Illustrationsbilder. TT
Vårvädret

Skogsbrand vid Gislaved misstänks vara anlagd

En skogsbrand rasar sedan 06-tiden intill speedwaybanan i Gislaved – och håller nu på att sprida sig nära tätorten, skriver Aftonbladet.

Minst två bränder uppstod samtidigt i närheten av speedwaybanan och räddningstjänsten har vid 16-tiden ännu inte kontroll över branden.

– Nej, vi håller fortfarande på att identifiera var branden finns. Det är ett stort område och hyfsat nära tätort, säger räddningschefen Jonas Petri till tidningen.

Vid 15-tiden började räddningstjänsten att vattenbomba området med helikopter. Enligt SVT Nyheter har ett 50-tal brandmän kallats in för att bekämpa branden.

Eftersom den började på flera ställen samtidigt misstänker polisen att den är anlagd.

Toppnyheter

Illustrationsbild.  Leif Blom/TT / TT NYHETSBYRÅN
Debatten om tiggeriförbud

Fler kommuner vill införa tiggeriförbud i framtiden

Fyra kommuner har redan infört tiggeribegränsningar, men ytterligare minst tio kommuner öppnar för att följa deras exempel, visar en rundringning som Ekot har gjort.

Kommunstyrelsens ordförande i dessa kommuner har svarat att man ska eller med stor sannolikhet kommer att införa en begränsning av tiggeri i framtiden. Det rör sig om Staffanstorp (M), Båstad (M), Lidingö (M), Kungsbacka (M), Bromölla (SD), Täby (M), Danderyd (M), Ekerö (M), Trelleborg (M) och Skurup (M).

– Vi har gått från en fullständigt oreglerad situation där samhället har tittat bort och inte brytt sig, till att vi nu börjar få struktur och kontroll, säger Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna, som tillsammans med Vellinge, Sölvesborg och Katrineholm redan infört begränsningar gällande tiggeri.

1 tim
Hans Bertil Sinclair/illustrationsbild.  Moderaterna/TT.
undefined

”Måste finnas ett problem för att införa ett förbud”

En rundringning visar att minst tio kommuner har planer på att begränsa tiggeriet, utöver de fyra kommuner som redan i dag begränsat eller förbjudit företeelsen. Ytterligare 16 kommuner öppnar för att begränsningar kan komma att bli aktuella i framtiden, beroende på omständigheterna, enligt en kartläggning gjord av Ekot.

Det kan handla om att frågan bereds, att politikerna ännu inte tagit ställning till frågan eller att man vill avvakta och se hur förbuden fungerar på andra platser. I Klippans fall ses ett eventuellt tiggeriförbud inte som någon stor fråga.

– Vi har sannolikt flera partier som skulle stödja ett förbud, men då måste det finnas ett problem, säger Hans Bertil Sinclair (M), kommunstyrelsens ordförande i Klippan.

1 tim
Läs mer om Debatten om tiggeriförbud
Arkivbild Bertil Ericson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Bristen på bostäder

Tar minst ett år att få studentrum på vissa orter

Studenter kan på de orter där bostadsbristen är värst behöva vänta minst ett år för ett boende, skriver TT som hänvisar till en färsk rapport från Sveriges förenade studentkårer (SFS). På bara nio av 33 orter erbjuds studenter en bostad inom en månad. I de tolv städerna med längst köer tar det minst ett halvår.

Värst är situationen i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund, men även på mindre studieorter är lång väntetid ett problem.

– Det är studentkårer varje år som berättar om studenter som hoppat av sina utbildningar för att de inte lyckas få tag på en bostad, säger Matilda Strömberg, ordförande för SFS, till nyhetsbyrån.

6 min
Arkivbild Bertil Ericson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Studenter utan bostäder: ”Desperata och har panik”

Väntetiden för studenter att få en bostad ser tuff ut på flera orter när terminen börjar, skriver SVT som hänvisar till en färsk rapport från Sveriges förenade studentkårer, SFS. Av de 33 studieorterna är 12 rödmarkerade, vilket innebär att det tar längre än en termin att erbjudas bostad.

Linköping har sedan förra året gått från ”gult”, vilket innebär att bostad kan erbjudas inom terminen, till ”rött”.

– Många studenter som hör av sig till oss är desperata och har panik. De frågar om de ska tacka nej till platsen de fått eftersom de inte har någonstans att bo, säger Sara Sandberg, som är boendeombud för studenter vid Linköpings universitet, till SVT.

6 min
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sverige bygger fortfarande dyrast bostäder i hela EU

Trots att de svenska byggkostnaderna minskat med 5,5 procent mellan 2008 och 2018 (sett till EU-snittet) så bygger Sverige fortfarande de dyraste bostäderna i EU, enligt Eurostat.

Jonas Högset är enhetschef för fastighet och boende vid branschorganisation Sveriges allmännytta. Han ser en förklaring till de höga byggkostnaderna i den kraftiga prisuppgången på borätter. Den har varit lönsam för byggbolagen, säger han till GP.

– Det har lett till att de inte har behövt se över sina kostnader, varken för underleverantörer eller byggmaterial, för att vara fortsatt lönsamma.

Enligt Högset har kostnadsnivån sipprat över på all byggnation, även hyresrätter.

Igår 15:18
Läs mer om Bristen på bostäder
Sean Kilpatrick / TT NYHETSBYRÅN
G7-mötet i Frankrike

Analyser: Macrons briljanta plan har slagit tillbaka

Emmanuel Macron försökte med alla medel få G7-mötet att bli en framgång, men toppmötet i Biarritz har i stället blivit en rörig och konfliktfylld tillställning, skriver Politico i en analys.

Den franske presidenten trodde att han kommit på en briljant plan när han i förväg beslutade att länderna inte skulle komma överens om en gemensam kommuniké. På så sätt trodde han sig ha säkrat upp för ett fiasko likt i fjol, då Donald Trump i sista stund meddelade att han inte stod bakom uttalandet.

Problemet med den strategin har visat sig tydligt under helgen, enligt Politico. Om inget finns på papper kan varje ledare presentera sin egen version om vad man enats om – vilket också skedde i både Iran- och Rysslandsfrågan.

Bloomberg skriver i en analys att det började muttras rejält i korridorerna när Macron bjöd på ännu en överraskning: Han hade bjudit in Irans utrikesminister Javad Zarif med kort varsel, trots den uppenbara risken att det skulle reta upp Trump.

”De andra europeiska länderna trodde att man kommit överens om att gå varsamt fram med Trump, i hopp om att lätta på handelskonflikterna som hotar världsekonomin. I stället spreds en känsla av att Macron tagit sig vatten över huvudet”‚ skriver tidningen.

Igår 22:08
Trump och Macron samlas med de andra för ett gruppfoto. LUDOVIC MARIN / AFP
undefined

Källor: Bråkigt på middag om Rysslands G7-status

Lördagskvällens middag på G7-mötet i Biarritz blev en bråkig historia där USA:s Donald Trump krävde att Ryssland skulle släppas tillbaka till G7, uppger källor för The Guardian.

Enligt källorna ska Trump ha argumenterat hårt för att Ryssland ska bjudas in igen och fått mothugg av bland andra Boris Johnson, Angela Merkel och Emmanuel Macron. Japans Shinzo Abe förhöll sig neutral medan Italiens Giuseppe Conte gav Trump visst stöd.

– De flesta argumenterade för att G7 är en familj och en klubb för liberala demokratier, och att Putin därför inte kan komma tillbaka, säger en källa.

Ryssland uteslöts ur dåvarande G8 efter annekteringen av Krim 2014.

Igår 20:09
Macron och Trump i dag. Philippe Wojazer / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Förvirring på G7 efter att Macron blixtbjudit Iran

Det uppstod stor förvirring på G7-mötet i Biarritz sedan det blivit känt att Irans utrikesminister Javad Zarif landat för ett överraskningsbesök, skriver Reuters.

Bloomberg beskriver det som ännu en överraskning från Frankrikes president Emmanuel Macron. Vita huset-medarbetare har tidigare sagt att Macrons agenda för mötet kom som en skräll för den amerikanska delegationen, och någon förvarning om Zarifs besök säger man sig inte ha fått.

– Det är en överraskning, säger en medarbetare till Reuters.

Frankrike hävdar dock att man informerat samtliga G7-länder om Zarifs ankomst under lördagskvällen. Samtliga G7-länder meddelades i förväg och Macron informerade Trump personligen, uppger franska medarbetare enligt Bloombergreportern Jennifer Jacobs.

Igår 17:08
Läs mer om G7-mötet i Frankrike

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Nyamko Sabuni (L) i Agenda. SVT.
Det svenska skattetrycket

Sabuni i Agenda: ”Det som smutsar ner ska beskattas”

Det är i näringslivet det skapas välstånd och resurser och den kommande budgeten måste innehålla reformer som stimulerar näringslivet. Det säger L-ledaren Nyamko Sabuni i SVT:s Agenda.

Hon säger att det alltid finns möjlighet att sänka skatten på rätt saker och att höja skatten på rätt saker.

– Till exempel när vi nu är i en omvandling från det fossila till det fossilfria är det viktigt att beskatta det som smutsar ner.

På en direkt fråga från programledaren om det kan innebära höjd bensinskatt svarar hon:

– Det kan vara ett alternativ, men det får vi återkomma till i så fall.

Igår 20:05
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Så påverkar skatteförändringarna din plånbok nästa år

Slopad värnskatt och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt väntas ge höginkomsttagare flera tusenlappar extra i månaden nästa år, skriver DI.

Vid en lön på 75 000 kronor blir skatteförändringen 1 210 kronor. För den som tjänar 100 000 kronor handlar det om hela 2 460 kronor i sänkt skatt per månad.

Beräkningarna, som har utförts av Swedbank gäller vid oförändrad kommunalskatt och tar också hänsyn till de förändringar som ett höjt prisbasbelopp leder till.

För vissa kan de positiva effekterna dock påverkas av höjda kommunalskatter. Branschorganisationen SKL räknar med att 40 kommuner behöver höja skatten nästa år, med hänsyn till demografiska utmaningar.

Positivt är dock att vi fortfarande har stark arbetsmarknad vilket fyller på lönekuverten. Det leder till att löneökningstakt nästa år väntas landa på 2,6 procent, enligt Swedbank.

En annan positivt faktor är de fortsatt låga boräntorna i skuggan av att Riksbanken väntas avvakta med räntehöjningar.

”Ser man till hur de disponibla inkomsterna har utvecklats under de senaste år är det höginkomsttagare som är vinnarna, medan exempelvis arbetslösa, studerande och sjukpensionärer har halkat efter”, säger Arturo Arques privatekonom på Swedbank.

23 aug
Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Kortsiktig konstgjord andning att höja kommunalskatten”

Ekonomer på Sveriges kommuner och Landsting har lyft att ett stort antal kommuner har så pass stora underskott att de kan tvingas höja skatten kommande år. Men på lång sikt är en höjning av kommunalskatten inte rätt lösning, skriver Pontus Lindström på Företagarna.

Att höja kommunalskatten ger på kort sikt ökade intäkter, därför kan det vara ett frestande drag för en kommunpolitiker. Men en höjning av kommunalskatten innebär att det blir mindre lönsamt att arbeta och att incitamenten för arbetssökande minskar.

Mycket kan göras för att kommunerna ska bli mer kostnadseffektiva. Lindströms främsta poäng är att åtgärda systemfel i det kommunala utjämningssystemet. Incitamenten för att öka kommunernas skattekraft måste öka.

”Den nuvarande utformningen av utjämningen innebär att en ökad sysselsättning i kommunen inte nödvändigtvis resulterar i en mer välfylld skattekista i kommunhuset – pengarna försvinner i stället in i utjämningssystemet”.

Den 18 september presenteras statens budget för kommande år. Ett önskvärt steg skulle vara en utredning som ser över utjämningssystemets utformning, avslutar debattören.

22 aug
Läs mer om Det svenska skattetrycket
Göran Persson. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Persson varnar för stålbad: ”Man bör vara orolig”

Tidigare statsministern Göran Persson (S), numera ordförande för Swedbank, varnar för tuffare tider för Sverige. Snart kommer lågkonjunkturen.

– Självklart ska man vara orolig. Därför det här kommer att drabba många människor hårt. Det gör alltid lågkonjunkturer, för med det följer stigande arbetslöshet, säger han till SVT:s Agenda.

Han menar att en lågkonjunktur kommer att innebära ett stålbad för kommunerna.

– På nationell nivå kanske man klarar en lågkonjunktur men det finns en risk att man rullar över bördan på kommunerna, säger han.

Han anser ändå att Sverige tack vare den strama finanspolitiken står sig väl och varnar för följden av att lämna den politiken.

– Jag tror definitivt inte på en politik som är beroende av några finansvalpar i USA, säger han till Agenda.

Igår 18:50
Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.  Simon Rehnström/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Chefsekonom om prognos: Den är för optimistisk

Swedbanks chefsekonom Anna Breman anser att finansminister Magdalena Andersson (S) är för optimistisk i sin syn på svensk ekonomis utveckling. I ett tal i Harpsund tidigare på torsdagen sa finansministern att medvinden i svensk ekonomi ”mojnat något”. Men när Breman sträcker upp fingret i luften blåser det åt ett annat håll, säger hon till TT.

– Jag skulle nog säga att det är tydlig motvind.

Magdalena Andersson meddelade tidigare på torsdagen att regeringen skruvar ner sin BNP-prognos för i år och nästa år och att hon ser ett reformutrymme på 25 miljarder kronor år 2020. Enligt Anna Breman är det alldeles för lite – det handlar snarare om 50–70 miljarder, menar hon.

– Vi har en mycket stark grund att stå på i Sverige och nu är rätt läge att utnyttja den styrkan, säger hon till TT.

22 aug
Finansminister Magdalena Andersson presenterar budgetprognosen på Harpsund Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: Dags att se över beredskapen för svacka

Efter att ha haft kraftig medvind under några år så säger nu finansminister Magdalena Andersson att vinden mojnat. Prognoserna för exakt hur ekonomin kommer att utvecklas spretar, men flera mediers kommentatorer tar upp hur finansministern kan agera om det blir lågkonjunktur:

DI:s Johanna Jeansson konstaterar att finansministern nu har möjlighet att spendera för att isolera det svenska huset inför den kommande snålblåsten. Statens finanser är goda och dessutom är räntorna låga. Reformutrymmet finns, skriver hon, ”för den som vill och vågar”.

DN:s Carl Johan von Seth menar att förutsättningarna för internationellt samordnade krisinsatser är sämre nu än under finanskrisen. Då ställde till exempel Fed upp med stora lån till utländska centralbanker, men numera heter det ”America first”.

SR:s Fredrik Furtenbach säger apropå de miljarder som finansministern anser finns kvar i reformutrymme att det är viktigt att komma ihåg att Anderssons beräkningar är politiska bedömningar av vad man kan göra av med utan att få kritik från utomstående bedömare.

SVT:s Mats Knutson slutligen, skriver att det även finns långsiktiga utmaningar. Bland annat att det, enligt finansministern, behövs satsningar inom välfärden på 90 miljarder fram till år 2026.

22 aug
Läs mer om Den svenska konjunkturen