Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Skattesmäll väntar – triggas av kommunal skuldbomb

Att välfärdsutmaningarna leder till ökade kostnader för kommunerna är känt. Men fPlus genomgång av den kommunala ekonomin visar att det kan bli mycket värre. Just nu sker en en storskalig upplåning för att täcka underskott. ”Det är så klart astronomiska siffror”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL till fPlus.

Kommunerna står inför stora demografiska utmaningar när Sveriges befolkning både växer och lever allt längre. Samtidigt ångar inte ekonomin på i samma fart som för några år sedan.

Fler och fler kommuner redovisar även ekonomiska underskott. Enligt Sveriges Kommuner & Landsting (SKL) gick var fjärde kommun, eller 69 stycken, med underskott 2018 och enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, kommer den negativa utvecklingen att fortsätta.

– 110 av kommunerna räknar med underskott i år, och för 2020 ser det inte ljusare ut.

Kommunerna gör redan idag stora investeringar i välfärden när nya skolor, daghem och bostäder måste byggas och drivas i takt med den växande befolkningen. För att finansiera de här stora investeringarna lånar kommunerna upp allt mer pengar hos det gemensamt ägda finansbolaget Kommuninvest. De kommuner som äger bolaget är även tillsammans borgenärer för varandras lån.

Billigt att låna pengar

Idag uppgår Kommuninvest utlåning till cirka 400 miljarder kronor. Det beloppet går inte i sin helhet till kommunerna och alla kommuner är heller inte medlemmar i Kommuninvest.

Kommuninvests vd Tomas Werngren spår dock att hela kommunsektorns upplåning kommer att överstiga 1 000 miljarder kronor år 2024 och att Kommuninvests andel av den totala utlåningsstocken kommer att ligga på mellan 600 – 700 miljarder kronor.

– Det är så klart astronomiska siffror. Vi ser också att det är i allt större utsträckning kommunernas skulder som ökar medan statens sjunker som andel av BNP. På sikt kan man ju fråga sig om det är en sund utveckling och vilka konsekvenser det får. Kommunerna kan ju bara finansiera sig via inkomstskatten, menar Annika Wallenskog.

– Det är en utveckling som vi också ser i andra europeiska länder. Jag tycker att det skulle kännas tryggare om det är staten som står för den största andelen av skulderna, men samtidigt är kommunerna tryggade av skattebasen, och det finns ingen större risk att låna ut till kommunerna även om de naturligtvis måste tänka sig för vad de lånar pengar till, fortsätter hon.

Kommunernas kreditbetyg hos de stora ratinginstituten är det högsta möjliga, AAA. Det betyder att man kan låna upp pengar med korta bindningstider till väldigt låga räntor. I många fall kan också kommunerna låna till minusränta och får då betalt för att låna pengar.

– När vi lånar ut till kommuner och regioner sker det via bilaterala avtal med olika institutionella investerare i Sverige och utomlands och om utlåning sker till negativ ränta betalar vi de facto ut ränta till kunderna, säger Björn Bergstrand, presschef på Kommunivest.

Risk att lånekostnaderna äter upp välfärden

Det finns de som varnar för den här utvecklingen. Sören Häggroth är tidigare socialdemokratisk statssekreterare men arbetar nu som fristående konsult.  Risken är, menar han, att den allt mer låneberoende kommunsektorn i allt för stor utsträckning exponerar sig mot världsekonomin.

För skulle konjunkturen vända kan det innebära att kommunernas skattebas urholkas vilket direkt slår mot kommunernas likviditet och kassaflöde. Även en räntehöjning skulle naturligtvis också slå hårt mot kommunerna.

Fler kommuner får ju betalt för att låna idag, vilket man kan tycka är absurt.

– Det betyder att de kan tvingas att betala dyrt för de här korta lånen när de ska omsättas. Kommunlagen säger även att kommunerna ska ha ett överskott på 2 procent, men allt fler kommuner klarar inte det. Om de i det läget får likviditetspåfrestningar så kan kommunernas reserver snabbt sina. 

– Det kan bli ett problem i ett lite längre perspektiv eftersom det kan innebära att lånekostnaderna konkurrerar med den kommunala verksamheten. Vi ser ju inte heller några tecken på att kommunernas upplåning kommer att minska, fortsätter Sören Häggroth.

En utveckling som även Annika Wallenskog är orolig för.

– Det är svårt att veta exakt vilka konsekvenserna blir. Det beror på hur finansmarknaderna och räntan utvecklar sig. Fler kommuner får ju betalt för att låna idag, vilket man kan tycka är absurt. Men det finns absolut en risk för att det blir så att konsekvenserna av de stora lånefinansierade investeringarna trycker undan en allt större del av resurserna till välfärden.

Björn Bergstrand på Kommunivest ser dock ingen större risk med den ökande kommunala låneskulden.

– Det stämmer att kommunsektorns räntebindningstider är relativt kort och om räntorna stiger så gör naturligtvis kommunsektorns finansieringskostnader det samma. Samtidigt ska man komma ihåg att räntekostnader idag utgör en begränsad del av kommunsektorns totala kostnader, och vi bedömer inte att eventuellt stigande räntor utgör en betydande risk.

”Vi har ett allvarligt läge”

Frågan är om kommunerna i det här läget frestas att höja skatterna? När Danderyds kommun nyligen höjde skatten blev det en förstasidanyhet men Annika Wallenskog spår att kommunala skattehöjningarna snart kommer på bred front.

– Vår bedömning är att cirka 40 kommuner kommer att behöva höja skatten 2020 även om vi och majoriteten av kommunerna inte tycker att det är en bra lösning., säger Annika Wallenskog.

Jan Sahlén är kommunstyrelsens ordförande i Kramfors. En kommun som drabbats hårt av befolkningsutflyttning. Det har resulterat i en minskande skattebas samtidigt som kostnaderna ökat. Nyligen har kommunen fått göra stora nedskärningar i skolan. Kommunen har inte några finansiella reserver och det lönar sig inte att sälja av fastigheter för att få in pengar eftersom marknaden i glesbygdskommuner inte kan generera några större belopp, enligt Jan Sahlén.

– Det är vår stora utmaning och vi har redan idag en relativt sett hög skatt på 34,43 per hundralapp. I det läget finns det inte något utrymme för skattehöjningar.

Kramfors är en av många kommuner som har stora låneskulder till Kommuninvest. Man har eller inte kunnat amortera på skulden. Nyligen har kommunen istället tvingats att öka sin låneram till 220 miljoner för att kunna göra nödvändiga investeringar och finansiera den löpande verksamheten.

– Vi har ett allvarligt läge här. Det hoppas jag att regeringen tar till sig, konstaterar Jan Sahlén.

Toppnyheter

Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Regeringens nya prognos: BNP-ras på 4 procent och rejält stigande arbetslöshet

Sverige går in i en lågkonjunktur med BNP-ras som inte setts sedan finanskrisen och arbetslöshet som stiger till 9 procent. Den bedömningen gör regeringen i en ny prognos.

– Vi har ett väldigt allvarligt ekonomiskt läge, säger finansminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff.

Hon beskriver det som dubbla negativa chocker – både i utbud och efterfrågan – som drabbar ekonomin. Svensk BNP väntas falla med 4 procent i år, vilket är i paritet med finanskrisen.

– Ekonomisk aktivitet kommer att öka under andra halvåret, säger Andersson.

Regeringen spår KPI-inflation på 0,5 procent, jämfört med tidigare prognosen på 1,7 procent. Underskottet i statens finanser bedöms bli 3,8 procent av BNP i år.

1 tim
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Byggbranschen beroende av utländsk arbetskraft – kan bli kritiskt efter påsk

Byggbranschen är beroende av arbetskraft från utlandet, inte minst från Polen och Baltikum. Än så länge klarar företagen att hantera situationen genom omprioriteringar. Men efter påsk kan byggprojekt tvingas att stoppas, skriver Dagens Nyheter.

– Inga projekt står stilla på grund av att underleverantörer, som det oftast handlar om, antingen valt att åka tillbaka till hemlandet, eller att material inte har kommit fram, säger Skanskas presschef Jacob Birkeland till tidningen.

Han fortsätter:

– Det går inte obemärkt förbi. Vissa har ju valt att stanna i sina länder och har inte kunnat åka till våra projekt. Men vi har i varje fall lyckats att planera om och omallokerat resurser för att kunna hålla hjulen snurrande.

Alla NCC:s projekt är igång.

Även Tove Stål, presschef på NCC, säger att alla deras projekt är i gång.

– Våra medarbetare gör ett fantastiskt jobb med att hålla verksamheten uppe. Det finns fortfarande viss möjlighet till arbetspendling under längre perioder, men med stora hinder mellan olika länder i Europa också i våra nordiska grannländer, skriver Tove Stål, presschef på NCC, till DN.

Hon tillägger att när det blir möjligt så är det viktigt att på ett säkert sätt kunna få igång arbetspendlingen i Europa.

1 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Finansminister Magdalena Andersson (S).
Coronavirusets spridning – Sverige

Bankerna: Arbetslöshet och nollinflation väntar Sverige

Flera storbanker har släppt prognoser kring hur coronaviruset kommer att slå mot den svenska ekonomin – och bankerna målar upp en rätt mörk bild.

Danske Bank släppte en prognos i fredags där de spådde att arbetslösheten kan ligga på 10 procent i slutet av året. BNP kommer att falla med 5 procentenheter under första halvåret, spår banken vidare. Danske Bank antar också att Sverige är på väg mot recession och att inflationen kommer närma sig noll i sommar.

Swedbank förväntar sig en global recession under 2020 men tror på en återhämtning under andra halvåret. Bankens ekonomer tror på en arbetslöshet på närmare 10 procent och att Sveriges BNP ska minska med 4,2 procent i år. I senaste Ekonomiekot Extra sa bankens chefsekonom Andreas Wallström att Europas ekonomier är fritt fall – så även den svenska.

Den 20 mars uppdaterade SEB sina prognoser på grund av coronaviruset. De förutspådde i huvudscenariot att Seriges BNP-tilllväxt skulle bli minus 2‚7 procent i år och att den svenska arbetslösheten kommer stiga till 10 procent.

”Nedstängningar runt om i världen gör att en djup ekonomisk nedgång i närtid nu är oundviklig”, skriver SEB:s prognoschef Håkan Frisén.

Handelsbankens ekonomer skrev i en makrokommentar den 11 mars att de räknade me att Sverige skulle få se en nolltillväxt i år.

29 mar
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Docent: Vi lär ha mindre pengar när rädslan lagt sig

De åtgärder som nu vidtas på grund av coronavirusets utbrott skapar många nya problem. Det säger Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, till Göteborgs-Posten.

I olika kristider brukar människor förändra sina vanor och konsumera mindre – men även när krisen är över kan oron vara kvar. Därför lär människor inte konsumera lika mycket i höst ”som de annars hade gjort”, säger han.

Fredrik NG Andersson tar också upp att börsen rasat och spår att bostadspriserna kommer falla.

– Det betyder att hushållen blir fattigare. Vi kommer ha mindre pengar att konsumera för, även när vi inte är rädda längre, säger han till GP.

29 mar
Angelica Blick har delat flera bilder från intervjutillfället i sin story på Instagram. TT/Angelica Blicks Instagram
undefined

Shekarabi gör virusintervju med känd modeinfluencer

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) har låtit sig intervjuas av influencern Angelica Blick för att nå fler personer med budskap gällande coronakrisen. Det rapporterar journalisten Emanuel Karlsten på sin blogg.

– Jag tycker vi borde hitta tillbaka till folkrörelsetraditionen i vårt land där den breda massan kan vara inblandad i samtal om hur vi hanterar coronapandemin framåt, säger Shekarabi till bloggen.

Intervjun kommer att publiceras på Blicks Youtube-kanal, där hon har 76 000 prenumeranter. Hon uppger själv att hon inte fick något betalt för intervjun.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Illustrationsbild.  Ben Margot / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Varslen fortsätter i USA trots historiskt krispaket

Varuhus och klädföretag i USA, som Macy’s och Gap, skickar hem tiotusentals anställda, rapporterar Wall Street Journal. USA har drivit igenom ett historiskt stort amerikanskt krispaket på 2 000 miljarder dollar, men för affärerna är det svårt att hantera förlusterna ändå när de tvingas hålla stängt för att följa restriktioner.

Macy’s har hållit stängt sedan 17 mars och skickar hem nästan hela sin personalstyrka på 125 000 anställda.

2 tim
Människor köar för en gratis måltid, här i Hongkong.  ANTHONY WALLACE / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Viruset hindrar 24 miljoner från att lyftas ur fattigdom

Världsbanken bedömer att de ekonomiska effekterna från coronautbrottet kommer att hindra 24 miljoner människor i Asien och Stilla havsregionen att ta sig ur fattigdom, rapporterar flera medier.

I sitt värstascenario bedömer Världsbanken att nästan 35 miljoner personer kan hållas kvar i fattigdom, varav 25 miljoner i Kina. Samtidigt riskerar 11 miljoner fler sjunka under fattigdomsgränsen, som Världsbanken lägger vid 5,50 dollar per dag, runt 55 kronor.

3 tim
Läs mer om Den globala konjunkturen
Medicinsk personal i Iran.  WANA NEWS AGENCY / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Europa skickar hjälp till Iran – kringgår sanktioner

Flera europeiska länder har exporterat medicinsk utrustning till Iran, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Exporten är den första som genomförts sedan en ny handelsmekanism, som syftar till att kringgå de amerikanska sanktionerna, trätt i kraft.

Handelsmekanismen grundar sig i en uppgörelse mellan flera europeiska länder och Iran och gör det möjligt att utbyta humanitära förnödenheter och mat med landet.

Antalet bekräftat smittade i coronaviruset i Iran översteg på måndagen 40 000 personer.

2 min
Ungerns premiärminister Viktor Orbán, Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Thailands premiärminister Prayut Chan-o-cha. TT
undefined

Coronapandemin en chans att skaffa sig mer makt

Ungern är inte det enda exemplet på hur ledare använder coronapandemin som ett fönster för att tillskansa sig mer makt, rapporterar New York Times.

I en genomgång nämner tidningen bland annat Israel där premiärminister Benjamin Netanyahu använt virusspridningen som förevändning för att stänga landets domstolar, vilket gjort att rättegången där han själv står anklagad för korruption skjutits på framtiden.

I Thailand har premiärminister Prayut Chan-o-cha tagit sig rätten att censurera nyhetsmedier. Journalister som kritiserat regeringens hantering av virusutbrottet har blivit stämda.

– Vi kan få en parallell pandemi av auktoritära och repressiva åtgärder, varnar FN:s Fionnuala Ní Aoláin i New York Times.

2 tim
Ett tillfälligt sjukhus i London.  Stefan Rousseau / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Larm från brittiska vården: Saknar skyddsutrustning

Trycket ökar mot Storbritanniens premiärminister Boris Johnson efter rapporter om brist på skyddsutrustning, rapporterar Sky News.

Enligt sjuksköterskeorganisationen Royal College of Nursing finns exempel på hur man vårdat patienter som insjuknat i covid-19 utan någon skyddsutrustning alls.

– Det här kan inte fortsätta. De utsätter sig själva, sina familjer och patienterna för risker. Vi behöver handlingskraft, vi behöver utrustning och vi behöver det nu, säger sjuksköterskan Donna Kinnair.

Senare under tisdagen kommer Boris Johnson att hålla ett videomöte med sina medarbetare för att diskutera situationen vidare.

43 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Mike Segar / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

H&M draglok på stark Stockholmsbörs

Stockholmsbörsen tar rygg på Wall Street och de ledande indexen i Asien och stiger brant på tisdagens handel. Strax före klockan 11.00 står de ledande indexen som följer:
• OMXS30: + 2,0 procent
• OMXSPI: + 2,5 procent

Därmed går Stockholmsbörsen mot sin andra raka uppgångsdag efter gårdagens plusrörelse på cirka 2 procent.

PMI-siffror i Kina har kommit in klart högre än väntat. Marssiffrorna på 52 går att jämföra med analytikernas prognoser som pekade på 45 och de rekordlåga PMI-siffrorna på 35,7 i februari.

Donald Trump och Vladimir Putin har enats om att hålla samtal om energimarknaderna vilket får oljepriserna att stiga efter gårdagens branta fall.

Samtliga bolag på storbolagslistan lyser grönt. I topp finns H&M som stiger närmare 6 procent.

E-modehandlaren Zalando, där Kinnevik är storägare, vinstvarnar för första kvartalet och hänvisar till coronaviruset. Vid 11-tiden var Kinnevik upp 4 procent.

Holmen, vars A-aktie är upp drygt 30 procent i år, handlas från i dag utan utdelning på 7 kronor per aktie.

2 tim
NOEL CELIS / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Uppåt på Asiens börser efter statistiksläppet: ”Glädjande”

Det var positiva tongångar på Asiens börser under tisdagsmorgonen. Vid 05.20, svensk tid, låg indexen som följer:
• Nikkei: +0,8 %
• Shanghai: +0.6 %
• Shenzhen: +1,1 %
• Hang Seng: +1.45 %
• Kospi: +2,1 %
Indexen tar därmed rygg på gårdagens uppgångar på Wall Street och Reuters skriver att hoppet hålls uppe av att PMI-siffror i Kina kommit in klart högre än väntat. Marssiffrorna kom in på 52 – vilket kan jämföras med analytikernas prognoser på 45 och de rekordlåga PMI-siffrorna på 35,7 i februari.

Även CNBC tar upp makrosiffrorna i Kina som en förklaring till börsuppgångarna. Och siffrorna är överraskande starka, anser SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist på Twitter. Han lägger dock till man ska vara försiktig kring att dra slutsatser av olika data just nu – även positiva.

”Likväl glädjande”, skriver Bergqvist.

6 tim
Kearney Ferguson / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rejäla uppgångar i New York – Microsoft vinnare

New York-börserna fortsatte rejält upp på måndagen efter förra veckans rally. De ledande indexen spurtade mot slutet av handelsdagen och stängde som följer:
S&P 500: +3,4 procent
Nasdaq: +3,6 procent
Dow Jones: +3,2 procent


Donald Trump meddelade i går att riktlinjerna om social distansering förlängs till den 30 april. Enligt CNBC togs åtgärden emot positivt av marknaden då den bedöms begränsa de långsiktiga skadorna på ekonomin. Beskedet står också i skarp kontrast till Trumps tidigare uttalanden om att eventuellt öppna upp landet till påsk.

Läkemedelsjätten Johnson & Johnson bidrog också till att lyfta humöret. Bolaget ska börja testa en vaccinkandidat mot covid-19, som skulle kunna vara redo för användning i januari. Aktien steg 8 procent.

Microsoft lyfte 7 procent efter att ha meddelat att antalet dagliga Skype-användare ökat med 70 procent den senaste månaden. Bolagets molntjänster uppges också ha fått ett rejält uppsving under coronakrisen.

Förra veckan rusade Dow Jones 12 procent vilket var den största uppgången sedan 1938. S&P 500 steg i sin tur 10,3 procent och hade sin bästa vecka på över tio år.

JP Morgans strateg Mislav Matejka säger till CNBC att lättnadsrallyt var naturligt i ljuset av de snabba nedgångar som varit. Men han tror att den nyfunna optimismen är övergående och att ytterligare börsfall väntar då företagens vinster och efterfrågan lär fortsätta sjunka.

Igår 13:38
Läs mer om Dagens börs
Kawa Mohamed jobbar som frisör. Arkivbild.  FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den vikande arbetsmarknaden

Oro om uppehållstillstånd i varselvåg: ”Kämpat fyra år”

Personer med tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige som hoppas få stanna permanent drabbas hårt av de rekordhöga varseltalen, rapporterar Ekot. I går meddelade Arbetsförmedlingen att 36 800 hade varslats i coronakrisens spår i mars.

Frisören och hemspråkshandledaren Kawa Mohamed från Syrien oroar sig för att förlora jobbet och därmed möjligheten att få stanna.

– Jag har kämpat i fyra år. Så jag vill inte att en sådan grej som vi inte har räknat med kommer i sista minuten och tar bort allting, säger han.

Migrationsverket säger att reglerna ligger kvar, men att man ser över konsekvenserna. Enligt migrationsminister Morgan Johansson (S) planeras inte någon översyn av regelverket.

5 tim
Illustration: Ett öde Drottninggatan i Stockholm. TT
undefined

Analys: Värre än alla andra kriser, men ljusglimtar finns

Skrämmande siffror och betydligt fler än prognosen för bara en vecka sedan. Så beskriver SR Ekots ekonomikommentator Kristian Åström den rekordhöga varselstatistiken för mars.

– Väldigt få har förutsett den kraftiga nedgången som vi nu ser.

Växande arbetslöshet riskerar att slå mot delar av ekonomin som hittills varit relativt skonade, som banker och fastighetsägare, enligt Åström.

Viktor Munkhammar skriver för DI att tvärstoppet i ekonomin talar för att en ”större del” av de som nu varslats förlorar jobbet.

Jämfört med de värsta månaderna under finanskrisen och 1990-talskrisen är varslen nu närapå dubbelt så många, noterar han.

Men påminner samtidigt:

”Mitt i allt elände ska vi inte heller glömma att en del branscher tvärtom skriker efter arbetskraft”, skriver Munkhammar och nämner sjukvård och distansförsäljning.

Igår 12:26
Eva Nordmark. Henrik Säll /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ministern om jättevarslen: ”Prövande tid väntar oss”

Läget är mycket allvarligt. Det skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) i en kommentar till TT efter att Arbetsförmedlingen presenterat nya rekordhöga varselsiffror.

Hon säger att ytterligare åtgärder kommer att behövas.

”Samtidigt kommer inte skattebetalarna kunna rädda alla företag och alla jobb, hela samhället kommer att påverkas av krisen. Sverige har en tung och prövande tid framför sig och den ska vi ta oss igenom gemensamt som ett samhälle”, skriver Nordmark i kommentaren.

Under den senaste veckan varslades 18 433 personer om uppsägning och totalt i mars har 36 800 personer varslats.

Igår 10:22
Läs mer om Den vikande arbetsmarknaden

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer