Det svenska skattetrycket

Skattesänkningen som gör det lättare att spara en miljon

Höga marginalskatter riskerar att skapa ett samhälle där rika föräldrar är viktigare än att göra läxorna, där det är mer lönsamt att köpa, sälja och renovera bostäder än att anstränga sig på jobbet. Värnskattens avskaffande är en dellösning på problemet, skriver krönikören Robert Gidehag.

Vi är nu några dagar in i 2020 – året då värnskatten avskaffades och den högsta marginalskatten närmar sig 50 procent. (Vilket är en sanning med modifikation eftersom jobbskatteavdraget fortfarande trappas av vilket höjer marginalskatten i vissa intervall och arbetsgivaravgifter tillkommer.)

Avskaffandet av värnskatten har ofta beskrivits som en avvägning mellan det orättvisa i att sänka skatten för de rikaste och ekonomisk effektivitet.  Detta är i sig ett helt orimligt perspektiv som utgår från att det är staten som äger pengarna från början och delar ut dem till medborgarna medels skattesänkningar. Självklart är det tvärt om – det är individen som äger frukterna av sitt arbete och att få behålla åtminstone 50 procent av en löneökning borde vara en självklarhet ur ett rättviseperspektiv.

Men det finns ett annat perspektiv som jag tycker har glömts bort i debatten om de höga svenska marginalskatterna. Ett samhälle med mycket höga marginalskatter kommer att bli ett samhälle där egen ansträngning och flit väger mindre och tur/slumpen väger relativt mer för hur materiellt välstånds fördelas. Höga marginalskatter riskerar att skapa ett samhälle där vem dina föräldrar är betyder mer än din egen ansträngning i skolan och på jobbet.

Ett enkelt räkneexempel illustrerar principen. Vi tänker oss nu att det är 2019 (när värnskatten fortfarande var kvar) och att vi de kommande 20 år kommer att ha samma ekonomiska utveckling som vi har haft de 20 år som föregått 2019.  Alltså att perioden 2019 - 2039 blir likadan ekonomiskt som 1999 – 2019.

Om vi tänker oss en ganska extrem höginkomsttagare kan vi utgå från någon som tjänar som genomsnittet bland de 5 procent som tjänar mest – 95 procent av den vuxna befolkningen tjänar alltså mindre. Snittlönen i denna grupp, motsvarande 5 procent av den vuxna befolkningen, är ungefär 80 000 kronor i månaden (2017). Något högre om pensionärer räknas bort. Det är inte de exakta siffrorna som är viktiga här utan storleksordningar. Efter skatt gav detta 2019 (varierande i olika kommuner, exemplet utgår från Stockholm) ca 49 000 kronor. Det är naturligvis mycket pengar i ett svenskt perspektiv men motsvarande grupp internationellt lever på helt andra nivåer. Vi antar nu att den här personen sparar 10 procent av sin inkomst varje år i 20 år spritt på Stockholmsbörsen (som alltså utvecklas kommande 20 år som den har gjort de senaste 20). År 2039 har personen då ett kapital om i storleksordningen 1,7 miljoner kronor.

En person som tjänar 40 000 kronor ligger i den nionde decilen (tio procent tjänar mer, detta säger förstås också något om sammanpressad lönestruktur) och som på motsvarande sätt sparar 10 procent får ihop ca en miljon kronor med motsvarande beräkning.

Vi tänker oss nu istället en individ med väsentligt lägre inkomst men som ärvt en kontantinsats till en lägenhet i Stockholm. Vi antar att individen köper en bostadsrätt för en miljon (priserna är ju som 1999). År 2039 är lägenheten värd 3,7 miljoner och övervärdet är 2,7 miljoner. (I många områden är utvecklingen mycket bättre än så.) Denne person har alltså ett kapital som är en miljon (knappt 60 %) högre än höginkomsttagaren som sparat.

Det finns några saker att säga om detta. Det är naturligtvis inte vetenskap. Man kan invända att höginkomsttagaren skulle kunna spara mer. Min invändning skulle vara att tio procent av inkomsten ändå är ett ganska högt sparande i ett tidigt skede i livet och att exemplet utgår från en individ med mycket hög inkomst. Jag vill illustrera ett resonemang. Det finns heller inget som helst omoraliskt att tjäna pengar på att en tillgång stiger i värde eller att ha rika föräldrar. Ibland har man tur – så måste det få vara i ett fritt samhälle. Man skulle också kunna invända att de oftast är de med hög inkomst som köper lägenheterna med god värdeutveckling. Så är det förstås ofta – därför finns det i Sverige ganska många personer med god inkomst som ändå konstaterar att bostadskarriären gjort betydligt mer för ekonomin än lönekarriären.

I alla tider och på alla platser har det förstås funnits människor som har fötts med förmåner eller som har tur. Den moderna meritokratins framväxt har skapat alternativa vägar till framgång och materiellt välstånd som går via skolgång, arbete och företagande (och avskaffande av orimligt medfödda rättigheter till exempelvis ämbeten). Höga marginalskatter minskar framkomligheten på de vägarna. Problemet är inte att människor ändå kan tjäna pengar på andra sätt – problemet är just att tur och slump blir viktigare sätt att nå materiell framgång. Det är inget rättvist samhälle.

Till detta kommer att det knappast är bra för incitamenten i ett samhälle vartefter människor lär sig att det är viktigare med rika föräldrar än att göra läxorna och att det är mer lönsamt att köpa, sälja och renovera bostäder än att anstränga sig på jobbet.

Mycket återstår att göra på detta område. Sverige har fortfarande mycket höga marginalskatter som dessutom sätter in på låga nivåer. Nästa naturliga steg vore att sänka den statliga inkomstskatten.

Men värnskattens avskaffande bidrar till i alla fall en liten lösning på dessa problem och till att meritokratins vägar blir något mer framkomliga. För detta skall vi vara glada. Det var det värt att skåla för i nyårsnatten.

Rober Gidehag, nationalekonom, projektledare på Svenskt Näringsliv, skriver bland annat om samhällsutvecklingen.

Toppnyheter

TT
Dagens börs

Stockholmsbörsens nya ras: ”Total härdsmälta”

Stockholmsbörsens ledande index rasar på nytt och alla storbolagen i OMXS30 står på kraftiga minus snart 20 minuter in i fredagsmorgonens handel.
• OMXSPI: –2,8 procent
• OMXS30: –2,5 procent
Från den senaste toppen som nåddes så sent som 19 februari har indexen nu fallit runt 12 procent. Även på Europas storbörser är fallen djupa på fredagsmorgonen.

”Total härdsmälta”, skrev daytradern Ekka Lundin innan öppningen.

New York-börserna kollapsade under sista timmen i gårdagens handel och breda S&P 500 stängde på minus 4,4 procent – den största dagsnedgången för indexet sedan augusti 2011. Någon uppåtrekyl antyds inte från USA, tvärtom. Nattens terminshandel indikerar i stället nya nedgångar.

1 tim
Illustrationsbild.  KIM HONG-JI / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kraftiga börsfall i Asien: ”Rädsla för en pandemi”

Coronaviruset och oro för sjukdomsutbrottet skapar rejäla börsnedgångar i Asien under fredagsmorgonen. Vid 05.15-tiden, svensk tid, låg indexen som följer:
• Nikkei: –4,0 %
• Shanghai: –3,7 %
• Shenzhen: –4,4 %
• Hang Seng: –2,5 %
• Kospi: –2,9 %
Rädsla att viruset ska få en kraftig spridning globalt ligger bakom säljtrycket, enligt CNBC.

– Jag tror att det som händer just nu är att investerare är oroliga att epidemin förmodligen ska bli en global pandemi, säger Chetan Seth, aktiestrateg på Nomura, till CNBC.

Även Wall Street såg stora börsnedgångar i går och de amerikanska huvudindexen föll över 4 procent.

5 tim
undefined

Branta fall på Wall Street – Tesla rasade 12 procent

Precis som de europeiska börserna föll de ledande indexen på Wall Street kraftigt på torsdagen. Dow Jones rasade över 1 000 punkter.
• S&P 500: −4,4%
• Nasdaq: −4,6%
• Dow Jones: −4,4%
Liksom tidigare i veckan är det oro över coronavirusets spridning och dess påverkan på ekonomin som ligger bakom säljvågen. Oron späddes på efter att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA bedömt att viruset är på väg att utvecklas till en pandemi, enligt Bloomberg.

Virusoron har även fått flera bolag att vinstvarna. Sist ut var Microsoft som på onsdagskvällen flaggade för att coronaviruset skapat störningar i bolagets leverantörskedja. Microsofts aktie handlades ner 7 procent på torsdagen.

Elbilsjätten Tesla rasade 12,8 procent efter att antalet registrerade bilar i Kina sjunkit med nästan 50 procent jämfört med månaden innan. Det visar statistik från LMC Automotive, skriver Reuters.

Amerikanska betalningsjätten Paypal flaggade inför öppning att det nya coronaviruset sänker bolagets intäkter. Aktien stängde ”bara” ner drygt 1 procent.

Igår 15:09
Läs mer om Dagens börs

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer