TT NYHETSBYRÅN
Arbetskraftsinvandringen

SD-toppen: ”Vi kommer att se en strid om arbetskraftsinvandringen”

Sverigedemokraterna pressar på om att begränsa arbetskraftsinvandringen och SD-toppen Oscar Sjöstedt har inga problem att försvara partiets omsvängning i synen på värnskatten: ”Det är svårt att motivera skattesänkningar för höginkomsttagare jämfört med pensionärers”, säger han i en fPlusintervju. Han pekar ut tre huvudområden inför helgens partimöte: Migrationsfrågan, brotts- och rättsfrågor och kommunkrisen.

Sverigedemokraterna samlas i helgen i Örebro för sitt stora partimöte Landsdagarna. fPlus har pratat med partiets ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt om var partiet befinner sig idag.

Den eskalerande brottsligheten och migrationspolitiken i stort präglar debatten inför partimötet. Men partiet har också passat på att presentera sina idéer om ett nytt Public Service på DN debatt – SVT och SR ska hårdgranskas – och själv lyfter han fram aborträtten som något som partiet har djupdykt i.

Flera opinionsmätningar bekräftar samtidigt att partiet fortsatt växer. I en mätning förra veckan från Aftonbladet/Demoskop landade SD på 24 procent, vilket var första gången som de mätts som största parti.

Hur skulle du beskriva SD som parti idag, har ni förändrats under de senaste åren i takt med tillväxten opinionsmässigt?

– Det har gått ganska bra från riksdagen sett. Vi har fortfarande problem med växtvärk och har en ganska ny riksdagsgrupp, men alla har klivit fram och tar för sig även om det är väldigt många nya.  

Vad ligger bakom opinionsuppgången?

– Det korta svaret är att opinionsmätningar återspeglar att det finns en efterfrågan på vår politik. Det finns ett missnöje med regeringskonstellationen som styr nu.

Vilka frågor inom den ekonomiska politiken är viktiga att prioritera framåt?

– Kombinationen av att konjunkturen avtar lite grann och ansvaret för migrationskostnaderna landar på kommunerna gör att det är kris i väldigt många kommuner. Vi försöker möta upp det i vår budget som vi ska debattera nästa vecka. Behoven ökar och intäkterna hänger inte med.

– Vi vill se mer resurser till rättsväsendet, i kronor och ören.

Sverigedemokraterna har svängt i skattefrågan. Dels om värnskatten, vilken Sjöstedt själv skrev på DI debatt i maj 2017 om behovet av att avskaffa. Idag låter det annorlunda, Löfvenregeringen har kritiserats av partiets företrädare just för att ha drivit igenom ett avskaffande av den. Men också synen på marginalskatterna har ändrats.

– Jo, man kan se det så, medger Sjöstedt och fortsätter: en gång var vi emot en höjning av brytpunkten och en annan gång för, det kan tolkas som att vi hattar. Men vad vi förespråkade var att de skulle indexeras upp, säger Sjöstedt och förklarar hur högern försökte höja mer än indexeringen och vänstern ville sänka.

Sjöstedt säger vidare att han ”kan förstå logiken i kritiken mot värnskatten” och att det kan uppstå positiva effekter av lägre skatt, men menar att man inte bara kan tänka utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv och lyfter legitimitetsaspekten. Det är svårt att motivera skattesänkningar för höginkomsttagare jämfört med pensionärers, är argumentationslinjen.

Däremot menar han att ”vi hade kunnat köpa det i ett större paket”. Med en större skattereform hade det varit ett nytt läge, anser han.

Vart pekar er ekonomiska-politik skulle du säga; vänster eller höger ut?

– Vi har lagt oss tydligt till höger om S och strax till vänster om M.

SD vill framförallt se generella skattelättnader, i första hand på vanliga inkomster beskriver Sjöstedt som också lyfter att sådant som lättnader av arbetsgivaravgifterna ska ses som en del av arbetsmarknadspolitiken där man också är väldigt kritisk mot subventionerade anställningar. Man borde, enligt Sjöstedt, satsa på de små växande företagen istället.

De olika punktskatterna, som på olika sätt ”underminerar näringslivets villkor att bedriva verksamhet” har partiet varit kritiska emot. Sjöstedt beskriver kemikalieskatten, plastpåseskatt, kraftvärmeskatt och flygskatt som ”var och en för sig är ganska liten men på totalen ganska stort”.

”Statsråden ska lyda riksdagen”

Den senaste tiden har allt mer fokus i debatten varit på den växande gängkriminaliteten och sprängningar och skjutningar. Sverigedemokraterna förordar bland annat längre straff och utvisningar på livstid som några åtgärder. I takt med att andra partier skärpt sin kriminalpolitik skulle man kunna se det som att SD lite spelat ut sin roll på området. Det är något Sjöstedt inte håller med om. Han pekar istället på hur partiet drivit på i dessa frågor och lyfter missförtroendeomröstningen mot Morgan Johansson:

– Statsråden ska lyda riksdagen, det verkar inte han (Morgan Johansson) förstå, nästa gång kanske det blir majoritet då kanske även Liberalerna och andra partier tröttnar.

– Vi har varit en förutsättning att driva på här, säger Sjöstedt.

När han får lista de tre viktigaste frågorna för partiet rangordnar han dem i följande turordning: migrationsfrågan, brotts- och rättsfrågor och kommunkrisen.

På frågan om det finns något politikområde som partiet skulle kunna utveckla, svarar han lite svävande att det säkert finns men att han inte kan ge något snabbt svar på vad det skulle vara.

En fråga som däremot beskrivs som en ”stridsfråga” i riksdagen och där han menar att det egna partiet kan behöva komma att agera i kammaren är arbetskraftsinvandringen.

– Vi kommer att se en strid om arbetskraftsinvandringen. Sverige sticker ut rätt ordentligt i OECD- området med det mest kravlösa regelverket, säger Sjöstedt.

Vad säger ni till de svenska företagare vars verksamheter står och faller med ett rekryteringsbehov av just arbetskraftsinvandrare?

– Jag kan förstå att de har sin horisont och att det enklaste är att det är så kravlöst så möjligt, säger Sjöstedt som menar att han å andra sidan har att ta hänsyn till ett helhetsperspektiv.

Han anser att företagen först bör söka arbetskraft på den egna marknaden och i ett nästa steg i hela EU. Och tycker att det givet folkmängden borde kunna räcka.

Fast är det kravlöst idag? Under en lång period har man kunnat se en mängd utvisningar av personer med kompetens som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden?

– Där verkar regelverket fungera inverterat, en hög andel är lågkvalificerad arbetskraftsinvandring samtidigt som vi utvisar högkvalificerade, säger Sjöstedt och pekar på att kompetensutvisningar varit en fråga som partiet agerat i.

Vi skulle hellre vara gamla Socialdemokraterna än de nya, de gamla gjorde en hel del nytta det gör inte de nya.

På frågan om hur partiet ser på likheter med Socialdemokraterna och den i vissa kretsar förekommande analysen att SD försöker bli de nya Socialdemokraterna, svarar han:

– Vi skulle hellre vara gamla Socialdemokraterna än de nya, de gamla gjorde en hel del nytta, det gör inte de nya.

I vilka frågor är ni beredda att kompromissa med andra partier?

– Alla. Det låter jättekonstigt, som att vi inte har principer, men man kan inte gå in i en förhandling i ett regeringsunderlag och säga att vi kan inte prata om a, b och c.

Sjöstedt menar att kompromissviljan också ska ses mot bakgrund av storleken på de berörda partierna.

– Blir vi största parti då måste vi ha ett stort inflytande. 

Vad är ett stort inflytande?

– Centralt handlar det om att komma tillrätta med migrationspolitiken.

Han fortsätter att beskriva det som att M har gått i deras riktning och att han tolkar det som att det blivit tydligt att den migrationskritiska sidan i KD har vunnit.

– Ebba Busch Thor har mycket pondus i sitt parti, jag är inte förvånad över att hon har lyckats driva partiet i den riktningen.

”Ingen vet vad S vill”

På frågan om alla frågor också innefattar migrationspolitiken, svarar Sjöstedt att det finns mer förtroende för att en regeringskonstellation med M och KD lyckas driva igenom en restriktiv inriktning av migrationspolitiken till skillnad från Socialdemokraterna.

– Ingen vet vad S vill. De är bakbundna av MP och C, fortsätter han.

Medan SD kan anses vara mer tydliga i frågor som rör migration och kriminalpolitik finns det ett antal frågor som omprövats mer nyligen.

En fråga som partiet byt fot om är EU. Inför EU-valet i våras övergav partiet den ut-ur EU-linje man tidigare förespråkat. Men ”EU-vänner” är inget begrepp som Sjöstedt vill kännas vid.

– EU-vänner är vi inte alls, däremot är vi Europavänner.

Han beskriver de federalistiska krafterna som ett hot mot stabiliteten i Europa och att det saknas folkligt stöd för ett nedmonterande av nationalstaten och suveräniteten.

Däremot, tillägger han, att partiet är anhängare av den fria rörligheten och handeln inom EU.

Var står ni i Natofrågan? 

– Vi förespråkar inte en svensk anslutning till Nato och skulle diskussionen materialiseras mer så skulle vi förorda en folkomröstning och respektera resultatet i folkomröstningen.

Sjöstedt menar att för att Sverige skulle kunna bli aktuell för en Nato-anslutning så måste man ”göra något åt Turkiet” som han beskriver som en ”djupt obehaglig regim”.

Tanken på att Sverige skulle vara militärt allierade med Erdogan är främmande för Sjöstedt.

– Man kan jämställa Erdogan med Putin och Sverige ska inte vara i militärallians med någon av dem.

Hur är din syn på det förflutna? Ett återkommande inslag i den politiska debatten handlar om hur SD:s förflutna och kopplingar till extremistiska rörelser spelar roll för vilka värderingar som genomsyrar partiet idag. Vad är din kommentar?

– Partiet har ett problematiskt förflutet. Jag tycker det är relevant hur partiledningen reagerar i modern tid.

Han pekar på att en tidigare partiledning tog ett antal felaktiga beslut och inte förstod vikten av att ”hålla rent”.

1995 började man dock rensa ut ”de grövsta skinnbulorna” säger Sjöstedt som också menar att Jimmie Åkesson ska ha ”credd” för att ha utvecklat partiet till vad det är idag.

2016 prövades också ditt förflutna när en filmsekvens där du skämtat om judar granskades. Organisationen Expo publicerade även bilder från din gymnasietid där du figurerar i kläder som kan beskrivas som skinheadsutstyrsel.

– Det var ganska många som hade bombarjacka på 90-talet, jag har aldrig rört mig i sådana kretsar, säger Sjöstedt.

Kan du förstå att det finns frågetecken kring vilka värderingar som genomsyrar partiet, givet partiets förflutna?

– Både ja och nej.

Sjöstedt säger att om man är tveksam till var man har partiet så är det enklaste sättet att ta reda på det att sätta sig ned och prata med partiets representanter. Han menar att det tycks finnas en rädsla att ”bli smittad” som förhindrar dessa samtal.

Samtidigt säger han att kommunikationen över partigränsen förändrats ordentligt under de senaste åren och pratar om ”en helt ny stämning” om man jämför med hur det var efter valet 2010.

I den migrationspolitiska kommittén ingår samtliga riksdagspartier. I sådana sammanhang menar Sjöstedt att SD inte bemöts annorlunda än någon annan gör.

De samtal som sker skiljer sig även lite åt mellan de olika utskotten, men där de förs innebär de framförallt att det är möjligt för partiet att förstå vilka majoriteter som kan finnas i utskotten, menar han.

Tror på mer kärnkraft

Ett av samtalen som partiet hoppas skall bära frukt inom kort är det inom energiområdet. Sjöstedt tycker att det från SD:s synvinkel just nu finns anledning att vara optimistisk när det gäller kärnkraften och hoppas att partierna som hotat att lämna energiöverenskommelsen, M och KD, gör verklighet av sina hot:  ”Vi är helt öppna för att göra upp med dem”, säger han.

Tiden har sprungit iväg, men partiets ekonomisk-politiska talesperson har ingen stor brådska. Nästa uppgift som väntar efter avslutad intervju är votering och till dess är det en stund kvar.

Vad ska det röstas om idag, blir den avslutande frågan som ställs på väg ut. Sjöstedt vet inte men säger att han kommer ”kolla på Richard” (partisekreterare Richard Jomshof) för att se om han gör tumme upp eller ned, och tillägger att han litar på att partikamraterna som sitter i utskotten gör sitt jobb.

Toppnyheter

Joe Biden.  Patrick Semansky / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Biden: USA går med i WHO igen om jag blir president

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden skriver på Twitter att han omedelbart kommer att ta tillbaka president Donald Trumps beslut att USA ska lämna Världshälsoorganisationen, WHO – om han blir vald till president.

”Amerikaner är säkrare när USA är engagerat i att stärka global hälsa. På min första dag som president kommer USA gå med i WHO igen och återskapa vårt ledarskap på världsscenen”, skriver han.

I dag meddelade Vita huset att man formellt gett besked till FN att landet lämnar organisationen.

2 tim
Arkivbild: Peter Eriksson Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Eriksson kritiserar Trumps beslut: Ansvarslöst

Biståndsminister Peter Eriksson (MP) är kritisk mot att USA nu formellt lämnar WHO. Han säger till TT att det är ”ansvarslöst” av Trump och hans administration att lägga ner samarbetet.

– Det är mitt under en pandemi och det är svårt att se att det är någonting annat än en intern del i hans presidentkampanj, för att hitta en syndabock och peka ut WHO som ansvarig för de stora problem som USA är i just nu, delvis på grund av hur man har hanterat det här själva, säger han.

Eriksson menar att det är viktigt att utreda organisationens arbete, men att det inte ska ske förrän det värsta är över.

3 tim
Arkivbild: WHO:s Maria van Kerkhove Martial Trezzini / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO: Allt fler tecken på luftburen smitta

Det finns allt mer som tyder på att coronaviruset kan spridas som luftburen smitta. Det säger WHO på sin pressträff på tisdagen.

– Möjligheten till luftburen smitta på publika platser, framförallt under väldigt specifika förhållanden, trängsel, instängt, dålig ventilation, kan inte uteslutas, säger professorn Benedetta Allegranzi. Hon fortsätter med att tillägga att bevisen behöver samlas och tolkas, skriver Reuters.

WHO meddelar också att organisationen kommer att komma med en sammanfattning om kunskapsläget kring hur viruset sprids de kommande dagarna.

– Det är viktigt att vi vet hur detta passar in i de riktlinjer vi har, säger WHO:s Maria van Kerkhove.

I Sverige fick Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson frågan om luftburen smitta på tisdagens presskonferens. Han sa då att teorin att viruset sprids lättare genom luften än vad WHO informerar om kan stämma i vissa situationer. Trots det menade han att organisationens riktlinjer är korrekta, rapporterar TT.

– Det är viktigt att göra som WHO, att man riktar in sig på de huvudsakliga, viktiga smittovägarna.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Thomas Rolén, ordförande i Kommittén om den framtida svenska migrationspolitiken. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kommitténs ordförande slår tillbaka: ”Är att ta i”

Migrationskommitténs ordförande, den politiskt obundne kammarrättspresidenten Thomas Rolén, slår tillbaka mot kommitténs ledamöter som tidigare i dag sagt att det inte kommer att gå att få en majoritet bakom ett helhetsförslag för en ny migrationspolitik, rapporterar Ekot.

Rolén säger att det är att ”ta i” att säga så eftersom förslagen som ligger kvar svarar mot frågorna i direktiven. De frågor som har strukits är de förslag som partierna fört in, utöver det som finns i direktiven.

Det finns en så kallad ”hoppande majoritet” bakom varje förslag.

– Det finns en majoritet bakom varje förslag, men det är inte samma majoritet bakom varje förslag. På det sättet är det ingen helhet.

5 tim
Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard och partiledare partiledare Ulf Kristersson (M)  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Moderata ledarsidan: Vi kan inte följa Ulf Kristersson

Den obundet moderata ledarsidan på Borås Tidning riktar skarp kritik mot Moderaternas migrationspolitik. Det är den politiske redaktören Mikael Hermansson som skriver att beskedet från M att inte delta i en bred överenskommelse om migrationspolitiken är beklagligt men väntat.

Han skriver att Moderaterna har gått in på en ”väg som leder vilse” när de väljer samma riktning som Sverigedemokraterna.

”Att ta det steget står naturligtvis partiet fritt. Men dit Ulf Kristersson går, kan vi inte följa honom”, skriver Hermansson.

Idag 14:59
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige
Donald Trump.  Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
Trumps Amerika

Nya boken: Trump betalade för höga betyg på prov

USA:s president Donald Trump betalade en annan person för att göra de så kallade SAT-proven, som används för att kvalificera sig för college i USA.

Det skriver hans brorsdotter, Mary Trump, i sin bok om honom, rapporterar Reuters. De höga betygen som Trump fick på proven hjälpte honom att komma in på den prestigefyllda skolan Wharton business school, skriver New York Times och citerar bokens manuskript.

I boken skriver brorsdottern att presidenten ser ”fuskande som ett sätt att leva.”

2 tim
Illustrationsbild: Tom Garrison äger en bar i utkanterna av Dallas.  Lynda M. Gonzalez / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tron på återhämtning har minskat bland väljare i USA

Pessimismen kring coronautsikterna växer bland amerikanska väljare, enligt en opinionsundersökning som Financial Times låtit göra. Nästan hälften, 49 procent, tror att situationen kommer att förvärras ytterligare i deras områden över den kommande månaden. Motsvarande andel för en månad sedan var 35 procent – och uppgången är tydligast i landets södra och västra delar, där smittspridningen varit stor de senaste veckorna.

Samtidigt sjönk andelen som tror att ekonomin kommer återhämta sig ”fullt ut” inom ett från 42 procent till 37 procent. De som uppgav att återhämtningen kommer att ta ett år eller mer steg från 58 till 63 procent.

Idag 14:40
Mike Pompeo/Illustrationsbild TT/AP
undefined

USA kan bannlysa Tiktok: ”Något som vi tittar på”

Kinesiska sociala medier-plattformar som Tiktok kan komma att förbjudas i USA. Det säger landets utrikesminister Mike Pompeo i en intervju med Fox News, enligt flera medier.

– Jag vill inte föregå presidenten (Donald Trump), men det är något som vi tittar på.

Pompeos utspel kommer samtidigt som spänningarna mellan USA och Kina intensifieras på flera områden.

Tiktok har fortsatt öka i rekordfart sedan årsskiftet. Mellan januari och mars laddades appen ner totalt 315 miljoner gånger.

Idag 04:33
Läs mer om Trumps Amerika
Arkivbild. JESSICA GOW / TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Generella bedömningar gavs för äldre covidsjuka

Tre regioner gick i början av pandemin ut med instruktioner att äldre i första hand skulle vårdas i hemmet eller på äldreboenden och inte föras till sjukhus. Det rapporterar DN med hänvisning till uppgifter från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Det är regionerna Stockholm, Västra Götaland och Kronoberg som uppgett att de tidigt under pandemin tog fram sådana riktlinjer.

Frågan om äldre har prioriterats bort från vården bara på grund av sin ålder har väckt stor debatt under våren. Tidigare i dag sa Sofia Wallström, generaldirektör på Ivo, till TT att det finns exempel på personer som inte fått en individuell läkarbedömning.

– Utan där man gjort bedömning som visat sig inte vara det som den här enskilda personen behöver.

Ingmar Skoog som är äldreforskare vid Göteborgs universitet säger nu till DN att det är ”otäckt”:

– Att det funnits generella regler för vård av äldre gör mig alldeles kall.

3 tim
Information om coronaviruset och covid-19 på flera språk som har satts upp av stadsdelsnämnden i Husby. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Forskare: ”Information på olika språk räcker inte”

Det är inte tillräckligt att kommunicera samhällsviktig information på olika språk för att nå ut till utsatta grupper. Det skriver fyra forskare i en debattartikel i SvD.

Forskarna menar att den höga smittspridningen i de mest socioekonomiskt utsatta grupperna hade kunnat förutspås och att endast en liten del av befolkningen i de mest utsatta områdena nåddes av korrekt information.

”Ordentligare strukturer för hur och med vem myndigheterna förmedlar information måste finnas på plats innan nästa kris drabbar oss”, skriver de.

5 tim
Staffan Löwstedt / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

NY Times om Sverige: Självförvållad skada utan ekonomiska vinster

Den svenska coronastrategin har lett till tusentals fler döda än i angränsande länder samtidigt som de ekonomiska följderna tycks lika allvarliga som på andra håll. Det skriver New York Times.

– De har bokstavligen inte vunnit någonting. Det är en självförvållad skada utan ekonomiska vinster, säger Jacob Kirkegaard vid Peterson Institute for International Economics in Washington till tidningen.

Tidningen jämför med Danmark och hänvisar till centralbankernas prognoser. Den danska gör gällande att landets ekonomi kommer att krympa med 4,1 procent i år medan Stefan Ingves spår att BNP minskar med 4,5 procent 2020.

Men detta är just prognoser och inte faktiska utfall. I det första kvartalet växte den svenska ekonomin oväntat – samtidigt som exempelvis Tysklands BNP föll 2,3 procent på årsbasis, enligt CNBC.

Det oväntade utfallet avfärdade DI:s Viktor Munkhammar som en positiv signal på marginalen som inte lär betyda så mycket i längden, eftersom den reella effekten kommer synas först i det andra kvartalet.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har samtidigt sagt i en intervju med Bloomberg att syftet med regeringens strategi aldrig varit att skydda ekonomin.

– Vi har inte tagit ekonomiska överväganden i beaktande när vi bestämt den svenska strategin, sa hon i början av juni.

Idag 17:16
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Ygeman får kritik för elbristen

Energiminister Anders Ygeman får kraftig kritik för sin plan att trygga elförsörjningen till företagen, uppger Ekot.

fPlus berättade i en mycket uppmärksammad och spridd artikel i fredags om att den svenska elkrisen är värre än någonsin och att företagen larmar om att det kommer att bli mycket värre. Till Ekot säger Lina Håkansdotter, avdelningschef Hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, att elbristen utgör ett allvarligt hot mot sysselsättning och klimatomställning.

Anders Ygeman svarar att det gjorts en tillfällig kapacitetslösning i södra Sverige för att säkra energiförsörjningen till att uppdateringen av stamnätet är klart 2025. Men Lina Håkansdotter varnar för följderna av de tillfälliga lösningarna.

– Det är en kortsiktig lösning. Det blir dyrare och tar längre tid än vad som egentligen skulle varit fallet om man hade gjort rätt från början, säger Lina Håkansdotter, till Ekot.

4 tim
Braastad, Audun / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Var tredje svensk skulle prioritera mobilen vid elransonering

Enligt en ny undersökning skulle trettiotre procent av svenskarna prioritera att ladda sin mobiltelefon vid en elransonering, som en av fyra saker de skulle välja i förstahand, skriver Greenely i ett pressmeddelande.

Allra främst skulle svenskarna prioritera förvaring och tillagning av mat vid en ransonering av el, då 74 procent uppger i undersökningen att de skulle välja fungerande kyl och frys, tätt följt av 67 procent som väljer matlagning. Detta följs av 34 procent som prioriterar värme. Sist väljer svenskarna att prioritera ljuskällor, som bara 20 procent angett att de hade ransonerat för.

– Även om vi i Sverige inte har något större behov av att hushålla med el då tillgången är väldigt god, så finns det andra vinningar med att se över sin elanvändning. Så som att minska sin elanvändning eller spara pengar, säger Tanmoy Bari, vd på Greenely, i pressmeddelandet.

Idag 09:32
Läs mer om Den akuta elkrisen