Näringsliv och hänvisar till data från Svensk mäklarstatistik.

I februari kostade en etta i Stockholm 88 321 kronor per kvadratmeter jämfört med 84 500 kronor i maj.

– Ettor påverkas av den allmänna dämpningen på bostadsmarknaden. Dessutom rör sig ofta priset på ettor mer beroende på var man är i Sverige, säger Svensk mäklarstatistiks analyschef Per-Arne Sandegren.

En mäklare som SvD Näringsliv pratat med vittnar om att många var nervösa under början av pandemin men att både köpare och säljare fått tillbaka lite av förtroendet.

2 tim
Hasse Holmberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”Avskaffa hyresregleringen”

Hyresregleringen borde avskaffas för att rätta till den dysfunktionella bostadsmarknaden, skriver DN:s ledarskribent Lisa Magnusson.

Ett avslöjande från Hem och Hyra (14/5) om att rika lägger hundratusentals kronor på att köpa svartkontrakt är helt oacceptabelt, men det bör snarare betraktas som ett symtom än det ondas rot.

Om regeringen fortsätter att stå fast vid hyresregleringen för allt annat än nybyggnation kommer vi att fortsätta stå med en bostadsmarknad som inte kan beskrivas som annat än ”sirapströg och segregerande”, menar Magnusson.

"Med marknadshyror följer förstås nya problem, som man får parera för och utjämna så gott det går. Men en politik som gynnar de redan gynnade är inget hållbart alternativ", avslutar hon.

Igår 11:32
Läs mer om Den turbulenta bomarknaden
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Turistkommuner vill ha tydliga besked

Inom kort väntas besked från regeringen och Folkhälsomyndigheten om förutsättningarna för att resa i Sverige i sommar. Regionalpolitiker och besöksnäringen hoppas framför allt på tydliga riktlinjer.

För närvarande avråds svenskarna från längre resor inom landet för att inte sprida coronaviruset, ett tillstånd som försatt besöksnäringen i kris. Inom kort väntas nya besked från regeringen och Folkhälsomyndigheten, och för politikerna i kommuner som är beroende av besöksnäringen är det en spänd väntan.

Eva Nypelius (C), regionstyrelsens ordförande i Gotland, säger att det viktigaste är att riktlinjerna blir tydliga.

– Ett bra besked är ett tydligt besked. När regeringen och Folkhälsomyndigheten gick ut med förtydliganden om att man får resa en till två timmar med bil blev det istället mycket otydligare för Gotland. Vi behöver samma förutsättningar som resten av landet, säger Eva Nypelius.

Jeanette Ovesson (M), kommunstyrelsens ordförande i Simrishamn, håller med.

– Jag hoppas vi får tydliga rekommendationer så att det blir enkelt för människor att följa dem, och att vi kan vara säkra på hur det ser ut, säger hon.

Region Gotland har redan hört av sig till regeringen och bett om stöd för att täcka upp för de förlorade intäkterna. Även för Simrishamn skulle en sommar utan turism vara förödande, enligt kommunstyrelseordföranden.

– Det pallar vi inte en hel sommar, vårt näringsliv klarar inte det. Vi behöver helt enkelt ha besökare för att kunna hålla igång, säger Jeanette Ovesson.

Även besöksnäringen vill ha klara besked, säger Maria Ros Jernberg, tillträdande generalsekreterare för Svenska turistföreningen (STF).

– Otydlighet är det värsta, att vi får ett besked som kan tolkas på många olika sätt. Det finns redan en polarisering, ett otydligt besked skulle ytterligare spä på den, och det behöver vi inte, säger Maria Ros Jernberg.

Hon säger att besöksnäringen nu använt våren för att ställa om och göra verksamheten tryggare. Nu hoppas hon att myndigheterna lägger ansvaret på medborgarna.

– Det bästa vore ett besked som säger att vi med ansvar får resa runt i Sverige i sommar. Med ansvar, för pandemin är ju inte över på långa vägar, så vi måste alla fortsätta ta ansvar. Om vi då får åka lite längre än de här två timmarna med bil vore det fantastiskt – inte bara för STF eller besöksnäringen utan också för folkhälsans skull, säger Maria Ros Jernberg.

1 tim
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Just nu: Elitidrotten får klartecken att starta i juni

Allsvenskan och andra elitidrotter som sker utomhus får klartecken att starta upp igen från 14 juni, meddelar idrottsminister Amanda Lind (MP) på en pressträff.

Alla matcher och andra evenemang ska dock genomföras utan publik.

Med på pressträffen är även inrikesminister Mikael Damberg, som understryker att det är ortsatt är viktigt att vara försiktig.

– Beslutet ska inte ses som en allmän lättnad av restriktioner, säger Damberg (S).

30 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Hongkongs ledare Carrie Lam. ANTHONY WALLACE / TT NYHETSBYRÅN
Demokratirörelsen i Hongkong

315 000 Hongkongbor kan få brittiskt medborgarskap

Om Kina går vidare med sin nationella säkerhetslag kommer Storbritannien att erbjuda 315 000 Hongkongbor en chans att få brittiskt medborgarskap. Det meddelar utrikesminister Dominic Raab, skriver Financial Times.

Storbritannien utfärdade särskilda pass till hundratusentals Hongkongbor innan kolonin återlämnades till Kina 1997. Det är dessa passinnehavare som den brittiska regeringen nu vill ge utökade visumrättigheter. Rent konkret skulle det innebära att de berörda ges rätt att studera eller arbeta i Storbritannien under tolv månader.

– Och det skulle ge dem en väg mot ett framtida medborgarskap, säger Raab.

3 tim
Omröstningen i Kinas folkkongress. TT
undefined

Analys: Xi spänner sina muskler inför veka rivaler

Kina har hamnat i en ovanlig position, skriver CNN:s James Griffiths om att landet nu godkänt de kontroversiella nationella säkerhetslagarna i Hongkong. Trots att omvärlden anklagar Kina för att ha misskött virusutbrottet har landet en starkare position än många av de rivaler som nu kämpar mot smittan. Det ger en unik möjlighet till framryckningar på flera fronter: Sydkinesiska havet, Hongkong och gränsen mot Indien, samtidigt som retoriken mot USA och Taiwan trappas upp.

Tidskriften The Diplomats redaktör Shannon Tiezzi analyserar USA:s besked om att Hongkong inte längre är att betrakta som autonomt. ”Tillkännagivandet har enorma konsekvenser, men dess faktiska inverkan är än så länge oklar”, skriver hon. Utrikesminister Mike Pompeos ordval stakar inte ut vilka konsekvenserna blir framåt, utan kan ses som en skarp varning.

Igår 11:02
Läs mer om Demokratirörelsen i Hongkong
Vincent Yu / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Spretigt på Asiens börser – spänd väntan på USA:s besked

Aktiemarknader i Asien rör sig sig åt olika håll i fredagens tidiga handel. Vid 05.30-tiden står index som följer:
• Nikkei: −0,3 %
• Shanghai: +0,1 %
• Shenzhen: +0,6 %
• Hang Seng: −0,7 %
• Kospi: −0,3 %
I fokus är konflikten mellan USA och Kina som trappats upp efter att nya kontroversiella säkerhetslagar i Hongkong klubbats igenom i går. Vita huset väntas svara med nya sanktioner. Donald Trump har utlovat en presskonferens i dag fredag, rapporterar CNBC.

Investerare i regionen reagerar olika på händelseutvecklingen. Kinesiska Shenzhen-index pekar uppåt, medan Hang Seng i Hongkong faller tydligt.

”Spänningarna mellan USA:s och Kinas regeringar i frågan om Hongkongs säkerhetslagar väntas fortsätta eskalera”, skriver Joseph Capurso, chef på Commonwealth Bank of Australia, enligt CNBC.

Förutom Hongkong är även coronaviruset och Sydkinesiska havet konfliktfrågor, lägger han till.

3 tim
Illustrationsbild TIMOTHY A. CLARY / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump sänkte Wall Street – oro för upptrappad konflikt

Wall Street steg inledningsvis på torsdagen men vände ner efter att Donald Trump kallat till pressträff med anledning av Kinas agerande i Hongkong. Vid stängning noterades indexen som följer:
• S&P 500: –0,2 %
• Nasdaq: –0,5 %
• Dow Jones: –0,6 %
Färska siffror visar att 2,1 miljoner amerikaner skrev in sig som arbetslösa förra veckan, vilket var en minskning jämfört med veckan före. Analytiker menar att det signalerar att ekonomin nu har bottnat, skriver CNBC.

– Den amerikanska ekonomin är nu på väg upp ur hålet från april och det är goda nyheter, säger Bank of Americas vd Brian Moynihan till nyhetskanalen.

S&P 500 var som mest upp 1,1 procent under dagen, trots ökade spänningar efter att Kina gått vidare med en nationell säkerhetslag i Hongkong. Börshumöret dämpades betydligt när Trump meddelade att han kommer hålla en pressträff om Kina och Hongkong under fredagen.

– Om USA:s svar till Kina innefattar breda sanktioner så blir problemet genast mycket större och något som marknaden inte kan ignorera, säger Adam Crisafulli på Vital Knowledge.

Twitter och Facebook backade 4 respektive 2 procent. Enligt medieuppgifter planerar Donald Trump att hämnas på Twitters faktakontroll genom att häva vissa juridiska skydd för sociala medie-jättar.

Igår 13:38
Läs mer om Dagens börs