När regeringen förlorade striden om vinsten i välfärden, bytte regeringen snabbt spår. Det visar fPlus genomgång. ”Drevet mot friskolorna används för att vända bort uppmärksamheten från skolans verkliga problem”, säger Inger Enkvist, professor emerita vid Lunds universitet, till fPlus. Samtidigt slår expertmyndigheten fast – minskad valfrihet ger ökad diskriminering.

”Marknadsskolorna”. Det är den senaste etiketten på landets friskolor. Ett ord som ofelbart ger en negativ bild av det komplement till de offentligt drivna skolorna som funnits i Sverige sedan början av 1990-talet. Med skolpeng och ett fritt skolval öppnades för första gången möjligheter för föräldrar att, istället för att vara hänvisade till den närmaste skolan, kunna välja var barnen skulle gå.

I ungefär lika lång tid har det i olika omgångar blossat upp kritik mot friskolesystemet. Främst för att det sägs bidra till segregationen i landet, att det utarmar de offentliga skolorna, att det driver på betygsinflationen och att det är ett missbruk av skattemedel som ger friskolorna möjlighet att gå med vinst.

Pågår det en fri jakt på friskolorna?
– Jag vill inte dra det så hårt, däremot pågår en debatt om friskolor som cirklar kring myter och symbolfrågor och det skymmer systemfelen och de riktiga problem som finns i den svenska skolan.

Det säger Magnus Wallerå chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv och han får stöd av Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur och specialiserad på utbildningsfrågor.

– Det pågår ett uppenbart drev mot friskolorna. Men istället för att våga ta debatten om vad som verkligen behöver göras i skolan, försöker regeringen vända bort uppmärksamheten genom att dra igång en pseudodebatt om valfriheten, säger hon.

Ulla Hamilton är vd för Friskolornas Riksförbund:

– Om jag ska hårdra det så pågår det en cynisk skoldebatt som påstår att problemen i skolan är något annat än vad de i själva verket är. Och det är anmärkningsvärt att ledande politiker spelar med i den debatten. Ingenting löses av att vi försämrar för friskolorna så det vore bra om vi kunde sluta förfölja dem med dåliga politiska beslut.

Försöket att begränsa vinstuttaget från friskolorna gick ju inte, så nu är istället skolvalet i skottgluggen

I den nu pågående debatten om friskolorna ifrågasätts bland annat skolvalet.

– Ja, försöket att begränsa vinstuttaget från friskolorna gick ju inte, så nu är istället skolvalet i skottgluggen, säger Magnus Wallerå.

Regeringen tycker helt enkelt att föräldrarna ”väljer fel”

Regeringen vill, med stöd ibland annat den statliga utredningen ”En mer likvärdig skola” som presenterades i våras, låta Skolverket bestämma urvalsgrunderna och ha det administrativa ansvaret för skolvalet. Enligt vissa debattörer innebär det i princip ett gå tillbaka till den tidigare närhetsprincipen.

– Regeringen tycker helt enkelt att föräldrarna ”väljer fel” och tänker nu tvinga fram en ändring av det, säger Ulla Hamilton.

Kritik från tunga instanser

Vid sidan av en inskränkning av valfriheten ska ett kvotsystem införas för att garantera en mer allsidig social blandning bland eleverna och möjligheten att köa barnen till populära skolor ska tas bort. Dessutom ska skolpengen till friskolorna sänkas. Förhoppningen är att det ska bryta den segregation som skolvalet och friskolorna sägs åstadkomma. Men förslaget har mötts av massiv kritik i de 120 remissvar som kommit in till regeringen när tiden gick ut den 30 november. Tunga instanser som statliga Regelrådet och Skolverket menar att segregationen inte kommer att minska samtidigt som skolorna får en ännu större administrativ börda. Sedan tidigare har också Diskrimineringsombudsmannen pekat på att kvotering riskerar att öka, inte minska, diskrimineringen i skolan.

– Det visar än en gång att politikerna inte förstår djupet av den kris som skolan lever i. Eller så vill de inte ta itu med situationen utan försöker ta politiska poäng på att hålla igång en debatt som, i och med att man inte tar fram skarpa förslag, faktiskt är ”politiskt ofarlig”, säger Inger Enkvist.

Vid sidan av kritiken mot planerna på att styra intagningen till grundskolan, vore en sänkt skolpeng ett hårt slag mot många friskolor. Det märks i de remissvar som Ulla Hamilton tagit del av.

– Det finns en stor oro ute i landet över vad som skulle hända om ersättningen sänktes med de 5 – 10 procent som föreslagits. Utan tvekan skulle de mindre friskorna slås ut medan de större koncernerna klarar sig längre, men inte hur länge som helst, säger hon.

Ingen har hittills lyckats slå fast att resultaten i landet skulle bli bättre om de fristående skolorna försvann

Effekterna av ett sådant ”worst-case-scenario”, där allt fler friskolor tvingas upphöra och stora skaror elever måste återvända till de offentliga skolorna, tas inte upp i debatten. Inte på riksplanet, vill säga.

– Ingen har hittills lyckats slå fast att resultaten i landet skulle bli bättre om de fristående skolorna försvann, säger Inger Enkvist.

Flera myter

På lokal nivå är ofta inställningen till friskolor en helt annan och betydligt mer positiv, oavsett partifärg. Särskilt gäller det tillväxtkommuner som dels ser valmöjligheten som en framgångsfaktor, dels välkomnar att friskolorna befriar kommunen från att själva behöva investera i en ny skola.

– Det är en myt att kommunala skolor blir ineffektiva och står med tomma skolbänkar när de får konkurrens från friskolor. Det är tvärtom, ju högre andel av en kommuns elever som går i fristående grundskolor desto lägre skolkostnader totalt, säger Magnus Wallerå.

Inger Enkvist igen:

– Att mista friskolorna skulle innebära en kolossal omvälvning av skolan, men inte en förbättring. Alla de problem man nu skjuter undan och förnekar skulle då komma upp till ytan. Det skulle bli tydligt att friskolorna hade fungerat som en skärm bakom vilken man dolt de verkliga problemen och på vilken man projicerat sin frustration.

– Det här är uteslutande en ideologisk kampanj.

”Djupt upprörande”

Ulla Hamilton tycker sig trots allt se en del positiva tecken, bland annat att remissvaren var så kompakt ifrågasättande till förslagen. Lägg till ett ökat antal goda exempel ute i landet där utbudet av skolor betraktas som en helhet, om det är en friskola eller kommunal skola är oväsentligt. Ambitionen är att se förbi det ideologiska och istället på allvar ta sig an problemen på djupet.

– De gör precis det motsatta till regeringen som fortsätter spela på människors oro och okunnighet om hur friskolorna fungerar. Att driva frågan om skolval, kvoter och ersättningsnivåer när 15 procent av våra unga lämnar grundskolan utan behörighet att komma in på gymnasiet. Det är djupt upprörande och är vad vi borde fokusera på att vända, säger hon.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) håler inte med om att det pågår ett drev mot friskolor.

– Talet om drev är inte seriöst. Lärare, forskare och OECD pekar på samma sak: Att Sverige måste ta itu med den bristande likvärdigheten i skolsystemet. Som utbildningsminister har jag ansvaret att se till helheten i skolsystemet, och Likvärdighetsutredningen har pekat på ett antal sakförhållanden i skolsystemet som bidrar till skolsegregation och bristande likvärdighet i den svenska skolan. Ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt behöver vi bryta ojämlikheten i den svenska skolan, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Vad i den svenska skolan blir bättre om friskolornas verksamhet beskärs?
– Påståendet att friskolornas verksamhet beskärs är grundlöst. Vi måste komma tillrätta med de systemfel som finns i skolsystemet, bryta skolsegregationen och öka likvärdigheten, bland annat genom att såväl kommunala som fristående skolor ges rättfärdiga villkor utifrån det ansvar och skyldigheter de har, säger Anna Ekström.

Hur ser du på friskolornas framtid i Sverige?
– Friskolor som ger undervisning av hög kvalitet och bidrar till alla barns och elevers lärande har en ljus framtid i det svenska skolsystemet, säger Anna Ekström.