Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kritiken mot upphandlingarna

Så slarvas 100 miljarder skattepengar bort varje år

Den offentliga sektorns upphandlingar har länge kritiserats för att vara ineffektiva. Men nu visar färska siffror att slöseriet är mycket större än man trott.

Den offentliga upphandlingen uppgår till omkring 700 miljarder kronor. Men det handlar om gissningar, för ingen vet riktigt säkert. Statistik saknas, vilket Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten, medgav i en debattartikel i Dagens Industri häromdagen.

”Systemet lider av allvarliga brister. Faktum är att vi inte ens vet hur mycket pengar som läcker eftersom statistiken oacceptabelt nog fortfarande saknas”, skrev hon och välkomnade regeringens förslag om att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att ansvara för en statistikdatabas med uppgifter om annonserade upphandlingar.

Näringslivet, akademin och experter har länge påtalat att något inte står rätt till med den offentliga upphandlingen, och det handlar inte bara om statistiken. Den senaste tiden har tonläget höjts kraftigt.

Det är bra att Inger Ek uttrycker det hon gör gällande kring behovet av bättre statistik, men det är för sent, menar Fredrik Tamm, expert inom offentlig affärsverksamhet och grundare av rådgivningsföretaget Doublecheck.

– Jag skulle välkomna om Upphandlingsmyndigheten, som är en viktig aktör, skulle ta fler egna initiativ istället för att vänta på uppdrag från regeringen, säger han. Det finns en stor potential med deras existens som idag tyvärr inte utnyttjas fullt ut.

Under flera år har Fredrik Tamm samlat in och analyserat uppgifter om myndigheternas, kommunernas och landstingens inköp av varor och tjänster, och slutsatsen är att volymen av den offentliga upphandlingen överstiger 900 miljarder kronor, det vill säga betydligt mer än vad som brukar anges. Minst tio procent av det värdet används inte till bästa nytta, på grund av bristande konkurrens, för lite affärsmässig dialog och otillräckliga resurser för uppföljning för att nämna några viktiga områden, hävdar han.

– Vi har begärt ut leverantörsreskontran, det vill säga utbetalda pengar och vad som faktiskt har fakturerats. Det offentliga köper för mycket mer än vad de annonserar för, utan att det hamnar på rätt ställe i bokföringen, säger han och tillägger att alla dessa köp kanske inte omfattas av LOU, men att de likväl utgör köp där det är viktigt att säkerställa nytta och värde för pengarna.

Skulle alla offentliga bolags faktiska inköp räknas in, oavsett om de upphandlas eller inte, så hamnar det totala värdet omkring 1 300 miljarder kronor, enligt hans beräkningar. Och långtifrån alla dessa inköp görs på det effektivaste sättet. Tvärtom. Upphandlas rätt saker? Till vem? Hur ser uppdraget ut? Hur stor är nyttan? Är priset rimligt? Det finns många goda exempel på offentliga aktörer som ställer dessa frågor, men det sker för sällan, menar han.

– Det är så viktigt att ställa dessa frågor i början av upphandlingen. Det är visserligen bra att anställa avtalscontrollers för att följa upp resultat och avtal, men tänk på potentialen som finns i att ställa sig de grundläggande frågor jag nämner före beslutet. Och tänk vilken nytta en effekthöjning eller besparing på 10 procent av de totala inköpsbeloppen skulle göra, lägger han till.

Svenskt Näringsliv som idag släpper en rapport på samma tema kommer fram till liknande slutsatser. Usla inköp, dålig kontroll och uppföljning samt bristfällig konkurrens i samband med upphandlingar innebär att den offentliga sektorn saknar 70 till 100 miljarder kronor. 5 till 15 procent av det som handlas slarvas alltså bort. Och om slöseriet fortsätter så kommer ytterligare 62 miljarder kronor att saknas i den kommunala kassan år 2022, då välfärdssektorn brottas med stora ekonomiska utmaningar på grund av den demografiska utvecklingen, där allt färre ska försörja allt fler i framtiden. SKL larmar om skattehöjningar, som egentligen skulle kunna täckas av bättre offentliga inköp.

– Ja, det är en dyster bild. Anledningen är att myndigheterna framför allt fokuserar på att tillhandahålla skola, vård och omsorg, snarare än upphandling, säger Ellen Hausel Heldahl, expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv.

Hon menar att ekonomistyrningen brister och att myndigheter måste börja jobba mer strategiskt, och fokusera på behoven istället för önskemålen. Dessutom efterfrågar hon att högre chefer och politiker tar större ansvar för upphandlingen och inför spendanalyser och en mer kategorisk styrning för att göra myndigheterna mer inköpsmogna. Men det kan ta tid, fem till sju år, enligt rapporten.

Under tiden fortsätter problemen.

En rad fall där offentlig sektor har köpt fel eller dyrt har skapat debatt och spätt på kritik om ett enormt slöseri inom den offentliga sektorn. Fredrik Tamm exemplifierar med när Onemed och Stockholms Läns Landsting gjorde affärer ihop.

– Ingen har väl missat rapporteringen gällande stödstrumporna. Ett sådant exempel är naturligtvis både tråkigt och onödigt och visar tyvärr på hur det kan gå till. Samtidigt kan jag tycka att det är synd att media inte har något egentligt intresse av att lyfta fram alla de affärer som faktiskt fungerar. Eller att Upphandlingsmyndigheten gör det för den delen. Det skulle kunna bidra till den potential till effektivisering och besparing som jag bedömer finns.

Fredrik Tamm hävdar som sagt att minst tio procent av det totala värdet av upphandlingarna slarvas bort. Så för något år sedan drog han igång 80-miljardersklubben (tio procent av 800 miljarder, som han då uppskattade att det offentliga upphandlade för) för att belysa hur många miljarder skattepengar som inte används på ett optimalt sätt. 80-miljardersklubben har blivit ett begrepp när man pratar offentliga affärer och den outnyttjade potentialen, berättar han. Ändå är han försiktig med att använda ordet slöseri.

– Man behöver ha respekt för den komplexitet som det system som omgärdar offentliga köp har. Det är inte enkelt att bedriva effektiv inköpsverksamhet samtidigt som myndigheten eller kommunen har ett annat kärnuppdrag. Men med de pengar som är inblandade måste vi ta frågan på större allvar. Inte minst mot bakgrund av de utmaningar samhället står inför gällande såväl hållbarhet som en åldrande befolkning.

Han menar att nyttan för skattebetalarna skulle kunna öka med betydligt mer än tio procent om budgeten och kreativ kontering inte längre användes som de viktigaste styrmedlen.

– Vill man maximera nyttan behövs tjänstemannaansvar och ett ledarskap som vill maximera nyttan, säger han.

Även om Ellen Hausel Heldahl håller med Inger Ek om att statistik är avgörande för den fortsatta utvecklingen på upphandlingsområdet kräver hon mer av generaldirektören.

– Vad ska vi med statistik till om vi inte har en organisationsstruktur som kan ta hand om resultatet, säger hon.  

Även Anna Hofling Johansson, på Advokatfirman Vinge, ser flera problem med hur offentlig upphandling fungerar idag. Och hon menar att Konkurrensverkets ställningstagande strax före jul förra året om att statliga myndigheter tillåts utföra tjänster åt varandra utan vare sig annonsering eller upphandling, förvärrar situationen. Privata företag stängs ute från möjligheten att konkurrera om uppdrag värda hundratals miljoner, konstaterar hon.

– Jag tycker att det är olyckligt. Det juridiska läget ger inte stöd för det, utan pekar snarare i motsatt riktning. Att Konkurrensverket ger klartecken på det här sättet är mycket olyckligt, säger hon och varnar för att fler och fler kommer att beröras.

– Det här kan komma att växa, det finns ingen begränsning i volym, säger hon.

Utifrån Konkurrensverkets ställningstagande blir det mer riskfritt för myndigheter att upphandla utan konkurrens. Och det i ett läge när det redan är för få företag som lämnar anbud, och transparensen måste öka, menar hon. I knappt hälften av de annonserade upphandlingarna inkom bara ett eller två anbud för året.

– Redan nu ser vi effekterna i form av fler exempel på att myndigheter handlar med varandra utan att annonsera över huvud taget, säger hon.  

Toppnyheter

Flygbild tagen i regionen Mato Grosso den 20 augusti/Macron. TT
Bränderna i Amazonas

Världsledare oroade: ”Vårt hus brinner, bokstavligen”

Bränderna i Amazonas regnskogar väcker nu allt fler reaktioner på högsta internationella nivå. FN:s generalsekreterare António Guterres skriver på Twitter att han är ”djupt orolig”.

”När vi är mitt i en global klimatkris har vi inte råd med fler skador på en viktig källa till syre och artmångfald”, skriver han på Twitter och tillägger att ”Amazonas måste skyddas”.

Frankrikes president Emmanuel Macron kallar bränderna en ”internationell krissituation” och uppmuntrar de andra länderna i G7 att ha Amazonas högst på agendan när de möts på lördag.

”Vårt hus brinner, bokstavligt talat”, skriver han på Twitter.

Igår 19:55
Nedhuggna träd från Amazonas regnskog vid ett sågverk i Humaita. UESLEI MARCELINO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Miljöorganisationer skyller bränderna på jordbrukare som sporrats av Bolsonaro

Jordbrukare, skogshuggare och gruvägare som illegalt skövlar områden i Amazonas regnskog anklagas för att ligga bakom flertalet av de 9 500 bränder som rasat under den senaste veckan, skriver flera medier.

Flera miljöorganisationer, bland annat Världsnaturfonden, lägger skulden på illegal avverkning. Man är lika kritiska till Brasiliens president Jair Bolsonaro som uppmuntrat till utökad avverkning i regionen i ett försök att lyfta landet ur ekonomisk stagnation, skriver Washington Post.

– Jag kan inte minnas så här omfattande bränder. Det samspelar också tydligt med ökad avverkning, säger den brasilianske miljöforskaren Vitor Gomes till tidningen.

Så sent som för några veckor sedan fick chefen för Brasiliens rymdforskningsinstitut Inpes sparken sedan institutet släppt satellitbildsdata som visar att avverkningen ökat kraftigt sedan Bolsonaro tillträdde.

Igår 17:50
Bild från en brand i Humaita i Brasilien. UESLEI MARCELINO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Expert: Bränder i Amazonas är ett globalt miljöproblem

Bränderna i Amazonas regnskog har långtgående effekter som når långt bortom Latinamerika – de är ett globalt miljöproblem, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén till TT.

Lektorn Torsten Krause har forskat i colombianska och ecuadorianska Amazonas och nämner några effekter som bränderna har.

– Bränderna avger inte bara kolmonoxid, de förstör också skog som absorberar koldioxid. De förstör hemvisten för en rad arter och ursprungsbefolkningar. De förorenar floderna.

Flera miljöorganisationer och experter menar att det är tydligt att majoriteten av bränderna har startats av människor, troligen av skogsarbetare och jordbrukare som ser en chans att tjäna pengar. Men det kan få motsatt effekt, menar Krause.

– Regnskog är en viktig faktor för att producera regn. Ju mer jordbruket avverkar skog desto mer äventyrar de sin egen verksamhet.

Igår 14:43
Läs mer om Bränderna i Amazonas
Arkivbild: Ardalan Shekarabi Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Förändringarna på spelmarknaden

Ministern: Det är dags för spelbolagen att vakna

Civilminister Ardalan Shekarabi riktar i DN en skarp varning till spelbolag och säger att om de inte följer den svenska spellagstiftningen så kan de kastas ut från marknaden. Han menar också att vissa spelbolag tycks tro att de kan bete sig som innan den nya spellagen trädde i kraft vid årsskiftet.

– Det är dags för spelbolagen att vakna. Det verkar som att det kommer som en överraskning för några av de här spelbolagen att svensk lag gäller, säger han till DN.

Han öppnar också för att de sanktionsmöjligheter som finns i dag kan behöva bli mer långtgående, och för att lagstiftningen kring spelreklam ska skärpas.

Tidigare i dag kom nyheten att fyra spelbolag, Come On, Hajper, Snabbare och Legolas, får böter, i några fall på flera miljoner kronor, och en varning från Spelinspektionen.

Igår 18:21
Spelinspektionens generaldirektör Camilla Rosenberg.  Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Flera spelbolag får miljonböter och varningar

Spelinspektionen ger flera spelbolag miljonböter för att dessa ska ha erbjudit spel på matcher där en majoritet av utövarna varit under 18 år, enligt ett pressmeddelande.

Snabbare tvingas betala 9,6 miljoner kronor. Come On får böta sex miljoner kronor medan Hajper och Legolas tvingas böta 4,5 miljoner respektive 100 000 kronor.

Spelsinspektionen anser att bolagens överträdelser är allvarliga och ger bolagen en varning förutom bötesbeloppen, skriver TT.

Igår 07:32
Läs mer om Förändringarna på spelmarknaden
Finansminister Magdalena Andersson presenterar budgetprognosen på Harpsund Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Analyser: Dags att se över beredskapen för svacka

Efter att ha haft kraftig medvind under några år så säger nu finansminister Magdalena Andersson att vinden mojnat. Prognoserna för exakt hur ekonomin kommer att utvecklas spretar, men flera mediers kommentatorer tar upp hur finansministern kan agera om det blir lågkonjunktur:

DI:s Johanna Jeansson konstaterar att finansministern nu har möjlighet att spendera för att isolera det svenska huset inför den kommande snålblåsten. Statens finanser är goda och dessutom är räntorna låga. Reformutrymmet finns, skriver hon, ”för den som vill och vågar”.

DN:s Carl Johan von Seth menar att förutsättningarna för internationellt samordnade krisinsatser är sämre nu än under finanskrisen. Då ställde till exempel Fed upp med stora lån till utländska centralbanker, men numera heter det ”America first”.

SR:s Fredrik Furtenbach säger apropå de miljarder som finansministern anser finns kvar i reformutrymme att det är viktigt att komma ihåg att Anderssons beräkningar är politiska bedömningar av vad man kan göra av med utan att få kritik från utomstående bedömare.

SVT:s Mats Knutson slutligen, skriver att det även finns långsiktiga utmaningar. Bland annat att det, enligt finansministern, behövs satsningar inom välfärden på 90 miljarder fram till år 2026.

Igår 19:02
undefined

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

Trots flera år av högkonjunktur är utanförskapet stort. Och de som inte kommit in på arbetsmarknaden under brinnande högkonjunktur riskerar ett permanent utanförskap när tillväxten nu avtar. Det konstaterar Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi efter att finansminister Magdalena Andersson meddelat att regeringen skruvar därför ner sin prognos för BNP-tillväxten till 1,4 procent i år och 1,4 procent nästa år.

– Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag, säger hon till organisationens hemsida.

Hon betonar att det ökar behovet av åtgärder som gör det lättare att anställa och att få ett jobb.

Att vi står inför en nedgång i ekonomin gör att finanspolitiken bör vara neutral och försiktig. Ökade utgifter, finansierade med högre skatter, skulle minska förtroendet för svensk ekonomi och därmed hota många jobb. Det kan dessutom förvärra en konjunkturnedgång, konstaterar hon.

– Utvidgad ledighet genom familjevecka och en ny version av friåret genom en så kallad utvecklingsledighet minskar antalet arbetade timmar och drar ner tillväxten ytterligare. De är exempel på åtgärder som vi inte kan kosta på oss.

Igår 14:55
undefined

”Gasa med reformer när ekonomin bromsar in”

Regeringen borde möta den stundande avmattningen genom att gasa på med rejäla reformer.

Det säger Företagarnas vd Günther Mårder, i ett pressmeddelande, efter att finansminister Magdalena Andersson konstaterade det endast finns ett begränsat reformutrymme om 25 miljarder för statsbudgeten 2020.

– Förutsägbara villkor som underlättar och stödjer företagande blir då än mer avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Arbetsmarknadsåtgärder, skattesystemets utformning och andra för konkurrenskraften viktiga frågor riskerar att hamna i långbänk med risk att nyinvesteringar skjuts på framtiden. Då riskerar konjunkturläget att förvärras ytterligare, säger han.

Han menar att det är främst inom tre områden som strukturreformer är nödvändiga; kompetensförsörjningen, skatteområdet och företagandet.

– Kompetensförsörjningen är en springande punkt. Där är företagens behov numera akuta. Utbildningssystemet måste hålla en högre kvalitet och anpassas efter arbetsmarknadens efterfrågan. Förslag som friår är helt fel väg att möta dessa utmaningar. Samtidigt vet vi att många företag upplever att kostnaderna för att anställa är för höga – vilket även regeringen delvis inser när man väljer att fortsätta med växa-stödet, säger han vidare.

Igår 19:17
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Krokodil på Skansen. Karin Wesslen/TT / TT NYHETSBYRÅN
Krokodilincidenten på Skansen

Förundersökning inledd efter krokodilattacken

Åklagaren har inlett en förundersökning om vållande till kroppsskada efter att en äldre man tidigare i veckan blivit biten i armen av en krokodil på Skansenakvariet i Stockholm, rapporterar Aftonbladet. Förhör kommer att hållas och polisen ska undersöka olika förhållanden på platsen vid krokodildammen.

– Vi ska sondera vad det är som har hänt och om vi kommer fram till att det funnits brister i säkerheten så ska vi hitta vem som bär ansvar för det hela, säger åklagare Lukas Eriksson.

Mannen, som är i 80-årsåldern, blev biten när han lade sin arm över glasväggen som skärmar av krokodildammen.

Igår 17:41
Skansenakvariet. Karin Wesslen/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kungens livmedikus hjälpte krokodilbitne mannen

Kungens läkare Peter Möller var en av dem som hjälpte den skadade man i 80-årsåldern som bets av en krokodil under en kräftskiva på Skansenakvariet i tisdags, berättar han för Aftonbladet.

Möller satt långt bort i lokalen när attacken skedde. Tillsammans med en annan sjukvårdskunnig hjälpte han till att hindra blödningen.

– Han var hela tiden vaken, stabil i puls, men väldigt smärtpåverkad förstås. Vi satt och bevakade honom, såg till att han inte blödde, säger Möller och tillägger att mannen var ”väldigt chockad”.

Igår 21:29
Skansenakvariets chef Jonas Wahlström visar platsen där mannen blev biten.  Karin Wesslen/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Akvariechefen: ”En oväntad och chockartad tragedi”

Stämningen är dämpad på Skansenakvariet två dagar efter olyckan då en man bets av en krokodil.

– Det känns tungt med tanke på vad som har hänt, säger akvariechefen Jonas Wahlström till TT.

Det var under en privat kräftskiva som en man i 80-årsåldern blev biten. Mannen skulle hålla ett tal och stod med ryggen mot krokodilerna och sträckte sin arm bakåt över skyddsbarriären när en av krokodilerna hoppade upp och bet honom.

Incidenten har skakat om personalen.

– De tycker att det är förskräckligt, det som har hänt, säger Wahlström, som beskriver det som ”en oväntad och chockartad tragedi”.

Mannen, vars läge är stabilt, ligger fortfarande kvar på sjukhuset.

Igår 09:16
Läs mer om Krokodilincidenten på Skansen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Den turbulenta bomarknaden

Uppstickare chocksänker boräntan – priskrig kan vara på gång

Flera uppstickare försöker nu pressa priset på bolån för att locka kunder och ett priskrig på bolån kan vara under uppsegling, skriver SvD.

De fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank dominerar bolånemarknaden men flera uppstickare försöker plocka marknadsandelar. På kort tid har två aktörer, Skandia och Landshypotek Bank, sänkt sina bolåneräntor till 1,09 procent.

– Bankerna har inte varit jätteduktiga med att skapa förtroende. Vi trycker på och vi tror att vi gör skillnad, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef Landshypotek Bank.

Men Joakim Bornold, sparekonom Söderberg & Partners, tror att uppstickarna kommer att få det svårt.

– Det är väldigt svårt att komma in som ny aktör och konkurrera på den här marknaden. Trots rekordmarginaler är det svårt för uppstickarna att vara konkurrenskraftiga, säger han till SvD.

Skandia uppger att det är förändringarna på bostadsmarknaden som ligger bakom sänkningen.

– Man kan konstatera att de långa marknadsräntorna har gått ner kraftigt. Sedan har alltid varje bank sin egen finansieringsportfölj, som påverkar hur man kan dra nytta av de korta förändringarna, säger bankens vd Johanna Cerwall till DI.

Hon menar att det är positivt med nya aktörer som skakar om marknaden.

– Så länge det är lättförståeligt för kunderna. Det är där storbankerna inte följer med, säger Johanna Cerwall.

Igår 18:54