Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kritiken mot upphandlingarna

Så slarvas 100 miljarder skattepengar bort varje år

Den offentliga sektorns upphandlingar har länge kritiserats för att vara ineffektiva. Men nu visar färska siffror att slöseriet är mycket större än man trott.

Den offentliga upphandlingen uppgår till omkring 700 miljarder kronor. Men det handlar om gissningar, för ingen vet riktigt säkert. Statistik saknas, vilket Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten, medgav i en debattartikel i Dagens Industri häromdagen.

”Systemet lider av allvarliga brister. Faktum är att vi inte ens vet hur mycket pengar som läcker eftersom statistiken oacceptabelt nog fortfarande saknas”, skrev hon och välkomnade regeringens förslag om att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att ansvara för en statistikdatabas med uppgifter om annonserade upphandlingar.

Näringslivet, akademin och experter har länge påtalat att något inte står rätt till med den offentliga upphandlingen, och det handlar inte bara om statistiken. Den senaste tiden har tonläget höjts kraftigt.

Det är bra att Inger Ek uttrycker det hon gör gällande kring behovet av bättre statistik, men det är för sent, menar Fredrik Tamm, expert inom offentlig affärsverksamhet och grundare av rådgivningsföretaget Doublecheck.

– Jag skulle välkomna om Upphandlingsmyndigheten, som är en viktig aktör, skulle ta fler egna initiativ istället för att vänta på uppdrag från regeringen, säger han. Det finns en stor potential med deras existens som idag tyvärr inte utnyttjas fullt ut.

Under flera år har Fredrik Tamm samlat in och analyserat uppgifter om myndigheternas, kommunernas och landstingens inköp av varor och tjänster, och slutsatsen är att volymen av den offentliga upphandlingen överstiger 900 miljarder kronor, det vill säga betydligt mer än vad som brukar anges. Minst tio procent av det värdet används inte till bästa nytta, på grund av bristande konkurrens, för lite affärsmässig dialog och otillräckliga resurser för uppföljning för att nämna några viktiga områden, hävdar han.

– Vi har begärt ut leverantörsreskontran, det vill säga utbetalda pengar och vad som faktiskt har fakturerats. Det offentliga köper för mycket mer än vad de annonserar för, utan att det hamnar på rätt ställe i bokföringen, säger han och tillägger att alla dessa köp kanske inte omfattas av LOU, men att de likväl utgör köp där det är viktigt att säkerställa nytta och värde för pengarna.

Skulle alla offentliga bolags faktiska inköp räknas in, oavsett om de upphandlas eller inte, så hamnar det totala värdet omkring 1 300 miljarder kronor, enligt hans beräkningar. Och långtifrån alla dessa inköp görs på det effektivaste sättet. Tvärtom. Upphandlas rätt saker? Till vem? Hur ser uppdraget ut? Hur stor är nyttan? Är priset rimligt? Det finns många goda exempel på offentliga aktörer som ställer dessa frågor, men det sker för sällan, menar han.

– Det är så viktigt att ställa dessa frågor i början av upphandlingen. Det är visserligen bra att anställa avtalscontrollers för att följa upp resultat och avtal, men tänk på potentialen som finns i att ställa sig de grundläggande frågor jag nämner före beslutet. Och tänk vilken nytta en effekthöjning eller besparing på 10 procent av de totala inköpsbeloppen skulle göra, lägger han till.

Svenskt Näringsliv som idag släpper en rapport på samma tema kommer fram till liknande slutsatser. Usla inköp, dålig kontroll och uppföljning samt bristfällig konkurrens i samband med upphandlingar innebär att den offentliga sektorn saknar 70 till 100 miljarder kronor. 5 till 15 procent av det som handlas slarvas alltså bort. Och om slöseriet fortsätter så kommer ytterligare 62 miljarder kronor att saknas i den kommunala kassan år 2022, då välfärdssektorn brottas med stora ekonomiska utmaningar på grund av den demografiska utvecklingen, där allt färre ska försörja allt fler i framtiden. SKL larmar om skattehöjningar, som egentligen skulle kunna täckas av bättre offentliga inköp.

– Ja, det är en dyster bild. Anledningen är att myndigheterna framför allt fokuserar på att tillhandahålla skola, vård och omsorg, snarare än upphandling, säger Ellen Hausel Heldahl, expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv.

Hon menar att ekonomistyrningen brister och att myndigheter måste börja jobba mer strategiskt, och fokusera på behoven istället för önskemålen. Dessutom efterfrågar hon att högre chefer och politiker tar större ansvar för upphandlingen och inför spendanalyser och en mer kategorisk styrning för att göra myndigheterna mer inköpsmogna. Men det kan ta tid, fem till sju år, enligt rapporten.

Under tiden fortsätter problemen.

En rad fall där offentlig sektor har köpt fel eller dyrt har skapat debatt och spätt på kritik om ett enormt slöseri inom den offentliga sektorn. Fredrik Tamm exemplifierar med när Onemed och Stockholms Läns Landsting gjorde affärer ihop.

– Ingen har väl missat rapporteringen gällande stödstrumporna. Ett sådant exempel är naturligtvis både tråkigt och onödigt och visar tyvärr på hur det kan gå till. Samtidigt kan jag tycka att det är synd att media inte har något egentligt intresse av att lyfta fram alla de affärer som faktiskt fungerar. Eller att Upphandlingsmyndigheten gör det för den delen. Det skulle kunna bidra till den potential till effektivisering och besparing som jag bedömer finns.

Fredrik Tamm hävdar som sagt att minst tio procent av det totala värdet av upphandlingarna slarvas bort. Så för något år sedan drog han igång 80-miljardersklubben (tio procent av 800 miljarder, som han då uppskattade att det offentliga upphandlade för) för att belysa hur många miljarder skattepengar som inte används på ett optimalt sätt. 80-miljardersklubben har blivit ett begrepp när man pratar offentliga affärer och den outnyttjade potentialen, berättar han. Ändå är han försiktig med att använda ordet slöseri.

– Man behöver ha respekt för den komplexitet som det system som omgärdar offentliga köp har. Det är inte enkelt att bedriva effektiv inköpsverksamhet samtidigt som myndigheten eller kommunen har ett annat kärnuppdrag. Men med de pengar som är inblandade måste vi ta frågan på större allvar. Inte minst mot bakgrund av de utmaningar samhället står inför gällande såväl hållbarhet som en åldrande befolkning.

Han menar att nyttan för skattebetalarna skulle kunna öka med betydligt mer än tio procent om budgeten och kreativ kontering inte längre användes som de viktigaste styrmedlen.

– Vill man maximera nyttan behövs tjänstemannaansvar och ett ledarskap som vill maximera nyttan, säger han.

Även om Ellen Hausel Heldahl håller med Inger Ek om att statistik är avgörande för den fortsatta utvecklingen på upphandlingsområdet kräver hon mer av generaldirektören.

– Vad ska vi med statistik till om vi inte har en organisationsstruktur som kan ta hand om resultatet, säger hon.  

Även Anna Hofling Johansson, på Advokatfirman Vinge, ser flera problem med hur offentlig upphandling fungerar idag. Och hon menar att Konkurrensverkets ställningstagande strax före jul förra året om att statliga myndigheter tillåts utföra tjänster åt varandra utan vare sig annonsering eller upphandling, förvärrar situationen. Privata företag stängs ute från möjligheten att konkurrera om uppdrag värda hundratals miljoner, konstaterar hon.

– Jag tycker att det är olyckligt. Det juridiska läget ger inte stöd för det, utan pekar snarare i motsatt riktning. Att Konkurrensverket ger klartecken på det här sättet är mycket olyckligt, säger hon och varnar för att fler och fler kommer att beröras.

– Det här kan komma att växa, det finns ingen begränsning i volym, säger hon.

Utifrån Konkurrensverkets ställningstagande blir det mer riskfritt för myndigheter att upphandla utan konkurrens. Och det i ett läge när det redan är för få företag som lämnar anbud, och transparensen måste öka, menar hon. I knappt hälften av de annonserade upphandlingarna inkom bara ett eller två anbud för året.

– Redan nu ser vi effekterna i form av fler exempel på att myndigheter handlar med varandra utan att annonsera över huvud taget, säger hon.  

Toppnyheter

YVES HERMAN / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krångliga EU-regler bromsar svenska företag”

”Europas regler för e-handel är för krångliga och måste förenklas”, skriver Erik Olofsson, Nordenchef för Stripe, på sajten Realtid. Han menar att kraven på regelefterlevnad kraftigt hämmar bolagens tillväxt.

Då många e-handelsföretag befinner sig på en global marknad, skulle det underlätta om regelverken var mer enhetliga på EU-nivå.

”Reglerna blir allt fler och mer detaljerade och präglas dessutom av en mängd undantag. Många länder har sina egna regler. Det är svåröverskådligt, krångligt och skapar osäkerhet”.

Enligt en färsk studie, utförd av B2B International på uppdrag av Stripe, anser tre fjärdedelar av EU:s onlineföretag att regelefterlevnad är ett hinder för deras tillväxt.

”Sveriges många techföretag är beroende av en harmoniserad och stark global marknad med förutsägbara villkor. Lagstiftare och teknikföretag kan tillsammans öppna nya möjligheter för både företag och konsumenter”, skriver Erik Olofsson på Realtid.

Igår 11:40
Läs mer om Regelkrånglet
Amanda Lind (MP). Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Miljöpartiets kris

MP-politiker försvarar Lind – skyller kulturkrisen på Damberg

Socialdemokraterna bör ta kulturens villkor under coronakrisen på allvar – och se till att det går att ha fler smittsäkra kulturevenemang, skriver 51 miljöpartistiska kulturpolitiker från hela landet på SvD Debatt.

Kulturminister Amanda Lind (MP) har ovärdigt fått skulden för den uppkomna situationen, skriver de och framhåller att hon agerade snabbt och resolut när hon drev igenom fyra omfattande stödpaket till kulturlivet. Däremot är det inrikesminister Mikael Damberg (S) som ansvarar för ordningslagen och därmed har ansvaret att rätta till problemen.

”Det är rimligt att 50 eller fler personer kan samlas så länge åtgärder för att minska smittspridning kan upprätthållas”, skriver de och menar att det är brist på logik att inte låta folk uppleva en konsert när de får trängas i köpcentret.

”Så socialdemokrater, kroka arm med Amanda Lind och bidra till att kulturen får det stöd den behöver!”

43 min
Isabella Lövin och Per Bolund. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Interna kritiken: ”Når inte folks magar och känslor”

Flera miljöpartister runt om i landet riktar kritik mot språkrören Per Bolund och Isabella Lövin, skriver Expressen.

Tidningen har pratat med ett tjugotal personer om partiets förtroendekris och många landar i språkrörens brist på kommunikationsförmåga.

– De når inte folks magar och känslor. De väcker vissa negativa känslor, men inte motsvarande när det gäller positivt engagemang, säger en anonym riksdagsledamot.

Alla är inte missnöjda med språkrören. En tjänsteman säger att det kanske är tråkigt i debatten, ”men man vet att det inte kommer några grodor från Per och Isabella.”

25 apr
Läs mer om Miljöpartiets kris
Kamala Harris. Paul Sancya / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Harris svårhanterlig för Trumpadministrationen

Det är svårt för republikanerna och Donald Trumps stab att veta hur de ska kritisera och bemöta valet av Kamala Harris som vicepresidentskandidat. Under onsdagen kom flera tvetydiga budskap från Trumpadministrationen. Det rapporterar flera medier.

Kort efter offentliggörandet kritiserade en av Trumps topprådgivare, Katrina Pierson, att Harris både kommer att försöka ”begrava sin tid som åklagare” samtidigt som hon också kommer att tillfredsställa ”anti-polisextremister.”

– Det här sätter Trumpadministrationen i ett hörn, om man ska utmåla henne som pro-polis, eller anti-polis, säger republikanske donatorn Dan Eberhardt till NBC News.

2 tim
undefined

Harris – stabil personlighet men svängig i sakfrågorna

En pappa från Jamaica och en mamma från Indien. Men Kalifornien-senatorn Kamala Harris kallar sig själv helt enkelt för ”en stolt amerikan”.

– Jag är den jag är. Jag är nöjd med det, har Harris tidigare sagt.

Flera medier berättar i detalj om Harris liv sedan Joe Biden gjort henne till vicepresidentkandidat inför höstens USA-val. Hon blir den första svarta kvinnan som kandiderar till ämbetet, och Vox påtalar att 55-åringen skrivit ny historia varje gång hon har valts till en position.

Politiskt beskrivs hon som progressiv, men ändå något av en mittenkandidat, långt ifrån en utpräglad vänsterpolitiker. Enligt New York Times handlar mycket av hennes politik om att lyfta marginaliserade grupper som kvinnor, icke-vita och låginkomsttagare, utan att för den sakens skull vända upp och ner på ekonomin.

Hennes personlighet och debattinsatser brukar lyftas som styrkor. Ibland har Harris dock skapat förvirring genom att svänga mellan olika politiska positioner – och hon har kritiserats för att hon som praktiserande åklagare vid olika tillfällen kämpat för uppenbara politiska motsägelser.

2 tim
Kamala Harris. Alexander Drago / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: ”Harris kan ge Biden de svartas röster”

Demokraternas Joe Biden valde en kvinna med ett viktigt representationsvärde när han valde Kamala Harris till sin vicepresidentkandidat, skriver CNN:s Brandon Tensley i en analys. En svart och asiatisk kvinna signalerar att tiderna förändras – och det är inget att avfärda.

Men hennes makt kommer inte bara handla om representation. Om Biden vinner i november får hon verka i ett land med flera avgörande problem: en pandemi som Donald Trump gjort värre, en lågkonjunktur värre än under den stora depressionen och systematisk rasism inom polisen, skriver han.

”Vilket betyder att Harris, också, förmodligen får mycket ansvar i Vita huset.”

Biden har, genom att välja Harris, skrivit in svarta kvinnor i USA:s historia, skriver NBC News Jonathan Allen i en analys. De svarta kvinnorna har varit partiets ryggrad, ändå har de inte synts.

Men samtidigt handlar allt om att vinna: ”Han behöver deras röster – deras aktivism – i vågmästarstater”, skriver Allen.

BBC:s Anthony Zurcher listar styrkor och svagheter. En av styrkorna är mångfald då hon blir både första svarta kvinnan och första asiaten att kandidera till posten. Till svagheterna nämner Zurcher bland annat att hon, åtminstone under tiden hon var inriktad på presidentposten, vände kappan efter vinden.

5 tim
Läs mer om Amerikanska valet 2020
Utrikesminister Ann Linde (S). Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Belarus

Linde: ”Vi kräver att man släpper de som fängslats”

Belarus presidentval var varken ”fritt eller rättvist”, menar EU och de nordiska utrikesministrarna som varnar för att åtgärder kommer att vidtas. Enligt utrikesminister Ann Linde (S) handlar det om riktade sanktioner såvida de som fängslats inte släpps, rapporterar Ekot.

– Det gäller mot dem som bär ansvaret för våldet mot demonstranterna, för valfusket och som har varit involverade i att valprocessen och valet inte har blivit fritt och rättvist, säger Linde.

Samtidigt meddelar utrikesministern att ett extrainsatt EU-utrikesmöte om Belarus är planerat på fredag.

2 tim
undefined

Tichanovskaja i ny video: Jag var orolig för mina barn

Oron för sina barns säkerhet fick oppositionsledaren i Belarus, Svetlana Tichanovskaja, att fly landet för Litauen. Det säger hon i en ny video som publicerats på hennes privata Youtube-konto, enligt BBC.

Tidigare på tisdagen publicerades en video där Tichanovskaja, enligt uppgift efter påtryckningar från Aleksandr Lukasjenkos regim, bad sina anhängare att godta resultatet i valet – som kraftigt har ifrågasatts av omvärlden och observatörer.

I den nya videon säger hon att beslutet att lämna landet var hennes eget.

– Många kommer att förstå mig, många kommer att fördöma mig, många kommer att hata mig. Gud förbjude att någon av er ställs inför samma val som jag.

Igår 15:40
Gustaf Göthberg när han var  i Minsk och bild från demonstrationerna.  Privat/TT
undefined

Svensk politiker greps i Minsk – filmade vallokal

Göteborgspolitikern Gustaf Göthberg (M) greps när han filmade utanför en vallokal i Belarus under söndagen, rapporterar SVT.

– Jag ägnade mig åt "störande av allmän ordning" påstod polismannen, säger Göthberg, som släpptes några timmar senare.

Han hade rest till Belarus för att stötta vänner som är en del av oppositionen i landet. Nu är Göthberg tillbaka i Sverige men oroas över våldsamheterna i Belarus som han tror kommer att bli blodiga om inte EU markerar.

Han skriver på Twitter att han själv sett hur en polisbil medvetet körde på en kvinna under demonstrationerna mot regimen efter presidentvalet.

Igår 19:36
Läs mer om Valet i Belarus
Rysslands hälsominister Mikhail Murashko. Alexander Astafyev / TT NYHETSBYRÅN
Jakten på ett coronavaccin

Ryssland kallar vaccinkritik för grundlös och osäker

Ryssland dementerar att deras coronavaccin skulle vara osäkert. Det skriver Reuters och hänvisar till nyhetsbyrån Interfax.

På onsdagsmorgonen gick landets hälsominister Michail Murasjko ut och sa att sådana uttalande var osäkra och grundlösa och drivna av tävlingsinriktning.

Flera västerländska experter har uttryckt oro över hur snabbt Ryssland har fått fram ett vaccin och att de kan ha tagit genvägar i sin framställan av vaccinet.

1 tim
Vladimir Putin. Alexei Druzhinin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Västs experter skeptiska: Hänsynslöst och dåraktigt

Att Ryssland hävdar att de tagit fram världens första coronavaccin, och låter testningen gå in i fas tre, får forskare över hela världen att höja på ögonbrynen. Västerländska forskare oroas över hur snabbt det gått för Ryssland att utveckla sitt vaccin och antyder att de ryska forskarna tar genvägar, skriver AFP.

– Det ryska vaccin-spelet är hänsynslöst och dåraktigt, oavsett om ”det fungerar eller inte”, säger Francois Balloux, biolog vid University College Londons genetikinstitut, till NBC News.

Tysklands hälsominister Jens Spahn säger att det inte handlar om att vara först, utan att vaccinet ska vara effektivt, testat och säkert.

Enligt WHO, som har nära kontakt med ryska hälsomyndigheter”, är det alldeles för tidigt för att ge vaccinet WHO:s godkännande.

2 tim
Illustrationsbild. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Norsk läkare: Viruset kan finnas även efter vaccin

Preben Aavitsland, överläkare på norska folkhälsomyndigheten FHI, varnar för att det nya coronaviruset kan fortsätta att finnas även efter att ett vaccin har tagits fram. Det rapporterar Dagbladet.

Bland annat råder det frågetecken för hur länge ett vaccin skyddar och hur många som kommer att vaccinera sig runtom i världen. Samtidigt menar Aavitsland att ”allt hjälper” i försöken att minimera virusets påverkan.

Aavitsland pekar på svininfluensan, som efter sitt utbrott 2009–2010 blivit en av de vanligaste säsongsinfluensorna i landet, och menar att något liknande kan hända med coronaviruset.

Vissa delar av befolkningen, som gamla och svårt sjuka, löper då fortsatt stor risk att dö av viruset.

3 tim
Läs mer om Jakten på ett coronavaccin
Chalmers tekniska högskola/Illustrationsbild TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Inspark på flera håll i landet trots coronapandemin

Många av studentkårerna på universitet och högskolor kommer att genomföra insparkar, eller så kallad nollning, trots coronapandemin. Det rapporterar TT, som varit i kontakt med ett dussintal studentkårer.

Fyra av dem har valt att ställa in. Bland de övriga planerar man att genomföra insparkarna, men på ett smittsäkert sätt.

– Syftet med mottagningen är att alla nyantagna ska skaffa sin första vän och känna sig hemma på Chalmers, säger David Welander, ordförande för Chalmers studentkår.

Liknande arrangemang planeras även i bland annat Uppsala och Luleå.

1 tim
Illustrationsbild. Hasse Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Varning för ökad trängsel i kollektivtrafiken

Trängseln i kollektivtrafiken tros öka nästa vecka och trots att bolagen förstärker, kan de inte garantera att det kan bli trängsel. Det skriver TT.

Storstockholms Lokaltrafik, SL, har än så länge inte fått in några rapporter om någon större trängsel och jämfört med i fjol har resandet minskat med ungefär 40 procent de senaste veckorna.

Västtrafik, som sett en minskning med cirka 35 procent tror också att det kommer att bli ökad trängsel nästa vecka.

– Varje år de första veckorna när skolorna startar och jobben drar i gång brukar det alltid uppstå lite trängsel, säger Mette Ramquist, presschef på Västtrafik.

4 tim
Resenärer kliver ombord på tåg. Helena Landstedt/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trafikverket: Tågen mer i tid under pandemin än innan

Sveriges tågtrafik är punktligare än på länge, skriver TT. Under juli månad kom 95 procent av tågen i tid eller inom fem minuters marginal från utsatt tid, vilket är en förbättring jämfört med första halvåret då 93,8 procent av tågen kom i tid.

Coronapandemin tros vara en betydande faktor till förändringen då trafikvolymerna minskat mellan 10 och 20 procent.

– Det är lite mer luft i systemet och då är det mindre känsligt för störningar, säger generaldirektör Lena Erixon.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Storbritannien i recession – värsta BNP-raset på 40 år

Storbritanniens ekonomi krympte med en femtedel under årets coronadrabbade andra kvartal, jämfört med det föregående. Det visar preliminära siffror från önationens statistikmyndighet. Det är andra kvartalet av tillbakagång och innebär att ekonomin nu officiellt gått in i recession, för första gången på elva år, rapporterar BBC.

BNP-raset är det största sedan man 1955 började mäta utvecklingen, enligt Trading Economics.

Jämfört med fjolårets motsvarande period hade BNP minskat med 22 procent. Utfallet var i linje med analytikernas förväntan enligt Trading Economics konsensusprognos.

Lägre konsumtion svarar för 70 procent av raset, enligt statistikmyndigheten.

2 tim
Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jobbkris i Storbritannien – största sedan finanskrisen

Sysselsättningen i Storbritannien föll med nästan en kvarts miljon under coronakvartalet, från nivåerna i början av året. Det är det högsta raset sedan finanskrisen, rapporterar BBC och CNBC.

Arbetslösheten låg på 3,9 procent under andra kvartalet.

Siffrorna är samtidigt förrädiskt milda, skriver CNBC, och syftar till att Storbritanniens stödåtgärder än så länge har skyddat arbetstagare från den verkliga smällen mot arbetskraften. En smäll som ekonomer oroar sig kommer kännas hårdare när stödet ändras i oktober, skriver BBC.

2,7 miljoner personer ansökte om a-kassa under juli, en ökning med 117 procent från i mars, visar färska siffror från Storbritanniens statistikmyndighet.

Igår 08:06
Läs mer om Den globala konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer