Valet i Spanien

Spanien-expert: Protesterna kan påverka valutgången

Vänster mot höger, nationalister mot separatister. Skandaler, korruption och en premiärminister som gör en ”kupp” mot sitt eget parti. Professor Inger Enkvist berättar för fPlus historien om hur Spanien fick sitt fjärde parlamentsval på fyra år och vad som kan avgöra utgången för valet denna gång.

På söndag ska Spanien ha sitt fjärde parlamentsval på fyra år och sitt andra på mindre än ett år. Landet har numera nästan återhämtat sig från de ekonomiska krisåren, men arbetslösheten är ett problem. Många unga mellan 20 och 35 söker anställningar utomlands där villkoren är bättre, berättar Inger Enkvist, spansklärare och professor emerita vid Lunds universitet.

Inom politiken sker det motsatta. Där etableras i stället yngre personer, på både gott och ont. Av de fem främsta partiledarna är socialistledaren och premiärministern Pedro Sánchez med sina 47 år äldst. Yngst är den nyvalda borgerliga PP-företrädaren Pablo Casado, med sina 38 år.

– PP har i princip bytt ut hela riksledningen. Det har gått ifrån folk som är kring 60 till folk som är kring 40. Det försöker visa en annan profil och man kan säga att en del av de röstande har kommit tillbaka, säger Inger Enkvist.

Enligt de senaste opinionsmätningarna kommer PP och konservativa partiet Vox att växa mest i antalet röster. Störst blir dock socialistpartiet PSOE.

– Men även om PSOE blir störst så kommer det att hamna någonstans på runt 30 procent. Det betyder att det fattas röster så då blir frågan vilka koalitioner som kan uppstå, säger Inger Enkvist och tillägger:

– Det är många som säger att man inte kommer att komma så mycket längre i det här valet än vad man var före.

Protesterna kan komma att påverka valets utgång

Den tvärpolitiska frågan om regional självständighet kontra Spaniens enhet finns alltid närvarande i den spanska debatten. Inte minst under valtider. I dagsläget är det främst i Katalonien där självständighetsivern är som starkast.

Analytiker säger att det här med ”Spaniens enhet” slår an hos väldigt många personer

Nyligen dömdes nio katalanska separatistpolitiker till fängelse för uppvigling i samband med 2017 års olagliga självständighetsfolkomröstning. Detta, och arresteringsordern mot den tidigare katalanska presidenten Carles Puigdemont som har gått i exil, har lett till massiva protester i Barcelona. En del av protesterna har varit fredliga, andra inte.

Just dessa protester kan komma att påverka valets utgång mer än något annat, menar Inger Enkvist.

– Så länge upploppen pågår är det den viktigaste frågan. Konflikten i sin nuvarande hätska form har pågått i två år och alla spanjorer är insatta i den.

Inger Enkvist berättar att Spaniens nuvarande politiska följetong började för fem-sex år sedan när nya rikspartier började att dyka upp.

– Förut hade man två större partier – ett socialistisk, PSOE, och borgerliga Partido Popular, PP. Bredvid dem fanns ett antal mindre regionala partier i till exempel Katalonien, Baskien och Kanarieöarna, berättar hon och fortsätter:

– De regionala partierna hade under många år funktionen att när de stora partierna inte fick en egen majoritet så lutade de sig på dem för att få ett par, tre mandat till för att komma över 50 procent.

Så småningom blev, enligt Inger Enkvist, både socialistpartiet och PP alldeles för ”slapphänta” mot regionalpartierna, även separatistiska sådana, och erbjöd dem förmåner i gengäld för politiskt stöd. Det har, menar hon, bidragit till den hetsiga situationen i Katalonien i dag.

Vänsterradikalt parti föddes ur finanskrisen

Centerpartiet Ciudadanos, Cs, som bildades år 2006, började som ett regionalparti i Katalonien men blev flera år senare även ett riksparti.

– När Ciudadanos startade så var det tänkt att det skulle bli ett parti som socialisterna eller PP skulle kunna använda för att inte vara i händerna på de nationalistiska partierna. De ville alltså varken säga sig vara socialister eller borgerliga, utan ett mellanparti som kan fungera åt bägge hållen, förklarar Inger Enkvist.

Nästa parti att födas och röra om i den parlamentariska grytan blev vänsterradikala partiet Podemos, som grundades år 2014 ur den antikapitalistiska proteströrelse som fanns i landet efter finanskrisen 2008.

I det senaste parlamentsvalet i april kom Ciudadanos och Podemos på tredje respektive fjärde plats. Till en början var de populära och lockade väljare från PP och PSOE, men båda partierna riskerar nu att försämra sitt förra valresultat.

– Ciudadanos har velat mycket mellan höger och vänster. Så att från att ha haft ett ganska gott stöd för ett tag sedan – uppemot 20 procent – så har partiet i de senaste undersökningarna sjunkit betydlig. Det kan man tolka som att folk inte riktigt vet var man har dem, säger Inger Enkvist.

Numera beräknas Ciudadanos bara få runt tio procent av rösterna. Om detta sker blir det då det parti som förlorar mest – runt sex procentenheter – jämfört med det senaste valet. Men även Podemos attraktivitet har dalat de senaste åren.

– Podemos splittrades dessutom alldeles nyligen efter en schism mellan de två ledarna Pablo Iglesias och Iñigo Errejón. Den sistnämnde har skapat sitt eget parti, Más País, som verkar få tre, fyra procent, berättar Inger Enkvist.

Politisk jordbävning när socialistpartiet förlorade Andalusien

Men antalet nya partier tar inte slut där. Utöver Ciudadanos och Podemos dök det konservativa partiet Vox upp för några år sedan.

– Vox kan sägas vara ett konservativt parti till höger om PP, som är mer liberalt än konservativt. Deras stora idé är att Spanien inte ska splittras och de är något mer katolska än andra partier. De är ungefär som PP var innan PP moderniserades, berättar Inger Enkvist.

Vox blev internationellt känt när partiet storskrällde i regionalvalet i Andalusien i fjol. I och med detta fick Andalusien ett borgerligt styre för första gången sedan 1978, då regionala val infördes.

– Det var en politisk jordbävning, att socialistpartiet förlorade Andalusien. Nu är det en koalitionsregering där mellan PP och Cs, med passivt stöd från Vox, säger Inger Enkvist.

Alla större rikspartier, förutom vänsterpartiet Podemos, är icke-separatistiska. Men det är främst Vox som har gynnats av de anti-separatistiska strömningarna i Spanien eftersom partiet har positionerat sig tydligast i det avseendet.

– Man kan tänka sig att det som sker i Katalonien torde stärka Vox. Analytiker säger att det här med ”Spaniens enhet” slår an hos väldigt många personer, säger Inger Enkvist.

Sánchez ”kuppade” sitt eget parti

PSOE:s nederlag i Andalusien symboliserar den andra anledningen till varför Spanien nu genomför sitt fjärde val. Förutom att nya partier och därpå otydliga majoriteter har tillkommit har de två stora partierna nämligen själva minskat sitt anseende på grund av interna slitningar, korruptionsanklagelser och maktspel.

– Socialistpartiet hade en kris för ett par år sedan, en kamp mellan två fraktioner, en mer moderat och en mer radikal. Den moderata företräds av ledaren i Andalusien, Susana Díaz, och den radikala utav den nuvarande premiärministern Pedro Sánchez, säger Inger Enkvist.

Pedro Sánchez har ända sedan han blev partiledare haft flera upp-och nedgångar. Efter valet 2015 nomineras han till premiärministerkandidat men fälls i voteringen. Året efter avgår Sánchez från partiledarposten och från sin parlamentsplats efter krav från egna partikamrater. År 2017 är han dock tillbaka igen som partiledare.

– Efter att Sánchez blev petad av riksledningen gjorde han en rundresa bland de regionala föreningarna och fick med sig de mest ivriga och radikala representanterna i partiet. Han lyckades då vinna nomineringen för partiet mot en stor del av den traditionella falangen.

Det händer så kolossalt mycket nu i spansk politik att det snarare är en vettig idé att rösta

Sommaren 2018 väcker PSOE en misstroendeförklaring mot dåvarande premiärminister Mariano Rajoy, från PP. Detta efter att 29 av Rajoys partimedlemmar hade dömts till fängelse för bland annat mutbrott och bedrägeri. På så sätt lyckades Pedro Sánchez till slut bli landets tillförordnade premiärminister.

– Pedro Sánchez plockade på några dagar fram en regering som var enbart baserad på de personer han själv hade valt ut. Så han gjorde en kupp mot sitt eget parti kan man säga, och emot de som trodde sig vara hans medarbetare, säger Inger Enkvist och fortsätter:

– Dessutom framställde han det som att han omedelbart skulle utlysa nyval för att PP var så korrupt. Det var hans motivering för att ställa ett misstroendevotum och det var med den utgångspunkten som alla de andra partierna stödde honom. Men han gjorde inte det utan han behöll makten tills han blev tvungen att utlysa ett nyval som hölls i april.

PSOE:s plagiatskandaler

PSOE har också skakats av andra skandaler. Bland annat har Pedro Sánchez anklagats för att plagiera material från arbetsmarknadsministeriet till sin doktorsavhandling. Han har också påståtts kopiera en idé till en feministisk videosnutt från Kanadas premiärminister Justin Trudeau, efter ett besök i landet.

Utöver detta, berättar Inger Enkvist, har socialistpartiet i Andalusien sedan länge skapat ett ”klient-system” där man bland annat har skapat tjänster med allmänna medel för att kunna anställa personer som röstar på PSOE. Detta är en av faktorerna som kan förklara det minskade stödet i regionen, menar hon.

Dessutom har Pedro Sánchez förhandlat fram en koalition mellan PSOE och det vänsterseparatistiska partiet Bildu i regionen Navarra, ett parti som Inger Enkvist säger representerar ETA i ”utslätat skick”.

– Alla andra partier menar att ”här har man gått över en gräns” när man föredrar att basera sig på Bildu snarare än på andra demokratiska partier.

Förtroendet för politiker i Spanien är inte högt i dag, på grund av alla skandaler. Men trots detta upplever Inger Enkvist att spanjorerna ändå inte har blivit ”rösttrötta”.

– Det händer så kolossalt mycket nu i spansk politik att det snarare är en vettig idé att rösta.

Dela

Öppna i ny flik

Relaterade ämnen

Valet i Spanien

Toppnyheter

Arkiv Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Lagarde om vändningen: ”Vi rör oss försiktigt uppåt”

I en intervju med tv-bolaget France 2 ger ECB-chefen Christine Lagarde sin bild av euroländernas dystra ekonomiska situation och om den optimism hon ändå känner inför framtiden.

– Vi har varit längst ned på kurvan och rör oss försiktigt uppåt. Hur snabbt situationen förändras beror på hur snabbt vi kan ta oss samman och de ansträngningar vi alla gemensamt kan göra, säger hon.

Lagarde pratar också om saknaden efter sitt barnbarn.

– Nu kan jag bara se honom i min smartphone eller på fotografier. Det gör mig ledsen (...) men när jag tittar på honom blir jag än mer övertygad om hur viktigt vårt uppdrag är, att arbeta för att samhället ska bli en bättre plats.

Läs hela intervjun via länken nedan.

Idag 09:58
Salvatore Di Nolfi / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO synar företagskrisen i global undersökning

Internationella Handelskammaren (ICC) och Världshälsoorganisationen (WHO) ska identifiera den privata sektorns utmaningar under coronakrisen, berättar organisationerna i ett pressmeddelande. Resultatet i den globala undersökningen är tänkt att bidra till arbetet för att hindra en ekonomisk kollaps i spåren av pandemin.

– Den här undersökningen kommer att hjälpa oss förstå hur företag agerar. Det hjälper oss att kartlägga och sprida goda exempel och var vi och nationella hälsovårdsinsatser bör rikta fokus. Informationen som vi samlar in genom undersökningen bidrar till utvecklingen av effektiva åtgärder vilket räddar liv och minskar ekonomisk skada, säger WHO:s generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus i en kommentar.

Igår 11:35
Läs mer om Den globala konjunkturen
Demonstrationer utanför Vita huset.  Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Washington DC förbereder sig för massiva protester

Washington DC förbereder sig för en dag av massiva Black Lives Matter-protester, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Enligt uppgifter i lokala medier räknar man med att tiotusentals demonstranter ska samlas i staden. Samtidigt finns uppgifter från aktivister på sociala medier om att en miljon människor komma att delta på olika sätt.

– Vi har information som pekar på att evenemangen den här lördagen kan bli något av det största som vi någonsin haft, säger polischefen Peter Newsham på en presskonferens inför lördagens demonstration.

3 tim
Protester utanför Vita huset i Washington DC.  Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Trumps uttalanden visar att han inte förstår

Donald Trump har haft flera chanser att visa att han förstår frustrationen bland svarta amerikaner – men studerar man hans uttalanden syns det att presidenten hellre vill tala om andra aspekter av de pågående protesterna.

Det menar Washington Posts Eugene Scott i en analys där han går igenom några av presidentens framträdanden under den gånga veckan. Han tar upp en opinionsundersökning som visar att många amerikaner ser Trumps agerande som rasistiskt och skriver att presidenten misslyckats med att visa förståelse för de problem som svarta amerikaner utsätts för i USA.

Matthew Continetti tar upp ett annat perspektiv på de pågående protesterna i en analys i konservativa National Review. Han menar att den civila oro som nu syns i samhället kan kopplas till framväxten av en ny progressiv moral bland unga amerikaner.

”I frånvaron av institutioner som befäster republikanska värden och ledare som visar prov på detta vänder sig unga amerikaner till den moraliska vissheten hos de nya progressiva”, skriver han i sin analys.

4 tim
Läs mer om Polisvåldet i USA

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer