Mitt under brinnande coronakris, i skymundan, lades betänkandet fram på direktiv av regeringen. Förslaget om ett ”grönt sparande” får nu förödande kritik av landets sparekonomer. ”Illa tänkt” och ett ”uselt sparförslag” är två reaktioner. Inte ens regeringens egen utredning tycker att idén är bra.

Svenskarna är ett sparsamt folk. När Sifo frågade uppgav nio av tio att de sparar regelbundet och hälften av de tillfrågade hade ett sparkapital på minst 100 000 kronor. Merparten, 80 procent, har sitt sparkapital på ett vanligt sparkonto, lättillgängligt men med dagens räntenivåer inte den bästa placeringen.

De pengarna har regeringen siktat in sig på i och med förslaget om att skapa ett ”miljösparkonto”.

Formellt är det ett vanligt sparkonto där privatpersoner placerar sina pengar. Sedan är det bankernas uppgift att se till så att minst 70 procent av de inlånade pengarna i sin tur lånas ut till ”miljöcertifierade projekt”. Moroten för spararna är att regeringen sänker spararens skatt med en procent motsvarande det kapital som finns på miljösparkontot. Med tanke på det rådande ränteläget kan ett miljösparande alltså ge en liten utdelning till skillnad från om pengarna sitter kvar på ett vanligt sparkonto.

”Illa genomtänkt förslag”

Men det är ingenting som blidkar de sparekonomer som fPlus varit i kontakt med.

– Det är ett illa genomtänkt förslag. Det finns ingen motsättning mot ett engagemang för miljö och hållbarhet och god avkastning på det egna sparandet, säger Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank och stämmer in i den kritik som Frida Bratt, även hon sparekonom, på Nordnet, tagit upp i en debattartikel.

Frida Bratt pekar på att de som väljer att satsa på ett miljösparkonto, dels riskerar att låsa in pengarna, dels får betydligt sämre avkastning jämfört med vanligt fondsparande: Att flytta pengar från en fond är en direkt förlustaffär. Hon sågar även regeringens finansiering av den nya sparformen:

– Via en skattehöjning på ISK och KF. I klartext: man premierar dem som flyttar pengar från fonder till detta sparkonto, och straffar samtliga fondsparare för det. Förslaget är häpnadsväckande i sin uselhet, skriver hon i ett inlägg på SvD.

Pengar försvinner från ”miljöfonder”

Grundtanken i förslaget om ett miljösparkonto är att det ska tillföra mer pengar till miljörelaterade projekt och på så sätt skynda på regeringens olika uppsatta miljömål. Men det råder idag ingen brist på pengar, via privat sparande, till miljösatsningar, vilket även regeringens egen utredning som tagit fram riktlinjerna för den nya sparformen påpekar. Förslaget kan därför komma att ge en negativ inverkan på inströmningen av kapital, menar Johanna Kull, sparekonom på Avanza.

– Ja, tvärtom kan den leda bort kapital från de fonder med en uttalad miljöprofil som redan finns, som har bra inflöden och en fungerande verksamhet. Jag tror att vi alla sympatiserar med tanken på ett ”grönt sparande” men det här slår helt fel. Reformer som inte uppfyller sitt syfte är inget annat än plakatpolitik, säger hon.

Inte ensamma i sin kritik

Landets sparekonomer är heller inte ensamma om sin kritik. Den utredning som utarbetat förslaget slår även den fast att den miljönytta som sparandet är tänkt att ge, knappast blir av. Sensationellt nog avråder därför regeringens egen utredning från att genomföra de ändringar i skattereglerna som krävs för att finansiera ett miljösparkonto.

– Därför tror jag inte att det här går igenom nu när kritiken växer. Det kräver minst en runda till för att kompletteras, säger Maria Landeborn.

Liknande tongångar hös från övriga ekonomer:

– Jag hoppas verkligen att regeringen inte går emot sin egen utredning och ändå försöker införa det, för det kommer inte att gå igenom, säger Johanna Kull.

– Nej, jag tror inte att det genomförs. Det finns en del tilltalande delar i det hela som kan locka sparare, men just nu är fokus på ett helt annat område med den pågående coronakrisen, säger Joakim Bornold, ekonom på Söderberg och Partners.