Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det nya bonus malus-systemet

Skattebomben: Då blir din bil dubbelt så dyr

En gigantisk skattesmäll för några av Sveriges vanligaste bilmodeller väntar runt hörnet. Det handlar om en ny körcykel som ska införas den 1 januari 2020. Branschen vill skjuta upp det hela ett år men svävar i total osäkerhet när regeringen inte kan ge besked. "Det kan ge en fördubbling av skatterna och vi vet ingenting”, uppger branschexperter för fPlus.

Bakgrunden är att alla nya personbilar- och lätta lastbilar som registreras ska vara testade med den nya mät- och körcykeln WLTP som ger mer realistiska siffror över förbrukning och de faktiska co2-utsläppen än den gamla cykeln, NEDC.

Regeringen har beslutat att den nya körcykeln ska gälla för fordon som registreras efter den 1 januari 2020 vilket kommer att resultera i att de fordonens co2-utsläpp kommer att stiga med mellan 20 och 25 procent.

Det betyder att WLTP frontalkrockar med bonus malus-systemet som infördes förra sommaren. Orsaken är att bonus malus är konstruerat efter principen att fordon med låga utsläpp belönas, bonus, medan fordon med höga utsläpp bestraffas, malus. Och eftersom WLTP leder till högre utsläpp kommer i princip alla nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar att beskattas mycket hårdare efter den 1 januari.

– Det kan ge en fördubbling av skatten för personbilar och lastbilar beroende på var de ligger utsläppsmässigt vilket i sin tur avgörs av modell och bränslesort, säger Anders Norén, teknisk chef på branschorganisationen BIL Sweden.

Införandet av den nya körjournalen innebär också att många bilar som idag har bonusstatus kommer att bli malus när de klättrar upp på utsläppsstegen som en konsekvens av den nya körcykeln.

– Det är framförallt de populära laddhybriderna som kan förlora sin bonus-status eftersom de flesta kommer att passera gränsen till malus på 60 gram co2 per kilometer, säger Anders Norén.

Anders Norén, teknisk chef på branschorganisationen BIL Sweden

För till exempel Volvo får det stora konsekvenser eftersom flera av företagets laddhybrider kommer att passera 60-grams gränsen. Bara en av företagets laddhybrider kommer att få behålla sin bonusstatus efter WLTP, skriver Kristian Elvefors, vd för Volvo Car Sverige, i en debattartikel i Dagens industri.

Regeringskansliet hinner inte med

Den nya körcykeln har redan börjat fasas in i Europa, men för Sveriges del beslutade regeringen för två år sedan att den som sagt ska gälla för alla nyregistrerade fordon efter den 1 januari 2020.

I samband med det beslutet meddelade också regeringen att man skulle se över skatteeffekterna. Något som BIL Sweden har tolkat som att regeringen kommer att kompensera för de stora skatteeffekterna.

– Det är ju samma bil med samma miljöbelastning som körs den 31 december 2019 som den 1 januari 2020, menar Anders Norén.

Men nu har det trasslat till sig i regeringskansliet. Det uppger Håkan Matsson, motorjournalist med lång erfarenhet av att bevaka den svenska fordonsbranschen. Anledningen är dels att regeringsbildningen försenades, samt att partierna i januariöverenskommelsen kommit överens om att bonus malus ska förenklas och förstärkas. De förändringarna är tänkta att presenteras den 1 januari 2021. Utöver det ska även den nya körcykeln träda i kraft vid årsskiftet.

– Enligt mina källor på Finansdepartementet vill man skjuta upp införandet av WLTP till den 1 januari 2021 och presentera det tillsammans med förändringarna av bonus malus-systemet. Anledningen är att man har för mycket på sitt bord just nu.

Men, för att kunna skjuta upp införandet av den nya körcykeln, så måste först en lagändring passera riksdagen eftersom Sverige har förbundit sig att införa WLTP den 1 januari nästa år.

– Egentligen skulle den uppgörelsen ha varit klar i april för det ska finnas en rimlig chans att hinna med. Så det är väldigt bråttom nu har man sagt till mig. Annars kommer WLTP att slå igenom med full kraft den 1 januari 2020, säger Håkan Matsson.

Stor osäkerhet i branschen

Med bara sju månader kvar till årsskiftet skapar det här en stor osäkerhet i branschen. Marcus Thomasfolk är pressansvarig på Volkswagen Group Sverige.

– Hela branschen påverkas av att det inte finns några tydliga riktlinjer för vad som gäller. Den kan få företag, och privatpersoner, att skjuta upp inköpen av miljömässigt bättre bilar. Det gäller framförallt lätta transportbilar eftersom det nya mätsystemet WLTP får en stor skatteeffekt på de fordonen.

– Vi är inte negativa till WLTP. Det är ett bättre och mer realistiskt system för att mäta utsläpp, men eftersom vi här i Sverige även har bonus-malus som kommer att påverka skatterna rätt så kraftigt så hade vi gärna sett en större framförhållning. Från bilbranschen har vi påpekat detta för regeringen rätt länge nu, fortsätter han.

Marcus Thomasfolk, pressansvarig på Volkswagen Group Sverige.

Därför vill både BIL Sweden och Volkswagen att regeringen skjuter på införandet för att samla in tillräckligt med data som kan ligga till grunden för ett enligt dem mer robust och rättvist system.

– Problemet är att vi inte vet något om hur det ska bli och systemet är planerat att införas om bara 7 månader, konstaterar Anders Norén.

När fPlus frågar Finansdepartementet om besked svarar man att ”frågan bereds i detta nu av regeringskansliet. Det finns därför inte något besked eller svar att ge på dina frågor i dagsläget".

Håkan Mattsson uppger att enligt hans källor råder det oenighet i regeringskansliet där Miljöpartiet vill att den nya körjournalen ska införas med full kraft vid årsskiftet. Han tror inte heller på att någon slags kompensation för att dämpa skatteeffekterna kommer att presenteras.

– Det är väl det som är meningen och syftet med bonus malus. Att man vill uppnå den här styreffekten och alla är ju också överens om att WLTP är ett bättre system för att mäta de faktiska utsläppen.

fPlus har även sökt Centerpartiet för en kommentar. Partiet uppger att man inte kunnat hitta en lämplig person för det.

Så mycket högre blir skatten för ett antal bilar med WLTP

Modell / Drivmedel / Årlig skatt NEDC / Årlig skatt WLTP

Audi A1 / Bensin / 1590 / 3722

Audi A4 Avant / diesel / 6001 / 9206

BMW 840d / Diesel / 9085 / 12908

BMW X5 / diesel / 8844 / 14750

MercedesB220 / Diesel / 3900 / 6001

Mitsubishi Outlander / Laddhybrid / 360 / 360

Renault Clio / Bensin / 1836 / 3640

Skoda Fabia / bensin / 1262 / 2902

Toyota RAV4 / bensinhybrid / 1180 / 3066

Volvo V60 CC / Diesel / 6554 / 9688

VolvoXC40 / Bensin / 6832 / 10042

Volvo XC40 D3 / diesel / 5333 / 8362

Volvo XC 40 T5 / Bensin / 6832 10042

VW Golf SC / diesel / 3232 / 5524

VW Tiguan / Diesel / 6554 / 11737

Lätt lastbil

XX / Diesel / 13424 / 19450

YY / Diesel / 19450 / 26922

Källa: BIL Sweden

Toppnyheter

Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Rekordlåg framtidstro bland svenska hushåll

Den senaste Stockholmsbarometern, som läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll visar på en rekordlåg framtidstro. Barometern faller för andra kvartalet i rad och landar på sin lägsta nivå på fem år, enligt ett pressmeddelande.

Enligt barometern tror 48 procentenheter fler hushåll på en ökad arbetslöshet. En syn som bekräftas av Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare.

– De negativa tankegångarna visar sig vara välgrundade då de sammanfaller med att vi ser en övervikt av företag som drar ner på sina anställningar och att allt fler företag har negativa förväntningar på framtida anställningar, säger Westerberg.

Även om barometern riktar in sig på Stockholm kan det ses som representativt för landet eftersom staden de senaste tio åren har stått för 40 procent av landets BNP.

2 tim
Björn Larsson Rosvall/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nya rapport: Sverige på väg mot sämre konjunktur

Svensk konjunktur viker och arbetslösheten stiger de närmaste åren, visar Svenskt Näringslivs konjunkturrapport som släpps idag tisdag.

– Samtliga indikatorer i Sverige pekar nedåt. Vi ser en väsentligt svagare konjunkturutveckling och en stigande arbetslöshet, säger Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi i ett pressmeddelande.

Enligt rapporten väntas tillväxten i år bli 1,1 procent, följt av 1,0 procent 2020 och 1,3 procent 2021. Arbetslösheten skjuter i höjden till 7,3 procent 2021.

Den försämrade konjunkturen i omvärlden gör att tillväxten i svensk utrikeshandel minskar. Det påverkar i sin tur investeringar och näringslivets produktion negativt, skriver rapportförfattarna.

Idag 06:01
Annica Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.  Arbetsförmedlingen / TT
undefined

Analyschefen: ”Vi går in i en tydlig avmattning”

Vi ser en tydlig avmattning i den svenska ekonomin och nu stiger arbetslösheten för fjärde månaden i rad, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, till TT.

I oktober var 357 620 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen – en ökning med runt 17 000 personer jämfört med i fjol. Det motsvarar en arbetslöshet på 7,1 procent – upp från 6,9 procent i oktober i fjol.

– Arbetsmarknaden är fortfarande god, men vi går in i en tydlig avmattning, säger Sundén till TT.

Idag 05:54
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Polisens tekniker arbetar vid busshållplatsen. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Läget mycket kritiskt efter misshandel vid busskur

Läget för den kvinna som misshandlades vid en busshållplats i Malmö är fortsatt kritiskt.

”Den mycket svårt skadade kvinnan vårdas på sjukhus med livshotande skador”, skriver polisen på sin hemsida.

Gärningsmannen gick till angrepp mot kvinnan med en planka, men avbröt misshandeln när vittnen upptäckte vad som pågick. Han har erkänt brottet och ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning.

Enligt Aftonbladet dömdes mannen nyligen till psykiatrisk tvångsvård.

1 tim
Illustrationsbild. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Efter skjutningarna – fler poliser syns nu i Malmö

Fler poliser patrullerar nu på gatorna i Malmö efter den senaste tidens våldsvåg, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Två tonårspojkar skadades i går i en ny skjutning i Malmö och i helgen sköts två 15-åringar vid en pizzeria, en av dem dog.

Polisens presstalesperson Eva-Gun Westford säger till Ekot att det är svårt att säga just nu om det finns någon koppling mellan de senaste dagarnas skjutningar.

– Vi måste gå djupare in i var och en av utredningarna, men det är klart att allt på något sätt hänger allt ihop, eftersom Malmö är så litet, säger hon.

Malmöpolisen har fått stärkta resurser från nationell nivå och polisen har även utlyst en nationell särskild händelsen som innebär att polisen går upp i stabsläge.

3 tim
Läs mer om Oroligheterna i Malmö

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Telias ordförande Marie Ehrling Bezav Mahmod/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Telias intresse för TV4

Telia: Kommer spara 600 miljoner kronor per år

Telia kommer spara 600 miljoner kronor per år från och med 2022 i synergieffekter, skriver bolaget i ett pressmeddelande efter EU-kommissionens besked.

Den tillförordnade vd:n Christian Luiga beskriver beslutet från EU-kommissionen som ”en milstolpe” och säger att Telia nu blir nordiska pionjärer.

– Genom detta förvärv skapas en stark nordisk aktör som kan konkurrera med de stora internationella bolag som är mycket aktiva i Norden, säger ordföranden Marie Ehrling.

Telia betalar drygt 9 miljarder kronor för köpet.

5 tim
Allison Kirkby, Telias vd.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Miljardköpet godkänns – Telia får köpa upp TV4

Telia får grönt ljus för miljardköpet av TV4-ägaren Bonnier Broadcasting, meddelar EU-kommissionen.

Kommissionen skriver att köpet på ett signifikant sätt kommer att minska marknadskonkurrensen i Sverige och Finland inom vissa områden. Därför sker godkännandet med vissa villkor. Bland annat måste Telia via licens ge tillgång till bolagets gratiskanaler och vissa betalkanaler. Detsamma gäller strömningstjänster. Och konkurrenterna måste få lov att göra reklam i Telias tv-kanaler.

Telias bud på Bonnier Broadcasting värderas till drygt nio miljarder kronor och lades i juli 2018, enligt TT.

6 tim
Hanna Franzén/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M-politiker: Nu måste staten sälja telia-aktier

Telias miljardköp av Bonnier Broadcasting känns vettigt och priset är rimligt, anser Söderberg & Partners sparekonom Joakim Bornold.

”Frågan är vad som händer med statens post i Telia”, skriver han på Twitter.

Riksdagsledamoten Lars Beckman (M) har sin bild klar:

”Nu måste staten snarast sälja sin andel i Telia om TV4 köpet går igenom”, skriver han.

Svenska staten äger 38,35 procent av Telia, enligt ägardatatjänsten Holdings. De äger 1,6 miljarder aktier i telekombolaget.

5 tim
Läs mer om Telias intresse för TV4