Mostphotos/TT
Skatteverket vs företagen

Snart kan rådgivare tvingas bli angivare åt Skatteverket

Utredningens förslag slår brett. Snart kan i princip alla skatterådgivare förvandlas till angivare åt Skatteverket, varnar advokaten Börje Leidhammar. ”Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det inte alls bra”, säger han.

Häromdagen presenterades slutsatser från Utredningen om informationsplikt för skatterådgivare. Syftet har varit att förhindra fusk och ”aggressiv skatteplanering”, skriver utredarna i betänkandet som har lämnats till regeringen. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Förslagen möter stark kritik från såväl företag som skatterådgivare av olika slag. Även flera av utredningens egna experter är minst sagt tveksamma till det som har lagts fram, vilket framgår av ett särskilt yttrande.

Advokaten Börje Leidhammar, som driver advokatfirman Leidhammar AB och har deltagit i utredningsarbetet, anser att det allmänt saknas en analys av för- och nackdelar och kostnader för rådgivare och användare.

– Det finns ingen egentlig nyttoanalys av förslagen, säger han.

Blir Skatteverkets förlängda arm

Men framför allt är han kritisk mot att skatterådgivare, som han själv, ska bli Skatteverkets förlängda arm. För det är precis vad betänkandet handlar om, markerar han.

– Skatteverkets har redan långtgående möjligheter att kontrollera och granska företagares skattearrangemang. Informationsskyldigheten till Skatteverket är redan omfattande och är dessutom kombinerad med sanktioner. Dessutom finns det ju en skatteflyktslag, säger han.

Att gå längre än så skadar mer än det ger, anser Börje Leidhammar. Då förvandlas skatterådgivarna till skattejägare.

– Att göra skatterådgivare till angivare är en helt oproportionerlig åtgärd, som bara kommer att öka kostnaderna, krånglet och skada förtroendet mellan rådgivare och företagen, säger han.

– Dessutom kommer förslagen inte att komma åt dem som ägnar sig åt kriminell verksamhet, där kommer de nya reglerna inte att göra någon märkbar skillnad, fortsätter han.

Utökad rapporteringsskyldighet

Förslagen innebär en ökad rapporteringsskyldighet för skatterådgivare både när det gäller gränsöverskridande och inhemska ”arrangemang” på skatteområdet. I bakgrunden ligger ett EU-direktiv, berättar Börje Leidhammar. Men när det gäller inhemska arrangemang finns det ingen skyldighet att införa lagstiftning, menar han.  

Nu är han orolig för hur hans roll som advokat ska utvecklas. Rapporteringsskyldigheten som föreslås är nämligen långtgående. Bland annat kan skatterådgivare tvingas lämna ut klientmedelskonton och rapportera till Skatteverket så fort något misstänkt uppstår. Även om advokater kan avstå från att lämna vissa uppgifter, så hotar höga sanktionsavgifter om det senare visar sig att något faktiskt var fel. Rådgivare kan åläggas sanktionsavgifter på uppemot en halv miljon kronor om de bryter mot regelverket.

Urholkar rättssäkerheten

Men vad som är rapporteringspliktigt definieras inte i förslagen, så området att ”täcka” för Skatteverkets räkning blir minst sagt omfattande, säger Börje Leidhammar.

– Risken blir ju att minsta lilla osäkerhet kommer att rapporteras, oavsett om det finns ekonomisk expertis bakom misstanken. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det inte alls bra, säger han.

Utredningen pekar ut ett antal kännetecken på arrangemang som rådgivare måste rapportera om. Punkterna sträcker sig över ett brett spektrum, och innebär i praktiken att rådgivarna måste rapportera om i princip allt på skatteområdet, för att inte riskera höga sanktionsavgifter, menar Börje Leidhammar.

– Vi skulle bli angivare åt Skatteverket, säger han.

Syftet kan låta bra

Syftet kan låta bra, att stoppa pengatvätt och organiserat fusk. Börje Leidhammar menar att förfaranden självklart ska stämma överens med skattelagstiftningen. Det han vänder sig emot är att åtgärderna missar målet, urholkar rättssäkerheten och slår alldeles för brett.

Förslagen träffar en stor grupp rådgivare, exempelvis advokater, revisionsbyråer, rena skatterådgivningsbyråer, banker, redovisningsfirmor, försäkringsbolag och även företag där rådgivningen sker inom företaget eller koncernen, berättar han.

Administrationen och rättsosäkerheten som följer av förslagen kommer innebära att administrationen ökar kraftigt, och även vara ett hårt slag mot det svenska näringslivet, enligt Börje Leidhammar. Det kan handla om hundratusentals ärenden varje år, menar han.

Står inte i proportion till nyttan

Men vinsten för Skatteverket skulle vara marginell.

– Som sagt den utökade informationsplikten går inte att motivera. Den står inte i proportion till nyttan, säger han.

Utredningens förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

* fPlus har sökt Skatteverket och Finansdepartementet för en kommentar.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer