Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Skattesmäll väntar – triggas av kommunal skuldbomb

Att välfärdsutmaningarna leder till ökade kostnader för kommunerna är känt. Men fPlus genomgång av den kommunala ekonomin visar att det kan bli mycket värre. Just nu sker en en storskalig upplåning för att täcka underskott. ”Det är så klart astronomiska siffror”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL till fPlus.

Kommunerna står inför stora demografiska utmaningar när Sveriges befolkning både växer och lever allt längre. Samtidigt ångar inte ekonomin på i samma fart som för några år sedan.

Fler och fler kommuner redovisar även ekonomiska underskott. Enligt Sveriges Kommuner & Landsting (SKL) gick var fjärde kommun, eller 69 stycken, med underskott 2018 och enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, kommer den negativa utvecklingen att fortsätta.

– 110 av kommunerna räknar med underskott i år, och för 2020 ser det inte ljusare ut.

Kommunerna gör redan idag stora investeringar i välfärden när nya skolor, daghem och bostäder måste byggas och drivas i takt med den växande befolkningen. För att finansiera de här stora investeringarna lånar kommunerna upp allt mer pengar hos det gemensamt ägda finansbolaget Kommuninvest. De kommuner som äger bolaget är även tillsammans borgenärer för varandras lån.

Billigt att låna pengar

Idag uppgår Kommuninvest utlåning till cirka 400 miljarder kronor. Det beloppet går inte i sin helhet till kommunerna och alla kommuner är heller inte medlemmar i Kommuninvest.

Kommuninvests vd Tomas Werngren spår dock att hela kommunsektorns upplåning kommer att överstiga 1 000 miljarder kronor år 2024 och att Kommuninvests andel av den totala utlåningsstocken kommer att ligga på mellan 600 – 700 miljarder kronor.

– Det är så klart astronomiska siffror. Vi ser också att det är i allt större utsträckning kommunernas skulder som ökar medan statens sjunker som andel av BNP. På sikt kan man ju fråga sig om det är en sund utveckling och vilka konsekvenser det får. Kommunerna kan ju bara finansiera sig via inkomstskatten, menar Annika Wallenskog.

– Det är en utveckling som vi också ser i andra europeiska länder. Jag tycker att det skulle kännas tryggare om det är staten som står för den största andelen av skulderna, men samtidigt är kommunerna tryggade av skattebasen, och det finns ingen större risk att låna ut till kommunerna även om de naturligtvis måste tänka sig för vad de lånar pengar till, fortsätter hon.

Kommunernas kreditbetyg hos de stora ratinginstituten är det högsta möjliga, AAA. Det betyder att man kan låna upp pengar med korta bindningstider till väldigt låga räntor. I många fall kan också kommunerna låna till minusränta och får då betalt för att låna pengar.

– När vi lånar ut till kommuner och regioner sker det via bilaterala avtal med olika institutionella investerare i Sverige och utomlands och om utlåning sker till negativ ränta betalar vi de facto ut ränta till kunderna, säger Björn Bergstrand, presschef på Kommunivest.

Risk att lånekostnaderna äter upp välfärden

Det finns de som varnar för den här utvecklingen. Sören Häggroth är tidigare socialdemokratisk statssekreterare men arbetar nu som fristående konsult.  Risken är, menar han, att den allt mer låneberoende kommunsektorn i allt för stor utsträckning exponerar sig mot världsekonomin.

För skulle konjunkturen vända kan det innebära att kommunernas skattebas urholkas vilket direkt slår mot kommunernas likviditet och kassaflöde. Även en räntehöjning skulle naturligtvis också slå hårt mot kommunerna.

Fler kommuner får ju betalt för att låna idag, vilket man kan tycka är absurt.

– Det betyder att de kan tvingas att betala dyrt för de här korta lånen när de ska omsättas. Kommunlagen säger även att kommunerna ska ha ett överskott på 2 procent, men allt fler kommuner klarar inte det. Om de i det läget får likviditetspåfrestningar så kan kommunernas reserver snabbt sina. 

– Det kan bli ett problem i ett lite längre perspektiv eftersom det kan innebära att lånekostnaderna konkurrerar med den kommunala verksamheten. Vi ser ju inte heller några tecken på att kommunernas upplåning kommer att minska, fortsätter Sören Häggroth.

En utveckling som även Annika Wallenskog är orolig för.

– Det är svårt att veta exakt vilka konsekvenserna blir. Det beror på hur finansmarknaderna och räntan utvecklar sig. Fler kommuner får ju betalt för att låna idag, vilket man kan tycka är absurt. Men det finns absolut en risk för att det blir så att konsekvenserna av de stora lånefinansierade investeringarna trycker undan en allt större del av resurserna till välfärden.

Björn Bergstrand på Kommunivest ser dock ingen större risk med den ökande kommunala låneskulden.

– Det stämmer att kommunsektorns räntebindningstider är relativt kort och om räntorna stiger så gör naturligtvis kommunsektorns finansieringskostnader det samma. Samtidigt ska man komma ihåg att räntekostnader idag utgör en begränsad del av kommunsektorns totala kostnader, och vi bedömer inte att eventuellt stigande räntor utgör en betydande risk.

”Vi har ett allvarligt läge”

Frågan är om kommunerna i det här läget frestas att höja skatterna? När Danderyds kommun nyligen höjde skatten blev det en förstasidanyhet men Annika Wallenskog spår att kommunala skattehöjningarna snart kommer på bred front.

– Vår bedömning är att cirka 40 kommuner kommer att behöva höja skatten 2020 även om vi och majoriteten av kommunerna inte tycker att det är en bra lösning., säger Annika Wallenskog.

Jan Sahlén är kommunstyrelsens ordförande i Kramfors. En kommun som drabbats hårt av befolkningsutflyttning. Det har resulterat i en minskande skattebas samtidigt som kostnaderna ökat. Nyligen har kommunen fått göra stora nedskärningar i skolan. Kommunen har inte några finansiella reserver och det lönar sig inte att sälja av fastigheter för att få in pengar eftersom marknaden i glesbygdskommuner inte kan generera några större belopp, enligt Jan Sahlén.

– Det är vår stora utmaning och vi har redan idag en relativt sett hög skatt på 34,43 per hundralapp. I det läget finns det inte något utrymme för skattehöjningar.

Kramfors är en av många kommuner som har stora låneskulder till Kommuninvest. Man har eller inte kunnat amortera på skulden. Nyligen har kommunen istället tvingats att öka sin låneram till 220 miljoner för att kunna göra nödvändiga investeringar och finansiera den löpande verksamheten.

– Vi har ett allvarligt läge här. Det hoppas jag att regeringen tar till sig, konstaterar Jan Sahlén.

Toppnyheter

Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Rekordlåg framtidstro bland svenska hushåll

Den senaste Stockholmsbarometern, som läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll visar på en rekordlåg framtidstro. Barometern faller för andra kvartalet i rad och landar på sin lägsta nivå på fem år, enligt ett pressmeddelande.

Enligt barometern tror 48 procentenheter fler hushåll på en ökad arbetslöshet. En syn som bekräftas av Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare.

– De negativa tankegångarna visar sig vara välgrundade då de sammanfaller med att vi ser en övervikt av företag som drar ner på sina anställningar och att allt fler företag har negativa förväntningar på framtida anställningar, säger Westerberg.

Även om barometern riktar in sig på Stockholm kan det ses som representativt för landet eftersom staden de senaste tio åren har stått för 40 procent av landets BNP.

2 tim
Björn Larsson Rosvall/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nya rapport: Sverige på väg mot sämre konjunktur

Svensk konjunktur viker och arbetslösheten stiger de närmaste åren, visar Svenskt Näringslivs konjunkturrapport som släpps idag tisdag.

– Samtliga indikatorer i Sverige pekar nedåt. Vi ser en väsentligt svagare konjunkturutveckling och en stigande arbetslöshet, säger Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi i ett pressmeddelande.

Enligt rapporten väntas tillväxten i år bli 1,1 procent, följt av 1,0 procent 2020 och 1,3 procent 2021. Arbetslösheten skjuter i höjden till 7,3 procent 2021.

Den försämrade konjunkturen i omvärlden gör att tillväxten i svensk utrikeshandel minskar. Det påverkar i sin tur investeringar och näringslivets produktion negativt, skriver rapportförfattarna.

Idag 06:01
Annica Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.  Arbetsförmedlingen / TT
undefined

Analyschefen: ”Vi går in i en tydlig avmattning”

Vi ser en tydlig avmattning i den svenska ekonomin och nu stiger arbetslösheten för fjärde månaden i rad, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, till TT.

I oktober var 357 620 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen – en ökning med runt 17 000 personer jämfört med i fjol. Det motsvarar en arbetslöshet på 7,1 procent – upp från 6,9 procent i oktober i fjol.

– Arbetsmarknaden är fortfarande god, men vi går in i en tydlig avmattning, säger Sundén till TT.

Idag 05:54
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Polisens tekniker arbetar vid busshållplatsen. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Läget mycket kritiskt efter misshandel vid busskur

Läget för den kvinna som misshandlades vid en busshållplats i Malmö är fortsatt kritiskt.

”Den mycket svårt skadade kvinnan vårdas på sjukhus med livshotande skador”, skriver polisen på sin hemsida.

Gärningsmannen gick till angrepp mot kvinnan med en planka, men avbröt misshandeln när vittnen upptäckte vad som pågick. Han har erkänt brottet och ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning.

Enligt Aftonbladet dömdes mannen nyligen till psykiatrisk tvångsvård.

43 min
Illustrationsbild. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Efter skjutningarna – fler poliser syns nu i Malmö

Fler poliser patrullerar nu på gatorna i Malmö efter den senaste tidens våldsvåg, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Två tonårspojkar skadades i går i en ny skjutning i Malmö och i helgen sköts två 15-åringar vid en pizzeria, en av dem dog.

Polisens presstalesperson Eva-Gun Westford säger till Ekot att det är svårt att säga just nu om det finns någon koppling mellan de senaste dagarnas skjutningar.

– Vi måste gå djupare in i var och en av utredningarna, men det är klart att allt på något sätt hänger allt ihop, eftersom Malmö är så litet, säger hon.

Malmöpolisen har fått stärkta resurser från nationell nivå och polisen har även utlyst en nationell särskild händelsen som innebär att polisen går upp i stabsläge.

3 tim
Läs mer om Oroligheterna i Malmö
Telias ordförande Marie Ehrling Bezav Mahmod/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Telias intresse för TV4

Telia: Kommer spara 600 miljoner kronor per år

Telia kommer spara 600 miljoner kronor per år från och med 2022 i synergieffekter, skriver bolaget i ett pressmeddelande efter EU-kommissionens besked.

Den tillförordnade vd:n Christian Luiga beskriver beslutet från EU-kommissionen som ”en milstolpe” och säger att Telia nu blir nordiska pionjärer.

– Genom detta förvärv skapas en stark nordisk aktör som kan konkurrera med de stora internationella bolag som är mycket aktiva i Norden, säger ordföranden Marie Ehrling.

Telia betalar drygt 9 miljarder kronor för köpet.

4 tim
Allison Kirkby, Telias vd.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Miljardköpet godkänns – Telia får köpa upp TV4

Telia får grönt ljus för miljardköpet av TV4-ägaren Bonnier Broadcasting, meddelar EU-kommissionen.

Kommissionen skriver att köpet på ett signifikant sätt kommer att minska marknadskonkurrensen i Sverige och Finland inom vissa områden. Därför sker godkännandet med vissa villkor. Bland annat måste Telia via licens ge tillgång till bolagets gratiskanaler och vissa betalkanaler. Detsamma gäller strömningstjänster. Och konkurrenterna måste få lov att göra reklam i Telias tv-kanaler.

Telias bud på Bonnier Broadcasting värderas till drygt nio miljarder kronor och lades i juli 2018, enligt TT.

5 tim
Hanna Franzén/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M-politiker: Nu måste staten sälja telia-aktier

Telias miljardköp av Bonnier Broadcasting känns vettigt och priset är rimligt, anser Söderberg & Partners sparekonom Joakim Bornold.

”Frågan är vad som händer med statens post i Telia”, skriver han på Twitter.

Riksdagsledamoten Lars Beckman (M) har sin bild klar:

”Nu måste staten snarast sälja sin andel i Telia om TV4 köpet går igenom”, skriver han.

Svenska staten äger 38,35 procent av Telia, enligt ägardatatjänsten Holdings. De äger 1,6 miljarder aktier i telekombolaget.

4 tim
Läs mer om Telias intresse för TV4
undefined

Statlig detaljstyrning snärjer kommunerna

Vägen är skakig, osäker och törnbeströdd för landets 290 kommuner, där ett 90-tal redan i år kan komma att gå med underskott.

Sammantaget ökar behoven av skola, vård och omsorg och det blir allt svårare att hitta arbetskraft med rätt kompetens, konstaterar Anders Knape, ordförande för Sveriges kommuner och landsting, SKL, i en debattartikel i Västerbottens Kuriren.

Knape påminner om att regeringen har pekat på att om välfärden ska utvecklas i takt med befolkningsförändringarna, så behöver kommuner och regioner 90 miljarder kronor mer fram till 2026.

Trots det väljer regeringen, Centerpartiet och Liberalerna att inte öka de generella statsbidragen i budgetförslaget för 2020. Istället ökar andelen riktade statsbidrag, där staten öronmärker vad pengarna ska användas till, menar SKL:s ordförande.

Utvecklingen oroar Knape, som menar att riktade statliga satsningar hindrar kommuner och regioner att använda resurser där behoven och utmaningarna är som störst.

”I en kommun kan ett ökat antal äldre kräva en större satsning på äldreomsorg medan det i en annan kommun kan finnas ett ökat behov av resurser inom förskolan eller socialtjänsten”, skriver han.

4 nov
Kommunhuset i Danderyd. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Stora brister i Danderyd – högsta chefen slutar

Allvarliga brister i hur Danderyds kommun skötte sin ekonomi har lett fram till kommunens ekonomiska kris. Det framgår av en rapport från revisionsbyrån EY som kommer att presenteras på kommunstyrelsens möte på torsdag, enligt DN.

I rapporten konstateras bland annat att riktlinjerna för ekonomistyrning inte tillämpades och att man inte följt kraven på åtgärder vid budgetavvikelser.

I går stod det klart att kommundirektören Åsa Heribertson får sluta.

– Vi behöver ett nytt ledarskap, säger kommunstyrelsens ordförande Hanna Bocander (M) till tidningen.

5 nov
Läs mer om De krisande kommunerna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
SPENCER PLATT / GETTY IMAGES NORTH AMERICA
Dagens börs

Wall Street öppnar uppåt inför Trumps tal

Wall Street öppnade tisdagen med små rörelser och efter några minuters handel stod de ledande indexen så här:
S&P 500: +0,2 %
Nasdaq: +0,2 %
Dow Jones: +/–0,0 %
Därmed handlas indexen nära rekordnivåer efter att Nasdaq och S&P 500 tappat fredagens rekord och Dow nätt och jämnt stängde på nytt rekord i går.

Dagens stora frågetecken är det tal president Donald Trump kommer att hålla klockan 18 svensk tid. Uppgifter cirkulerar om att presidenten kommer att meddela att biltullarna mot EU skjuts upp, skriver Direkt. Investerarna lär också leta efter ledtrådar om Trumps planer för sina handelskrig.

Walt Disneys streamingtjänst Disney+ har till slut premiär på tisdagen. Då det är en storsatsning kan marknadens och kundernas bemötande under de närmaste dagarna få betydelse för aktien.

Trots starkare rapport än väntat efter stängning i går kväll tappade Spotifys rival Tencent Music kring 5 procent.

1 tim
Richard Drew / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Stockholmsbörsen uppåt – Storytel backar på rapport

Stockholmsbörsens ledande index handlas upp på tisdagen i linje med Europabörserna. Vid 14.50-tiden ser det ut som följer:
• OMXSPI: +0,4 procent
• OMXS30: +0,3 procent
Telia stiger 1 procent och toppar storbolagsindexet tillsammans med Investor och Volvo. EU-kommissionen har godkänt Telias miljardköp av TV4-ägaren Bonnier Broadcasting.

Gamingbolaget Paradox rapporterade ett mindre vinstlyft än väntat. Aktien stiger ändå 3 procent, vilket Carnegie beskriver som en lättnadsrekyl.

Ljudboksbolaget Storytel fortsätter att växa samtidigt som förlusterna ökade i tredje kvartalet. Aktien backar 3 procent.

Utbombade Starbreeze la i går fram en ny rekonstruktionsplan till tingsrätten där bolaget lovar att alla skulder ska betalas. Aktien stiger 7 procent.

Bygghemma stiger över 3 procent sedan riskkapitaljätten EQT köpt en storpost i bolaget.

Idag 08:56
Vincent Yu / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Små rörelser i Asien – handelskriget är i fokus

Asienbörserna steg brett på tisdagen. Vid stängning såg det ut som följer:
• Nikkei: +0,8 %
• Shanghai: +0,2 %
• Shenzhen: +0,2 %
• Hongkong: +0,5 %
• Kospi: +0,8 %


Investerare håller koll på utvecklingen i handelskriget mellan USA och Kina, där det är oklart vad de två stormakterna egentligen kommit överens om, skriver CNBC.

Marknaden reagerar varenda gång Donald Trump twittrar eller uttalar sig om saken, säger Mitul Kotecha, TD Securities seniora strateg med inriktning på tillväxtmarknader.

– Verkligheten är den att båda sidor vill få till ett avtal. Det ser ut som att vi får åtminstone ett fas 1-avtal någon gång i december, säger Kotecha.

Investerarna kommer också ha koll på utvecklingen kring oroligheterna i Hongkong, skriver CNBC.

De förvärrade våldsamheterna på gatorna i Hongkong utlöste börsfall under gårdagen och skapar en fortsatt börsnervositet, enligt TT.

Idag 04:13
Läs mer om Dagens börs