Anders Haskels aktier

Stabila bankaktierna för utdelningsjägare

På måndagen kom nyheten att Svenska Handelsbankens styrelse utsett Carina Åkerström till ny vd i banken. Hon är en långvägare med mer än 30 års erfarenhet inom Handelsbanken som nu ställs inför utmaningen att återvinna marknadens förtroende för bankens affärsmodell och den sargade aktien.

Kursen står just nu 5 procent lägre än för fem år sedan, vilket ger Handelsbanken en föga smickrande sistaplats vid en jämförelse mellan de fyra stora bankaktierna på Stockholmsbörsen. Den enda som ligger i närheten av en lika svag utveckling är Nordea.

Inte heller aktieägarna i SEB och Swedbank kan känna sig nöjda. De båda aktierna står visserligen 12 respektive 18 procent jämfört med februari 2014 men det är ändå rejält sämre än index som under samma period stigit 36 procent.

Tittar vi på kortare tidsperioder syns en liknande bild. I ett läge där hela haft det tufft på börsen är det den tidigare så hyllade Handelsbanken som underpresterat mest i konkurrens med likaledes ifrågasatta Nordea.

Det finns gott om förklaringar till bankaktiernas svaga utveckling. I både Handelsbanken och Nordea spelar interna problem stor roll. Tittar vi på hela sektorn har räntenettot pressats av låga räntor. Riksbankens minusränta får bland annat till följd att det blir svårare för bankerna att tjäna pengar på inlåningen när räntan på kundernas konton ligger kvar på noll. Å andra sidan har bankerna i ett sjunkande ränteläge varit duktiga på att höja vinstmarginalen på sin växande utlåning till kunder med bostadslån.

Det går också att måla upp hot från diverse uppstickare som med hjälp av ny teknik och andra affärsmodeller försöker utmana bankerna. Men hittills har det inte kommit fram någon aktör som i grunden hotar de traditionella aktörerna, i alla fall inte på kort sikt.

Förmodligen kommer bankerna att fortsätta leverera höga vinster under flera år framöver. Det kommer samtidigt att vara svårt för dem att växa. Kostnadsjakt och it-investeringar som leder till effektiviseringar fortsätter därför spela en betydande roll för att hålla uppe lönsamheten.

Med detta framtidsscenario är det knappast troligt att bankaktierna blir några kursraketer, möjligen med undantag för de kortare kursryck som förr eller senare alltid inträffar.

Det är i stället utdelningen som gör bankaktierna intressanta, med reservation för att de penningtvättsmisstankar som riktas mot Swedbank kan komma att pressa aktien ytterligare. Direktavkastningen, det vill säga utdelningen i förhållande till aktuell börskurs, ligger i intervallet 5,3-8,4 procent. Lägst ligger Handelsbanken medan Nordea erbjuder högst avkastning. Däremellan hittar vi SEB med 6,1 procent (6,6 procent om årets extrautdelning på 50 öre räknas in) och Swedbank med 6,8 procent.

Det är enligt min mening dessutom de båda mittenalternativen som är mest intressanta. Frågetecken kring Handelsbankens strategi riskerar att fortsätta tynga aktien i en sådan utsträckning att det blir svårt att få kompensation för den lägre direktavkastningen genom en bättre kursutveckling.

Nordea erbjuder den bästa chansen, men risknivån är också som jag upplever det högre än i de andra bankaktierna. Aktivistfonden Cevians aktieköp kan bidra till att få bättre fart på banken. Nordea står dessutom inför ett ordförandeskifte och kanske också ett vd-byte inom något år. Samtidigt är lönsamheten sämre än hos konkurrenterna och det är svårt att se någon snabb lösning för att lyfta siffrorna.

För den som är ute efter hög och stabil utdelning, helst under flera år framöver, känns därför SEB som det mest förutsägbara och därmed också stabilaste alternativet just nu.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Göteborgs Energi
Det svenska skattetrycket

Ny kritik mot miljöskatterna – ger mer utsläpp än innan

Från och med augusti vill regeringen införa en ny skatt på fossila bränslen i kraftvärmenät. Men förslaget får kritik, inte minst från Göteborgs Energi.

Alf Engqvist, vd för Göteborg Energi, menar att lagen får motsatt effekt mot vad lagstiftaren vill. Det rapporterar Göteborgs-Posten.

– Vi kommer att behöva dra ned produktionen i Rya kraftvärmeverk och produktionen kommer att flyttas från kraftvärme till hetvattenproduktion – vilket betyder minskad elproduktion från oss. Och nettoeffekten av det blir i sin tur att elen som konsumeras produceras i länder med kolkraft i stället, säger han till tidningen.

Enligt deras remissvar kommer den sammanlagda effekten år 2020 av lagförslaget bli att koldioxidutsläppen i atmosfären istället ökar med 42 000 ton och dessutom blir det 100 miljoner kronor dyrare.

Finansminister Magdalena Anderssons pressekreterare säger till GP att de just nu inte kommer att ge några kommentarer.

Igår 15:54
Ruud, Vidar / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Kritiken: Kemikalieskatten stoppar återvinning

Nu tilltar kritiken mot den föreslagna höjningen av kemikalieskatten. Inrego, som återanvänder och säljer datorer, mobiler och andra IT-produkter, är ett av många företag som är rasar.

I ett remissvar skriver de att skatten går rakt emot den cirkulära ekonomi som regeringen säger sig vilja eftersträva. Den går även emot FN:s mål för hållbar konsumtion och produktion, menar de.

”Dessutom innebär skatten att produkter redan nu dubbelbeskattas under sin livscykel. En höjning skulle förstärka dessa negativa effekter ytterligare”, skriver företaget i ett pressmeddelande.

De kommer även med förslag om förbättringar.

”Om regeringen menar allvar med sin klimatpolitik borde den undanta begagnade IT- och elektronikprodukter från kemikalieskatt helt och hållet”, skriver de.

21 mar
Det svenska skattetrycket

Krångel för datahallar kan skrämma bort etableringar

Det är viktigt att Sverige kan erbjuda attraktiva och förutsägbara villkor för att attrahera investerare i den internationella datahallsbranschen, menar Energiföretagen, Node Pole och Svenskt Näringsliv.

De har i en hemställan krävt ändringar som ska undvika negativa och kostsamma administrativa konsekvenser av Skatteverkets ställningstagande.

”I hemställan begärs att ansökan om avdrag av energiskatt ska göras av ägaren till eller den som opererar över datahallen och att denne anses vara stödmottagare”, skriver de.

Jättar som Amazon, Google och Facebook lockas till Sverige med löften om billig el till serverhallar, konstaterar Edvard Hollertz i en ledare i NT, och menar att det inte är oproblematiskt.

Under 2017 sänktes energiskatten för datacenter, och de likställdes i princip med tillverkningsindustrin. Men en ny tolkning av Skatteverket innebär att alla datahallar inte kan dra nytta av reduktionen.

”Bara de företag som även äger utrustningen i hallar får ta del av skattesänkningen. Det innebär att de globala jättarna – som Facebook och Amazon – fortsatt gynnas, samtidigt som många lokala aktörer åker på en skattesmäll”, skriver han.

”Regering och riksdag måste skyndsamt tydliggöra lagstiftningen, så att Sverige inte förlorar viktiga investeringar och nya jobb”, skriver företrädare för Energiföretagen, Node Pole och Svenskt Näringsliv, i Computer Sweden.

21 mar
Läs mer om Det svenska skattetrycket