Henrik Montgomery/TT/TT NYHETSBYRÅN
Hoten mot äganderätten

Skogsägarnas stora seger mot staten – "Nu krävs det ursäkter"

Efter flera års strid kom domen. Skogsägarna får rätt mot Skogsstyrelsen i Mark- och miljööverdomstolen och nu tvingas staten betala de miljoner som den tidigare har vägrat. Men trots glädjen överskuggas nu mycket av hur staten agerat de senaste åren. ”Nu krävs det ursäkter”, säger flera experter.

De markägare i fjällnära skog i Västerbottens inland som har nekats ersättning efter att staten införde avverkningsförbud har nu fått rätt i domstol – igen. Denna gång i Mark- och miljööverdomstolen.

I januari förra året slog Mark- och miljödomstolen fast att staten ska betala 18 miljoner kronor till markägare av fjällnära skog då staten ansåg att där fanns naturvärden som motiverade avverkningsförbud. Ett avverkningsförbud skulle innebära att marken skulle bli värdelös.

Skogsstyrelsen avslog då markägarnas begäran om ersättning genom att hänvisa till den av myndigheten konstruerade termen ”icke pågående markanvändning”. Markägarna stämde staten och fick för drygt ett år sedan rätt i Mark- och miljödomstolen. Staten skulle betala ut ersättningen.

”Statens agerande har varit djupt omoraliskt”

Men staten gav sig inte – den ville slippa betala ersättningen. Därför överklagade Skogsstyrelsen domen. Skälet var då att de ville ha en vägledande dom så att de fick veta vilken praxis som de skulle följa därefter.

Men i dag kom resultatet av detta överklagande – markägarna får ytterligare en gång rätt i domstol. Helena Lindahl ,C, riksdagsledamot från Västerbotten, är glad för de inblandade skogsägarnas skull och för hela Skogssverige, men riktar fortfarande mycket hård kritik mot Skogsstyrelsens agerande.

– Statens agerande har varit djupt omoraliskt och detta kommer att kasta en skugga över myndigheten under mycket lång tid framöver, säger hon.

Kräver ursäkter

Hon kräver nu att Skogsstyrelsen går ut och ber de berörda skogsägarna om ursäkt och förklarar att detta beteende aldrig mer kommer att upprepas.

– Det är ovärdigt av en myndighet att via kryphål i lagen försöka urholka äganderätten på det här sättet och mycket tråkigt att Socialdemokraterna under så lång tid har lagt sig platta för Miljöpartiet och låtit detta fortgå, säger Helena Lindahl.

Hon anser även att staten genom denna process har utsatt de berörda skogsägarna för stort lidande.

– De har varit föremål för Skogsstyrelsens juridiska experimentverkstad, vill jag mena, säger Helena Lindahl.

Hon får medhåll av affärsjuristen och debattören Claes Sjölin som har lång erfarenhet av äganderättsfrågor både i Sverige och internationellt.

– Staten ska inte få bete sig på det här sättet, och jag vill närmast likna det vid tjänstefel enligt brottsbalken. Staten litade inte på domstolsprövningen och sade sig vilja ha klarhet i andra frågor än vad domstolen kan pröva. Och de ville att domstolen skulle yttra sig om något som borde ligga på lagstiftarens bord, säger Claes Sjölin.

Juristen: Liknat aktivism

Hans uppfattning är att frågan har drivits på ett sätt som liknar aktivism av myndighetspersoner i akt och mening att urholka den grundlagsskyddade äganderätten.

– Jag skulle vilja påstå att det är tjänstefel att försöka kringgå lagen och bryta mot äganderätten. Och tjänstefel är åtalbart enligt brottsbalken så en polisanmälan vore inte fel väg att gå, säger Claes Sjölin.

Han menar vidare att domarna är mycket hårda i sina ordval gentemot staten.

– Svea hovrätt är inte nådig mot staten i sina domskäl. Språket säger mycket. Domstolen talar om uppenbart”, vilket är starkt på domstolsdiplomatspråk. Dessutom framhålls att statens resonemang framstår som oklart, vilket inte kan vara roligt att få stoppat i halsen, säger Claes Sjölin.

Det är ett glatt besked. Men det är inte färdigt förrän domen har vunnit laga kraft. Sedan har statens agerande har varit dåligt. De har hållit på i fem års tid nu och ställt till mycket skada för folk.

Anders Pettersson, som är förvaltare till Tärna-Stensele och Sorseles allmänningsskog är lättad över beskedet samtidigt som han är bekymrad över den skada som den cirka fem år långa processen har orsakat i form av oro och onödigt extraarbete.

– Det är ett glatt besked. Men det är inte färdigt förrän domen har vunnit laga kraft. Sedan har statens agerande har varit dåligt. De har hållit på i fem års tid nu och ställt till mycket skada för folk.

”Satt som fågelholkar”

När processen startade för cirka fem år sedan skedde det under stor förvåning för de drabbade skogsägarna, menar han.

– Vi satt som fågelholkar av förvåning när detta började. Detta är ju grundlagsskyddade rättigheter som man inte får kliva över. Domarna i de här två instanserna har också varit tydliga i sin kritik mot staten, säger Anders Pettersson.

Han menar att det viktiga nu är att komma framåt så att de kan göra ett bokslut över frågan.

– Nu kan vi kanske få tillbaka framtidstron i det här området, även om vi inte får tillbaka några brukningsbara skogar. Det här är en problematik som inte bara har med den fjällnära skogen att göra. Det är ett resonemang som kan sträcka sig utanför det här området som kan gälla hela Sverige om det vill sig illa. Det skulle kunna bli ödesdigra konsekvenser om de hade fått fortsätta på sitt sätt, säger Anders Pettersson.

Skogsstyrelsen medger brister i processen

Cecilia Hedman är chefsjurist på Skogsstyrelsen. Hon medger att processen inte har varit den bästa tänkbara för de inblandade, men tillbakavisar bestämt påståendet om att det skulle finnas någon aktivism från Skogsstyrelsens sida.

– Vi har inte så mycket övergripande kommentarer ännu. Vi har precis hunnit läsa igenom domarna och har påbörjat ett analysarbete. Processen har handlat om principfrågan kring hur man ska få ersättning, så att vi får tydlig rättspraxis. Lagstiftningen har inte varit glasklar.

Jurister vi har talat med menar att det är fel av staten att inte lita på en domstolsprövning och säger sig vilja ha klarhet i andra frågor än vad domstol kan pröva och att det borde ligga på lagstiftarens bord.

– Jag vill inte kommentera det. Vår avsikt är att bringa klarhet i frågan så att hanteringen blir rättssäker.

Riksdagsledamoten Helena Lindahl, C, menar att detta är ett fiasko för myndighetens kryphålsletande byråkrater och att Skogsstyrelsen letat kryphål i lagen. Vad anser du om det?

– Det vill jag inte kommentera. Det får stå för henne.

Vad har ni att säga till skogsägarna som har fått leva i ovisshet så länge?

– Vi har hela tiden sagt att detta inte är någon optimal situation för någon. Det finns ingen illvilja från vår sida eller någon ovilja att betala ut pengar. Vi har bara velat ha klarhet juridiskt.

Kommer ni att vilja gå vidare till Högsta domstolen i den här frågan?

– Det har vi inte landat i ännu. Det får vi återkomma till i så fall?

Men du utesluter det inte?

– Jag har inte någon kommentar till det.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer