TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Stängd finsk gräns strider mot grundlagen – skadar svenska företagare

Helikoptrar, drönare, beväpnade vakter och gränsbevakare med kikare som registrerar allt som sker på andra sidan gränsen. Den finska coronajakten har gått över styr och kan strida mot grundlagen. Svenska företagare känner sig jagade och nu begär Lena Lahti ersättning av den finska staten.

Det är som en fläkt av Europa på 1960-talet när järnridån skiljde väst från öst. Men istället är det dagens coronaverklighet som än en gång manat fram kravallstaket, beväpnade vakter, helikoptrar som hovrar, drönare och gränsbevakare med kikare som registrerar vad som sker på andra sidan gränsen. Och det är inte Berlin det handlar om utan Haparanda där vakterna hindrar människorna att röra sig fritt över gränsen till tvillingstaden Torneå.

– Vad som pågår just nu är mycket allvarligt ur ett rättsstatligt perspektiv.

Det säger Ida Asplund, jurist och doktorand i rättsvetenskap vid Umeå. Dessutom är hon finlandssvenska och har engagerat sig i vad som sker längs gränsen mellan Sverige och Finland.

– Jag är förvånad över att det inte uppmärksammats mer i svenska media. I Finland pågår utredningar, debatter och det skrivs artiklar om gränsbevakningen och de konsekvenser som ju till stora delar drabbar svenska medborgare och svenska företag i området, fortsätter hon.

Affärslivet påverkas i allt högre grad

Det började den 19 mars när Finland stängde gränsen mot Sverige och därmed satte stopp för en rörlighet som varit fri i 70 år. Än mer bekymmersamt blev det faktum att Haparanda med närmare 10 000 invånare, tillsammans med Torneås 23 000 invånare i princip är en sammanflätad stad där olika gemensamma serviceinrättningar ligger på var sin sida gränsen. Den då närmast hermetiskt tillslutna övergången släppte fram till den 13 maj bara igenom ett minimum av arbetspendling för dem som arbetade exempelvis inom vården. Om de var finska medborgare vill säga. Andra vägen, för svenskar var det i princip helt stopp. En närmast absurd situation uppstod där exempelvis finländare bosatta i Sverige som saknar finskt medborgarskap inte tillåts besöka släktingar i Finland eller åka över för att se till egna fastigheter på den finska sidan. Efter den 14 maj har de hårda bestämmelserna till viss del luckrats upp men fortsatt är det långt från den fria rörlighet som de boende i Tornedalen är vana vid.

Regionen är också ett handelsintensivt område där affärslivet i Haparanda omsätter drygt 2 miljarder per år, enligt Handelns Utredningsinstitut. Ett affärsliv som nu påverkas i allt högre grad. Lena Lahti driver en ICA Nära-butik i Kaunisjoensuu, tjugo mil norrut från Haparanda längs Torne älv och med en av sex gränsövergångar runt hörnet.

– Jag har cirka 70 procent av min försäljning till kunder på den finska sidan och det försvann ju bara, säger hon.

Men det var inte försäljningen som upphörde, tvärtom fortsatte den som vanligt, bland annat tack vare den svaga svenska kronan. Däremot stoppades varorna när de skulle fraktas över till de finska kunderna. Det var Gränsbevakningsväsendet, en finsk myndighet med både polisiära och militära mandat, som hindrade transporterna av vad man ansåg vara ”coronasmittade livsmedel”.

Början på en besynnerlig process

Det blev början på en allt mer besynnerlig process där nya bud hela tiden kastades fram. Först var det förbjudet med leveranser till privatpersoner men inte till företag. Sedan krävdes ett finskt transportföretag och finska chaufförer. När de väl installerats måste de kunna visa att de kört varor sedan innan coronapandemin bröt ut. Allt i syfte att göra processen så besvärlig som möjligt.

Problemet var bara att det inte fanns några officiella förbud från finska myndigheter mot varutransporter över gränsen. I Haparanda fortsatte varuleveranserna från Sverige till Finland utan problem och med svenska transportföretag. Vare sig den finska eller svenska tullen hade några invändningar, istället var det Gränsbevakningsväsendet som fattat helt egna beslut.

– De gränsbevakare som stod uppe hos oss i Kaunisjoensuu kom från en annan bataljon än de nere i Haparanda och hade bara bestämt sig för att stoppa mina varuleveranser. När jag frågade varför, skrek de åt mig att de var de som bestämde, säger Lena Lahti.

Men också nere i Haparanda, där människor stod på var sin sida av kravallstaketen utan möjlighet att ta sig över gränsen, var situationen tuff och en situation som byggt på luddigt formulerad information.

Gränsbevakningen har hela tiden fungerat väldigt godtyckligt. Ett godtycke som utan tvekan är sanktionerat av regeringen i Helsingfors.

– Finska medborgare har ju egentligen hela tiden varit fria att resa över gränsen hur de vill, men regeringen har inte informerat om det utan sagt att gränsen är stängd. De flesta har alltså trott att de inte fritt kan åka ut eller in ur Finland när de är finska medborgare. Det är därför de har träffats vid kravallstaketet. I Gränsbevakningens information nämns att utländska medborgare kan lämna Finland. Inget om att finska medborgare kan lämna Finland. Jag menar att regeringen medvetet vilselett finska medborgare att de ej kan röra sig över gränsen – finska medborgare på båda sidor om kravallstaketet alltså.

– Gränsbevakningen har hela tiden fungerat väldigt godtyckligt. Ett godtycke som utan tvekan är sanktionerat av regeringen i Helsingfors eftersom regeringen inte har ingripit mot myndighetsutövningen, säger Ida Asplund.

Offentlig debatt i Finland

Den 4 maj infördes ett förbud att utbyta varor mellan privatpersoner i Torneå, alltså det förbud som Lena Lahti levt under sedan den 19 mars och som i hennes fall också påverkade näringsidkare. I och med det upphörde alla transporter över gränsen i hela Tornedalen vare sig det rörde sig om livsmedel, reservdelar eller brev. Därmed försvårades handeln över gränsen än mer vilket påverkade näringslivet på den svenska sidan.

Vid den här tiden hade dock den stängda gränsen och de problem som den skapade, uppmärksammats i Finland. En offentlig debatt ifrågasatte om regeringen medvetet vilselett de egna medborgarna att de inte fritt kunde resa ut ur eller in i landet och att Finland eventuellt saknar nationellt lagstöd för att avvisa EU-medborgare. Kritiken riktade sig också mot att regeringen använde sig av bestämmelser i den finska utlänningslagen, men som inte går att tillämpa på EU-medborgare, bland andra svenskar. Eftersom syftet med kontrollerna var smittskydd borde gränsbevakarna enbart avvisa de resenärer som var sjuka, vilket skulle krävt närvaro av smittskyddsläkare och sjukvårdspersonal. Även Gränsbevakningsväsendets sätt att agera kritiserades i debatten.

– Diskussionen om att regeringen och Gränsbevakningsväsendet allvarligt hade inskränkt de finska medborgarnas rättigheter men också svenska medborgares rättigheter, har mig veterligen inte märkts av i Sverige. Lite märkligt kan jag tycka, säger Ida Asplund.

Uppjagad stämning – bötfälls

Uppståndelsen tvingade regeringen att backa ett halvt steg och medge att det inte fanns något förbud att resa över gränsen, det var enbart en rekommendation. Däremot var den finska inrikesministern tydlig med att resor till Sverige var ”omoraliska” i rådande coronatider.

Det är en omfattande kartläggning av allt från namn och ålder, hälsouppgifter och adress där man vistas, till varför de rör sig mellan de två länderna. Det är en registrering som knappast håller för en GDPR-granskning.

Den uppjagade stämningen kring gränsen och det faktum att den på många håll inte är tydligt utmärkt har medfört att finska medborgare på promenad plötsligt bötfällts för riksgränsbrott på hundratals euro för att de har rört sig över till svenska sidan utan att passera ett gränsövergångsställe. Likaså har pimplande sportfiskare på isen i Torne älv fastnat i Gränsbevakarnas garn och bötfällts för att ha kommit över på svenska sidan av isen. Gränsbevakarna har med kikare bevakat finländare som åker och handlar i Haparanda. Till de personer som enligt tidigare bestämmelser tilläts pendla till svenska sidan, var gränsbevakningen tydlig med att någon omväg till en affär inte var tillåtet. Ida Asplund radar upp en lista av trakasserier som skett och fortsatt sker vid gränsövergången:

– Än mer allvarligt är den registrering av alla de som tidigare passerade gränsen. Det är en omfattande kartläggning av allt från namn och ålder, hälsouppgifter och adress där man vistas, till varför de rör sig mellan de två länderna. Det är en registrering som knappast håller för en GDPR-granskning.

I kölvattnet av den mediala uppståndelsen i Finland har den finska Justitiekanslern inlett en granskning om gränsstängningen kan vara ett grundlagsbrott och även strider mot en rad andra lagar. Även Justitieombudsmannen har startat en utredning om Gränsbevakningsväsendets agerande och Dataombudsmannen kartlägger nu bland annat de olika registreringar som genomförts.

Stämmer finska staten

Lena Lahti å sin sida har bestämt sig för att stämma den finska staten för det inkomstbortfall som drabbat henne när transporterna till kunder på den finska sidan stoppats, trots att det inte fanns något lagstöd för att stoppa dem.

– Det är nästan två månader när jag förlorat stora delar av min omsättning på grund av gränsbevakarnas godtycke. Det vill jag ha prövat och helst få ersättning för.

Ida Asplund pekar på att den stängda gränsen lett till uppsägningar och konkurser på den svenska sidan och hoppas att företag i regionen går samman och även de driver ett skadeståndsmål i Finland. 

– Hela hanteringen av gränsstängningen är rättsosäker och har av allt att döma skett utan lagligt stöd. Justitiekanslerns utredning är avgörande och som jag ser det är den finska regeringen ytterst ansvarig, har vilselett medborgarna i Finland och låtit Gränsbevakningsväsendet trakassera människor för att göra det obehagligt att korsa gränsen. Det vore uppseendeväckande och sorgligt om den finska staten skulle komma undan med det.

Toppnyheter

Anders Björkman. KI/TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Professor: Svensk lockdown hade inte gett färre döda

De höga svenska dödstalen under coronakrisen är inte en följd av att samhället inte stängdes ner i samma utsträckning som i vissa andra länder. Det säger Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet, till SvD.

Han har studerat pandemins utveckling i olika länder och drar slutsatsen att de hårda restriktionerna i många länder inte låg bakom att smittan stannade av.

Han menar att de höga svenska dödstalen i stället beror på att Sverige hade hunnit få en mer omfattande samhällsspridning innan åtgärder sattes in än exempelvis övriga Norden. Men varför det blev så har han inget svar på.

Han är dock kritisk till att Sverige inte lyckats få smittspridningen att minska lika snabbt som många andra länder.

1 tim
Illustrationsbild. ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rekordmånga samtal till krisnumret under pandemin

Samtalen till SOS Alarms informationsnummer 113 13 har ökat rejält under coronakrisen, rapporterar Ekot. Hittills i år har numret använts över 400 000 gånger, jämfört med 10 000 gånger under hela förra året.

En undersökning visar också att 46 procent av svenskarna nu känner till numret, jämfört med 35 procent förra året.

Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på 112 och krisberedskap på SOS Alarm, är nöjd med att fler känner till numret, eftersom det avlastar 112 och 1177.

– Vi ser det redan i dag, säger han.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Andrzej Duda och Rafal Trzaskowski i sina respektive vallokaler.  TT
Valet i Polen

Dött lopp i det polska presidentvalet

Nationalkonservative sittande presidenten Andrzej Duda har en knapp ledning i det polska presidentvalet med 50,4 procent mot Rafal Trzaskowskis 49,6 procent.

Enligt Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) är det alldeles för jämnt för att utropa en segrare, skriver TT. Han menar att det visar på en splittring i det polska samhället.

– Det är verkligen två kontraster som har stått mot varandra, säger han.

Det står mellan den sittande nationalkonservativa presidenten Andrzej Duda som kritiserats för att ha upphävt rättstaten och den liberala mittenkandidaten Rafal Trzaskowski som vill närma sig EU.

25 min
Person som röstar. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Småbarnsföräldrar hoppas på Duda i polska valet

I den polska staden Pultusk hoppas många på den sittande nationalkonservative presidenten Andrzej Duda i söndagens val, rapporterar Sveriges Radio.

Ett stort skäl till att många på landsbygden vill ha kvar presidenten och hans parti Lag och Rättvisa är de sociala reformer som regeringen har genomfört.

– Nu finns det mer pengar i familjekassan, säger en av de boende Sveriges Radio har talat med.

Den liberala mittenkandidaten Rafal Trzachkowski har sagt att de extra bidragen till småbarnsföräldrar som regeringen infört kommer att vara kvar.

Den stora skiljelinjen i valet står mellan ett återupprättande av rättsstaten, eller nationalkonservatism som slår mot exempelvis homosexuellas rättigheter, menar experter.

3 tim
Väljare i Rybnik, Polen. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jämnt resultat väntar när Polen går till presidentval

Vallokalerna i Polen öppnade klockan 07.00 på morgonen och stänger klockan 21.00. Då väntas också en vallokalsundersökning i det förmodat mycket jämna presidentvalet.

Valet står mellan den sittande konservative presidenten Andrzej Duda och Warszawas liberale borgmästare Rafal Trzaskowski.

Även om rollen som president till största delen är ceremoniell ses valet som ett riktningsval: Ska Polen vara fortsatt inriktad på nationalkonservatism i linje med styrande partiet Lag och Rättvisas politik, eller gå i riktning mot EU och liberala värden?

Idag 12:07
Läs mer om Valet i Polen
Besökare på Disneyworld.  Joe Burbank / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

66 000 nya smittade i USA – sjukvården varnar

Antalet inrapporterade fall av covid-19 har nått en ny högsta siffra i USA, samtidigt som allt fler delstater lättar på restriktionerna, rapporterar Sveriges Radio.

Det senaste dygnet har 66 000 fall rapporterats in och värst är spridningen i Florida där flera sjukhus varnar för att de inte kan ta emot fler patienter för intensivvård. Andra delstater där smittan har en snabb spridning är Kalifornien, Arizona och Texas.

Fler än 134  000 personer har dött i smittan och de konstaterade fallen är uppe i 3,2 miljoner sedan pandemins början.

4 tim
Kvinnor spelar kort i Katalonien.  Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utegångsförbud i delar av Katalonien – smittan ökar

Delar av Katalonien återinför utegångsförbudet efter att över 800 nya fall har konstaterats under söndagen, rapporterar El País. Det är ett område i kring staden Lleida i nordöstra Spanien som sätts i karantän.

Man får varken resa in eller ut ur området med start vid midnatt ikväll. Katalanerna får däremot gå till sitt arbete och besöka banken eller uppsöka sjukvården, samt handla i mataffären.

Ett av sjukhusen i Kataloniens huvudstad Barcelona har rapporterat att man under förra veckan gick från 31 till 107 fall, skriver AFP. Staden är dock inte satt i karantän.

3 tim
Giannis Papanikos / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Virusuppgång i Östeuropa – masktvång och inresestopp

I flera länder i Östeuropa ökar nu antalet fall av coronasmitta vilket lett till nya restriktioner, skriver AP.

Ungern stoppar resenärer från Afrika och stora delar av Asien, med undantag för Kina och Japan. Även till flera europeiska länder är Ungerns dörr helt stängd. Det gäller Albanien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien, Kosovo, Belarus, Montenegro och Ukraina.

I Serbien larmar sjukhusen om att platserna nästan tagit slut på grund av den senaste uppgången i antal smittfall, och Kroatien gör det obligatoriskt att bära munskydd i offentliga miljöer.

Idag 13:31
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Almegas vd Thomas Erséus.
Den svenska konjunkturen

Arbetsgivarorganisationer har fullt upp under krisen

Trycket är högt på flera arbetsgivarorganisationer till följd av coronakrisen, rapporterar DN.

– Vi får många frågor om uppsägningar och statliga stöd, säger Thomas Erséus, vd för Almega som samlar företag inom tjänstesektorn.

Trots att nära hundra medlemsföretag gick i konkurs eller lades ner under juni nådde Almega rekordhögt medlemsantal under månaden.

Även bland andra Svensk Handel har haft mycket att göra. Under vissa dagar har samtalen varit fem gånger fler än normalt enligt Katarina Kempe, kommunikationschef.

3 tim
Magdalena Andersson (S). Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Sveriges plånbok är inte bottenlös

Staten har haft goda skäl att öppna plånboken under coronakrisen – men finansminister Magdalena Andersson (S) sitter självklart inte på hur mycket pengar som helst, skriver Sydsvenskans ledarsida.

Det kan behöva påpekas att hennes ”ymnighetshorn har en botten” och att devisen ”allt till alla” inte kan gälla nu, skriver man.

Aftonbladets Fanny Nilsson tror dock att coronakrisen kan bli vändpunkten för en segdragen debatt om välfärdens finansiering. ”Pengar i lador kan inte rädda liv, men människor kan”, skriver hon och frågar sig vad ett välfärdsland utan personal i välfärden egentligen är?

DN:s ledarsida vänder blicken mot EU och konstaterar att debatten om krispaket riskerar att skymma unionens viktigaste funktion – långsiktigt samarbete.

Idag 07:02
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Jessica Rosencrantz (M) miljö- och klimatpolitisk talesperson Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

M: Sverige bör driva på för minimipris på utsläpp

FN:s kommande klimatmöte har skjutits upp på grund av coronapandemin. Den extra tiden bör Sverige använda för att initiativ till förhandlingar om ett globalt minimipris för koldioxidutsläpp, skriver Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz på SvD:s debattsida.

Hon skriver att det är orimligt att bara ett 30-tal länder i dag har infört någon form av beskattning på koldioxidutsläpp. Ett globalt minimipris vore ett steg på vägen mot principen om att den som orsakar skador ska betala för dem, och skulle också förhindra att utsläpp flyttas mellan länder, enligt Rosencrantz.

4 tim
Illustrationsbilder, till höger en elefant som dött av torka i Zimbabwe. TT
undefined

Femårsprognosen: Värre torka och kraftigare regn

Att bromsa värmeökningen blir en svår uppgift för världens politiker. Det framgår av FN-organet Meteorologiska världsorganisationens femårsprognos, skriver TT.

Enligt prognosen är det sannolikt att årsmedeltemperaturen för vart och ett av de kommande fem åren ligger minst en grad högre än medelvärdet i förindustriell tid. Det är också 20 procents sannolikhet att medeltemperaturen för något enskilt av dessa år blir minst 1,5 grader högre, en sannolikhet som ökar över tid, enligt nyhetsbyrån.

I Västeuropa kommer det att bli fler stormar. I Australien, södra Afrika och norra och östra Sydamerika blir det torrare, medan områden närmare polerna får mer regn än tidigare.

Idag 12:57
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredag den 17 juli blir intensiv: Då rapporterar Volvo, Telia, Saab och Ericsson – bland många andra.  TT
Den svenska ekonomin

Stort vinsttapp väntas: ”Aldrig sett liknande fall”

De svenska börsbolagen väntas rapportera ett 59-procentigt vinsttapp i det andra kvartalet jämfört med samma period i fjol. Det visar en sammanställning av analytikerprognoser som Infront gjort inför stundande rapportsäsong, skriver TT.

Det kan jämföras med finanskrisen då vinstfallet var 33 procent i fjärde kvartalet 2008 och 39 procent i det första kvartalet 2009.

Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, säger till nyhetsbyrån att kommande rapportflod blir ett av de sämre kvartalen han upplevt:

– Jämför man med finanskrisen så gick det sex kvartal innan det bottnade och det här är en typ av fall jag aldrig sett tidigare med en otroligt kraftig resultatnedgång.

Idag 11:31
Magdalena Andersson (S).  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krisen har satt blixtbelysning på svagheterna i samhället”

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill beskatta bankerna hårdare och höja skatten på kapital för att återuppbygga samhället efter coronakrisen. Det säger hon i en stor intervju med DI där hon bland annat berättar om tiden under den mest intensiva coronakrisen.

Enligt Andersson har krisen ”satt blixtbelysning” på samhällets svaga punkter och säger att hon hör många människor som vill att samhället och välfärden förstärks.

– En hög kvalitet på äldreomsorg, förskola, skola och sjukvård för alla, oavsett inkomst, där ligger den stora omfördelningen i samhället, säger hon till tidningen.

Igår 07:42
Mat delas ut till fattiga i Sydsudan. Kate Holt / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”Globalisering är viktigare än biståndsnivån”

De svenska ledarsidorna domineras fortsatt av coronapandemin och dess effekter på samhället.

DN skriver i en osignerad ledare att Sverige så snart som möjligt måste ta tag i många av de problem som följer i krisens spår. Alternativet är ett gigantiskt skuldberg orsakat av till exempel högre skolfrånvaro, inställda operationer och en ökad frekvens av sociala problem, hävdar tidningen.

Sydsvenskans ledarsida skriver att globalisering har varit långt mycket viktigare än bistånd för fattiga länders framsteg. Detta apropå nyheten om att det svenska biståndet till följd av coronakrisen väntas krympa nästa år. Tidningen skriver att det är viktigt att verka för fortsatt öppenhet och handel – ”nu när trenden går mot stängda gränser och nationalism”.

Expressens Anna Dahlberg tar upp Operation Rimfrost och uppmanar inrikesminister Mikael Damberg att erkänna att projektet varit ett misslyckande. Dahlberg skriver att det generellt inom svensk polis ”är för många projekt – Operation X och Operation Y – som dras i gång med trumvirvel och sedan läggs ned i tysthet”.

17 maj
Läs mer om Den svenska ekonomin