Samhällsekonomi

Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den turbulenta bomarknaden

Slut på bolånefesten – då väntas räntorna fördubblas

Räntefesten på bostadsmarknaden lider mot sitt slut. De kommande åren beräknas boräntorna bli dubbelt så höga, meddelar riksbankschefen Stefan Ingves vid en utfrågning i finansutskottet på torsdagen.
– Flertalet hushåll har valt att låna till rörlig ränta och om vi får rätt kommer räntorna att stiga under överskådlig tid. Räntorna på bolån kommer då att fördubblas, säger Ingves enligt Dina Pengar.
Trenden sker i takt med att Riksbanken planerar sin första höjning av reporäntan sedan 2011 i antingen december eller februari. Vid 2021 kommer reporäntan att ligga på 1 procent, upp från dagens −0,5 procent.
Om bankerna behåller sina marginaler och avståndet till reporäntan innebär det att bolåneräntorna då hamnar på omkring 3 procent, vilket blir just en fördubbling från dagens snitträntor på 1,5-1,6 procent.
När det sker går det inte att utesluta att enskilda hushåll kan komma i kläm.
– Har man räknat fel kommer säkert en och annan att ta konsekvenserna av det, säger Ingves, enligt Direkt.

8 nov
Tomas Oneborg / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den turbulenta bomarknaden

SEB: Bopriserna fortsätter nedåt

SEB:s boprisindikator visar att trenden med minskade bostadspriser fortsätter. Nedgången är 9 enheter i novembermätningen. Tron på stigande priser har vänt ner i alla regioner och störst är nedgången i Stockholm som nu hamnar på minus 4.
– Hushållens förväntningar på bostadspriserna sjunker nu för andra månaden i rad Boprisindikatorn är tillbaks på samma nivå som i juli. Nedgången sammanfaller med allt tydligare besked från Riksbanken att räntan snart ska höjas. Dessutom har vi sett ett ökat utbud av nyproducerade bostäder, varav några varit svåra att sälja. Sammantaget ser vi en ökad osäkerhet på bostadsmarknaden vilket återspeglas i sjunkande prisförväntningar, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson i ett pressmeddelande.

12 nov
Läs mer om Den turbulenta bomarknaden
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Så mycket mer kommer ditt bolån kosta – rusta dig för räntehöjningen

Med anledning av Stefan Ingves uttalande om att bolåneräntan kommer fördubblas inom några år är det hög tid att börja rusta sig inför den kommande räntehöjningen. Dagens Industri har beräknat hur man ska spara för att klara räntesmällen.
Skulle dagens rekordlåga räntor fördubblas är det att förvänta en rejäl höjning av månadskostnaden på sin belånade lägenhet. I Dagens Industris kalkyl av förväntad månadskostnad har de tagit med dagens ränteläge på 1,5 procent och två möjliga höjningar: till 3 procent eller 5 procent.
Det kanske känns avlägset med en ränta på 5 procent, men innan finanskrisen var det vad bolåneräntan låg på.
Med ett bolån på 3 miljoner kronor kan räntekostnaden bli uppemot 12 500 kronor innan ränteavdrag med en ränta på 5 procent. Har du ett bolån på 5 miljoner kronor kan bolånet komma att kosta dig nästan 21 000 kronor i månaden.
Har du inte redan börjat sätta av till en buffert inför ett förhöjt ränteläge är det dags att börja nu. Med tanke på dagens låga räntor kan det vara idé att sätta av mellanskillnaden mellan dagens ränta och en ”normal” ränta på mellan 3–5 procent. Känns detta tufft råder Dagens Industri att du trappar upp summan successivt och anpassar dina övriga utgifter till det nya läget.

9 nov
Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Därför gör dagens inflationssiffror Ingves glad

Inflationen föll visserligen en aning men ligger ändå kvar på en nivå som lär göra att Riksbanken trycker på ränteknappen i december eller februari, rapporterar TT.
Inflationstakten, enligt måttet KPIF, låg i oktober på 2,4 procent, jämfört med 2,5 procent i september, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
I KPIF, som är det mått som används för Riksbankens inflationsmål, är effekterna av ändrade bolåneräntor borträknade.
Riksbankens inflationsmål ligger på två procent och bankens ledamöter har varit tydliga under hösten att styrräntan kommer att höjas i vinter med 0,25 procentenheter om inte inflationen av någon anledning skulle dyka oväntat mycket.
Dagens siffra ger därför fortsatt stöd för en snar räntehöjning även om prisökningarna var något lägre än vad ekonomerna hade räknat med. Kronan försvagades med runt fem öre mot både euron och dollarn.

14 nov
Läs mer om Riksbankens räntepolitik
Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Högkonjunkturen går mot sitt slut

Svensk ekonomi befinner sig i en högkonjunktur sedan 2016 men nu är toppen passerad och tillväxten börjar mattas av.
Det är ingen dramatisk tillbakagång, utan Sverige har fortsatt högkonjunktur även under nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport.
En osäker internationell utveckling liksom en rad inhemska faktorer påverkar vår ekonomi. Även om räntorna förblir låga ur ett historiskt perspektiv ger även mindre räntehöjningar effekt på hushållens konsumtion och försiktighetssparande.
Den minskade efterfrågan på nyproduktion ger en rejäl inbromsning i bostadsinvesteringar. Sammantaget förväntas detta ge en tillväxt om 2,4 procent i år, 1,8 procent 2019 och 1,7 procent 2020, konstaterar Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi.
– Det finns ovanligt många osäkerhetsfaktorer, inte minst i omvärlden just nu. Men det finns också positiva faktorer som till exempel en mycket långsam ränteuppgång och en stark amerikansk ekonomi, så huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning, säger hon till Svenskt Näringslivs redaktion.

12 nov
Den svenska konjunkturen

SEB levererar pessimistisk prognos

Banken SEB:s ekonomer skriver ner Sveriges tillväxtutsikter ordentligt. Försiktiga hushåll och ett minskat bostadsbyggande bromsar.
BNP-tillväxten bedöms landa på 2,2 procent både i år och nästa år. I den förra prognosen spådde bankens ekonomer en tillväxt på 2,9 respektive 2,4 procent. Därmed har SEB också blivit mindre optimistisk om arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden fortsätter dock att vara stark men arbetslösheten faller mindre än tidigare bedömning, från 6,7 procent i fjol till 6,3 procent både i år och nästa år.
Riksbanken spås höja styrräntan i december med 0,25 procentenheter och sedan väntar två höjningar per år för att nå 0,75 procent i slutet av 2020.

13 nov
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Ekonomikrönikan, Fredrik Carlgren

Länge sedan Sverige var en blandekonomi på riktigt

När jag gick i skolan för sisådär 25 år sedan fick jag lära mig att Sverige var en blandekonomi – ett slags mellanting av plan- och marknadsekonomi. Det här var under 1990-talet och egentligen hade nog min samhällskunskapsbok passerat bäst-före-datumet. Beskrivningen som gavs stämde bättre in med hur det hade sett ut under föregående decennier.
På den tiden var staten inne och styrde i ekonomin på ett betydligt mer aktivt sätt än idag. Det fanns en stark tilltro till keynesiansk stabiliseringspolitik och, får man nog konstatera, en övertro på politikers förmåga att styra över konjunkturen.
Vi hade också mängder av regleringar. Kredit- och valutaregleringar till exempel. Det sistnämnda innebar att det inte gick att föra ut kontanter hur som helst ur landet. Som en del säkert kommer ihåg var valutasmuggling i ett knäckebrödspaket ett centralt tema i 80-talsklassikern Sällskapsresan. Vid den tiden funkade en sådan intrig, men dagens yngre generation har säkert svårt att se det brottsliga i att ta med sig sina egna pengar på flygresan. Dessutom hade vi en massa produktmarknader som inte var fria: telemarknaden, TV, posten, energimarknaden och så vidare.
Att Sverige hade långt till det marknadsekonomiska idealet kan också uttryckas i siffror. Den kanadensiska tankesmedjan, Fraser Institute, mäter varje år graden av ekonomisk frihet bland världens länder. Bedömningen sammanfattas, från låg till hög, på en tiogradig skala. 1975 fick Sverige värdet 5,3 medan USA fick 7,9.
Som bekant var dock den låga graden av marknadsekonomi inte hållbar i längden. Perioden 1970-1995 var fylld med svårigheter som i stor utsträckning hade sin rot i den förda politiken. Resultatet blev att BNP-tillväxten gick ned och att vi blev omkörda av en rad länder. Mellan 1970 och 1994 backade vi från att ha varit OECD:s fjärde rikaste land till en trettonde plats.
1990-talskrisen som blev kulmen på alla dessa problem innebar tre år av krympande BNP och över en halv miljon förlorade jobb. Å andra sidan gjorde krisen att det reformarbete som hade inletts redan i slutet av 1980-talet fortsatte och ganska snabbt började svensk ekonomi att ändra skepnad. Mycket av det gamla regleringstänket försvann. Riksbanken fick ett inflationsmål och blev mer självständig. Skattesystemet förändrades så att drivkrafterna till arbete stärktes. Lönebildningen började fungera bättre. Förvånansvärt fort förvandlades Sverige till ett land som återigen börjande inse vikten av såväl inhemsk som internationell konkurrens. Vi rörde oss snabbt uppåt på Frasers frihetsskala. Man kan säga att vi delvis återgick till de rättesnören som hade gjort Sverige så framgångsrikt under de föregående hundra åren, 1870–1970.
Jag påstår inte att vi idag är lika marknadsliberala som USA, men väl att vi ligger väsentligt närmare dem. 2016 fick vi 7,4 på frihetsindexet vilket bara är 0,6 enheter under USA. Denna omvandling av svensk ekonomi, som många gånger genomfördes i samförstånd över blockgränsen, är viktig att påminna oss själva om för att undvika att se alltför nostalgiskt på vår nära dåtid och undvika att göra om samma misstag igen. Blandekonomin som den såg ut under 1970- och 80-talen fungerade inte och bör därför inte heller upphöjas till ideal.
Denna lärdom gäller för övrigt inte bara Sverige. Häromdagen läste jag en rapport från den amerikanska presidentens ekonomiska råd, CEA, som var inne på samma spår. Rapporten var egentligen en uppgörelse med socialismen, eller i alla fall en redogörelse för dess kostnader. Som rapportförfattarna noterade framhålls ibland Sverige och våra nordiska grannar fortfarande som föredömen av amerikanska vänsterdebattörer. Frågan är bara vilket Sverige dessa debattörer har i åtanke. Är det dåtidens hårt reglerade blandekonomi eller nutidens relativt väl fungerande marknadsekonomi? Enligt rapportförfattarna tycks det ofta röra sig om den gamla modellen. Om så verkligen är fallet finns det anledning för fler amerikaner att uppdatera sin Sverigebild. Det var nämligen väldigt längesen vi drog slutsatsen att den typen av blandekonomi blev alltför kostsam. Sisådär 25 år sedan.

För övrigt…
CEA uppskattar att om USA skulle införa en politik likt den som bedrevs i Norden under 70-talet skulle BNP minska med åtminstone 19 procent långsiktigt. Räknar man om det enligt dagens växelkurs motsvarar det cirka 34 000 miljarder kronor. Det skulle krävas ganska många knäckebrödspaket för att föra ut så mycket rikedom ur landet…

8 nov
Ekonomikrönikan, Fredrik Carlgren

Krönikören som tänder på makro

Fredrik Carlgren, en erfaren siffernörd, är ny krönikör i fPlus.
Kan du kort berätta om dig?
– Jag är sedan 2013 chef för Ekonomifakta och nördigt intresserad av det mesta som rör svensk ekonomi. Gillar också fotboll.
Vad kommer du att skriva om?
– Jag kommer att skriva makroekonomi, skatter och sådana väsentligheter. Det kan handla om hur det går för svensk ekonomi, varför det går som det går och säkert också lite internationella utblickar.

8 nov
Läs mer om Ekonomikrönikan, Fredrik Carlgren
CHRISTINE OLSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Privatekonomi

Betala kvarskatt – eller riskera att få en prick i registret

Måndagen den 12 november är sista dagen som pengarna för kvarskatt ska finnas på Skatteverkets konto.
Trots flera påminnelser från myndigheten, missar många att betala i tid. Det leder till att tusentals personer varje år får sin kvarskatt överlämnad till Kronofogden i onödan.
När olyckan redan är skedd blir de svårt att reparera efteråt, skriver Kronofogden i ett pressmeddelande.
”När skulden lämnas över till Kronofogden kan det medföra en betalningsanmärkning i kreditupplysningsföretagens register. Det kan bland annat leda till att du får svårt att låna pengar, hyra en lägenhet eller teckna ett telefonabonnemang. Dessutom tillkommer en avgift på 600 kronor.”
De flesta företagare som har skatt att betala får sitt slutskattebesked i september och ska betala skatten senast den 12 december 2018.

7 nov
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Privatekonomi

Så botar du din sparångest

En av fem svenskar har dåligt samvete över bristen på sparande eller att de sparar för lite, visar en studie av ICA Banken i samarbete med Novus.
Samtidigt visar undersökningen att en av tre svenskar saknar fast sparande eller sparar inte alls medan fler än hälften av de som sparar saknar ett tydligt mål med sitt sparande.
En förklaring är att man hamnar i konsumtionsfällor, som att köpa en kaffe på väg till eller ifrån jobbet eller sporadiska shoppa efter kläder. För att få rätsida på sparandet gäller det att skapa en klar strategi, menar Lemoine, beteendestrateg på Beteendelabbet.
”Om man sätter upp flera tidsbestämda sparbeteenden och har en tydlig målbild som visualiserar framtida jaget i en dröm så kan sparandet kännas mer motiverande”, säger hon i en skriftlig kommentar.
Enligt Magnus Hjelmér, sparekonom på Ica Banken är det inte ovanligt att konsumtionen går före sparandet. Detta eftersom exempelvis en middag på restaurangen är mer överskådlig än pensionen som ligger 30 år fram i tiden och känns mer abstrakt.
– Middagen ser jag framför mig men mitt liv om så många år ser jag inte framför mig. Genom att sätta rimliga delmål hjälper vi hjärnan att hålla sig på rätt spår, säger Magnus Hjelmér till DN.

7 nov
Läs mer om Privatekonomi