Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Skattesmäll väntar – triggas av kommunal skuldbomb

Att välfärdsutmaningarna leder till ökade kostnader för kommunerna är känt. Men fPlus genomgång av den kommunala ekonomin visar att det kan bli mycket värre. Just nu sker en en storskalig upplåning för att täcka underskott. ”Det är så klart astronomiska siffror”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL till fPlus.

Kommunerna står inför stora demografiska utmaningar när Sveriges befolkning både växer och lever allt längre. Samtidigt ångar inte ekonomin på i samma fart som för några år sedan.

Fler och fler kommuner redovisar även ekonomiska underskott. Enligt Sveriges Kommuner & Landsting (SKL) gick var fjärde kommun, eller 69 stycken, med underskott 2018 och enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, kommer den negativa utvecklingen att fortsätta.

– 110 av kommunerna räknar med underskott i år, och för 2020 ser det inte ljusare ut.

Kommunerna gör redan idag stora investeringar i välfärden när nya skolor, daghem och bostäder måste byggas och drivas i takt med den växande befolkningen. För att finansiera de här stora investeringarna lånar kommunerna upp allt mer pengar hos det gemensamt ägda finansbolaget Kommuninvest. De kommuner som äger bolaget är även tillsammans borgenärer för varandras lån.

Billigt att låna pengar

Idag uppgår Kommuninvest utlåning till cirka 400 miljarder kronor. Det beloppet går inte i sin helhet till kommunerna och alla kommuner är heller inte medlemmar i Kommuninvest.

Kommuninvests vd Tomas Werngren spår dock att hela kommunsektorns upplåning kommer att överstiga 1 000 miljarder kronor år 2024 och att Kommuninvests andel av den totala utlåningsstocken kommer att ligga på mellan 600 – 700 miljarder kronor.

– Det är så klart astronomiska siffror. Vi ser också att det är i allt större utsträckning kommunernas skulder som ökar medan statens sjunker som andel av BNP. På sikt kan man ju fråga sig om det är en sund utveckling och vilka konsekvenser det får. Kommunerna kan ju bara finansiera sig via inkomstskatten, menar Annika Wallenskog.

– Det är en utveckling som vi också ser i andra europeiska länder. Jag tycker att det skulle kännas tryggare om det är staten som står för den största andelen av skulderna, men samtidigt är kommunerna tryggade av skattebasen, och det finns ingen större risk att låna ut till kommunerna även om de naturligtvis måste tänka sig för vad de lånar pengar till, fortsätter hon.

Kommunernas kreditbetyg hos de stora ratinginstituten är det högsta möjliga, AAA. Det betyder att man kan låna upp pengar med korta bindningstider till väldigt låga räntor. I många fall kan också kommunerna låna till minusränta och får då betalt för att låna pengar.

– När vi lånar ut till kommuner och regioner sker det via bilaterala avtal med olika institutionella investerare i Sverige och utomlands och om utlåning sker till negativ ränta betalar vi de facto ut ränta till kunderna, säger Björn Bergstrand, presschef på Kommunivest.

Risk att lånekostnaderna äter upp välfärden

Det finns de som varnar för den här utvecklingen. Sören Häggroth är tidigare socialdemokratisk statssekreterare men arbetar nu som fristående konsult.  Risken är, menar han, att den allt mer låneberoende kommunsektorn i allt för stor utsträckning exponerar sig mot världsekonomin.

För skulle konjunkturen vända kan det innebära att kommunernas skattebas urholkas vilket direkt slår mot kommunernas likviditet och kassaflöde. Även en räntehöjning skulle naturligtvis också slå hårt mot kommunerna.

Fler kommuner får ju betalt för att låna idag, vilket man kan tycka är absurt.

– Det betyder att de kan tvingas att betala dyrt för de här korta lånen när de ska omsättas. Kommunlagen säger även att kommunerna ska ha ett överskott på 2 procent, men allt fler kommuner klarar inte det. Om de i det läget får likviditetspåfrestningar så kan kommunernas reserver snabbt sina. 

– Det kan bli ett problem i ett lite längre perspektiv eftersom det kan innebära att lånekostnaderna konkurrerar med den kommunala verksamheten. Vi ser ju inte heller några tecken på att kommunernas upplåning kommer att minska, fortsätter Sören Häggroth.

En utveckling som även Annika Wallenskog är orolig för.

– Det är svårt att veta exakt vilka konsekvenserna blir. Det beror på hur finansmarknaderna och räntan utvecklar sig. Fler kommuner får ju betalt för att låna idag, vilket man kan tycka är absurt. Men det finns absolut en risk för att det blir så att konsekvenserna av de stora lånefinansierade investeringarna trycker undan en allt större del av resurserna till välfärden.

Björn Bergstrand på Kommunivest ser dock ingen större risk med den ökande kommunala låneskulden.

– Det stämmer att kommunsektorns räntebindningstider är relativt kort och om räntorna stiger så gör naturligtvis kommunsektorns finansieringskostnader det samma. Samtidigt ska man komma ihåg att räntekostnader idag utgör en begränsad del av kommunsektorns totala kostnader, och vi bedömer inte att eventuellt stigande räntor utgör en betydande risk.

”Vi har ett allvarligt läge”

Frågan är om kommunerna i det här läget frestas att höja skatterna? När Danderyds kommun nyligen höjde skatten blev det en förstasidanyhet men Annika Wallenskog spår att kommunala skattehöjningarna snart kommer på bred front.

– Vår bedömning är att cirka 40 kommuner kommer att behöva höja skatten 2020 även om vi och majoriteten av kommunerna inte tycker att det är en bra lösning., säger Annika Wallenskog.

Jan Sahlén är kommunstyrelsens ordförande i Kramfors. En kommun som drabbats hårt av befolkningsutflyttning. Det har resulterat i en minskande skattebas samtidigt som kostnaderna ökat. Nyligen har kommunen fått göra stora nedskärningar i skolan. Kommunen har inte några finansiella reserver och det lönar sig inte att sälja av fastigheter för att få in pengar eftersom marknaden i glesbygdskommuner inte kan generera några större belopp, enligt Jan Sahlén.

– Det är vår stora utmaning och vi har redan idag en relativt sett hög skatt på 34,43 per hundralapp. I det läget finns det inte något utrymme för skattehöjningar.

Kramfors är en av många kommuner som har stora låneskulder till Kommuninvest. Man har eller inte kunnat amortera på skulden. Nyligen har kommunen istället tvingats att öka sin låneram till 220 miljoner för att kunna göra nödvändiga investeringar och finansiera den löpande verksamheten.

– Vi har ett allvarligt läge här. Det hoppas jag att regeringen tar till sig, konstaterar Jan Sahlén.

Toppnyheter

Henrik Olsson Lilja. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Gripandet av ASAP Rocky

Asap Rockys förre advokat: ”Regeringen bör kritiseras”

Svenska häktningsförhandlingar är fria från insyn och misstänkta personer blir enkelt uttryckt häktade om åklagaren vill det. Det skriver advokat Henrik Olsson Lilja, som initialt försvarade Asap Rocky, på DN Debatt.

Den internationella kritiken och de otaliga rapporterna verkar inte ge resultat, skriver Olsson Lilja. Han vill nu se nya avgöranden från Högsta domstolen och ett ökat tempo i lagstiftningsarbetet från justitieminister Morgan Johansson (S).

”Regeringen bör med fog kritiseras och det är bara förvånande att det ska krävas en amerikansk världsstjärna för att denna viktiga fråga ska komma upp på bordet”, skriver han.

Igår 19:42
Asap Rocky och bild från Kronobergshäktet där han för nuvarande sitter. TT
undefined

”Sverige nästan ensamt om att inte ha maxtid i häktet”

Fallet Asap Rocky ger oss en anledning att diskutera de långa häktningstiderna som Sverige har fått kritik för, skriver advokaten Svante Thorsell i Göteborgs-Posten. Han menar att Sverige är det enda land i Europa, med undantag för Albanien, som inte har någon maxtid för hur länge en person kan hållas frihetsberövad utan rättegång.

”Inte ens i den senaste revisionen av lagen brydde sig Sverige om att ta åt sig av kritiken och ändra lagen. Av de närmare 10 000 personer som häktas årligen var 21 frihetsberövade i mer än 361 dagar”, skriver Thorsell, och tillägger att flera har suttit häktade i över tre år.

Men Asap Rocky behöver inte oroa sig alltför mycket, skriver Thorsell, som menar att det i själva verket är ett ”dussinmål” som snart är avklarat.

Igår 16:27
Asap Rocky.  PATRICK KOVARIK / AFP
undefined

Advokater: Häktning är tortyr – ändra reglerna

Den kritik som har riktats mot det svenska häktningsförfarandet är delvis berättigad och borde tas på allvar av regeringen, skriver två försvarsadvokater på Aftonbladet Debatt med anledningen av fallet Asap Rocky.

Som häktad är man helt isolerad och får inte ha några kontakter med omvärlden, vilket går att ”likställa med tortyr”, skriver advokaterna. I Sverige finns ingen gräns för hur länge man kan vara häktad, vilket är ett stort rättssäkerhetsproblem, påpekar debattörerna.

De anser att reglerna kring häktning måste moderniseras och listar en rad olika åtgärder. Bland annat föreslår de att häktestiderna borde begränsas med tidsfrister, att häktade personer borde har rätt till isoleringsbrytande aktiviteter samt att hemarrest eller elektronisk övervakning borde vara alternativ till häktning.

Igår 10:37
Läs mer om Gripandet av ASAP Rocky
Bilder från övertagandet av fartyget. I det nedersta högra hörnet ses fartygets kapten. TT
USA:s fejd med Iran

Radiotrafiken från fartygen avslöjar dramat ombord

Medan iranska kommandosoldater firades ner på svenskägda Stena Impero från en helikopter ropade en besättningsman till sina kollegor att det var dags att ge upp och flera lyfte händerna och placerade dem bakom huvudet, erfar Wall Street Journal.

På bruten engelska ska soldaterna ha skrikit åt besättningen att sätta kurs mot norra Iran.

– När maskerade uniformerade män med vapen kommer ner från en helikopter är det inga trevligheter, säger en källa till tidningen.

Stena Imperos besättning hade sänt ut en nödsignal till amerikanska och brittiska militärfartyg i närheten medan de förgäves försökte freda sig mot fyra iranska militärfarkoster, erfar WSJ.

Enligt en inspelning av radiotrafiken som BBC tagit del av ska en iransk patrullbåt ha beordrat Stena Impero att byta kurs.

– Om ni lyder kommer ni att vara säkra, säger en person på inspelningen.

Men en brittisk marinofficer säger till Stenas besättning att de har rätt att fortsätta enligt internationell rätt.

Igår 21:41
Bilden visar hur en mindre iransk båt gör en sväng runt fartyget som senare beslagtogs/arkivbild på Zarif. TT
undefined

”Lätt att starta en konflikt, omöjligt att avsluta en”

Iran söker inte en konfrontation. Det säger landets utrikesminister Mohammad Javad Zarif under ett tal i Nicaragua, enligt Reuters.

– Att starta en konflikt är enkelt, att avsluta en vore omöjligt.

Zarif upprepade att det brittiskflaggade svenskägda oljefartyget som Iran har beslagtagit hade brutit mot sjöfartsregler och varit en säkerhetsrisk i Hormuzsundet. Utrikesministern sa också att Iran söker ”normala relationer som baseras på ömsesidig respekt”.

När Zarif talade vände han sig bland annat direkt till Boris Johnson, som i morgon väntas presenteras som ny premiärminister i Storbritannien.

Igår 21:58
Läs mer om USA:s fejd med Iran
Söndagens protester i Hongkong är de våldsammaste hittills. TT
Demokratirörelsen i Hongkong

”Våldsammare protester i Hongkong är oroande”

”Vart är allt det här på väg?” frågar sig James Griffith på CNN efter söndagens protester i Hongkong – med eskalerande oroligheter och våld, där grupper av maskerade män misshandlat människor medan polisen väntat i timmar innan man lyft ett finger.

”När våldet nu börjar bli allt vanligare under protesterna finns alltid risken att Kinas regering, som än så länge inte lagt sig i nämnvärt, kommer att börja ingripa”, skriver han.

AP:s Ken Moritsugu skriver i en analys att han ser en ökad risk för det sistnämnda, speciellt efter att demonstranterna nu börjat vända sin vrede från Hongkongs styrande mot Fastlandskina. På söndagen förstörde man bland annat regeringens officiella emblem och kastade ägg på dess byggnader.

Men Ken Moritsugu tror också att ett ingripande från Fastlandskina skulle fördömas internationellt och riskerar att ”jämföras med Kinas dödliga massaker på Himmelska fridens torg 1989 – en händelse som det styrande kommunistpartiet vill att världen glömmer”.

Igår 20:47
Vitklädda och maskerade män överföll demonstranter och vanliga civila under söndagens protester i Hongkong. TT
undefined

Kritiken mot polisen ökar: ”Var var ni egentligen?”

Nu höjs allt fler röster från både demonstranter och lagstiftare i Hongkong mot polisen, som anklagas för att ha tagit lång tid på sig innan man ingripit mot flera blodiga attacker under söndagens protester, skriver The Guardian.

Uppemot 45 demonstranter har förts till sjukhus efter att beväpnade, vitklädda män gått till attack mot dem med batonger och järnrör. Männen misstänks tillhöra inflytelserika brottssyndikat i Hongkong.

”Hongkong har en av världens största polisstyrkor sett till antalet invånare. Var var polisen?”, twittrar lagstiftaren Ray Chan, som stödjer protesterna och som även filmat en av attackerna mot en tunnelbanevagn.

Igår 12:59
Män i vita t-shirts samlades vid en tågstation.  TYRONE SIU / TT NYHETSBYRÅN
undefined

45 till sjukhus – triader misstänks för överfall

Dussintals demonstranter i Hongkong ska ha förts till sjukhus i går efter att beväpnade, vitklädda män gått till attack mot dem, rapporterar AFP.

Männen misstänks tillhöra inflytelserika brottssyndikat i Hongkong, så kallade triader. Bland annat ska filmer på Facebook visa hur demonstranterna flydde från männen som var beväpnade med batonger och järnrör. 45 personer fick föras till sjukhus och minst en är allvarligt skadad.

Polisen anklagas nu för att ha tagit för lång tid på sig innan man ingrep mot den blodiga attacken, rapporterar The Guardian.

Igår 05:40
Läs mer om Demokratirörelsen i Hongkong

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska kronan

Analys: Svenska kronan når finanskrisnivå i år

Svenska kronan kommer pressas ytterligare under andra halvåret menar analyshuset Capital Economics. Enligt analyshuset kommer kronan försvagas till 11 kronor mot euron i slutet av året, skriver Dagens Industri.

Senast kronan var så svag var 2009, året efter finanskrisen. Riksbanken har hittills förespråkat oväntat positiva utsikter för den svenska ekonomin, men Capital Economics bedömer att Riksbanken snart kommer få ändra sin ståndpunkt då det nu finns flera tecken på att den inhemska efterfrågan i Sverige försvagas.

Ett viktigt tecken är att hushållskonsumtionen för maj var svag, och sjönk från samma månad i fjol med 1,0, vilket är den största nedgången på ett decennium. Enligt Capital Economics är det helt klart att den svenska ekonomin tappat mycket momentum i mitten av året.

Det kommer att vara svårt för beslutsfattare att fortsätta att blunda för detta, menar analyshuset.

Igår 11:51
Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analytiker: Fortsatt svag krona efter inflationsbesvikelse

Senaste svenska inflationssiffror blev en besvikelse vilket sänker förhoppningarna om en kronförstärkning inom en snar framtid.

Det skriver Nordeas Martin Enlund och Andreas Steno Larsen i ett nyhetsbrev på söndagen, skriver Omni Ekonomi.

”Hösten talar för en svagare krona snarare än en starkare krona”, skriver de.

Vidare tror Handelsbankens seniora ekonom Johan Löf att Riksbanken kan komma att behöva slopa sin planerade räntehöjning i vinter och behålla räntan på minus 0,25 fram till och med 2021.

14 jul
Läs mer om Den svenska kronan