Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Skadliga skatten: Därför ratar start-up-företagen Sverige

Personaloptioner gynnar företag i tillväxtfasen och bidrar till mer engagerade medarbetare. Ändå motarbetas de av svensk skattepolitik. "Resultatet är en företagsflykt”, säger Hans Peter Larsson på FAR.

Hur kom det sig att Silicon Valley blev en så stor framgångsregion? Ett svar är systemet med personaloptioner. Det anser Hans Peter Larsson, skatteansvarig på revisorernas branschorganisation FAR. Men trots att systemet med personaloptioner har bidragit till framgångsrika innovationsklimat i flera länder sedan sjuttiotalet, så är de kraftigt beskattat i Sverige.

– Resultatet är den företagsflykt vi ser just nu där ägare av snabbväxande bolag väljer att flytta sina verksamheter utomlands eller att helt enkelt sälja sina bolag till ägare i andra länder, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR, branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare, lönekonsulter och specialister, till Arbetsmarknadsnytt.

Idén med en personaloption är att bolag i start-up-fasen kan klara sin finansiering genom att undvika höga marknadsmässiga löner till nyckelpersoner. De pengarna finns helt enkelt inte i bolaget.

Istället ges anställda möjlighet att teckna optioner i bolaget som de kan lösa in mot aktier i bolaget när, och om, det går bra. Men om företaget inte lyfter mister den sitt värde.

Problemet i Sverige är att en teckningsoption, som garanterar optionen, är ett värdepapper och betraktas som en löneförmån. Och en löneförmån ska beskattas vid anskaffningsvärdet – i personaloptionernas fall alltså till ett värde som i själva verket ännu inte finns.

Om personaloptionen stiger i värde på grund av att företaget går bra så beskattas de väldigt hårt på grund av de höga svenska marginalskatterna. Det betyder i sin tur att väldigt få företag och anställda, om ens några, anser det vara värt att använda dem.

Katarina Berg är Chief HR Officer på Spotify och har tidigare i Arbetsmarknadsnytt uttalat sig om bristen i systemet. Personaloptioner skulle kunna vara ett sätt att locka spetstalanger till Spotify, men skattereglerna sätter käppar i hjulen.

– För oss är det underligt att det beskattas som inkomst av tjänst och inte som den investering det är. Eftersom vi konkurrerar på en global talangmarknad jämför våra topptalanger våra förmåner med till exempel de som erbjuds i USA där optioner beskattas som inkomst av kapital med en skattesats på 15–20 procent och i Tyskland där nivån är 25 procent, sa Katarina Berg då.

Nu hoppas startupbolagen att lösningen kan levereras av Januariavtalet. Två av de 73 punkterna i avtalet berör nämligen underlättnader för personaloptioner. Bostads- och finansmarknadsminister Per Bolund har tidigare sagt till Arbetsmarknadsnytt att underlättnaderna kommer att genomföras så snart som möjligt.

– Vi behöver gynnsammare skattevillkor så att vi kan konkurrera med andra länder. Därför ska vi se till att stärka innovationskraften och möjligheterna att rekrytera nyckelpersonal. Ett nytt system med personaloptioner som har en rimlig beskattning behövs för till exempel start up-bolag, konstaterar Per Bolund.

Toppnyheter

Merkel och Macron under onsdagens presskonferens. PASCAL PAVANI / AFP
Brexit - förhandlingarna

Macron: Brexitavtal håller på att färdigställas

Ett brexitavtal mellan Storbritannien och EU håller på att slutföras, uppger Frankrikes president Emmanuel Macron enligt Reuters. Han hoppas att EU:s ledare ska kunna ställa sig bakom det när EU-toppmötet inleds på torsdagen, sa han vid en gemensam pressträff med Tysklands förbundskansler Angela Merkel i franska Toulouse på onsdagskvällen.

Tidigare under dagen sa Europeiska rådets ordförande Donald Tusk att ett besked om när brexit kan komma före dagens slut.

1 tim
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kramar om Donald Tusk i Bryssel i dag. Virginia Mayo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Källor: Avtal är nära, ett besked kan komma i kväll

Storbritannien och EU är överens om flera av de stora tvistefrågorna i brexitförhandlingarna, uppger EU-källor för Reuters, enligt TT.

Bland annat är parterna eniga om tullarrangemanget för Nordirland och vilket inflytande det nordirländska parlamentet ska ha.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk sa tidigare under onsdagen att ett besked om när brexit kommer att ske kan komma innan dagens slut.

– Teoretiskt, inom sju till åtta timmar kan allt stå klart, sa Tusk till den polska tv-kanalen TVN 24 vid 15-tiden.

2 tim
KENZO TRIBOUILLARD / AFP
undefined

EU:s Barnier är optimistisk om nytt avtal i dag

EU:s chefsförhandlare Michel Barnier ska ha sagt till kommissionärer att han är optimistisk kring att man ska lyckas få fram ett nytt förslag till utträdesavtal för Storbritannien under onsdagen. Det rapporterar Reuters.

– Han lät förstå att tjänstemännen har tillförsikt om att en lösning kommer att kunna nås, säger RTE-reportern Tony Connelly enligt Reuters.

Samtidigt skriver AFP att Michel Barnier varnar för att signifikanta frågor återstår att lösa.

Texten uppdateras.

Idag 10:36
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
BRENDAN SMIALOWSKI / AFP
Kriget i Syrien

Trump försvarar agerande: ”Kurderna är inga änglar”

USA:s president Donald Trump står fast vid beslutet att dra tillbaka amerikanska soldater från Syrien. Under en pressträff i Vita huset i dag sa Trump att striderna ”inte har med USA att göra” och är Syriens och Turkiets problem, skriver AP.

– Om Syrien vill slåss för att ta tillbaka sitt land, så är det upp till dem och Turkiet, sa han och fortsatte:

– Det finns mycket sand där. Det finns mycket sand för dem att leka med.

Trump bemötte också kritiken om att USA överger de kurdiskledda styrkor som hjälpte amerikanerna i kampen mot IS. Den amerikanska presidenten sa att kurderna ”har mycket bra skydd”.

– Förresten är de inga änglar, tillade han.

3 tim
USA:s vicepresident Mike Pence och utrikesministern Mike Pompeo /  Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. TT
undefined

Efter utspelet – Erdogans presschef säger att mötet med Pence kommer att ske

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger att han inte kommer att träffa den amerikanske vicepresidenten Mike Pence och utrikesministern Mike Pompeo, skriver flera medier.

– Jag står rakryggad. Jag kommer inte möta dem, säger Erdogan till Sky News.

Duon är på väg till Ankara för att förmå Turkiet att avbryta offensiven i norra Syrien och har som avsikt att träffa presidenten personligen under torsdagen.

– De kommer få möta sina motsvarigheter. Jag pratar med Trump när han kommer hit, säger Erdogan.

Under eftermiddagen skriver dock Erdogans kommunikationschef på Twitter att Erdogan har för avsikt att träffa Pence trots vad han sagt till Sky News.

”Han planerar att träffa delegationen ledd av vicepresidenten Mike Pence”, skriver Fahrettin Altun på Twitter.

Idag 11:50
NAZEER AL-KHATIB / AFP
undefined

Politico: Turkiets invasion av norra Syrien förklarat i åtta punkter

Det har nu gått drygt en vecka sedan Turkiet inledde sin invasion av norra Syrien för att driva bort de kurdiska styrkorna.

Politico svarar på åtta nyckelfrågor och redogör vad konflikten handlar om.

1. Varför denna fientlighet mellan Turkiet och kurderna?

Kurderna har länge kämpat för att få en egen stat i Mellanöstern. I Turkiet skapades partiet PKK med syftet att kräva autonomi i landet. Men under 1980-talet bröt det ut våldsamma konflikter mellan PKK och den turkiska staten och i dag är PKK terrorstämplad av flera länder. Sedan utbrottet av Syrienkriget har den kurdiska milisen YPG fått ökad kontroll i nordöstra Syrien och nu menar Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att det i sin tur har banat väg för en ny "terrorkorridor" för PKK.

2. Vad orsakade den turkiska invasionen och vad vill president Erdoğan uppnå?

Svaret är tudelat. Dels vill Turkiet pressa tillbaka YPG-krigare åtminstone 30 kilometer från den turkiska gränsen och dels vill de skapa en "skyddszon" i Syrien där de planerar att skicka tillbaka de syriska flyktingar som befinner sig i Turkiet.

3. Vad har hänt sedan Syrienkriget?

Turkiet har återkommande försök underkuva kurdernas framsteg i nordöstra Syrien. För att skydda sig har kurderna motvilligt tvingas ingå avtal med den syriska staten och Ryssland för att hindra Turkiets intåg. När Turkiet nu har inlett sin invasion har lett till att över 130 000 har fått lämna sina hem medan Turkiet hävdar att har dödat nära 600 "terrorister". Samtidigt har hundratals IS-soldater som hållits fångna av kurderna kunnat fly.

4. Kan EU kan invänta ett nytt inflöde av flyktingar?

Förmodligen inte. Dels eftersom Turkiets intåg görs från norr till söder, vilket innebär att de flesta sannolikt kommer att fly söderut. Ett andra skäl är att Turkiet har skärpt gränserna mot Syrien och numera har en stark bevakning av flyktvägarna över Medelhavet via en migrationsöverenskommelsen med EU. Erdogan har dock flera gånger hotat med att bryta avtalet och därmed utlösa ny flyktingkris i EU. Men än så länge har det varit ett tomt hot.

5. Hur har EU svarat?

Flera EU-länder som Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien, Nederländerna, Finland och Sverige har fördömt Turkiets agerande och har nu stoppat all vapenexport till landet. Erdogan har svarar med att EU försvarar "terrorelement" i Syrien och har återigen hotat att riva upp migrationsöverenskommelsen.

6. Vad kan ett vapenembargo få för konsekvenser?

Inga nämnvärda. Turkiet är NATO:s andra största militärmakt efter USA och är redan relativt självförsörjande vad gäller försvaret. Vidare har Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu meddelat deras kamp mot en terrororganisationen inte kommer att stoppas av ett vapenembargo.

7. Hur har USA svarat?

Väldigt motstridigt. President Donald Trump gav inledningsvis grönt ljus till den turkiska invasionen men hotade sedan att förstöra landets ekonomi om de går för långt. Trump har återigen sagt sig vara likgiltigt till konflikten men sedan svarat med handelspolitiska repressalier.

8. Kan NATO dras in i konflikten?

Det är extremt osannolikt. Men det har inte hindrat spekulationer om att Turkiet kan åberopa Artikel 5 i alliansfördraget, principen om ett kollektivt försvar. om Syrien attackerar Turkiet. Det är dock inget i dessa bestämmelser som tvingar medlemsländerna att rycka in såvida de inte själva bedömer att det är nödvändigt. Det betyder inte att NATO inte följer utvecklingen med oro.

1 tim
Läs mer om Kriget i Syrien

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer