Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
De krisande kommunerna

SKL:s ordförande: Mörka inte kostnaderna för asylmottagandet

Kommuner runt om i landet larmar om sviktande ekonomi. Samtidigt tas kostnader för asylmottagandet lokalt nu över av kommunerna efter statens initiala stöd. Hur illa är det med kommunernas ekonomier egentligen och finns det ett värde att singla ut kostnaderna för asylmottagandet lokalt? fPlus har pratat med SKL:s ordförande Anders Knape som menar att även om regeringen skulle fördubbla den föreslagna resurstillökningen till kommunerna så skulle det inte räcka. ”Staten behöver förstå att vi befinner oss i en helt ny situation där gamla sanningar inte gäller längre”.

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) är en arbetsgivar- och medlemsorganisation för Sveriges kommuner och landsting, vilken bildades 2007 genom en sammanslagning av Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Anders Knape har suttit som vice ordförande och ordförande för organisationen i omgångar, nu verksam som det senare.

Vad har hänt i kommunerna under dessa år?

– Om man tittar på de 13 åren som gått sedan SKL bildades så är det framförallt tre saker som har inträffat: en kraftig urbanisering, demografiska förändringar där prognoserna ständigt får revideras då vi lever längre än vad vi förutsett och invandringen. Vi kunde inte riktigt förutse att Sverige skulle slå rekordåren från 90-talet när det gäller invandringens storlek.

De här tre faktorerna har förändrat väldigt mycket för våra medlemmar, fortsätter Anders Knape.

Enligt SKL:s egna rapport så gick 69 av landets 290 kommuner med underskott under 2018. Det betyder att var fjärde kommun inte får ekonomin att gå ihop, vilket är det största antalet sedan 2008. Vad beror kommunernas skuldsättning på?

– Många kommuner har tappat invånare över tid. 25-50 procent av kommunerna har halverats i invånarantal. Väldigt många äldre som är kvar kräver omsorg samtidigt som en konsekvens blir att många lägenheter står tomma, vilket gjort att man kunnat ta emot många flyktingar.

Tidigare har flyktingar i regel lämnat mindre orter för större städer efter ett par år, men den trenden är bruten menar Knape och pekar på att i takt med att bostadssituationen blivit mer besvärlig är det färre som flyttar på sig efter en placering. Samtidigt har denna grupp inte heller kommit i arbete.

– Om man ska ta Filipstad som exempel, det är en kommun med 10 000 invånare, varav 2000 har kommit dit på senare tid. Det är klart att det blir enorma påfrestningar.

Arbetsmarknaden har inte lyckats ”möta upp” invandringen

– Många kommuner har under flera år haft en tuff situation och har även sett invandring som en möjlig lösning på problemen med rekrytering, men har inte haft en arbetsmarknad som kunnat möta upp. Många som har kommit har heller inte haft en språklig och utbildningsmässig bakgrund som gör att de kan gå rakt ut i arbete.

Vilka är de största problemen som kommunerna brottas med?

– Utöver demografin, som är en jätteutmaning i två delar, där det behövs insatser som nya skolor och barnomsorg så sker också en rekordnivå i investeringar ute i kommunerna. Sverige har under kort tid vuxit med en miljon invånare.

– Vad man kan se är att ett antal kommuner som i många år haft ganska stora problem, deras problem förstärks och accelererar när de börjar ta ökat ansvar för integrationen. Det är bara att konstatera att många har haft det väldigt svårt innan invandringsvågen.

Den arbetsföra befolkningen ökar långsamt med 5 procent, medan antalet personer över 80 år beräknas öka med 47 procent de närmaste åren, enligt SKL:s rapport. Liknande prognoser kommer från flera håll. Det är allt färre som ska försörja allt fler.

– Investeringsbehoven är väldigt stora i kommunerna och det handlar även om att hitta kompetens.

– Vad det gäller personal så skulle vi kunna ha det lite lättare än den privata sektorn, eftersom vi har väldigt många som vi gärna skulle se att de jobbar mer. Många jobbar inte heltid idag och om vi kunde få upp detta så skulle det hjälpa oss att lösa behovet av att nyanställa. Något som också skulle lätta på rekryteringstrycket är om fler kunde tänka sig att jobba längre och skjuta på pensionen.

”Det kostar också att växa”

Knape poängterar att krislarmen till trots så är de kommuner som befinner sig i en reell kris alltjämtrelativt få.

– Men det är stora påfrestningar också på tillväxtkommunerna, så även om de uppfattas som de har ett bättre läge för att folk flyttar dit, så handlar det om tunga investeringsbudgetar och driftbudgetar. Det kostar också att växa.

Kan och ska kommunerna räkna på kostnader som är specifikt relaterade till asylmottagandet. Och hur gör man det i så fall? Anders Knape är tveksam till att det enkelt går att fånga in både kostnader och intäkter för asylmottagningen, men menar samtidigt att all kunskap som finns måste upp på bordet.

– Det är svårt att relatera och definiera vad asylmottagning kostar, men det är också svårt att se vad det ger för intäkter. Den här staden (Stockholm red. Anm) skulle ju stanna utan sina invandrare, inflikar Anders Knape.

– Men man får inte mörka kostnaderna som man har för försörjningsstöd, vi behöver ha den kunskapen för att kunna föra en vettig dialog med regeringen. Samtidigt som det inte är vi i kommunerna som har fattat beslutet om asylmottagandet, så är det vi som får hantera konsekvenserna av det.

Att ersättningssystemen som finns idag inte räcker till är tydligt, menar Knape.

Hur mycket skulle behövas för att klara av de ökade kostnaderna uppskattar ni?

– Den här ökningen på 5 miljarder per år som man föreslagit skulle inte räcka till, även om det skulle fördubblas så krävs det fortfarande tuffa åtgärder i verksamheterna.

Det kan inte vara så att en del kommuner tvingas bli mer effektiva med mindre medel?

– Alla kan ju bli det i sin verksamhet, vare sig det handlar om kommuner eller företag. Att leverera smartare med bibehållen kostnad är ett arbete som ständigt pågår.

– Krav på produktivitetsökningar överlag kommer ingen undan.

Regeringsförslaget om ett nytt kommunalt utjämningssystem, hur kommer det adressera de här problemen som kommunerna har?

– Det kommer inte att lösa kommunernas problem med utflyttning och invandring. Man måste fundera vidare på hur man kan lösa de specifika problem som finns på sina håll.

– Systemet har inte riggats för att möta den kraftiga urbanisering som behövs. Det behövs en översyn av utjämningssystemet som en helhet.

Knape menar att själva välfärdsuppdraget nu är uppe för diskussion i det politiska samtalet. Vad kan medborgare förvänta sig av offentlig sektor och vad ska medborgare själva behöva stå för? Liksom frågan om vad kommunerna ska göra i egen regi och vad som görs i konkurrens.

– Inom sjukvården levererar vi idag så oerhört mycket mer än för några år sedan, både vad gäller att bota och avhjälpa olika tillstånd. För 20 år sedan hette det att människor var för gamla men nu gör man avancerade ingrepp högt upp i åldrarna.

Hur skulle kommunerna hantera en eventuell ny flyktingvåg?

– Det kan man bara spekulera om, det beror på vilken lagstiftning som är på plats. Idag har vi en relativt restriktiv lagstiftning. EU har ställt upp ganska stora hinder.

– Våra medlemmar är i behov av lite andrum, fortsätter Anders Knape och beskriver skillnaden mellan akuta och långsiktiga insatser.

– Att vi klarade av att ge tak över huvudet och mat för dagen, det är en sak, men vi var tydliga med att de stora utmaningarna kommer dagen efter när vardagen ska hanteras.

– Att få acceptans för ett väldigt stort mottagande är nog svårt att få och det bygger inte på att man inte av humana skäl vill det utan mer utifrån vad man kan klara av på ett rimligt sätt så att de som kommer inte får ett väldigt dåligt mottagande, fortsätter Anders Knape.

Knape menar att utöver att skjuta till resurser så är utbildningsfrågan central, liksom vad som händer med Arbetsförmedlingen. Det är fortfarande oklart vilken roll myndigheten ska ta liksom vilken roll som kommunerna kommer att spela.

– Staten behöver förstå att vi befinner oss i en helt ny situation där gamla sanningar inte gäller längre.

– Det allra viktigaste är att göra människor anställningsbara.

Att vi blir allt äldre, friskare mer utbildade och rikare, det framställs ofta som ett problem, säger Knape som ändå menar att i ett vidare perspektiv så har vi bättre förutsättningar än många av våra europeiska grannländer.

– Om vi klarar av att hantera utmaningarna med demografin så har vi bättre förutsättningar än våra kamrater ute i Europa.

Toppnyheter

Lena Hallengren, Stefan Löfven och Isabella Lövin.  Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Efter kritiken: Regeringen backar – ett nytt lagförslag ska hanteras rekordsnabbt

Regeringen backar kring den lag som förbereds om att ge ökad makt under coronakrisen, rapporterar SVT Nyheter. Detta efter kritik från bland annat Moderaterna, Vänsterpartiet och Liberalerna.

Nu har man skrivit om lagförslaget så att riksdagen ska kunna ändra eller helt och hållet häva beslut i efterhand. Det omskrivna förslaget ska skickas ut på snabbremiss på lördagskvällen.

Under 24 timmar får flera myndigheter möjlighet att lämna synpunkter – vilket gör det till en historiskt kort remissrunda.

Förslaget skulle ge regeringen möjlighet att komma med nya restriktioner utan att först få det godkänt i riksdagen.

Igår 16:34
Socialminister Lena Hallengren, statsminister Stefan Löfven och vice statsminister Isabella Lövin. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Professor om regeringens förslag: ”Unikt i Sverige”

Om regeringens förslag att kunna fatta långtgående beslut utan att gå via riksdagen skulle bli verklighet vore det en unik situation för Sverige, säger folkrättsprofessorn Mark Klamberg till TT.

Möjligheten att utlysa undantagstillstånd finns, men detta gäller bara i krigstid. I stället tvingas regeringen nu att ändra varje lag för sig.

– Men man kanske har kommit till den punkten att det är för mycket att göra, säger Klamberg.

Olle Wästberg, tidigare ordförande i Demokratiutredningen, ställer sig kritisk till förslaget, som han anser är olämpligt.

– Det är särskilt viktigt i en sådan här krissituation att de beslut som fattas blir folkligt förankrade, och tas med möjlighet till debatt i riksdagen, säger han till Expressen.

Igår 11:29
Björn Eriksson.  Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trots larmen: Är än så länge gott om platser i Stockholm

Trots varningar om att intensivvårdsplatserna i Stockholm skulle kunna ta slut i helgen finns det än så länge gott om platser i regionen, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson till Aftonbladet.

I ett tidigare internt nyhetsbrev beskrevs läget som kritiskt när det gäller intensivvårdavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset.

– Det kanske var rätt där och då för den avdelningen, men vi har tagit i ordentligt så vi har fått lite marginal, säger Eriksson.

Han beskriver läget som ”så nära normalt det kan vara”, och säger att det just nu inte finns någon risk för att intensivvården ska behöva avslutas för vissa patienter.

Även i Region Östergötland, som hör till de hårdast drabbade, är läget just nu under kontroll. Det skriver SVT Nyheter Öst.

Igår 15:20
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Ny analys: Tiotusentals företag riskerar konkurs

Det finns idag cirka 30 000 företag som skulle ha svårt att undvika konkurs vid en månads nedstängning trots de insatser som regeringen har gjort hittills. Det skriver Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, på DN Debatt.

Svenskt Näringslivs ekonomer har analyserat effekterna av coronakrisen för samtliga företag med en årsomsättning över 500 000 kronor. Ett av scenarierna är att ett av tre företag står stilla fram till hösten. Bara genom konkurser skulle det leda till en ökad arbetslöshet i storleksordningen 300 000 – 350 000 personer.

Jan-Olof Jacke pekar ut ett antal åtgärder som regeringen måste genomföra, bland annat ett förstärkt system för korttidspermittering och en räddningsersättning vid intäktsfall. ”Regeringen måste agera nu och den måste agera kraftfullt” skriver han i debattartikeln.

3 apr
Illustrationsbild. Helena Landstedt/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Svenska bokhandlare vill ha stöd på 200 miljoner kronor

Försäljningen av böcker hos fysiska bokhandlare störtdyker i coronapandemins spår. Förra veckan låg försäljningen på 42 procent lägre jämfört med samma vecka förra året – och nu vill man ett krisstöd på 200 miljoner kronor, skriver TT.

– Försvinner en bokhandel kommer den antagligen inte tillbaka, säger Maria Hamrefors, ordförande hos Svenska Bokhandlareföreningen som tillsammans med Förläggareföreningen haft ett möte med kulturminister Amanda Lind (MP).

Hon tror också att försäljningstappet i bokhandeln i längden även kommer drabba förlagen och författarna.

Igår 14:29
Illustrationsbild.  Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Var tredje butik kan tvingas stänga före sommaren

Likviditetskrisen blir allt svårare för Sveriges sällanköpshandlare. Om nuvarande situation fortsätter riskerar tre av tio butiker att tvingas stänga sin verksamhet inom de närmaste två månaderna. Den skriver branschorganisationen Svensk Handel i en ny rapport.

Enligt Svensk Handels undersökning uppger varannan butik i sällanköpsvaruhandeln att de har tappat minst 40 procent av sin försäljning. Var tionde butik har tappat 80 procent.

– Läget är allvarligt och risken är uppenbar att vi står inför en utslagning av handelsföretag som saknar motstycke i modern tid, säger Svensk Handels vd Karin Johansson i en kommentar.

Igår 07:15
Läs mer om Den svenska konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer