Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kritiken mot upphandlingarna

Så slarvas 100 miljarder skattepengar bort varje år

Den offentliga sektorns upphandlingar har länge kritiserats för att vara ineffektiva. Men nu visar färska siffror att slöseriet är mycket större än man trott.

Den offentliga upphandlingen uppgår till omkring 700 miljarder kronor. Men det handlar om gissningar, för ingen vet riktigt säkert. Statistik saknas, vilket Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten, medgav i en debattartikel i Dagens Industri häromdagen.

”Systemet lider av allvarliga brister. Faktum är att vi inte ens vet hur mycket pengar som läcker eftersom statistiken oacceptabelt nog fortfarande saknas”, skrev hon och välkomnade regeringens förslag om att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att ansvara för en statistikdatabas med uppgifter om annonserade upphandlingar.

Näringslivet, akademin och experter har länge påtalat att något inte står rätt till med den offentliga upphandlingen, och det handlar inte bara om statistiken. Den senaste tiden har tonläget höjts kraftigt.

Det är bra att Inger Ek uttrycker det hon gör gällande kring behovet av bättre statistik, men det är för sent, menar Fredrik Tamm, expert inom offentlig affärsverksamhet och grundare av rådgivningsföretaget Doublecheck.

– Jag skulle välkomna om Upphandlingsmyndigheten, som är en viktig aktör, skulle ta fler egna initiativ istället för att vänta på uppdrag från regeringen, säger han. Det finns en stor potential med deras existens som idag tyvärr inte utnyttjas fullt ut.

Under flera år har Fredrik Tamm samlat in och analyserat uppgifter om myndigheternas, kommunernas och landstingens inköp av varor och tjänster, och slutsatsen är att volymen av den offentliga upphandlingen överstiger 900 miljarder kronor, det vill säga betydligt mer än vad som brukar anges. Minst tio procent av det värdet används inte till bästa nytta, på grund av bristande konkurrens, för lite affärsmässig dialog och otillräckliga resurser för uppföljning för att nämna några viktiga områden, hävdar han.

– Vi har begärt ut leverantörsreskontran, det vill säga utbetalda pengar och vad som faktiskt har fakturerats. Det offentliga köper för mycket mer än vad de annonserar för, utan att det hamnar på rätt ställe i bokföringen, säger han och tillägger att alla dessa köp kanske inte omfattas av LOU, men att de likväl utgör köp där det är viktigt att säkerställa nytta och värde för pengarna.

Skulle alla offentliga bolags faktiska inköp räknas in, oavsett om de upphandlas eller inte, så hamnar det totala värdet omkring 1 300 miljarder kronor, enligt hans beräkningar. Och långtifrån alla dessa inköp görs på det effektivaste sättet. Tvärtom. Upphandlas rätt saker? Till vem? Hur ser uppdraget ut? Hur stor är nyttan? Är priset rimligt? Det finns många goda exempel på offentliga aktörer som ställer dessa frågor, men det sker för sällan, menar han.

– Det är så viktigt att ställa dessa frågor i början av upphandlingen. Det är visserligen bra att anställa avtalscontrollers för att följa upp resultat och avtal, men tänk på potentialen som finns i att ställa sig de grundläggande frågor jag nämner före beslutet. Och tänk vilken nytta en effekthöjning eller besparing på 10 procent av de totala inköpsbeloppen skulle göra, lägger han till.

Svenskt Näringsliv som idag släpper en rapport på samma tema kommer fram till liknande slutsatser. Usla inköp, dålig kontroll och uppföljning samt bristfällig konkurrens i samband med upphandlingar innebär att den offentliga sektorn saknar 70 till 100 miljarder kronor. 5 till 15 procent av det som handlas slarvas alltså bort. Och om slöseriet fortsätter så kommer ytterligare 62 miljarder kronor att saknas i den kommunala kassan år 2022, då välfärdssektorn brottas med stora ekonomiska utmaningar på grund av den demografiska utvecklingen, där allt färre ska försörja allt fler i framtiden. SKL larmar om skattehöjningar, som egentligen skulle kunna täckas av bättre offentliga inköp.

– Ja, det är en dyster bild. Anledningen är att myndigheterna framför allt fokuserar på att tillhandahålla skola, vård och omsorg, snarare än upphandling, säger Ellen Hausel Heldahl, expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv.

Hon menar att ekonomistyrningen brister och att myndigheter måste börja jobba mer strategiskt, och fokusera på behoven istället för önskemålen. Dessutom efterfrågar hon att högre chefer och politiker tar större ansvar för upphandlingen och inför spendanalyser och en mer kategorisk styrning för att göra myndigheterna mer inköpsmogna. Men det kan ta tid, fem till sju år, enligt rapporten.

Under tiden fortsätter problemen.

En rad fall där offentlig sektor har köpt fel eller dyrt har skapat debatt och spätt på kritik om ett enormt slöseri inom den offentliga sektorn. Fredrik Tamm exemplifierar med när Onemed och Stockholms Läns Landsting gjorde affärer ihop.

– Ingen har väl missat rapporteringen gällande stödstrumporna. Ett sådant exempel är naturligtvis både tråkigt och onödigt och visar tyvärr på hur det kan gå till. Samtidigt kan jag tycka att det är synd att media inte har något egentligt intresse av att lyfta fram alla de affärer som faktiskt fungerar. Eller att Upphandlingsmyndigheten gör det för den delen. Det skulle kunna bidra till den potential till effektivisering och besparing som jag bedömer finns.

Fredrik Tamm hävdar som sagt att minst tio procent av det totala värdet av upphandlingarna slarvas bort. Så för något år sedan drog han igång 80-miljardersklubben (tio procent av 800 miljarder, som han då uppskattade att det offentliga upphandlade för) för att belysa hur många miljarder skattepengar som inte används på ett optimalt sätt. 80-miljardersklubben har blivit ett begrepp när man pratar offentliga affärer och den outnyttjade potentialen, berättar han. Ändå är han försiktig med att använda ordet slöseri.

– Man behöver ha respekt för den komplexitet som det system som omgärdar offentliga köp har. Det är inte enkelt att bedriva effektiv inköpsverksamhet samtidigt som myndigheten eller kommunen har ett annat kärnuppdrag. Men med de pengar som är inblandade måste vi ta frågan på större allvar. Inte minst mot bakgrund av de utmaningar samhället står inför gällande såväl hållbarhet som en åldrande befolkning.

Han menar att nyttan för skattebetalarna skulle kunna öka med betydligt mer än tio procent om budgeten och kreativ kontering inte längre användes som de viktigaste styrmedlen.

– Vill man maximera nyttan behövs tjänstemannaansvar och ett ledarskap som vill maximera nyttan, säger han.

Även om Ellen Hausel Heldahl håller med Inger Ek om att statistik är avgörande för den fortsatta utvecklingen på upphandlingsområdet kräver hon mer av generaldirektören.

– Vad ska vi med statistik till om vi inte har en organisationsstruktur som kan ta hand om resultatet, säger hon.  

Även Anna Hofling Johansson, på Advokatfirman Vinge, ser flera problem med hur offentlig upphandling fungerar idag. Och hon menar att Konkurrensverkets ställningstagande strax före jul förra året om att statliga myndigheter tillåts utföra tjänster åt varandra utan vare sig annonsering eller upphandling, förvärrar situationen. Privata företag stängs ute från möjligheten att konkurrera om uppdrag värda hundratals miljoner, konstaterar hon.

– Jag tycker att det är olyckligt. Det juridiska läget ger inte stöd för det, utan pekar snarare i motsatt riktning. Att Konkurrensverket ger klartecken på det här sättet är mycket olyckligt, säger hon och varnar för att fler och fler kommer att beröras.

– Det här kan komma att växa, det finns ingen begränsning i volym, säger hon.

Utifrån Konkurrensverkets ställningstagande blir det mer riskfritt för myndigheter att upphandla utan konkurrens. Och det i ett läge när det redan är för få företag som lämnar anbud, och transparensen måste öka, menar hon. I knappt hälften av de annonserade upphandlingarna inkom bara ett eller två anbud för året.

– Redan nu ser vi effekterna i form av fler exempel på att myndigheter handlar med varandra utan att annonsera över huvud taget, säger hon.  

Toppnyheter

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Vindkraftslobbyn går utländska ärenden”

Vindkraften är inte bara en oberäknelig energikälla, utbyggnaden får även konsekvenser för besöks- och fiskenäring. Att begränsa lokala politikers veto är att gå ärenden åt utländska investerare, skriver William Elofsson (M) i en replik på SvD debatt.

Frågan handlar inte om ja eller nej till vindkraft, utan ja till havsbaserad vindkraft där parkerna inte kan störa turistnäringen och närmiljön kring boenden, och nej till kustnära vindkraft.

Sverige kan fortfarande göra samma bidrag till miljömålen, utan att gå ärenden åt de utländska investerarna som vill  tjäna pengar på vindkraftsparker i Sverige, menar debattören.

”Ska kusten för många år framåt förändras – sannolikt i generationer – med allt vad det innebär i inskränkningar av Gävlebornas kustnära boende och livsmiljö utan att de lokala politikerna har möjlighet att stoppa etableringen?”, skriver William Elofsson.

3 jun
Läs mer om Den svenska vindkraftsutbyggnaden
Fredrik Elgh/Illustrationsbild Umeå universitet/TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Virolog om resorna: Risk för smitta med bussar och tåg

Beslutet att lätta på reserestriktionerna inom Sverige i sommar är i grunden positivt, men innebär också risker i och med att människor börjar resa mer kollektivt igen. Det säger Fredrik Elgh, professor i virologi, till TT.

– Det finns nog en kraftig smittspridningsrisk i det kollektiva resandet.

Elgh anser också att smittan i enskilda regioner som Västra Götaland är oroande och menar att den kan komma att förvärras i takt med att sommarturisterna blir fler.

2 tim
Spånga transkulturella läkarmottagning gör ett antikroppstest för covid-19 i Tensta centrum. Arkivfoto. Ali Lorestani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tegnell: Antikroppar mot viruset innebär immunitet

Statsepidemiolog Anders Tegnell slår i en intervju med TT fast att antikroppar mot coronaviruset innebär immunitet.

Däremot är det fortfarande oklart huruvida personer med antikroppar bör umgås med äldre och andra personer i riskgrupp. Det normala är att en immunitet betyder att man inte kan smitta andra – men enligt Tegnell är det inte hundraprocentigt.

– En immunitet är inte alltid plus eller minus. Man kan tänka sig att man får ett bättre eller sämre skydd. Eller att det finns risk för att man tar med sig smitta. Vi vet heller inte hur länge den här immuniteten varar.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Polisen började skingra demonstranter nära Vita huset på måndagen. Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
Polisvåldet i USA

ACLU stämmer Trump efter ingripande vid Vita huset

Den amerikanska människorättsorganisationen American Civil Liberties Union (ACLU) stämmer president Donald Trump och justitieminister William Barr, rapporterar Washington Post.

Det var i måndags som polisen skingrade demonstranter utanför Vita huset med tårgas, distraktionsgranater och gummiklädda kulor.

På torsdagen lämnades en stämning in där ACLU, tillsammans med Black Lives Matter, kallar polisens ingripande, som Trumpadministrationen godkände, för ”oprovocerat” och kriminellt”.

1 tim
Mikael Damberg. SVT
undefined

Mikael Damberg: Bra att demonstrationerna stoppas

Trots pandemin och risken för smitta har polisen gett tillstånd till två demonstrationer till stöd för Black lives matter.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) menar att det är polisens beslut, men att det är bra att polisen också upplöser demonstrationerna om för många deltar, säger han i SVT:s Aktuellt.

– Det är ytterst olämpligt att så många människor samlas på en och samma plats.

Under onsdagskvällen kom tusentals personer till centrala Stockholm och under torsdagskvällen tågade hundratals demonstranter i Malmö.

– Det är viktigt att de som vill manifestera ska kunna göra det, men man kan göra det digitalt, säger Damberg i Aktuellt.

Igår 19:18
Läs mer om Polisvåldet i USA
Illustrationsbild. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Uppåt i Stockholm – Essity ner 3 procent efter sänkning

Stockholmsbörsen öppnar uppåt på veckans sista handelsdag. En halvtimme in i handeln visar indexen gröna siffror.
• OMXSPI: +1,0 procent
• OMXS30: +1,0 procent
Överlag syns breda uppgångar på Europabörserna. CNBC kopplar det glada humöret till gårdagens nyhet att Europeiska centralbanken utökar sina obligationsköp för att stimulera den coronakrisande ekonomin.

Gruvbolaget Boliden meddelade på fredagsmorgonen att branden i Kevitsa-gruvan i maj kommer att påverka rörelseresultatet med 200 miljoner kronor i det andra och tredje kvartalet. Aktien rör sig kring nollan.

På torsdagskvällen kom beskedet att Clas Ohlsons vd Lotta Lyrå lämnar sin post den 4 december. Aktien sjönk i öppningen men återhämtade sig till plus.

JP Morgan har sänkt Essity från övervikt till undervikt. Hygienbolaget är en av storbolagsindexets största förlorare inledningsvis och backar över 3 procent.

Senare i dag riktas blickarna mot USA när jobbrapporten för maj släpps vid 14.30.

1 tim
Arkivbild.  OLIVIER DOULIERY / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Asienbörserna handlas nedåt inför jobbsiffran från USA

Asienbörserna handlades till största delen under nollstrecket på fredagsmorgonen, inför eftermiddagens jobbdata från USA, skriver CNBC. Vid 05-tiden svensk tid var det bara Sydkoreas Kospi-index som handlades uppåt:
• Nikkei: −0,4%
• Shanghai: −0,2%
• Shenzhen: −0,1%
• Hang Seng: +/- 0,0%
• Kospi: +0,6%
I går meddelade USA:s arbetsmarknadsdepartement att nästan 1,9 miljoner amerikaner registrerade sig som nya arbetslösa förra veckan. Det var fler än de nära 1,8 miljoner som marknaden hade räknat med.

I eftermiddag väntas arbetslöshetssiffran för hela maj. Enligt Reuters estimat väntas antalet jobb utanför jordbrukssektorn ha minskat med 8 miljoner, efter rekorddippen på 20,5 miljoner i april. Arbetslösheten beräknas ha stigit till 19,8 procent, upp från 14,7 månaden före.

4 tim
Richard Drew / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Techjättar sänken i USA – flygbolag mot strömmen

Efter fyra raka uppgångsdagar handlades börserna på Wall Street till minus på torsdagen. Dow Jones stängde dock strax över nollan. De ledande indexen stängde som följer:
• Dow Jones: +0,1 procent
• Nasdaq: −0,7 procent
• S&P 500: –0,3 procent
Det var framför allt techbolagen som drog ner börserna där Facebook och Netflix föll närmare 2 procent. Tidigare under kvällen noterade Nasdaq 100 nya rekordnivåer men indexet har vänt tvärt ner och föll nästan 1 procent.

Enligt Reuters planerar General Motors att börja tillverka en eldriven skåpbil för företagssektorn. GM:s aktie stängde svagt upp samtidigt som elbilstillverkaren Tesla föll 2 procent.

De amerikanska flygbolagen United, Delta och American Airlines lyfter ordentligt och går mot strömmen. Bäst går det för American Airlines som rusade över 40 procent efter att flygbolaget tillkännagivit att man planerar att öka antal flygningar under de kommande månaderna, skriver CNBC.

E-handelsbolaget Ebay höjer sin guidning för andra kvartalet 2020 efter att verksamheten utvecklats bättre än väntat och nått stark volymtillväxt hittills i delåret, enligt en presskommuniké, skriver Direkt. Aktien klättrade över 6 procent.

Lastbilstillverkaren Navistar, som Traton har lagt bud på, visade mindre förlust än väntat i sitt andra kvartal. Aktien rusade över 12 procent.

Flygplanstillverkaren Boeing var en av de stora vinnarna under onsdagen och fortsatte upp i dag. Gårdagens uppgång på närmare 13 procent följdes upp med ytterligare plus 6,4 procent.

Igår 13:36
Läs mer om Dagens börs

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer