Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Skattesmäll väntar – triggas av kommunal skuldbomb

Att välfärdsutmaningarna leder till ökade kostnader för kommunerna är känt. Men fPlus genomgång av den kommunala ekonomin visar att det kan bli mycket värre. Just nu sker en en storskalig upplåning för att täcka underskott. ”Det är så klart astronomiska siffror”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL till fPlus.

Kommunerna står inför stora demografiska utmaningar när Sveriges befolkning både växer och lever allt längre. Samtidigt ångar inte ekonomin på i samma fart som för några år sedan.

Fler och fler kommuner redovisar även ekonomiska underskott. Enligt Sveriges Kommuner & Landsting (SKL) gick var fjärde kommun, eller 69 stycken, med underskott 2018 och enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, kommer den negativa utvecklingen att fortsätta.

– 110 av kommunerna räknar med underskott i år, och för 2020 ser det inte ljusare ut.

Kommunerna gör redan idag stora investeringar i välfärden när nya skolor, daghem och bostäder måste byggas och drivas i takt med den växande befolkningen. För att finansiera de här stora investeringarna lånar kommunerna upp allt mer pengar hos det gemensamt ägda finansbolaget Kommuninvest. De kommuner som äger bolaget är även tillsammans borgenärer för varandras lån.

Billigt att låna pengar

Idag uppgår Kommuninvest utlåning till cirka 400 miljarder kronor. Det beloppet går inte i sin helhet till kommunerna och alla kommuner är heller inte medlemmar i Kommuninvest.

Kommuninvests vd Tomas Werngren spår dock att hela kommunsektorns upplåning kommer att överstiga 1 000 miljarder kronor år 2024 och att Kommuninvests andel av den totala utlåningsstocken kommer att ligga på mellan 600 – 700 miljarder kronor.

– Det är så klart astronomiska siffror. Vi ser också att det är i allt större utsträckning kommunernas skulder som ökar medan statens sjunker som andel av BNP. På sikt kan man ju fråga sig om det är en sund utveckling och vilka konsekvenser det får. Kommunerna kan ju bara finansiera sig via inkomstskatten, menar Annika Wallenskog.

– Det är en utveckling som vi också ser i andra europeiska länder. Jag tycker att det skulle kännas tryggare om det är staten som står för den största andelen av skulderna, men samtidigt är kommunerna tryggade av skattebasen, och det finns ingen större risk att låna ut till kommunerna även om de naturligtvis måste tänka sig för vad de lånar pengar till, fortsätter hon.

Kommunernas kreditbetyg hos de stora ratinginstituten är det högsta möjliga, AAA. Det betyder att man kan låna upp pengar med korta bindningstider till väldigt låga räntor. I många fall kan också kommunerna låna till minusränta och får då betalt för att låna pengar.

– När vi lånar ut till kommuner och regioner sker det via bilaterala avtal med olika institutionella investerare i Sverige och utomlands och om utlåning sker till negativ ränta betalar vi de facto ut ränta till kunderna, säger Björn Bergstrand, presschef på Kommunivest.

Risk att lånekostnaderna äter upp välfärden

Det finns de som varnar för den här utvecklingen. Sören Häggroth är tidigare socialdemokratisk statssekreterare men arbetar nu som fristående konsult.  Risken är, menar han, att den allt mer låneberoende kommunsektorn i allt för stor utsträckning exponerar sig mot världsekonomin.

För skulle konjunkturen vända kan det innebära att kommunernas skattebas urholkas vilket direkt slår mot kommunernas likviditet och kassaflöde. Även en räntehöjning skulle naturligtvis också slå hårt mot kommunerna.

Fler kommuner får ju betalt för att låna idag, vilket man kan tycka är absurt.

– Det betyder att de kan tvingas att betala dyrt för de här korta lånen när de ska omsättas. Kommunlagen säger även att kommunerna ska ha ett överskott på 2 procent, men allt fler kommuner klarar inte det. Om de i det läget får likviditetspåfrestningar så kan kommunernas reserver snabbt sina. 

– Det kan bli ett problem i ett lite längre perspektiv eftersom det kan innebära att lånekostnaderna konkurrerar med den kommunala verksamheten. Vi ser ju inte heller några tecken på att kommunernas upplåning kommer att minska, fortsätter Sören Häggroth.

En utveckling som även Annika Wallenskog är orolig för.

– Det är svårt att veta exakt vilka konsekvenserna blir. Det beror på hur finansmarknaderna och räntan utvecklar sig. Fler kommuner får ju betalt för att låna idag, vilket man kan tycka är absurt. Men det finns absolut en risk för att det blir så att konsekvenserna av de stora lånefinansierade investeringarna trycker undan en allt större del av resurserna till välfärden.

Björn Bergstrand på Kommunivest ser dock ingen större risk med den ökande kommunala låneskulden.

– Det stämmer att kommunsektorns räntebindningstider är relativt kort och om räntorna stiger så gör naturligtvis kommunsektorns finansieringskostnader det samma. Samtidigt ska man komma ihåg att räntekostnader idag utgör en begränsad del av kommunsektorns totala kostnader, och vi bedömer inte att eventuellt stigande räntor utgör en betydande risk.

”Vi har ett allvarligt läge”

Frågan är om kommunerna i det här läget frestas att höja skatterna? När Danderyds kommun nyligen höjde skatten blev det en förstasidanyhet men Annika Wallenskog spår att kommunala skattehöjningarna snart kommer på bred front.

– Vår bedömning är att cirka 40 kommuner kommer att behöva höja skatten 2020 även om vi och majoriteten av kommunerna inte tycker att det är en bra lösning., säger Annika Wallenskog.

Jan Sahlén är kommunstyrelsens ordförande i Kramfors. En kommun som drabbats hårt av befolkningsutflyttning. Det har resulterat i en minskande skattebas samtidigt som kostnaderna ökat. Nyligen har kommunen fått göra stora nedskärningar i skolan. Kommunen har inte några finansiella reserver och det lönar sig inte att sälja av fastigheter för att få in pengar eftersom marknaden i glesbygdskommuner inte kan generera några större belopp, enligt Jan Sahlén.

– Det är vår stora utmaning och vi har redan idag en relativt sett hög skatt på 34,43 per hundralapp. I det läget finns det inte något utrymme för skattehöjningar.

Kramfors är en av många kommuner som har stora låneskulder till Kommuninvest. Man har eller inte kunnat amortera på skulden. Nyligen har kommunen istället tvingats att öka sin låneram till 220 miljoner för att kunna göra nödvändiga investeringar och finansiera den löpande verksamheten.

– Vi har ett allvarligt läge här. Det hoppas jag att regeringen tar till sig, konstaterar Jan Sahlén.

Toppnyheter

Arkivbild från Malmö centralstation. Emil Langvad/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

SJ tillåter färre personer på tågen efter trängselkritiken

SJ kommer fortsättningsvis bara att sälja biljetter för 65 procent av platserna ombord, i stället för dagens 75 procent, meddelar det statliga tågbolaget. Beskedet kommer efter kritik om trängsel på tågen.

– Nu har vi analyserat, dragit lärdom och gör om så det blir bättre för alla, säger SJ:s presschef Tobbe Lundell till TT.

Under våren var SJ:s tåg bara belagda till 50 procent, men efter att reserestriktionerna hävts gjordes 75 procent av biljetterna tillgängliga. Men nu tar bolaget alltså ett steg tillbaka.

2 tim
Turister i Gamla stan, juli 2020 Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

CBS: Avslappnade svenskar utgör ett dåligt exempel

Sveriges hantering av coronavirusutbrottet forsätter väcka uppmärksamhet internationellt. Senast ut är CBS News, vars korrespondent besökt Stockholm och förundras över hur ”relativt avslappnade” invånarna verkar.

”Sverige har blivit ett exempel på hur covid-19 inte ska hanteras”, lyder rubriken, och tv-kanalen pratar med flera svenskar som är kritiska till den svenska strategin.

En av dem är Nele Brusselaers, epidemiolog vid Karolinska Institutet, som oroar sig för hösten:

– Om det är något land i Europa som kommer få en andra våg är det med stor sannolikhet Sverige, för de gör fortfarande inte så mycket för att verkligen stoppa det, säger hon.

Folkhälsomyndighetens Karin Tegmark Wisell intervjuas också, och säger att planen för hösten är att hålla fast vid rekommendationerna och fortsätta följa forskningen.

1 tim
Ibrahim Baylan under dagens pressfika med regeringen. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Baylan: Missuppfattning att vi försökte rädda ekonomin

Regeringens första prioritet har alltid varit att begränsa smittan och rädda människoliv. Först därefter har politikerna försökt mildra effekterna på ekonomin under coronakrisen, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) till Expressen.

– Det finns en hel del missuppfattningar, säger Baylan.

– Vi har valt lite olika vägar. Vilken väg som senare visar sig ha varit rätt vet vi inte förrän i efterhand, fortsätter han.

Ministern menar också att han tror att andra ibland sprider en felaktig bild av den svenska strategin för att på så sätt visa att man själv har gjort rätt.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Maria Malmer Stenergard och Morgan Johansson. TT
Migrationspolitiken i Sverige

Debatten blev slutligen av: ”Överens om 90 procent”

Det fanns en 90-procentig samsyn innan Moderaterna lämnade migrationssamtalen, säger justitieminister Morgan Johansson (S) i Studio Ett.

– När han säger att vi är överens om 90 procent så är det de tio procenten – som jag tror är betydligt fler än så – som är de riktigt viktiga frågorna, så som reglerna för anhöriginvandring, svarar Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

Efter att justitieministern förra veckan vägrade att möta M-politikern i en debatt drabbade politikerna i stället samman i Studio Ett i dag.

– Vi var beredda att göra upp med de andra borgerliga partierna, säger Johansson, som tycker att S-förslaget ligger i mitten, men att M lutar sig mot SD:s politik.

– Det är Miljöpartiet som får ett mycket stort inflytande när Socialdemokraterna väljer att inte göra upp med oss utan i stället väljer regeringsmakten, svarar M-politikern.

37 min
Morgan Johansson. Magnus Andersson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Johansson: Tydligt att M inte vågar skilja sig från SD

När Moderaterna hoppade av samtalen om en migrationspolitisk överenskommelse skedde det 90 minuter efter att Sverigedemokraterna gått ut och sagt att de inte trodde på en bred överenskommelse, skriver justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) i på Aftonbladets debattsidor. ”Det är uppenbart att Moderaterna numera inte vågar skilja sig alltför mycket från SD, och att partierna samordnar sin politik i allt högre utsträckning”, fortsätter han.

Inlägget är ett svar till Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för M, som tidigare i veckan skrev att det följer ett socialdemokratiskt mönster när Morgan Johansson tidigare inte velat debattera frågan med henne i SVT.

I sitt svar nu skriver Johansson att det är regeringen i dag som fått strama upp den generösa asyl- och arbetskraftsinvandringspolitiken som Tobias Billström (M) drev igenom under regeringen Reinfeldt.

5 tim
Stefan Löfven på Harpsund på onsdagen ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven: Volymmål bryter mot moralisk princip

Statsminister Stefan Löfven står fast vid sin linje att säga nej till ett fast volymmål i migrationspolitiken. I en intervju med Aftonbladet säger han att ett volymmål bryter mot internationella konventioner.

– Dessutom bryter man mot en moralisk princip. Så det är inte aktuellt.

Frågan om ett volymmål har varit en av stötestenarna i migrationssamtalen mellan partierna. Moderaterna har velat se ett ett volymmål, med argumentet att det ger förutsägbarhet och långsiktig hållbarhet.

Idag 06:15
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige
Arkivbild. Dmitrij Peskov och Vladimir Putin. Alexei Nikolsky / TT / NTB Scanpix
Ryska säkerhetshotet

Kreml förnekar ryska hack mot vaccinforskning

Ryssland förnekar anklagelserna om att ryska hackare med koppling till säkerhetstjänsten skulle ha försökt komma åt forskning om ett vaccin mot coronaviruset. Det rapporterar AFP.

– Vi kan bara säga: Ryssland hade inget med de här försöken att göra. Vi accepterar inte sådana anklagelser, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till statliga Tass, enligt AFP.

Tidigare under dagen gick den brittiska regeringen också ut och anklagade ”ryska aktörer” för att ha försökt påverka valet i Storbritannien 2019, något som Peskov också förnekar.

2 tim
Illustrationsbild. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ryska cyberattacker mot vaccinforskning i väst

En rysk grupp hackare med kopplingar till den ryska underrättelsetjänsten har utfört cyberattacker mot organisationer inblandade i utvecklingen av vaccin mot coronaviruset. Det hävdar den brittiska myndigheten UK National Cyber Security Centre, rapporterar CNN.

Attackerna har riktat sig mot aktörer i USA, Storbritannien och Kanada.

Hackergruppen, som är känd under namnet Cozy Bear, tros även ha varit inblandad i attacken mot Demokraternas nationella kommittés interna system i presidentvalet 2016.

3 tim
Dominic Raab/Illustrationsbild AP/TT
undefined

Raab: Ryska aktörer försökte påverka valet

Ryska aktörer försökte påverka utgången i det brittiska valet 2019. Det rapporterar Sky News med hänvisning till den brittiska regeringen.

Påverkansförsöket skedde bland annat genom att man publicerade läckta regeringsdokument på plattformen Reddit, skriver utrikesminister Dominic Raab i ett uttalande till det brittiska parlamentet.

Enligt Raab finns det inga bevis för att det ska ha pågått någon bred rysk kampanj, men ”alla försök att blanda sig i vår demokratiska process är helt oacceptabla”, tillägger han.

4 tim
Läs mer om Ryska säkerhetshotet
Statsminister Stefan Löfven och Spaniens premiärminister Pedro Sànchez i samband med ett möte i veckan. ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
EU:s stödfond

Löfven står fast vid svensk linje i EU: ”Krävs ändringar”

Statsminister Stefan Löfven håller fast vid att EU:s förslag om långtidsbudgeten och återhämtningspaketet efter coronakrisen är för kostsamma. Det säger han inför riksdagens EU-nämnd, skriver TT.

– En överenskommelse måste vara acceptabel för alla. För att komma dit krävs det ändringar i det som ligger på bordet nu, säger statsministern som väntar sig ett långt möte när statschefer inleder toppmötet i morgon.

Regeringen tycker bland annat att alla 750 miljarder euro i stödpaketet ska fördelas som lån, inte i huvudsak som bidrag.

Sverige tillhör tillsammans med Danmark, Österrike och Nederländerna kvartetten mer sparsamma EU-länder som kallas ”frugala fyran”.

2 tim
Stefan Löfven och Spaniens premiärminister Pedro Sánchez på Harpsund på onsdagen ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven träffar Macron inför EU-toppmötet

I går träffade statsminister Stefan Löfven Spaniens premiärminister Pedro Sánchez och i dag ska Löfven träffa Frankrikes president Emmanuel Macron i Paris. Mötena sker inför EU-toppmötet i helgen där Reuters rapporterar att EU:s långtidsbudget och coronastödpaket ska diskuteras.

Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson säger i P1-morgon att det varit ett intensivt resande de senaste veckorna för Frankrikes, Italiens och Spaniens ledare när de besökt olika ledare för de så kallade sparsamma länderna, där Sverige ingår.

– Det visar hur viktigt det här är för Frankrike och Tyskland som lagt fram paketet.

Idag 08:03
Arkivbilder: Alice Bah Kuhnke (vänster), Abir Al-Sahlani (vänster) TT
undefined

”EU-stöd får inte gå till att montera ner demokratin”

När EU-ledarna samlas för att diskutera stödpaketet i coronakrisens spår så får fokus inte flyttas från den viktiga frågan om våra skattepengar ska gå till länder som inte respekterar rättsstatens principer. Det skriver den centerpartistiska Europaparlamentarikern Abir Al-Sahlani på Aftonbladets debattsida. Hon nämner Ungern och Polen och skriver också att miljardbelopp försvinner varje år på grund av korruption och penningtvätt. Sverige får inte godkänna en ny EU-budget som möjliggör nedmonteringar i demokratin, menar hon.

Hon får medhåll från parlamentarikerkollegan Alice Bah Kuhnke (MP). Hon skriver i en debattartikel på ETC att EU-parlamentet nyligen tagit ett gemensamt ställningstagande om EU:s budget som går ut på att EU-pengar ska villkoras med demokratiska principer. Nu föreslår hon att Sverige och andra progressiva länder krokar arm med parlamentet och säkerställer att medlen går till länder som lever upp till EU:s grundläggande värden.

6 tim
Läs mer om EU:s stödfond
Demonstration mot Netanyahu i veckan (t v), Benjamin Netanyahu (t h). TT
Coronavirusets spridning – globalt

Israels coronastöd får kritik: ”Mutor till massorna”

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu anklagas för att försöka ta fokus från kritiken mot honom genom sitt löfte om ekonomiska bidrag till alla som drabbats av coronavirusutbrottet, skriver flera medier.

Stödpaketet presenterades i går, och ska enligt Netanyahu öka konsumtionen och få fart på ekonomin snabbare. Men flera ekonomer och oppositionspolitiker beskriver det som en ineffektiv åtgärd, och tror att förslaget i stället är ett försök från Netanyahu att ta fokus från kritiken mot hans hanterande av pandemin och den pågående korruptionsrättegången mot honom.

Kolumnisten Ben Caspit i tidningen Maariv tar det ett steg längre och liknar förslaget med att ”dela ut mutor till massorna”, skriver The Guardian.

2 tim
Arkivbild: Ett barn i Pakistan väntar på att vaccineras Muhammed Muheisen / TT NYHETSBYRÅN
undefined

FN-organisationer varnar: Färre barn vaccineras

Coronapandemin har lett till att färre barn vaccineras för sjukdomar som mässling, kikhosta och stelkramp. Det visar en undersökning från WHO och Unicef.

– Lidandet och döden som orsakas av att barn inte får rutinmässiga vaccinationer och som hade kunnat undvikas riskerar att bli betydligt större än covid-19, säger WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus enligt Reuters.

Unicefchefen Henriette Fore säger att trenden måste brytas, rapporterar BBC.

– Vi kan inte byta en hälsokris mot en annan.

Idag 04:23
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer