Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Krisen i svenska skolan

Skolchefen om lärarbristen: ”En nationell katastrof”

”Tyvärr är det en nationell katastrof”. Anders Bergström, skolchef i Skellefteå kommun, har kämpat med lärarbrist de senaste åren. Liksom i andra kommuner sätts kreativiteten återkommande på prov för att kunna lösa situationerna som uppstår när det saknas lärare.

En del skolor väljer i det kärva rekryteringsläget att utvidga lärarjakten till utlandet. Samtidigt har distansundervisning seglat upp som en möjlighet för skolor i glesbygden.

Fack, arbetsgivare och politiker är överens om att det behövs mer handlingskraft när det gäller skolan, men har olika uppfattningar om hur lösningarna ser ut.

Januariöverenskommelsen innehåller flera punkter om skolan, bland annat ska lärarutbildningen reformeras och kraven på utbildningen skärpas. Hur kommer det påverka lärarbristen? Och hur ska en ny generation lärare lockas till yrket? Kan det finnas alternativa sätt att möta rekryteringsbehoven och samtidigt höja kvaliteten på lärare och undervisningen?

Trots att universitet och högskolor kraftsamlat för att fylla studieplatserna på lärarutbildningarna saknas det 8000 nya studenter i år, samtidigt som den första kvalitetsgranskningen av lärarutbildningarna visar att närmare häften av utbildningarna dras med kvalitetsbrister.

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund, menar att det inte finns någon ”quick fix” på lärarbristen.

– Det handlar inte bara om legitimerade lärare. Om man bara tittar på skolors kvalitet utifrån behöriga och obehöriga lärare så skulle inga skolor ha god kvalitet, för det finns nästan inga skolor som har hundra procent behöriga legitimerade lärare. Man måste kunna säkerställa kvalitet på annat sätt, menar Ulla Hamilton som bland annat vill se ökade fjärr- och distansundervisningsmöjligheter.

– Vi anser att det är bättre med behöriga lärare på distans än obehöriga på plats. Vi tycker även att man borde öka möjligheterna att kunna rekrytera lärare från andra länder, fortsätter Ulla Hamilton och lyfter Internationella Engelska Skolans koncept att ta välutbildade lärare från engelsktalande länder till Sverige.

Tyvärr är det en nationell katastrof. Det är jätteilla att det blivit så här.

Det är inte bara friskolorna som rekryterar utomlands ifrån. I Skellefteå som tidigare var i ett tufft läge med lärarbrist har ett tiotal lärare lockats från Storbritannien, Sydkorea, USA och Grekland.

Anders Bergström, skolchef i Skellefteå kommun, säger att man i nuläget har ett ”oförskämt bra läge” med omkring 90 procent behöriga lärare i skolorna.

– För att vara en så stor kommun så är det mycket.

Kombinationen av att kunna hitta lärare utomlands och ha haft ”tur” med inflyttningar till kommunen av rätt arbetskraft gör att hösten ser ljus ut. Men det är också så att när en kommun har lättare att rekrytera kan det betyda att det är svårare för någon annan kommun att hitta lärare.

– Tyvärr är det en nationell katastrof. Det är jätteilla att det blivit så här, säger Anders Bergström.

De lärare som kommunen rekryterar utomlands ifrån läser svenska parallellt med arbetet. Det är framförallt matte, geografi och språk som man haft störst lärarbrist i.

Störst brist inom matematik, naturvetenskap och teknik

Lärarbristen är inte någon jämnt fördelad historia, inom vissa ämnen är bristen större. Högstadielärare inom matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik liksom lärare som undervisar i svenska som andraspråk, slöjd och hem- och konsumentkunskap ser ut att vara de som det kommer råda störst brist på framöver, slår Universitetskanslerämbetet (UKÄ) fast i en färsk analys.

Bristen på vissa ämneslärare är något som också Torsten Flemming, chef för grundskolan på Gotland, brottas med. Trots många insatser där lärosäten uppvaktas, en egen Gotlandsmodell och initiativ som ska göra det enklare att växla över till lärare från andra yrken, liksom rekryteringar från Finland, är det ”ganska knepigt fortfarande” med lärarbristen, enligt Flemming.

De gotländska skolorna har 75-80 procent behöriga lärare i dagsläget, något som skolchefen menar ändå, jämfört med rikssnittet, är ganska bra.

– Vi har framförallt en brist på fritidspedagoger, lärare i matte och NO, praktiska och estetiska ämnen samt moderna språk.

Unga lärare vill ha kollegor på stora skolor. Eftersom det också är ”lärarnas marknad” idag så kan man enkelt flytta på sig om man blir placerad någonstans man inte gillar.

I dagsläget löser många kommuner och skolor situationen med vikarier, bemanningsföretag och pensionerade lärare. I Skellefteå har kommunen kunnat förlita sig på att medarbetare som egentligen har gått i pension kan hoppa in och hjälpa till vid behov.

Lärare har fått en större arbetsmarknad

Ulla Hamilton menar att lärarbristen i vissa ämnen kan bero på att utbildade lärare idag har en större arbetsmarknad än bara skolan. Något som gör att kompetenta lärare försvinner från skolans värld.

– Det finns ofta en alternativ arbetsmarknad för lärare idag. För 30 år sedan så var man lärare om man en gång utbildat sig till det. Idag kan lärare arbeta inom hela utbildningssektorn.  Digitaliseringen och utvecklingen inom pedagogik och it-området ger andra möjligheter, vilket i sin tur ställer ännu högre krav på att det finns ett gott ledarskap och en god arbetsmiljö för att attrahera nya och behålla befintliga lärare.

Liksom Ulla Hamilton pekar Torsten Flemming på att det finns andra möjligheter för lärare, vilket gör det särskilt svårt att få ut unga lärare till skolor som ligger längre från tätorter.

– Unga lärare vill ha kollegor på stora skolor. Eftersom det också är ”lärarnas marknad” idag så kan man enkelt flytta på sig om man blir placerad någonstans man inte gillar, säger Torsten Flemming.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand bekräftar att det råder ”stenhård konkurrens” om de lärare som finns och pekar på att det saknas 65 000 lärare och att prognoserna ser värre ut om inte mer görs.

Varför det är svårt att locka en ny generation att bli lärare finns det många svar på.

– Vi är i denna situation för att politiker och beslutsfattare inte har lyckats värna och värdera sin lärarkår, säger Johanna Jaara Åstrand.

– Det finns en dålig bild av skolan hos unga människor som ska välja yrke. Det är klart att läser man bara om att det är stressigt att vara lärare och att lönen är dålig lön, ja då får man ingen bra bild. Detta är inte sant, men det är så det framförallt rapporteras i media om skolan. Läraryrket har också stått i förändring, det är ett annat yrke än det var förut, sådant kan också påverka, säger Torsten Flemming.

Vi är i denna situation för att politiker och beslutsfattare inte har lyckats värna och värdera sin lärarkår.

Torsten Flemming tror dock att det är på väg att ändras, han ser tecken på att den yngre generationen allt mer söker sig till yrken och områden utifrån sina värderingar.

– De unga ifrågasätter arbetsplatser och företag som finns och väljer yrke utifrån värdegrund. Det finns många Greta Thunberg-personer där ute. 

Ledarskap och lön spelar roll

Ulla Hamilton lyfter kopplingen mellan arbetsmiljö och ledarskap.

–Ledarskapet i skolan är otroligt viktigt. Också i diskussionen om att skolor i utanförskapsområden har det svårt så handlar mycket också om ledarskapet i dessa skolor.

Från fackförbundets sida trycker man på lönefrågan.

– Det handlar om att yrket inte lockar tillräcklig. Den lärare som väljer mellan att bli Matte/NO-lärare eller ingenjör väljer mellan yrken det skiljer 10-15 000 kronor i lön, säger Johanna Jaara Åstrand.

Samtidigt är det i dagsläget möjligt att höja lönen där det råder störst brist.

– Som mattelärare har man idag möjlighet att höja sin lön om man byter jobb, säger Ulla Hamilton.

Men också organisationsfrågor spelar stor roll, menar Johanna Jaara Åstrand.

Jag har aldrig träffat en lärare som inte säger att det behöver rensas på deras bord.

– Styrningen av skolan idag är inte optimal, vi har haft år av överbyråkrati där lärare ska ägna mer tid åt att skriva om elevernas behov än att jobba med behoven.

Skolorna är i behov av andra yrkeskategorier som kan avlasta, komplettera och stödja eleverna och lärare och dokumentation som är onödig måste bort, menar hon.

– Jag har aldrig träffat en lärare som inte säger att det behöver rensas på deras bord.

Johanna Jaara Åstrand menat att utöver lärarassistenter som avlastar lärare kan det även lika gärna vara aktuellt med socialpedagoger eller andra kringfunktioner som vaktmästare, elevhälsopersonal eller it-personal.

– Det kan finnas olika behov på olika skolor och det måste få vara upp till skolorna att avgöra vad de behöver.

Oenighet om fjärrundervisningens potential

De fackliga organisationernas inställning till vad som behövs kallar Ulla Hamilton för ”skråtänk”.

– De tar inte ansvar för den situationen som är nu, menar hon och pekar på att facken bland annat ifrågasätter fjärrundervisning.

Johanna Jaara Åstrand säger att fjärrundervisning kan vara användbart i några fall men att det tvärtom skapar ett ökat behov av ännu fler lärare.

– Vi har bejakat fjärrundervisning i vissa ämnen som modersmål och i vissa moderna språk, för att möjliggöra för elever att få den här kunskapen, men man lurar sig själv om man tror att distansundervisning är lösningen.

– Det behövs en lärare bakom skärmen och en annan lärare på plats där eleverna är.

Det är svårt med relationen till eleverna vid distansundervisning liksom att kunna anpassa och individualisera undervisningen när man är flera mil bort bakom en skärm, menar hon.

I ett längre perspektiv så skulle vi verkligen behöva ha en privat lärarutbildning i Sverige, en utbildning som på ett helt annat sätt fokuserar på ämneskunskaper.

Friskolorna tror på privat lärarutbildning

Parallellt med lärarbristen bubblar en debatt om bristerna i de befintliga lärarutbildningarna. Universitetskanslerämbetet som nyligen gjort en utvärdering av lärarutbildningarna kom fram till att av 67 granskade utbildningar har närmare hälften, 32 utbildningar fått bedömningen ”ifrågasatt kvalitet”.

Ulla Hamilton menar att det är ett problem att det inte finns någon kvalitetsgaranti för lärarutbildningen idag.

– I ett längre perspektiv så skulle vi verkligen behöva ha en privat lärarutbildning i Sverige, en utbildning som på ett helt annat sätt fokuserar på ämneskunskaper. Idag utbildas inte heller blivande lärare i ledarskap eller hur man ska använda digitala verktyg.

Lärarförbundet vill också se förändringar i utbildningarna men det handlar framförallt om att öka undervisningstiden och utveckla forskningen.

– Vi är inte för att man gör stora nya reformer, lärarutbildningen är den utbildning som förändrats i snabbast takt. Det har inte fått sätta sig för att mycket tid har gått till att hela tiden implementera nya förändringar, säger Johanna Jaara Åstrand.

– Vi vill att det skjuts till mer pengar på forskningssidan. Särskilt när det gäller den praktiknära forskningen, så att vi kan få fler forskande lärare. Idag är det många andra som forskar på lärande, vi tycker att det borde vara fler lärare som forskar på det som lärarna själva brottas med i yrket varje dag.

Toppnyheter

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sverige allt mer beroende av elimport

Årets kraftbalansrapport, för vintrarna 2018/2019 och 2019/2020, visar att Sveriges förmåga att vara självförsörjande med el under höglastsituationer minskar. Detta skriver Svenska kraftnät i ett pressmeddelande.

Prognosen för nästa vinter visar att för topplasttimmen vintern 2019/2020 har Sverige ett underskott på 1 000 MW redan vid en normalvinter och hela 2 000 MW vid en tioårsvinter. Samtidigt planerar man att stänga ytterligare två kärnkraftsreaktorer de närmsta åren, något som sannolikt kan leda till ett ökat effektunderskott under topplasttimmen.

– Årets kraftbalansrapport visar att marginalerna för den svenska kraftbalansen och förmågan att vara självförsörjande med el under höglastsituationer krymper, säger Lowina Lundström, chef Division System på Svenska kraftnät i pressmeddelandet.

11 nov
Läs mer om Den akuta elbristen
Illustrationsbilder. TT
Framtidens arbetsmarknad

Arbetslöshet lägre än trott – siffrorna har räknats om

Den svenska arbetslösheten har inte ökat lika mycket som man tidigare har trott, skriver Aftonbladet. SCB:s siffror har räknats om sedan man upptäckt brister i datainsamlingen.

Arbetslösheten har reviderats upp för våren 2019, och sedan ned från juni och framåt. Skillnaderna är störst under de senaste månaderna, skriver SCB.

– För september 2019 har arbetslösheten reviderats ned med 1,1 procentenheter. Det är den största skillnaden mellan den gamla och den reviderade serien, säger enhetschefen John Kling i ett pressmeddelande.

Arbetslöshetssiffran i september revideras ner från 7,1 procent till 6,0 procent. Felen grundar sig i att SCB:s leverantör Evry misstänks ha skickat in falskt underlag till myndigheten, något som Aftonbladet avslöjade tidigare i veckan.

1 tim
Karin Wesslén / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Riksdagen kallar till sig SCB:s generaldirektör

Riksdagens finansutskott kommer kalla SCB:s generaldirektör Joakim Stymme till ett möte med anledning av felaktigheterna i arbetslöshetssiffrorna, skriver Aftonbladet.

Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, säger till tidningen att hon förväntar sig en förklaring och att det är avgörande för riksdagen när de fattar beslut att myndighetens statistik är korrekt.

”Den här soppan måste SCB och regeringen reda ut”, skriver Svantesson på Twitter.

Igår 22:09
Läs mer om Framtidens arbetsmarknad
Minnesplats för Karolin Hakim efter mordet Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Oroligheterna i Malmö

Karolin Hakim vädjade till mördaren innan hon sköts

Innan Karolin Hakim dödades i Malmö i somras vädjade hon till mördaren att sluta skjuta. Det berättar ett vittne som såg mordet på nära håll i SVT:s Veckans brott.

Innan den hänsynslösa dödsskjutningen ser vittnet hur Karolin Hakims pojkvän försöker fly med deras gemensamma barn, men hur han snubblar medan männen avlossar skott.

Karolin Hakim plockar då upp barnet och vädjar till männen att sluta.

– De vänder sig om och tittar på henne och en av männen tar då två steg mot kvinnan och, impulsivt som jag uppfattar det, skjuter henne mot kroppen, berättar vittnet för SVT.

2 tim
Skärmdump från reklamfilmen. Staffanstorps kommun
undefined

Malmömoderat bakom reklam för Staffanstorp

Staffanstorps kommuns uppmärksammade reklamfilm, där Malmö målas ut som en otrygg stad, producerades av en fritidspolitiker för Moderaterna i Malmö, skriver Kvällsposten.

Fritidspolitikern äger ett produktionsbolag och är ledamot i en kommunal bolagsstyrelse. Han vill inte ge någon kommentar till tidningen, men Moderaternas gruppledare i Malmö Håkan Fäldt säger att hans arbete inte har något att göra med hans uppdrag för Moderaterna i Malmö.

Igår 20:51
Morgan Johansson  Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Morgan Johanssons hårda M-kritik: ”Följer efter SD”

Justitieminister Morgan Johansson (S) riktar skarp kritik mot att Moderaterna valt att stödja Sverigedemokraternas krav på en misstroendeomröstning mot honom.

– Det här hade aldrig hänt på Gun Hellsviks eller Per Unckels tid. Då fanns det lite stadga i det partiet, nu är det svansen som viftar med hunden när man ser hur de följer efter SD, säger han till Aftonbladet.

Under dagens EU-debatt i riksdagen krävde både M-ledaren Ulf Kristersson och SD-ledaren Jimmie Åkesson att Johansson skulle avgå eftersom man menar att han misslyckats med att vända utvecklingen med grova brott.

Omröstningen kommer att hållas i riksdagen på fredag klockan 09.00. Det står dock på förhand klart att Johansson kommer att klara sig eftersom både C, L och V kommer att rösta emot.

Igår 13:59
Läs mer om Oroligheterna i Malmö

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer