Samhällsekonomi

Leah Millis / TT NYHETSBYRÅN
USA:s ekonomi

Fed sänker styrräntan – nu ökar pressen på Riksbanken

Som väntat valde amerikanska Fed att sänka styrräntan. Den sänks med 0,25 procentenheter och hamnar i intervallet 1,75–2,00 procent.

Direktionen var inte enig i sitt beslut, två ledamöter ville inte sänka medan en ville sänka med 50 punkter.

Även hushållens konsumtion ser bra ut skriver centralbanken men pekar på svag inflation och att företagens investeringar har försvagats.

Som huvudargument till sänkningen anges osäkerheten i ekonomin globalt, och den låga inflationen.

I sin prognos framåt skriver Federal Reserve att centralbanken väntar sig en ökad ekonomisk aktivitet, en stark arbetsmarknad och att inflationen ska stiga. Samtidigt skriver Fed att prognoserna är osäkra.

Precis som analytiker pekat på tar banken en försiktig hållning när det gäller prognosen för kommande åtgärder. ”För att bestämma tidpunkt och storlek på kommande åtgärder kommer direktionen att bedöma realiserade och förväntade ekonomiska utsikter”.

Ökar pressen på Riksbanken

Marknaden och de flesta analytiker har trott på en sänkning. Och Fed-chefen Jerome Powell har vid flera tillfällen skickat kraftfulla signaler om att en räntesänkning är på gång. I somras genomförde Fed en sänkning som en följd av de alltmer negativa ekonomiska signalerna i den amerikanska ekonomin.

Enligt flera bedömare blir det svårt för Riksbanken att höja räntan när USA väljer en helt annan väg. Riksbanken kommer med nästa räntebesked i december.

”Jag tror inte att det är någon som förväntar sig att Riksbankens räntehöjning kommer att realiseras”, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar till SvD.

18 sep
TOLGA AKMEN / AFP
Brexit - analyser

Analys: Så stor blir den ekonomiska chocken efter en hård brexit

Ekonomiprofessorn Jonathan Portes skriver i en analys i The Independant att brexit på kort sikt kommer att få stora effekter för bilindustrin, läkemedelsindustrin, kemikalieindustrin och livsmedelsindustrin. ”Men den verkliga skadan kommer längre fram”, lägger han till.

”Som vår rapport om effekterna av en hård brexit visar kommer införandet av tull- och andra handelshinder mellan Storbritannien och dess största handelspartners leda till en stor chock för den brittiska ekonomin”, skriver han.

Han menar att en lågkonjunktur i högsta grad är ett möjligt scenario på kort sikt, men skriver samtidigt att det är svårt att bedöma hur allvarlig den blir. Han skriver också att den stora frågan är vad som händer med företagens och konsumenternas förtroende för ekonomin. Han svarar med det klassiska svaret: Det är ingen som vet.

På lång sikt ser han ännu större faror. Visst kommer hela EU:s ekonomi att påverkas, men den riktigt stora smällen får Storbritannien ta.

”Vår tidigare forskning har analyserat de långsiktiga effekterna av handeln med EU. Vi fann att efter tio år skulle en WTO-brexit minska Storbritanniens inkomst per capita med mellan 3,5 procent och 8,7 procent. Den brittiska regeringens egen modell gav liknande resultat”, skriver han.

Han menar också att det blir svårt för Storbritannien att ta itu med några av de långsiktiga frågorna, till exempel bristen på investeringar i infrastruktur och bristerna i skolsystemet, vilken har bidragit till Storbritanniens sviktande produktivitet.

18 sep