Samhällsekonomi

Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Debatten om offentligt slöseri

Slöseriombudsmannen: MP-ledamot har passerat gränsen

Bråket mellan Slöseriombudsmannen och Miljöpartiet fortsätter. Tidigare i år utsågs den svenska klimatpolitiken till årets värsta slöseri efter en omröstning av Skattebetalarnas Slöseriombudsman. MP-språkröret Isabella Lövin ansåg att Slöseriombudsmannen, eller Johan Gustafsson som han egentligen heter, sysslar med fake news och alternativa fakta.

Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson för MP, skrev i måndagens Expressen att ”med dold agenda och rena lögner försöker lobbyorganisationen Skattebetalarna svartmåla den politik som den internationella miljörörelsen utnämnt till bäst i världen”.
”Riksrevisionen och konjunkturinstitutets granskningar används som slagträn i debatten om effektivitet men den åtgärd som de beskriver som mest effektiv – ett högre pris på utsläpp – det kampanjar samma borgerliga opinionsbildare emot”, skriver Tovatt i Expressen.

I en slutreplik kritiserar Johan Gustafsson MP-ledamotens svar:

”Lorentz Tovatt (MP) passerar i sin tur anständighetens gräns när han i stället för att bemöta kritiken inte gör någonting annat än häver ur sig anklagelser och insinuationer som han inte ens bemödar sig med att precisera och underbygga”, skriver han på Expressen Debatt.

Han fortsätter:

”Trots att regeringen satsar betydligt mer pengar får vi alltså klart mindre utsläppsminskningar än innan Miljöpartiet fick inflytande över hur pengarna ska användas”.

16 jan
Läs mer om Debatten om offentligt slöseri
Svenskarnas löner

Därför har svenskarna aldrig varit rikare

Svenskarna har sedan slutet av 1990-talet bara blivit rikare och rikare. Det visar nättidningen T:s stora genomgång av svenskarnas löner.

– Svenskarna har aldrig varit rikare än nu. Vi har fått en bättre privatekonomi och ett högre välstånd. Förändringen är kraftig och den har skett i högre takt än de flesta andra länder i Europa, säger Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning, till T:.

Särskilt under perioden 1995-2007 hade Sverige en god ekonomisk tillväxt. Men även sedan dess har Sverige klarat sig relativt väl. Inkomsterna har ökat stadigt och svenskarna har blivit rikare och rikare. De nominella löneökningarna har varit lägre sedan 1995 men i gengäld har inflationen varit mycket lägre, vilket har lett till rejält ökad köpkraft.

Orsaken, enligt de experter som T: har talat med, är ett antal reformer som genomfördes på 90-talet:

  1. En effektivisering av den offentliga sektorn. Den hade växt varje år fram till mitten på 1980-talet men nu konkurrensutsattes den och valfrihet infördes i vissa delar.
  2. Ett antal privatiseringar och avregleringar genomfördes också som banade väg för it-företagens tillväxt och stärkte svensk konkurrenskraft.
  3. Det gamla pensionssystemet som hotade att bli väldigt dyrt fasades ut och ersattes av ett nytt system som bättre följer den ekonomiska utvecklingen.
  4. 1990 genomfördes en stor skattereform som sänkte de högsta marginalskatterna från 70–80 procent till 50 procent.
  5. 1997 kom också Industriavtalet mellan fack och arbetsgivare som skulle få stor betydelse för att hålla nere löneökningarna genom att låta den konkurrensutsatta delen av ekonomin bestämma taket för andra sektorers löneökningar, genom det så kallade märket.

Enigt Andreas Bergh har reformer som jobbskatteavdrag och sänkt värnskatt mindre betydelse.

Johan Norberg säger att det som bidragit mest till den gynnsamma utvecklingen för svenskarnas plånbok är globalisering och frihandel.

– Frihandel, öppenhet och globalisering är det som har gjort Sverige rikt. De flesta andra länder har satsat på att skydda sina industrier vilket har varit hämmande, säger han till T:.

9 jan