Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Läget i svenska skolan

Skolchefen om lärarbristen: ”En nationell katastrof”

”Tyvärr är det en nationell katastrof”. Anders Bergström, skolchef i Skellefteå kommun, har kämpat med lärarbrist de senaste åren. Liksom i andra kommuner sätts kreativiteten återkommande på prov för att kunna lösa situationerna som uppstår när det saknas lärare.

En del skolor väljer i det kärva rekryteringsläget att utvidga lärarjakten till utlandet. Samtidigt har distansundervisning seglat upp som en möjlighet för skolor i glesbygden.

Fack, arbetsgivare och politiker är överens om att det behövs mer handlingskraft när det gäller skolan, men har olika uppfattningar om hur lösningarna ser ut.

Januariöverenskommelsen innehåller flera punkter om skolan, bland annat ska lärarutbildningen reformeras och kraven på utbildningen skärpas. Hur kommer det påverka lärarbristen? Och hur ska en ny generation lärare lockas till yrket? Kan det finnas alternativa sätt att möta rekryteringsbehoven och samtidigt höja kvaliteten på lärare och undervisningen?

Trots att universitet och högskolor kraftsamlat för att fylla studieplatserna på lärarutbildningarna saknas det 8000 nya studenter i år, samtidigt som den första kvalitetsgranskningen av lärarutbildningarna visar att närmare häften av utbildningarna dras med kvalitetsbrister.

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund, menar att det inte finns någon ”quick fix” på lärarbristen.

– Det handlar inte bara om legitimerade lärare. Om man bara tittar på skolors kvalitet utifrån behöriga och obehöriga lärare så skulle inga skolor ha god kvalitet, för det finns nästan inga skolor som har hundra procent behöriga legitimerade lärare. Man måste kunna säkerställa kvalitet på annat sätt, menar Ulla Hamilton som bland annat vill se ökade fjärr- och distansundervisningsmöjligheter.

– Vi anser att det är bättre med behöriga lärare på distans än obehöriga på plats. Vi tycker även att man borde öka möjligheterna att kunna rekrytera lärare från andra länder, fortsätter Ulla Hamilton och lyfter Internationella Engelska Skolans koncept att ta välutbildade lärare från engelsktalande länder till Sverige.

Tyvärr är det en nationell katastrof. Det är jätteilla att det blivit så här.

Det är inte bara friskolorna som rekryterar utomlands ifrån. I Skellefteå som tidigare var i ett tufft läge med lärarbrist har ett tiotal lärare lockats från Storbritannien, Sydkorea, USA och Grekland.

Anders Bergström, skolchef i Skellefteå kommun, säger att man i nuläget har ett ”oförskämt bra läge” med omkring 90 procent behöriga lärare i skolorna.

– För att vara en så stor kommun så är det mycket.

Kombinationen av att kunna hitta lärare utomlands och ha haft ”tur” med inflyttningar till kommunen av rätt arbetskraft gör att hösten ser ljus ut. Men det är också så att när en kommun har lättare att rekrytera kan det betyda att det är svårare för någon annan kommun att hitta lärare.

– Tyvärr är det en nationell katastrof. Det är jätteilla att det blivit så här, säger Anders Bergström.

De lärare som kommunen rekryterar utomlands ifrån läser svenska parallellt med arbetet. Det är framförallt matte, geografi och språk som man haft störst lärarbrist i.

Störst brist inom matematik, naturvetenskap och teknik

Lärarbristen är inte någon jämnt fördelad historia, inom vissa ämnen är bristen större. Högstadielärare inom matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik liksom lärare som undervisar i svenska som andraspråk, slöjd och hem- och konsumentkunskap ser ut att vara de som det kommer råda störst brist på framöver, slår Universitetskanslerämbetet (UKÄ) fast i en färsk analys.

Bristen på vissa ämneslärare är något som också Torsten Flemming, chef för grundskolan på Gotland, brottas med. Trots många insatser där lärosäten uppvaktas, en egen Gotlandsmodell och initiativ som ska göra det enklare att växla över till lärare från andra yrken, liksom rekryteringar från Finland, är det ”ganska knepigt fortfarande” med lärarbristen, enligt Flemming.

De gotländska skolorna har 75-80 procent behöriga lärare i dagsläget, något som skolchefen menar ändå, jämfört med rikssnittet, är ganska bra.

– Vi har framförallt en brist på fritidspedagoger, lärare i matte och NO, praktiska och estetiska ämnen samt moderna språk.

Unga lärare vill ha kollegor på stora skolor. Eftersom det också är ”lärarnas marknad” idag så kan man enkelt flytta på sig om man blir placerad någonstans man inte gillar.

I dagsläget löser många kommuner och skolor situationen med vikarier, bemanningsföretag och pensionerade lärare. I Skellefteå har kommunen kunnat förlita sig på att medarbetare som egentligen har gått i pension kan hoppa in och hjälpa till vid behov.

Lärare har fått en större arbetsmarknad

Ulla Hamilton menar att lärarbristen i vissa ämnen kan bero på att utbildade lärare idag har en större arbetsmarknad än bara skolan. Något som gör att kompetenta lärare försvinner från skolans värld.

– Det finns ofta en alternativ arbetsmarknad för lärare idag. För 30 år sedan så var man lärare om man en gång utbildat sig till det. Idag kan lärare arbeta inom hela utbildningssektorn.  Digitaliseringen och utvecklingen inom pedagogik och it-området ger andra möjligheter, vilket i sin tur ställer ännu högre krav på att det finns ett gott ledarskap och en god arbetsmiljö för att attrahera nya och behålla befintliga lärare.

Liksom Ulla Hamilton pekar Torsten Flemming på att det finns andra möjligheter för lärare, vilket gör det särskilt svårt att få ut unga lärare till skolor som ligger längre från tätorter.

– Unga lärare vill ha kollegor på stora skolor. Eftersom det också är ”lärarnas marknad” idag så kan man enkelt flytta på sig om man blir placerad någonstans man inte gillar, säger Torsten Flemming.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand bekräftar att det råder ”stenhård konkurrens” om de lärare som finns och pekar på att det saknas 65 000 lärare och att prognoserna ser värre ut om inte mer görs.

Varför det är svårt att locka en ny generation att bli lärare finns det många svar på.

– Vi är i denna situation för att politiker och beslutsfattare inte har lyckats värna och värdera sin lärarkår, säger Johanna Jaara Åstrand.

– Det finns en dålig bild av skolan hos unga människor som ska välja yrke. Det är klart att läser man bara om att det är stressigt att vara lärare och att lönen är dålig lön, ja då får man ingen bra bild. Detta är inte sant, men det är så det framförallt rapporteras i media om skolan. Läraryrket har också stått i förändring, det är ett annat yrke än det var förut, sådant kan också påverka, säger Torsten Flemming.

Vi är i denna situation för att politiker och beslutsfattare inte har lyckats värna och värdera sin lärarkår.

Torsten Flemming tror dock att det är på väg att ändras, han ser tecken på att den yngre generationen allt mer söker sig till yrken och områden utifrån sina värderingar.

– De unga ifrågasätter arbetsplatser och företag som finns och väljer yrke utifrån värdegrund. Det finns många Greta Thunberg-personer där ute. 

Ledarskap och lön spelar roll

Ulla Hamilton lyfter kopplingen mellan arbetsmiljö och ledarskap.

–Ledarskapet i skolan är otroligt viktigt. Också i diskussionen om att skolor i utanförskapsområden har det svårt så handlar mycket också om ledarskapet i dessa skolor.

Från fackförbundets sida trycker man på lönefrågan.

– Det handlar om att yrket inte lockar tillräcklig. Den lärare som väljer mellan att bli Matte/NO-lärare eller ingenjör väljer mellan yrken det skiljer 10-15 000 kronor i lön, säger Johanna Jaara Åstrand.

Samtidigt är det i dagsläget möjligt att höja lönen där det råder störst brist.

– Som mattelärare har man idag möjlighet att höja sin lön om man byter jobb, säger Ulla Hamilton.

Men också organisationsfrågor spelar stor roll, menar Johanna Jaara Åstrand.

Jag har aldrig träffat en lärare som inte säger att det behöver rensas på deras bord.

– Styrningen av skolan idag är inte optimal, vi har haft år av överbyråkrati där lärare ska ägna mer tid åt att skriva om elevernas behov än att jobba med behoven.

Skolorna är i behov av andra yrkeskategorier som kan avlasta, komplettera och stödja eleverna och lärare och dokumentation som är onödig måste bort, menar hon.

– Jag har aldrig träffat en lärare som inte säger att det behöver rensas på deras bord.

Johanna Jaara Åstrand menat att utöver lärarassistenter som avlastar lärare kan det även lika gärna vara aktuellt med socialpedagoger eller andra kringfunktioner som vaktmästare, elevhälsopersonal eller it-personal.

– Det kan finnas olika behov på olika skolor och det måste få vara upp till skolorna att avgöra vad de behöver.

Oenighet om fjärrundervisningens potential

De fackliga organisationernas inställning till vad som behövs kallar Ulla Hamilton för ”skråtänk”.

– De tar inte ansvar för den situationen som är nu, menar hon och pekar på att facken bland annat ifrågasätter fjärrundervisning.

Johanna Jaara Åstrand säger att fjärrundervisning kan vara användbart i några fall men att det tvärtom skapar ett ökat behov av ännu fler lärare.

– Vi har bejakat fjärrundervisning i vissa ämnen som modersmål och i vissa moderna språk, för att möjliggöra för elever att få den här kunskapen, men man lurar sig själv om man tror att distansundervisning är lösningen.

– Det behövs en lärare bakom skärmen och en annan lärare på plats där eleverna är.

Det är svårt med relationen till eleverna vid distansundervisning liksom att kunna anpassa och individualisera undervisningen när man är flera mil bort bakom en skärm, menar hon.

I ett längre perspektiv så skulle vi verkligen behöva ha en privat lärarutbildning i Sverige, en utbildning som på ett helt annat sätt fokuserar på ämneskunskaper.

Friskolorna tror på privat lärarutbildning

Parallellt med lärarbristen bubblar en debatt om bristerna i de befintliga lärarutbildningarna. Universitetskanslerämbetet som nyligen gjort en utvärdering av lärarutbildningarna kom fram till att av 67 granskade utbildningar har närmare hälften, 32 utbildningar fått bedömningen ”ifrågasatt kvalitet”.

Ulla Hamilton menar att det är ett problem att det inte finns någon kvalitetsgaranti för lärarutbildningen idag.

– I ett längre perspektiv så skulle vi verkligen behöva ha en privat lärarutbildning i Sverige, en utbildning som på ett helt annat sätt fokuserar på ämneskunskaper. Idag utbildas inte heller blivande lärare i ledarskap eller hur man ska använda digitala verktyg.

Lärarförbundet vill också se förändringar i utbildningarna men det handlar framförallt om att öka undervisningstiden och utveckla forskningen.

– Vi är inte för att man gör stora nya reformer, lärarutbildningen är den utbildning som förändrats i snabbast takt. Det har inte fått sätta sig för att mycket tid har gått till att hela tiden implementera nya förändringar, säger Johanna Jaara Åstrand.

– Vi vill att det skjuts till mer pengar på forskningssidan. Särskilt när det gäller den praktiknära forskningen, så att vi kan få fler forskande lärare. Idag är det många andra som forskar på lärande, vi tycker att det borde vara fler lärare som forskar på det som lärarna själva brottas med i yrket varje dag.

Toppnyheter

Resolutionen som Mitch McConnell lagt fram/McConnell TT
Anklagelserna mot Trump

I dag startar riksrätten mot Trump: Republikanerna vill se en tajt tidsram i senaten

Mitch McConnell, Republikanernas majoritetsledare i USA:s senat, har presenterat sitt förslag för vilka principer som ska gälla för riksrätten mot president Donald Trump. Efter månader av politiska turer i representanthuset startar rättegången i praktiken i senaten i dag.

McConnell föreslår bland annat att de sju demokrater som valts ut att driva åtalet mot Trump och presidentens försvar får 24 timmar var att argumentera för sin sak i senaten. McConnell föreslår också en tajt tidsram. Parterna ska få två dagar var på sig att nyttja sina timmar, vilket är mindre än i rättegången mot Bill Clinton då tre dagar tilläts.

Förslaget till hur rättegången hålls är det första som debatteras, och möjligen ändras, under dagens förhandlingar.

2 tim
Chuck Schumer, arkivbild. MANDEL NGAN / AFP
undefined

Mitch McConnell anklagas för att mörklägga bevisning

Demokraterna riktar kritik mot hur Republikanerna utformat förslaget till formerna för riksrätten mot president Donald Trump.

Förslaget från den republikanske majoritetsledaren Mitch McConnell, som lades fram sent i går, är det första på agendan under riksrättens första dag.

Enligt McConnells förslag ska bevismaterialet från representanthuset inte automatiskt tas upp i senatens rättegång. I stället ska en omröstning avgöra om bevismaterialet ska användas.

Minoritetsledaren Chuck Schumer säger att McConnell med sin resolution visar att han inte vill höra några av de existerande bevisen mot Trump, eller några nya bevis.

– Det är mörkläggning, och det amerikanska folket kommer att inse exakt vad det handlar om, säger han enligt flera medier.

2 tim
Donald Trump och Republikanernas ledare i senaten, Mitch McConnell. Yuri Gripas / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Vita huset kräver snabbt frikännande av Trump

Riksrättsprocessen har stora brister, Donald Trump har inte gjort sig skyldig till något brott och senaten bör snabbt avfärda anklagelserna. Det är huvuddragen i det försvar som presidentens advokater kommer att presentera.

Trumps juridiska team skickade i dag in en 110 sidor lång lunta till senaten som visar hur argumentationen kommer att se ut när rättegången drar i gång under tisdagen. Enligt advokaterna försöker Demokraterna göra sig av med presidenten, trots att han bara bedrivit normal utrikespolitik.

”Anklagelserna är inte ens nära att motivera ett avskedande av presidenten”, skriver man.

Igår 18:14
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
Karolina Skog (MP), Emil Källström (C), finansminister Magdalena Andersson (S) och Mats Persson (L). Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ledarsvepet

Ledare: De såg inte behovet – satsningen räcker inte till

Januaripartiernas miljardsatsning på välfärden är ett av flera ämnen som lyfts på tidningarnas ledarsidor under morgonen. Satsningen får kritik – men på olika sätt.

Expressens ledarredaktion är kritisk mot att det tagit så lång tid för S, MP, C och L att se kommunernas akuta ekonomiska behov. De menar att satsningen borde ha kommit redan i höstbudgeten, en budget som ledarsidan för övrigt menar är ”usel”.

”De var så upptagna med att bocka av punkterna i januariuppgörelsen att de inte såg utvecklingen i landet.”

Jenny Wennberg, ledarskribent på Aftonbladet, tycker att regeringen är alldeles för defensiv i frågan och menar att fem miljarder inte räcker på långa vägar. Om Löfven och Socialdemokraterna ändå klarar av att möta problemen inom välfärden är mycket vunnet inför nästa val, menar hon.

”Löser regeringen välfärdens problem minskar man på köpet otryggheten och kriminaliteten som just nu byggs en dålig skola och ett utsatt område i taget.”

43 min
Arkivbild.  Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Använd anslag för genomgång av personalen

Vårdkrisen, avslöjandet om den falske officeren och Vänsterledaren Jonas Sjöstedts avgång är tre ämnen som tas upp på dagens ledarsidor.

Situationen i den svenska sjukvården gör Aftonbladets ledarskribent Eva Franchell ”heligt förbannad”. Hon kritiserar Stockholms regionråd Irene Svenonius (M) som hon menar fortsätter att sälja ut den gemensamma sjukvården. ”Det är ett borgerligt projekt, men alla som låter det ske har ett ansvar”, skriver Franchell.

Expressens ledarsida menar att den falske officeren, som kunnat ljuga sig till toppjobb i det svenska försvaret, skadar både Sveriges säkerhet och relation till viktiga länder. För att återställa förtroendet borde Försvarsmakten använda delar av sitt färska anslag till att göra en fullständig genomgång av all personal på säkerhetsklassade poster, föreslår ledarsidan.

Vänsterpartiet har under den avgående partiledaren Jonas Sjöstedts tid vid makten blivit en ”terapigrupp för akademiker”, skriver GP:s Håkan Boström. Han menar att partiet i dag inte är ett parti av arbetarklassen som ett parti för folk som tycker synd om arbetarklassen.

17 jan
Läs mer om Ledarsvepet
Medicinsk personal vid ett sjukhus i Wuhan. DARLEY SHEN / TT NYHETSBYRÅN
Sjukdomsutbrottet i Kina

Fjärde person död i virusutbrottet i Kina

En fjärde person har dött i samband med utbrottet av den sars-liknande lungsjukdom som sprids i Kina, rapporterar flera medier.

Personen som dött är en äldre man med sjukdomshistorik, enligt myndigheterna i Wuhan, utbrottets förmodade epicentrum.

I går bekräftade Kina att viruset kan sprida sig från människa till människa. Utbrottet har väckt internationell oro men Folkhälsomyndigheten bedömer risken för att smittan sprids till Sverige som mycket låg.

2 tim
Coronavirus/kvinna med munskydd. Wikimedia/TT
undefined

Experter: Så oroliga ska vi vara för virusutbrottet

Det mystiska lungviruset i Asien smittar mellan människor och Världshälsoorganisationen WHO har kallat till krismöte. Men hur oroliga ska vi vara över sjukdomsutbrotten i Asien?

TT har sammanställt en del frågor och skickat dem till Folkhälsomyndigheten, UD och statsepidemiolog Anders Tegnell. De skriver att coronaviruset hittills inte uppvisat samma kapacitet till spridning som exempelvis sars och mers-viruset. Dessutom verkar det än så länge bara vara dödligt om det drabbar personer med redan svag hälsa.

”Spridningen som pågår i Asien bör i nuläget inte oroa svenskar. Ett eventuellt fall skulle kunna dyka upp här, främst med tanke på att människor reser i världen, men någon större spridning är inte sannolik”, tillägger nyhetsbyrån.

Igår 21:30
Resenärer på Pekings internationella flygplats. WANG ZHAO / AFP
undefined

WHO kallar till krismöte om kinesiska virusutbrottet

Världshälsoorganisationen WHO kommer att hålla ett extrainsatt möte på onsdag med anledning av virusutbrottet i Asien, skriver Reuters.

Syftet med mötet är att utvärdera om viruset är att bedöma som en internationell nödsituation.

Över 200 människor i Kina har smittats av det sars-liknande viruset. Sjukdomsfall har också konstaterats i Sydkorea, Japan och Thailand. I dag bekräftade kinesiska myndigheter att viruset sprids mellan människor.

Igår 18:39
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Vårbudgeten

Andersson till Busch Thor: Lite ihålig argumentation

Regeringspartierna är överens med C och L om att skjuta till 3,5 miljarder kronor till kommunerna och 1,5 miljarder till regionerna i år för att stärka välfärden.

Kristdemokraternas Ebba Busch Thor är kritisk och partiet vill att kommunerna och regionerna ska ha ytterligare 1,7 miljarder kronor.

Finansminister Magdalena Andersson (S) invänder i kvällens Aktuellt i SVT att KD:s förslag bygger på att 3 av de miljarderna tas från kommunerna.

– Då klingar hela hennes argumentation lite ihåligt, säger Andersson.

Busch Thor tillbakavisar samtidigt kritik om att de endast är intresserade av att sätta käppar i hjulen för regeringen.

– Även en socialdemokratisk finansminister måste klara av att kunna räkna ut att fem myror är fler än fyra elefanter, säger hon.

Igår 21:32
Ebba Busch. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skarp kritik från V och KD: ”Yrvaket – inget vi litar på”

KD:s partiledare Ebba Busch Thor är starkt kritisk till januaripartiernas löfte om fem nya välfärdsmiljarder: “KD går in i skarpa förhandlingar om en tilläggsbudget”‚ skriver hon på Twitter och kallar beskedet för ”yrvaket”.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt skriver att V krävt minst tio miljarder. Satsningen räcker inte till och innebär mindre nedskärningar än planerat, menar han.

”Mer pengar krävs”, skriver Sjöstedt på Twitter.

V:s ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson är inte heller hon nöjd med januaripartiernas besked och säger att man kommer förhandla med M och KD framöver.

Igår 10:43
Liberalernas Mats Persson.  Veronica Johansson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rättsväsendet ska få 750 miljoner: ”Viktig effekt”

Utöver de fem miljarder som januaripartierna satsar på välfärden satsas ytterligare 750 miljoner på rättsväsendet, säger företrädare för partierna vid en pressträff. Bakgrunden till det är det grova våldet i Sverige.

– Vi ser att det finns insatser vi kan göra här och nu som skulle kunna få viktig effekt för brottsbekämpningen, säger Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.

Pengarna ska bland annat gå till Säkerhetspolisen, Kriminalvården och Tullverket och är en del av vårändringsbudgeten som läggs 15:e april.

Igår 10:35
Läs mer om Vårbudgeten
Siv Jensen (tvåa från vänster). Fredrik Varfjell / TT NYHETSBYRÅN
Den norska regeringskrisen

Analyser: Både Jensens och Solbergs projekt har fallit

Fremskrittspartiets avhopp från den norska regeringen innebär ett bakslag för både partiledaren Siv Jensen och statsminister Erna Solberg, skriver NRK:s Lars Nehru Sand i en analys.

Jensen har ägnat hela sin gärning åt att försöka få FRP regeringsdugligt, men gräsrötterna i partiet tvingade henne att hoppa av koalitionen efter bara ett år. Samtidigt har Solbergs mål att bygga broar med hela borgerligheten fått en rejäl törn.

Tone Sofie Aglen skriver i en analys i VG att FRP inte har trivts i regeringsställning med Venstre och Kristelig Folkeparti. Dels har man väldigt lite gemensamt med dessa partier, dels fick FRP för första gången sitta i en majoritetsregering.

”Det passar inte ett parti som i grunden är oppositionellt.”

Igår 19:59
Siv Jensen på pressträffen.   Fredrik Varfjell / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Fremskrittspartiet lämnar Norges regering efter bråk om återvändande IS-kvinna

Fremskrittspartiet lämnar Norges regering efter beslutet att låta en 29-årig IS-kvinna återvända till landet med sina två barn, rapporterar norska medier. Beskedet kommer vid en presskonferens med partiledare Siv Jensen, som säger att det är det enda riktiga att göra:

– Det har blivit en politik präglat av kompromisser och utan riktning, säger Jensen på presskonferensen.

Det var fallet med den återvändande IS-kvinnan som fick FRP att ta det slutgiltiga beslutet att lämna regeringen.

– Vi kunde ha tagit emot barnen, men vi kompromissar inte med personer som har varit en del av terrororganisationer. Det fick bägaren att rinna över, säger Jensen.

Den tidigare kravlista som lagts fram har Jensen dragit tillbaka.

– Det finns inte längre någon grund för FRP att fortsätta i regeringen. Därför har jag idag meddelat premiärministern att det inte finns någon grund för att lägga fram en förteckning över krav heller, sade Jensen.

FRP har fortfarande förtroende för statsminister Erna Solberg, trots att de lämnar regeringen.

Igår 12:51
Erna Solberg.   Denis Balibouse / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Erna Solberg om IS-kvinnan: ”Vi hade inget val”

Norges statsminister Erna Solberg (H) säger att hon respekterar Fremskrittspartiets beslut att lämna regeringen efter bråket om att hämta hem en norsk IS-kvinna och hennes två barn.

Högerpopulistiska FRP var öppna för att hämta hem barnen, varav ett är svårt sjukt, men inte deras 29-åriga mamma. Men Solberg betonar på pressträffen att de inte kunde ta barnen utan att ta med mamman.

– Vi ville inte heller hämta hem mamman till Norge. Men det var inte möjligt att bara hämta den sjuka femåringen, säger hon.

Valet stod mellan att hämta hem alla tre eller riskera att femåringen skulle dö i Syrien.

– Då valde vi att hämta hem dem. Jag har respekt för att FRP har en annan åsikt, säger Solberg.

Igår 12:57
Läs mer om Den norska regeringskrisen