Under januari kommer de nya registreringsskyltarna att börja användas i Sverige, skriver SVT Nyheter.
Förändringen innebär att det sista tecknet i registreringsnumret kan vara en bokstav i stället för en siffra. Skälet till skiftet är att kombinationerna var på väg att ta slut.
Lördagskvällens middag på G7-mötet i Biarritz blev en bråkig historia där USA:s Donald Trump krävde att Ryssland skulle släppas tillbaka till G7, uppger källor för The Guardian.
Enligt källorna ska Trump ha argumenterat hårt för att Ryssland ska bjudas in igen och fått mothugg av bland andra Boris Johnson, Angela Merkel och Emmanuel Macron. Japans Shinzo Abe förhöll sig neutral medan Italiens Giuseppe Conte gav Trump visst stöd.
– De flesta argumenterade för att G7 är en familj och en klubb för liberala demokratier, och att Putin därför inte kan komma tillbaka, säger en källa.
Ryssland uteslöts ur dåvarande G8 efter annekteringen av Krim 2014.
Det uppstod stor förvirring på G7-mötet i Biarritz sedan det blivit känt att Irans utrikesminister Javad Zarif landat för ett överraskningsbesök, skriver Reuters.
Bloomberg beskriver det som ännu en överraskning från Frankrikes president Emmanuel Macron. Vita huset-medarbetare har tidigare sagt att Macrons agenda för mötet kom som en skräll för den amerikanska delegationen, och någon förvarning om Zarifs besök säger man sig inte ha fått.
– Det är en överraskning, säger en medarbetare till Reuters.
Frankrike hävdar dock att man informerat samtliga G7-länder om Zarifs ankomst under lördagskvällen. Samtliga G7-länder meddelades i förväg och Macron informerade Trump personligen, uppger franska medarbetare enligt Bloombergreportern Jennifer Jacobs.
Världsledarna har enats på G7-mötet om att hjälpa de länder som drabbas av skogsbränderna i Amazonas regnskog ”så snabbt det går”, säger Frankrikes president Emmanuel Macron till reportrar i Biarritz. Det framgår inte av uttalandet vilken typ av hjälp som avses.
I fredags hotade Macron oväntat att blockera handelsavtalet Mercosur, som omfattar flera länder i Latinamerika, som en följd av Brasiliens hantering av gränderna. Tyskland och Storbritannien har uttryckt oro för bränderna men menar att det inte är en lösning att lägga krokben för handelsavtalet.
Angela Merkel har tidigare kommenterat bränderna.
– Mötets mål är att skicka ett tydligt budskap om att allt måste göras för att stoppa bränderna i regnskogen, sa hon enligt New York Times.
Det är i näringslivet det skapas välstånd och resurser och den kommande budgeten måste innehålla reformer som stimulerar näringslivet. Det säger L-ledaren Nyamko Sabuni i SVT:s Agenda.
Hon säger att det alltid finns möjlighet att sänka skatten på rätt saker och att höja skatten på rätt saker.
– Till exempel när vi nu är i en omvandling från det fossila till det fossilfria är det viktigt att beskatta det som smutsar ner.
På en direkt fråga från programledaren om det kan innebära höjd bensinskatt svarar hon:
– Det kan vara ett alternativ, men det får vi återkomma till i så fall.
Slopad värnskatt och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt väntas ge höginkomsttagare flera tusenlappar extra i månaden nästa år, skriver DI.
Vid en lön på 75 000 kronor blir skatteförändringen 1 210 kronor. För den som tjänar 100 000 kronor handlar det om hela 2 460 kronor i sänkt skatt per månad.
Beräkningarna, som har utförts av Swedbank gäller vid oförändrad kommunalskatt och tar också hänsyn till de förändringar som ett höjt prisbasbelopp leder till.
För vissa kan de positiva effekterna dock påverkas av höjda kommunalskatter. Branschorganisationen SKL räknar med att 40 kommuner behöver höja skatten nästa år, med hänsyn till demografiska utmaningar.
Positivt är dock att vi fortfarande har stark arbetsmarknad vilket fyller på lönekuverten. Det leder till att löneökningstakt nästa år väntas landa på 2,6 procent, enligt Swedbank.
En annan positivt faktor är de fortsatt låga boräntorna i skuggan av att Riksbanken väntas avvakta med räntehöjningar.
”Ser man till hur de disponibla inkomsterna har utvecklats under de senaste år är det höginkomsttagare som är vinnarna, medan exempelvis arbetslösa, studerande och sjukpensionärer har halkat efter”, säger Arturo Arques privatekonom på Swedbank.
Ekonomer på Sveriges kommuner och Landsting har lyft att ett stort antal kommuner har så pass stora underskott att de kan tvingas höja skatten kommande år. Men på lång sikt är en höjning av kommunalskatten inte rätt lösning, skriver Pontus Lindström på Företagarna.
Att höja kommunalskatten ger på kort sikt ökade intäkter, därför kan det vara ett frestande drag för en kommunpolitiker. Men en höjning av kommunalskatten innebär att det blir mindre lönsamt att arbeta och att incitamenten för arbetssökande minskar.
Mycket kan göras för att kommunerna ska bli mer kostnadseffektiva. Lindströms främsta poäng är att åtgärda systemfel i det kommunala utjämningssystemet. Incitamenten för att öka kommunernas skattekraft måste öka.
”Den nuvarande utformningen av utjämningen innebär att en ökad sysselsättning i kommunen inte nödvändigtvis resulterar i en mer välfylld skattekista i kommunhuset – pengarna försvinner i stället in i utjämningssystemet”.
Den 18 september presenteras statens budget för kommande år. Ett önskvärt steg skulle vara en utredning som ser över utjämningssystemets utformning, avslutar debattören.
Tidigare statsministern Göran Persson (S), numera ordförande för Swedbank, varnar för tuffare tider för Sverige. Snart kommer lågkonjunkturen.
– Självklart ska man vara orolig. Därför det här kommer att drabba många människor hårt. Det gör alltid lågkonjunkturer, för med det följer stigande arbetslöshet, säger han till SVT:s Agenda.
Han menar att en lågkonjunktur kommer att innebära ett stålbad för kommunerna.
– På nationell nivå kanske man klarar en lågkonjunktur men det finns en risk att man rullar över bördan på kommunerna, säger han.
Han anser ändå att Sverige tack vare den strama finanspolitiken står sig väl och varnar för följden av att lämna den politiken.
– Jag tror definitivt inte på en politik som är beroende av några finansvalpar i USA, säger han till Agenda.
Swedbanks chefsekonom Anna Breman anser att finansminister Magdalena Andersson (S) är för optimistisk i sin syn på svensk ekonomis utveckling. I ett tal i Harpsund tidigare på torsdagen sa finansministern att medvinden i svensk ekonomi ”mojnat något”. Men när Breman sträcker upp fingret i luften blåser det åt ett annat håll, säger hon till TT.
– Jag skulle nog säga att det är tydlig motvind.
Magdalena Andersson meddelade tidigare på torsdagen att regeringen skruvar ner sin BNP-prognos för i år och nästa år och att hon ser ett reformutrymme på 25 miljarder kronor år 2020. Enligt Anna Breman är det alldeles för lite – det handlar snarare om 50–70 miljarder, menar hon.
– Vi har en mycket stark grund att stå på i Sverige och nu är rätt läge att utnyttja den styrkan, säger hon till TT.
Efter att ha haft kraftig medvind under några år så säger nu finansminister Magdalena Andersson att vinden mojnat. Prognoserna för exakt hur ekonomin kommer att utvecklas spretar, men flera mediers kommentatorer tar upp hur finansministern kan agera om det blir lågkonjunktur:
DI:s Johanna Jeansson konstaterar att finansministern nu har möjlighet att spendera för att isolera det svenska huset inför den kommande snålblåsten. Statens finanser är goda och dessutom är räntorna låga. Reformutrymmet finns, skriver hon, ”för den som vill och vågar”.
DN:s Carl Johan von Seth menar att förutsättningarna för internationellt samordnade krisinsatser är sämre nu än under finanskrisen. Då ställde till exempel Fed upp med stora lån till utländska centralbanker, men numera heter det ”America first”.
SR:s Fredrik Furtenbach säger apropå de miljarder som finansministern anser finns kvar i reformutrymme att det är viktigt att komma ihåg att Anderssons beräkningar är politiska bedömningar av vad man kan göra av med utan att få kritik från utomstående bedömare.
SVT:s Mats Knutson slutligen, skriver att det även finns långsiktiga utmaningar. Bland annat att det, enligt finansministern, behövs satsningar inom välfärden på 90 miljarder fram till år 2026.
Nolltillväxt, skakig fastighetsmarknad, turister som flyr – och börsnedgångar på motsvarande uppemot 6 000 miljarder kronor. Hongkongs ekonomi har sargats svårt under konflikten mellan regionens styre och demonstranter.
Polisen i Hongkong avfyrade varningsskott under sammandrabbningar med demonstranter under söndagen, skriver AFP. Det var det första varningsskottet som avlossades sedan demonstrationerna startade för tre månader sedan.
Söndagens protester var de våldsammaste på länge i regionen, och polisen använde vattenkanoner för att skingra demonstranterna.
Enligt polisen skadades flera polismän under nattens protester.
Kina bekräftar att Simon Cheng, som arbetar vid det brittiska konsulatet i Hongkong, har gripits i gränsstaden Shenzhen, rapporterar internationella medier. Bekräftandet kommer från en talesperson för Kinas utrikesdepartement, Geng Shuang, vid en presskonferens på onsdagen.
Vid presskonferensen ifrågasattes också Storbritanniens kritik mot gripandet och andra kommentarer som landet har gjort kopplade till Hongkongprotesterna.
– Vi har krävt att de ska upphöra med dessa oansvariga kommentarer och att de ska sluta lägga sig i Hongkongs förehavanden och Kinas interna angelägenheter, sa han.
Två personer har gripits misstänkta för nattens attentat i finska Borgå där två poliser sköts, skriver Svenska Yle.
Gripandet skedde i närheten av Tammerfors på söndagskvällen efter en halvtimmeslång biljakt.
– För tillfället utreder vi vem personerna är och om de har koppling till nattens skottlossning. Centralkriminalpolisen är ansvarig för utredningen, säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen till Yle.
Polismännen befann sig på ett larm i Borgå, som ligger utanför Helsingfors, när de sköts. Skadeläget beskrivs som stabilt och en av dem har fått lämna sjukhuset.
De två personer som gripits för nattens polisskjutning i Finland greps i en svenskregistrerad bil, enligt TV4 Nyheterna som hänvisar till finska tv-kanalen MTV3. Finsk polis har inte bekräftat uppgifterna.
De misstänkta gärningsmännen greps strax före klockan 20 svensk tid efter en halvtimmeslång biljakt där de misstänkta sköt mot polisbilen. Gripandet skedde i Ylöjärvi nära Tammerfors.
Polismännen befann sig på ett larm i Borgå, som ligger utanför Helsingfors, när de sköts natten mot söndag. Skadeläget beskrivs som stabilt och en av dem har fått lämna sjukhuset.
De två poliser som skottskadades i samband med en vanlig utryckning i Borgå, öster om Helsingfors, under natten till söndagen bar skyddsutrustning som kan ha räddat deras liv. Det säger Finlands statsminister Antti Rinne i radioprogrammet Statsministerns frågetimme.
– Det här tyder på en allvarlig förändring i samhället, att man attackerar polisorganisationen som beskyddar alla medborgare.
De misstänkta gärningsmännen befinner sig på fri fot och en stor polisjakt pågår. De bedöms som beväpnade och farliga men det är enligt polisen inte känt att de skulle utgöra något konkret hot.
I ljuset av den senaste omvärldsutvecklingen – där allt fler centralbanker tror på en annalkande lågkonjunktur – har SBAB beslutat att rejält justera sin prognos för Riksbankens reporänta, skriver Dagens Industri.
Förut trodde banken på en höjning i mitten av 2020. Men nu tror man att det lär dröja ända till april 2022.
"Ränteutvecklingen världen om och införandet av negativa räntor pekar tydligt på att räntor markant över dagens nivåer ter sig väldigt avlägset", säger Robert Boije, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije till Nyhetsbyrån Direkt.
Men en räntesänkning är fortfarande inte tal om, spår Boije.
"Riksbanken har kommunicerat att de fortfarande har en betydligt mer positiv bild av omvärlden än vad marknaden har. Sett i ljuset av det ligger en sänkning inte i korten, som det ser ut nu", säger han.
Pressen ökar på Riksbanken, enligt de experter som SvD har talat med. Ingen av dem tror att banken kommer att höja reporäntan i år. Däremot är meningarna skilda om hur stor sannolikheten för en räntesänkning är.
Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, anser att det är rimligt för Riksbanken att avvakta räntehöjningar i rådande osäkra ekonomiska läge. Lina Fransson, räntestrateg på SEB, håller med.
– Vi förväntar oss att räntan är oförändrad åtminstone till slutet på nästa år, säger hon till SvD.
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, tror att Riksbanken redan nu i september meddelar att det inte blir någon höjning i år.
Som första bank i Norden inför danska Jyske Bank minusränta för privatkunder.
– Negativ ränta rycker allt närmare även i Sverige, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
