Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Skattesmäll väntar – triggas av kommunal skuldbomb

Att välfärdsutmaningarna leder till ökade kostnader för kommunerna är känt. Men fPlus genomgång av den kommunala ekonomin visar att det kan bli mycket värre. Just nu sker en en storskalig upplåning för att täcka underskott. ”Det är så klart astronomiska siffror”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL till fPlus.

Kommunerna står inför stora demografiska utmaningar när Sveriges befolkning både växer och lever allt längre. Samtidigt ångar inte ekonomin på i samma fart som för några år sedan.

Fler och fler kommuner redovisar även ekonomiska underskott. Enligt Sveriges Kommuner & Landsting (SKL) gick var fjärde kommun, eller 69 stycken, med underskott 2018 och enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, kommer den negativa utvecklingen att fortsätta.

– 110 av kommunerna räknar med underskott i år, och för 2020 ser det inte ljusare ut.

Kommunerna gör redan idag stora investeringar i välfärden när nya skolor, daghem och bostäder måste byggas och drivas i takt med den växande befolkningen. För att finansiera de här stora investeringarna lånar kommunerna upp allt mer pengar hos det gemensamt ägda finansbolaget Kommuninvest. De kommuner som äger bolaget är även tillsammans borgenärer för varandras lån.

Billigt att låna pengar

Idag uppgår Kommuninvest utlåning till cirka 400 miljarder kronor. Det beloppet går inte i sin helhet till kommunerna och alla kommuner är heller inte medlemmar i Kommuninvest.

Kommuninvests vd Tomas Werngren spår dock att hela kommunsektorns upplåning kommer att överstiga 1 000 miljarder kronor år 2024 och att Kommuninvests andel av den totala utlåningsstocken kommer att ligga på mellan 600 – 700 miljarder kronor.

– Det är så klart astronomiska siffror. Vi ser också att det är i allt större utsträckning kommunernas skulder som ökar medan statens sjunker som andel av BNP. På sikt kan man ju fråga sig om det är en sund utveckling och vilka konsekvenser det får. Kommunerna kan ju bara finansiera sig via inkomstskatten, menar Annika Wallenskog.

– Det är en utveckling som vi också ser i andra europeiska länder. Jag tycker att det skulle kännas tryggare om det är staten som står för den största andelen av skulderna, men samtidigt är kommunerna tryggade av skattebasen, och det finns ingen större risk att låna ut till kommunerna även om de naturligtvis måste tänka sig för vad de lånar pengar till, fortsätter hon.

Kommunernas kreditbetyg hos de stora ratinginstituten är det högsta möjliga, AAA. Det betyder att man kan låna upp pengar med korta bindningstider till väldigt låga räntor. I många fall kan också kommunerna låna till minusränta och får då betalt för att låna pengar.

– När vi lånar ut till kommuner och regioner sker det via bilaterala avtal med olika institutionella investerare i Sverige och utomlands och om utlåning sker till negativ ränta betalar vi de facto ut ränta till kunderna, säger Björn Bergstrand, presschef på Kommunivest.

Risk att lånekostnaderna äter upp välfärden

Det finns de som varnar för den här utvecklingen. Sören Häggroth är tidigare socialdemokratisk statssekreterare men arbetar nu som fristående konsult.  Risken är, menar han, att den allt mer låneberoende kommunsektorn i allt för stor utsträckning exponerar sig mot världsekonomin.

För skulle konjunkturen vända kan det innebära att kommunernas skattebas urholkas vilket direkt slår mot kommunernas likviditet och kassaflöde. Även en räntehöjning skulle naturligtvis också slå hårt mot kommunerna.

Fler kommuner får ju betalt för att låna idag, vilket man kan tycka är absurt.

– Det betyder att de kan tvingas att betala dyrt för de här korta lånen när de ska omsättas. Kommunlagen säger även att kommunerna ska ha ett överskott på 2 procent, men allt fler kommuner klarar inte det. Om de i det läget får likviditetspåfrestningar så kan kommunernas reserver snabbt sina. 

– Det kan bli ett problem i ett lite längre perspektiv eftersom det kan innebära att lånekostnaderna konkurrerar med den kommunala verksamheten. Vi ser ju inte heller några tecken på att kommunernas upplåning kommer att minska, fortsätter Sören Häggroth.

En utveckling som även Annika Wallenskog är orolig för.

– Det är svårt att veta exakt vilka konsekvenserna blir. Det beror på hur finansmarknaderna och räntan utvecklar sig. Fler kommuner får ju betalt för att låna idag, vilket man kan tycka är absurt. Men det finns absolut en risk för att det blir så att konsekvenserna av de stora lånefinansierade investeringarna trycker undan en allt större del av resurserna till välfärden.

Björn Bergstrand på Kommunivest ser dock ingen större risk med den ökande kommunala låneskulden.

– Det stämmer att kommunsektorns räntebindningstider är relativt kort och om räntorna stiger så gör naturligtvis kommunsektorns finansieringskostnader det samma. Samtidigt ska man komma ihåg att räntekostnader idag utgör en begränsad del av kommunsektorns totala kostnader, och vi bedömer inte att eventuellt stigande räntor utgör en betydande risk.

”Vi har ett allvarligt läge”

Frågan är om kommunerna i det här läget frestas att höja skatterna? När Danderyds kommun nyligen höjde skatten blev det en förstasidanyhet men Annika Wallenskog spår att kommunala skattehöjningarna snart kommer på bred front.

– Vår bedömning är att cirka 40 kommuner kommer att behöva höja skatten 2020 även om vi och majoriteten av kommunerna inte tycker att det är en bra lösning., säger Annika Wallenskog.

Jan Sahlén är kommunstyrelsens ordförande i Kramfors. En kommun som drabbats hårt av befolkningsutflyttning. Det har resulterat i en minskande skattebas samtidigt som kostnaderna ökat. Nyligen har kommunen fått göra stora nedskärningar i skolan. Kommunen har inte några finansiella reserver och det lönar sig inte att sälja av fastigheter för att få in pengar eftersom marknaden i glesbygdskommuner inte kan generera några större belopp, enligt Jan Sahlén.

– Det är vår stora utmaning och vi har redan idag en relativt sett hög skatt på 34,43 per hundralapp. I det läget finns det inte något utrymme för skattehöjningar.

Kramfors är en av många kommuner som har stora låneskulder till Kommuninvest. Man har eller inte kunnat amortera på skulden. Nyligen har kommunen istället tvingats att öka sin låneram till 220 miljoner för att kunna göra nödvändiga investeringar och finansiera den löpande verksamheten.

– Vi har ett allvarligt läge här. Det hoppas jag att regeringen tar till sig, konstaterar Jan Sahlén.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer