Samhällsekonomi

Förre riksgäldsdirektören, partiledaren och skatteministern Bo Lundgren. Foto: Ana Cristina Hernández
Finanskrisen 2008

”Vi har sett toppen på den ekonomiska tillväxten”

Före detta M-partiledaren och riksgäldsdirektören Bo Lundgren gästade Stockholms universitet på måndagen. Tillsammans med riksbankschefen Stefan Ingves och Joanne Kellerman, från De Nederlandsche Bank, berättade de om hur de hanterade den svenska 90-talskrisen och finanskrisen 2008 – samt vilka lärdomar de har tagit med sig.
– Man ska inte ta risker man inte kan hantera. Som politiker ska man driva en sund politik och minska risken för olika bubblor, säger Bo Lundgren till fPlus efter seminariet.
Bo Lundgren minns när han var skatteminister och biträdande finansminister mellan åren 1991 och 1994. Om den tiden berättar han att det var ett ”fantastiskt fint gäng” som arbetade på finansdepartementet, med bland andra Stefan Ingves, men att det också var ”tre år av krishantering”.
– Vi trodde i februari 1993 att alla de större bankerna i Sverige, förutom Handelsbanken, skulle behöva tas över av staten. Både SEB och Föreningsbanken trodde vi att vi skulle behöva ta över. Men så blev det inte eftersom ekonomin gick bättre och de lyckades skaffa fram eget kapital.
I september 2008, för tio år sedan, gick den amerikanska investmentbanken Lehmnan Brothers i konkurs. Den nyligen inledda finanskrisen blev ännu djupare och den amerikanska börsen rasade.
Bo Lundgren säger att Sverige klarade sig relativt bra 2008, trots att landet, enligt honom, inte var väl förberedd på ytterligare en ekonomisk kris.
– Det blev en mindre problematisk kris för Sverige än den på 90-talet eftersom den inte var vår egen. Swedbank och SEB hade baltiska problem, inte svenska. Det var den internationella krisen som påverkade oss, inte minst näringslivet eftersom exportefterfrågan sjönk kraftigt.
– Till en början gick det dåligt för Sverige – på ett år sjönk produktionen ungefär lika mycket som på de tre åren under 90-talskrisen – men landet återhämtade sig också mycket snabbare.
Under finanskrisen 2008 arbetade Bo Lundgren som chef för Riksgäldskontoret och tog bland annat över ägandet av Carnegie Investment Bank. Bo Lundgren anser att politisk inblandning, även via skatter, är nödvändigt för att rusta sig inför ekonomiska kriser.
– Man ska driva en bra och stabil ekonomisk politik och ha regleringar som ställer krav på bankerna. Och man måste ha en bra tillsyn från myndigheternas sida.
– Det var fel att till exempel ta bort fastighetsskatten. Vi har en offentlig sektor i dagsläget och då ska vi ha den typ av skatter som är så lite snedvridande som möjligt.
– Bankskatt och högre resolutionsavgifter tycker jag däremot är fel.
Hur ser den ekonomiska framtiden ut för Sverige? Enligt flera ekonomer, och även tidigare finansministern Anders Borg, väntar en ny finanskris runt hörnet.
I Dagens Industri varnar Anders Borg för att nästa finanskris kan bli ännu värre än den 2008, och svårare att ta sig igenom. Han tror även att den kan inträffa ganska snart. Bo Lundgren är inte lika säker på det.
– Om man med ”kris” menar en bankkris så tror jag inte på det. Däremot har hushållen en hög skuldsättning och när räntorna stiger så finns det en stor risk att hushållen konsumerar mindre och då blir det mindre skatteintäkter. Makroekonomiskt kan vi få en kris. Det gäller för olika myndigheter att försöka förebygga detta.
Hur tror du att den svenska ekonomin kommer att se ut de närmaste fem åren?
– Det beror mycket på saker som vi inte kan påverka, som händer i vår omvärld, som Trump och Brexit men också det allmänna konjunkturläget.
– Jag är ganska övertygad om att vi har sett toppen på den ekonomiska tillväxten i Sverige, det kommer att bli en svagare tillväxt framöver, en avmattning.

Igår 05:29
Yvonne Åsell/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Striden om upphovsrätten

Skarp kritik mot EU:s ja till länkskatten

– Det innebär en nedtrappning av utvecklingstakten på internet. Det blir dyrare och mindre användarvänligt, samtidigt som övervakningen ökar.
Så kommenterar EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) att EU-parlamentet röstat ja till de nya upphovsrättsreglerna.
Han är kritisk till två delar i förslaget, som han anser är ”så dåliga i sina formuleringar att det var värt att rösta mot i slutänden”.
Det ena är den så kallade länkskatten, en avgift för att länka till upphovsrättsskyddat material som användaren eller företaget som har plattformen ska betala.
Det andra är att upphovsrättsskyddat material inte får delas. Enligt förslaget ska allt som ska publiceras förgranskas. Idag är det tvärtom att det som anses illegalt tas bort i efterhand.
– Varenda bloggare, facebookanvändare, eller opinionsbildare som delar nyheter kommer inte att kunna göra det utan det först går genom ett filter.
På sikt är det Europas ekonomi som drabbas hårdast, påpekar Fredrick Federley.
– USA är redan långt förbi oss och blir det nu svårare och krångligare att använda internet får de ett ännu större försprång.
Nästa steg är kompromissförhandlingar med EU:s medlemsländer, EU-kommissionen och ministerrådet. Problemet är att rådet tycker att det är ett mycket bra förslag, och att Sveriges regering har backat upp det, anser han.
– Om det går att påverka beslutet hänger bland annat på om vi får en ny regering som tar det på allvar eller om vi har kvar regeringen som har varit med och baxat igenom förslaget.
Vad har du för kommentar till att det har röstats igenom?
– Stora länder som Spanien, Frankrike och Tyskland har kvar gamla förläggarorganisationer som ligger på för att inget av deras material ska kunna delas. De ser inte helheten och allt som också förstörs med det de föreslår, säger Fredrick Federley.

12 sep
Svenskarnas löner

Jeppsson: Löneutvecklingen logisk följd av konkurrensen

Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport för 2018 visar att löneökningarna har legat under 2,5 procent under den pågående högkonjunkturen.
”Det är en logisk utveckling. Vi har under många år haft en låg produktivitetsutveckling och en låg tillväxt per capita i Sverige”, säger Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv.
Han menar att när lönebildningen tar sin utgångspunkt i den internationella konkurrenskraften och inte i inflationsmål så blir det logiskt att löneökningarna dämpas.

12 sep
TT
Svenskarnas löner

KI: Dämpade löneökningar inget isolerat svenskt fenomen

Variabler som resursutnyttjande, inflationsförväntningar och produktivitetstillväxt räcker inte för att förklara de senaste årens svaga löneutveckling, skriver Konjunkturinstitutet, KI, i sin Lönebildningsrapport på onsdagen.
De dämpade löneökningarna är inget isolerat svenskt fenomen utan lönerna har utvecklats oväntat svagt även i andra länder.
Förändrad ålderssammansättning och fler utrikes födda har haft viss betydelse för den oväntat svaga löneutvecklingen under senare år. Andra faktorer kan vara förväntningar om dämpade löneökningar i viktiga konkurrentländer, skriver KI i sin rapport.
Den senaste stora avtalsrörelsen 2017 resulterade i treåriga avtal och nästa stora avtalsrörelse inleds hösten 2019.
"Konjunkturinstitutet har inte någon uppfattning om hur löner, vinster och sysselsättning bör utvecklas - vare sig på kort eller lång sikt. Det är upp till arbetsmarknadens parter att göra avvägningar utifrån deras preferenser och bedömning av ekonomin", skriver KI.

12 sep
Läs mer om Svenskarnas löner