TT NYHETSBYRÅN
SD:s landsdagar

SD-toppen: ”Vi kommer att se en strid om arbetskraftsinvandringen”

Sverigedemokraterna pressar på om att begränsa arbetskraftsinvandringen och SD-toppen Oscar Sjöstedt har inga problem att försvara partiets omsvängning i synen på värnskatten: ”Det är svårt att motivera skattesänkningar för höginkomsttagare jämfört med pensionärers”, säger han i en fPlusintervju. Han pekar ut tre huvudområden inför helgens partimöte: Migrationsfrågan, brotts- och rättsfrågor och kommunkrisen.

Sverigedemokraterna samlas i helgen i Örebro för sitt stora partimöte Landsdagarna. fPlus har pratat med partiets ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt om var partiet befinner sig idag.

Den eskalerande brottsligheten och migrationspolitiken i stort präglar debatten inför partimötet. Men partiet har också passat på att presentera sina idéer om ett nytt Public Service på DN debatt – SVT och SR ska hårdgranskas – och själv lyfter han fram aborträtten som något som partiet har djupdykt i.

Flera opinionsmätningar bekräftar samtidigt att partiet fortsatt växer. I en mätning förra veckan från Aftonbladet/Demoskop landade SD på 24 procent, vilket var första gången som de mätts som största parti.

Hur skulle du beskriva SD som parti idag, har ni förändrats under de senaste åren i takt med tillväxten opinionsmässigt?

– Det har gått ganska bra från riksdagen sett. Vi har fortfarande problem med växtvärk och har en ganska ny riksdagsgrupp, men alla har klivit fram och tar för sig även om det är väldigt många nya.  

Vad ligger bakom opinionsuppgången?

– Det korta svaret är att opinionsmätningar återspeglar att det finns en efterfrågan på vår politik. Det finns ett missnöje med regeringskonstellationen som styr nu.

Vilka frågor inom den ekonomiska politiken är viktiga att prioritera framåt?

– Kombinationen av att konjunkturen avtar lite grann och ansvaret för migrationskostnaderna landar på kommunerna gör att det är kris i väldigt många kommuner. Vi försöker möta upp det i vår budget som vi ska debattera nästa vecka. Behoven ökar och intäkterna hänger inte med.

– Vi vill se mer resurser till rättsväsendet, i kronor och ören.

Sverigedemokraterna har svängt i skattefrågan. Dels om värnskatten, vilken Sjöstedt själv skrev på DI debatt i maj 2017 om behovet av att avskaffa. Idag låter det annorlunda, Löfvenregeringen har kritiserats av partiets företrädare just för att ha drivit igenom ett avskaffande av den. Men också synen på marginalskatterna har ändrats.

– Jo, man kan se det så, medger Sjöstedt och fortsätter: en gång var vi emot en höjning av brytpunkten och en annan gång för, det kan tolkas som att vi hattar. Men vad vi förespråkade var att de skulle indexeras upp, säger Sjöstedt och förklarar hur högern försökte höja mer än indexeringen och vänstern ville sänka.

Sjöstedt säger vidare att han ”kan förstå logiken i kritiken mot värnskatten” och att det kan uppstå positiva effekter av lägre skatt, men menar att man inte bara kan tänka utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv och lyfter legitimitetsaspekten. Det är svårt att motivera skattesänkningar för höginkomsttagare jämfört med pensionärers, är argumentationslinjen.

Däremot menar han att ”vi hade kunnat köpa det i ett större paket”. Med en större skattereform hade det varit ett nytt läge, anser han.

Vart pekar er ekonomiska-politik skulle du säga; vänster eller höger ut?

– Vi har lagt oss tydligt till höger om S och strax till vänster om M.

SD vill framförallt se generella skattelättnader, i första hand på vanliga inkomster beskriver Sjöstedt som också lyfter att sådant som lättnader av arbetsgivaravgifterna ska ses som en del av arbetsmarknadspolitiken där man också är väldigt kritisk mot subventionerade anställningar. Man borde, enligt Sjöstedt, satsa på de små växande företagen istället.

De olika punktskatterna, som på olika sätt ”underminerar näringslivets villkor att bedriva verksamhet” har partiet varit kritiska emot. Sjöstedt beskriver kemikalieskatten, plastpåseskatt, kraftvärmeskatt och flygskatt som ”var och en för sig är ganska liten men på totalen ganska stort”.

”Statsråden ska lyda riksdagen”

Den senaste tiden har allt mer fokus i debatten varit på den växande gängkriminaliteten och sprängningar och skjutningar. Sverigedemokraterna förordar bland annat längre straff och utvisningar på livstid som några åtgärder. I takt med att andra partier skärpt sin kriminalpolitik skulle man kunna se det som att SD lite spelat ut sin roll på området. Det är något Sjöstedt inte håller med om. Han pekar istället på hur partiet drivit på i dessa frågor och lyfter missförtroendeomröstningen mot Morgan Johansson:

– Statsråden ska lyda riksdagen, det verkar inte han (Morgan Johansson) förstå, nästa gång kanske det blir majoritet då kanske även Liberalerna och andra partier tröttnar.

– Vi har varit en förutsättning att driva på här, säger Sjöstedt.

När han får lista de tre viktigaste frågorna för partiet rangordnar han dem i följande turordning: migrationsfrågan, brotts- och rättsfrågor och kommunkrisen.

På frågan om det finns något politikområde som partiet skulle kunna utveckla, svarar han lite svävande att det säkert finns men att han inte kan ge något snabbt svar på vad det skulle vara.

En fråga som däremot beskrivs som en ”stridsfråga” i riksdagen och där han menar att det egna partiet kan behöva komma att agera i kammaren är arbetskraftsinvandringen.

– Vi kommer att se en strid om arbetskraftsinvandringen. Sverige sticker ut rätt ordentligt i OECD- området med det mest kravlösa regelverket, säger Sjöstedt.

Vad säger ni till de svenska företagare vars verksamheter står och faller med ett rekryteringsbehov av just arbetskraftsinvandrare?

– Jag kan förstå att de har sin horisont och att det enklaste är att det är så kravlöst så möjligt, säger Sjöstedt som menar att han å andra sidan har att ta hänsyn till ett helhetsperspektiv.

Han anser att företagen först bör söka arbetskraft på den egna marknaden och i ett nästa steg i hela EU. Och tycker att det givet folkmängden borde kunna räcka.

Fast är det kravlöst idag? Under en lång period har man kunnat se en mängd utvisningar av personer med kompetens som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden?

– Där verkar regelverket fungera inverterat, en hög andel är lågkvalificerad arbetskraftsinvandring samtidigt som vi utvisar högkvalificerade, säger Sjöstedt och pekar på att kompetensutvisningar varit en fråga som partiet agerat i.

Vi skulle hellre vara gamla Socialdemokraterna än de nya, de gamla gjorde en hel del nytta det gör inte de nya.

På frågan om hur partiet ser på likheter med Socialdemokraterna och den i vissa kretsar förekommande analysen att SD försöker bli de nya Socialdemokraterna, svarar han:

– Vi skulle hellre vara gamla Socialdemokraterna än de nya, de gamla gjorde en hel del nytta, det gör inte de nya.

I vilka frågor är ni beredda att kompromissa med andra partier?

– Alla. Det låter jättekonstigt, som att vi inte har principer, men man kan inte gå in i en förhandling i ett regeringsunderlag och säga att vi kan inte prata om a, b och c.

Sjöstedt menar att kompromissviljan också ska ses mot bakgrund av storleken på de berörda partierna.

– Blir vi största parti då måste vi ha ett stort inflytande. 

Vad är ett stort inflytande?

– Centralt handlar det om att komma tillrätta med migrationspolitiken.

Han fortsätter att beskriva det som att M har gått i deras riktning och att han tolkar det som att det blivit tydligt att den migrationskritiska sidan i KD har vunnit.

– Ebba Busch Thor har mycket pondus i sitt parti, jag är inte förvånad över att hon har lyckats driva partiet i den riktningen.

”Ingen vet vad S vill”

På frågan om alla frågor också innefattar migrationspolitiken, svarar Sjöstedt att det finns mer förtroende för att en regeringskonstellation med M och KD lyckas driva igenom en restriktiv inriktning av migrationspolitiken till skillnad från Socialdemokraterna.

– Ingen vet vad S vill. De är bakbundna av MP och C, fortsätter han.

Medan SD kan anses vara mer tydliga i frågor som rör migration och kriminalpolitik finns det ett antal frågor som omprövats mer nyligen.

En fråga som partiet byt fot om är EU. Inför EU-valet i våras övergav partiet den ut-ur EU-linje man tidigare förespråkat. Men ”EU-vänner” är inget begrepp som Sjöstedt vill kännas vid.

– EU-vänner är vi inte alls, däremot är vi Europavänner.

Han beskriver de federalistiska krafterna som ett hot mot stabiliteten i Europa och att det saknas folkligt stöd för ett nedmonterande av nationalstaten och suveräniteten.

Däremot, tillägger han, att partiet är anhängare av den fria rörligheten och handeln inom EU.

Var står ni i Natofrågan? 

– Vi förespråkar inte en svensk anslutning till Nato och skulle diskussionen materialiseras mer så skulle vi förorda en folkomröstning och respektera resultatet i folkomröstningen.

Sjöstedt menar att för att Sverige skulle kunna bli aktuell för en Nato-anslutning så måste man ”göra något åt Turkiet” som han beskriver som en ”djupt obehaglig regim”.

Tanken på att Sverige skulle vara militärt allierade med Erdogan är främmande för Sjöstedt.

– Man kan jämställa Erdogan med Putin och Sverige ska inte vara i militärallians med någon av dem.

Hur är din syn på det förflutna? Ett återkommande inslag i den politiska debatten handlar om hur SD:s förflutna och kopplingar till extremistiska rörelser spelar roll för vilka värderingar som genomsyrar partiet idag. Vad är din kommentar?

– Partiet har ett problematiskt förflutet. Jag tycker det är relevant hur partiledningen reagerar i modern tid.

Han pekar på att en tidigare partiledning tog ett antal felaktiga beslut och inte förstod vikten av att ”hålla rent”.

1995 började man dock rensa ut ”de grövsta skinnbulorna” säger Sjöstedt som också menar att Jimmie Åkesson ska ha ”credd” för att ha utvecklat partiet till vad det är idag.

2016 prövades också ditt förflutna när en filmsekvens där du skämtat om judar granskades. Organisationen Expo publicerade även bilder från din gymnasietid där du figurerar i kläder som kan beskrivas som skinheadsutstyrsel.

– Det var ganska många som hade bombarjacka på 90-talet, jag har aldrig rört mig i sådana kretsar, säger Sjöstedt.

Kan du förstå att det finns frågetecken kring vilka värderingar som genomsyrar partiet, givet partiets förflutna?

– Både ja och nej.

Sjöstedt säger att om man är tveksam till var man har partiet så är det enklaste sättet att ta reda på det att sätta sig ned och prata med partiets representanter. Han menar att det tycks finnas en rädsla att ”bli smittad” som förhindrar dessa samtal.

Samtidigt säger han att kommunikationen över partigränsen förändrats ordentligt under de senaste åren och pratar om ”en helt ny stämning” om man jämför med hur det var efter valet 2010.

I den migrationspolitiska kommittén ingår samtliga riksdagspartier. I sådana sammanhang menar Sjöstedt att SD inte bemöts annorlunda än någon annan gör.

De samtal som sker skiljer sig även lite åt mellan de olika utskotten, men där de förs innebär de framförallt att det är möjligt för partiet att förstå vilka majoriteter som kan finnas i utskotten, menar han.

Tror på mer kärnkraft

Ett av samtalen som partiet hoppas skall bära frukt inom kort är det inom energiområdet. Sjöstedt tycker att det från SD:s synvinkel just nu finns anledning att vara optimistisk när det gäller kärnkraften och hoppas att partierna som hotat att lämna energiöverenskommelsen, M och KD, gör verklighet av sina hot:  ”Vi är helt öppna för att göra upp med dem”, säger han.

Tiden har sprungit iväg, men partiets ekonomisk-politiska talesperson har ingen stor brådska. Nästa uppgift som väntar efter avslutad intervju är votering och till dess är det en stund kvar.

Vad ska det röstas om idag, blir den avslutande frågan som ställs på väg ut. Sjöstedt vet inte men säger att han kommer ”kolla på Richard” (partisekreterare Richard Jomshof) för att se om han gör tumme upp eller ned, och tillägger att han litar på att partikamraterna som sitter i utskotten gör sitt jobb.

Toppnyheter

Kö till en vallokal i London. Victoria Jones / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Storbritannien

Nedräkningen har börjat – första prognosen för valet är mindre än en timme bort

Det är mindre än en timme kvar tills vi får en föraning om hur det brittiska parlamentsvalet slutar. Klockan 23 stänger vallokalerna och då presenteras en vallokalsundersökning som gjorts av BBC, ITV och Sky News.

Undersökningen bygger på intervjuer med väljare i 144 olika valdistrikt som är demografiskt representativa för den brittiska väljarkåren. Den har varit hyggligt träffsäker vid de två senaste valen. 2017 skilde det fyra mandat till Labours fördel i undersökningen jämfört med valresultatet men 2015 lyckades den inte förutse Torypartiets majoritet.

För att ett parti ska få majoritet krävs 326 ledamöter i underhuset.

2 tim
Flera av de händelser som listas. TT
undefined

Medier: Det här präglade den brittiska valrörelsen

Boris Johnsons flykt in i ett kylrum, antisemitismanklagelserna mot Labour, falska nyheter och slag under bältet. Det präglade stora delar av den brittiska valrörelsen, skriver The Guardian och AFP.

Enligt AFP har valrörelsen innehållit flera fall av fejknyheter, missförstånd och kampanjkupper. Man nämner bland annat Torypartiets drag att köpa domänen labourmanifesto.co.uk, där man gjorde narr av oppositionspartiets politik.

The Guardian nämner ministern Jacob Rees-Moggs kritiserade kommentarer om Grenfell-branden och Johnsons ovilja att gästa BBC:s utfrågare Andrew Neil.

3 tim
Jeremy Corbyn/Boris Johnson.  DANIEL LEAL-OLIVAS / AFP
undefined

Analys: Fyra olika scenarier i det brittiska ödesvalet

Det finns fyra olika tänkbara utgångar i brittiska valet, menar The Guardians Dan Sabbagh. Det första är att Boris Johnson vinner en jordskredsseger efter att ha lyckats vinna klassiska Labournästen. Nästa är att Torypartiet vinner en knapp majoritet och klarar av att bilda egen regering, vilket kan vara ett troligt resultat enligt senaste Yougov-mätningen.

Alternativ nummer tre enligt Sabbagh är ett ”hängt parlament”, det vill säga att inget parti får majoritet. Då skulle Johnson återigen bli beroende av nordirländska nationalistpartiet DUP, ett parti som inte är nöjt med hans brexitavtal. En sådan koalition skulle kunna bli osäker.

Sista och fjärde alternativet är att Jeremy Corbyn till slut vandrar in på Downing Street efter att ha lyckats bilda regering med Liberaldemokraterna och skotska nationalistpartiet SNP.

6 tim
Läs mer om Valet i Storbritannien
Arkivbild: Presidenterna Trump och Xi. Susan Walsh / TT NYHETSBYRÅN
Handelskonflikten Kina-USA

Källa: USA och Kina är eniga om fas 1-avtal om handel

Förhandlare från USA och Kina har nått en principöverenskommelse om skrivningarna i handelsavtalets första fas och nu väntar man på Donald Trumps godkännande, uppger källor för Bloomberg och Reuters.

Rådgivare uppgavs träffa presidenten vid 20.30-tiden svensk tid för att diskutera uppgörelsen och ett offentliggörande kan komma redan under kvällen, skriver nyhetsbyrån.

Vita huset har avböjt att kommentera uppgifterna.

Enligt uppgift till CNBC har Vita huset gått med på att slopa de Kinatullar som skulle införas på söndag och sänka existerande tariffer.

Wall Street stärktes rejält efter nyheten. Vid 20.30-tiden när nyheten kom handlades breda S&P 500-indexet 0,5 procent högre. Minuter senare låg indexet närmare 1 procent upp för dagen.

2 tim
Donald Trump, till vänster.  MANDEL NGAN / AFP
undefined

Trump: Världsbanken måste sluta låna ut till Kina

Världsbanken borde sluta låna ut pengar till Kina, anser USA:s president Donald Trump enligt Reuters.

Utspelet kommer dagen efter att världsbanken beslutat om ett femårigt låneprogram till Kina värt 1–1,5 miljarder dollar.

”Varför lånar världsbanken ut pengar till Kina? Kan det här vara möjligt? Kina har gott om pengar och om de inte har det så producerar de bara nya. Sluta!”, skriver Trump på Twitter.

Världsbanken menar att deras utlåning till Kina minskat drastiskt.

7 dec
Läs mer om Handelskonflikten Kina-USA
Lindsey Graham i mitten. Andrew Harnik / TT NYHETSBYRÅN
Anklagelserna mot Trump

Senaten uppmanas ändra strategi för riksrättsåtalet

Senaten borde byta strategi kring riksrättsåtalet, skriver republikanen Jim Banks i ett brev till topprepublikanen Lindsey Graham. Det rapporterar Politico som har läst brevet.

Riksrättsutredningen är för närvarande kvar i det demokratledda representanthuset. Men om punkterna mot Trump får stöd där går de vidare för omröstning i senaten, som är republikanernas starka fäste.

Graham, som är ordförande för senatens justitieutskott, har sagt att han vill genomföra en snabb utredning. Men det är viktigt att ”vi bekämpar eld med eld och säger till dem att nog är nog”, menar Jim Banks, som vill att Demokraternas granskning av Trump utreds noggrant. Han hänvisar till den granskning som har gjorts av utredarna bakom Rysslandsutredningen.

”Med största respekt, herr ordförande. Jag uppmanar dig att använda samma filosofi under det kommande riksrättsåtalet”, skriver han.

I en intervju med Fox News kallar Graham riksrättsutredningen för ”nonsens”.

9 min
Jerry Nadler under dagens debatt. POOL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Ukrainas president hade pistol riktad mot huvudet”

Ordförande för representanthusets justitieutskott, demokraten Jerry Nadler, har kommenterat anklagelserna mot Donald Trump under den pågående debatten. Nadler menar att det är självklart att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Trump inte pressade honom att utreda den politiska motståndaren Joe Bidens son.

– Han hade en pistol mot huvudet, säger Nadler.

Han syftar på att Trump hotat att hålla tillbaka det militära stödet till Ukraina om Zelenskyj inte spelade med kring ”presidentens personliga politiska mål”.

Debatten handlar om hur punkterna mot Trump ska utformas. Senare i kväll kommer utskottet troligen att acceptera punkterna, vilket kommer att leda till att hela representanthuset röstar om Trumps framtid nästa vecka. Om representanthuset röstar ja till ett riksrättsåtal går frågan vidare till senaten.

3 tim
Representanthusets justitieutskott sammanträder. J. Scott Applewhite / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Republikanerna vill stryka åtalspunkter mot Trump

Republikanerna och demokraterna som ingår i representanthusets justitieutskott drabbar i kväll samman i en debatt som blir helt avgörande för fortsättningen i riksrättsprocessen mot Donald Trump.

Efter flera timmars debatt röstades utskottets medlemmar nej till ett tilläggsförslag som syftade till att stryka åtalspunkten om maktmissbruk. Punkten grundar sig i att Trump ska ha hållit tillbaka militärt stöd i syfte att utpressa Ukraina att utreda den politiska rivalen Joe Bidens son. Alla politiker röstade efter partilinjen. De 23 demokraterna röstade nej till tillägget och de 17 republikanerna röstade ja.

Republikanerna har därefter lagt fram ytterligare ett tilläggsförslag. Det handlar om att referensen till Joe Biden ska strykas ur de officiella dokumenten och att fokus i stället ska ligga på sonen Hunter Biden.

Efter debatten kommer utskottet troligen att acceptera punkterna, skriver CNN. Om det sker så kommer representanthuset att rösta om punkterna nästa vecka.

3 tim
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
Camilla Läckberg. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Framtidens sjukvård

Läckberg: Privata aktörer kan utveckla hela vården

Privata vårdcentraler kan vara med och driva utvecklingen i hela vårdsystemet, skriver bland andra författaren och vårdentreprenören Camilla Läckberg på DN Debatt. Debattörerna skriver att vårdsystemet i dag, trots heroiska insatser från personalen, inte fungerar som det var tänkt och ansvaret för det vilar på politikerna.

Enligt debattörerna gynnas vården i stort av att både privata och offentliga aktörer är verksamma. Den privata vården kan exempelvis fungera som en spjutspets när det gäller nya metoder, och den lider dessutom inte av den tröghet som politiskt styrd verksamhet ofta drabbas av, skriver de.

1 tim
Camilla Läckberg Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Läckbergs vårdcentral ett hot mot välfärdsmodellen”

Välfärdsmodellen håller på att äventyras när Camilla Läckberg kan slå upp portarna för en privat vårdcentral där ett läkarbesök kostar tusentals kronor, skriver Elinor Odeberg, socialdemokratisk politiker i Region Stockholm, i ett inlägg på Aftonbladet Debatt.

Att det över huvud taget är möjligt beror på att borgerligheten i staden har haft ”fritt spelrum att privatisera, fragmentisera och skära ned på den offentliga vården”, skriver hon.

Odeberg är starkt kritisk till att allt från primärvård till gynekologi har privatiserats genom Lagen om valfrihet, och att det har skett samtidigt som den offentliga vården tvingas spara stora pengar. Läckbergs satsning är ett exempel på det, menar hon.

6 dec
Läs mer om Framtidens sjukvård

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Ursula von der Leyen och Viktor Orbán. TT
Klimatmötet i Madrid

Nej till klimatneutralt mål: ”De fattiga ska inte betala”

Polen, Ungern och Tjeckien vänder sig emot EU:s mål om att vara en klimatneutral union år 2050, skriver AFP. De östeuropeiska länderna är beroende av kolet och menar att EU borde ta kostnaden för övergången till förnybart.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán menar att länderna måste få finansiella löften och att villkoren bakom dessa måste förhandlas fram, enligt Reuters.

– Vi kan inte tillåta att byråkrater i Bryssel får fattiga människor och fattiga länder att betala kostnaden för klimatförändringarna, säger Orbán.

4 tim
Isabella Lövin (MP) Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lövin: Behövs ett positivt budskap från Madridmötet

Att man inte har lyckats komma överens om svåra frågor på klimattoppmötet i Madrid visar en bristande tillit mellan länderna.

Det menar klimatminister Isabella Lövin, som samtidigt säger att euforin efter klimattoppmötet i Paris har försvunnit.

När man nu går in i mötets slutfas försöker en liten grupp med utvalda ministrar bryta dödläget och signalerna är försiktigt positiva kring att hitta en kompromiss för utsläppshandeln.

– Det här mötet behöver komma ut med ett positivt budskap om att hela världen är med på att vi ska leva upp till Parisavtalet. Det är det viktiga nu, säger Lövin.

Idag 13:13
Arkivbild: klimatminister Isabella Lövin (MP). Karin Wesslén/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Flera frågor skjuts upp på mötet: ”Är problematiskt”

Förhandlingarna om hur klimatrapporteringen ska gå till har kört fast på toppmötet i Madrid, rapporterar TT.

Enligt Parisavtalet ska alla länder rapportera sina utsläppsminskningar, men det har återstått för länderna att komma överens om exakt hur det ska gå till. Medan Sverige och andra vill ha ett transparent system har Kina och Saudiarabien sagt nej till det. Något som enligt TT kan tolkas som att de vill begränsa insynen.

En annan fråga som skjutits på framtiden är hur lång implementeringstid de nationella klimatplanerna ska ha.

– Det är problematiskt. Vi har ingen tid att förlora, så de här mindre och mer tekniska frågorna som vi skulle kunna klara av i år, de borde vi klara av, säger klimatminister Isabella Lövin (MP) till TT.

Idag 05:32
Läs mer om Klimatmötet i Madrid