Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

Så ska svensk lagstiftning klimatanpassas – ”Extremt viktig utredning”

Anders Danielsson har fått en av Sveriges kanske viktigaste utredningar någonsin på halsen. Han ska anpassa den svenska lagstiftningen till målet om nollutsläpp 2045. I en intervju med fPlus Hållbarhet berättar han om de svåraste utmaningarna med uppdraget.

Det är Anders Danielsson, nuvarande landshövding i Västra Götaland, som fått i uppdrag att se över den svenska lagstiftningen för det klimatpolitiska målet att Sverige år 2045 ska ha nollutsläpp.

Det första delmålet är att se över hur väl miljöbalken lever upp till den ambitionen. Resultatet ska sedan presenteras i ett delbetänkande i december 2020. Sedan är det mening att även den övriga lagstiftningen ska ses över för att slutredovisas 2022.

När fPlus talar med Anders Danielsson konstaterar han att det är en stor, komplex och mycket viktig utredning som spänner över många politikområden.

– Utredningen är extremt viktig. Det finns ett beslut i riksdagen kring klimatmålet som är tydligt. Vi ska vara nere på noll i utsläpp 2045 och därefter negativa utsläpp och riksdagens budskap är klart. Det går för långsamt och jag har fått i uppdrag att se över lagstiftningen hur den processen kan snabbas på.

Vilken blir den största utmaningen?

– Det svåraste blir nog att beskriva konsekvenserna och vad som är mest kostnadseffektivt och få det att hänga ihop. Det finns idag lagstiftning som fungerar väl och som har ett väl definierat syfte. Men om vi analyserar den utifrån klimatmålet kan den lagstiftningen leda åt fel håll.

– Detta måste vi hantera och utmaningen är att behålla det goda och ändamålsenliga i den ursprungliga lagstiftningen även efter det att den anpassats till de klimatpolitiska målen. Vi får inte kasta ut barnet med badvattnet.

När SNS presenterade sin konjunkturrådsrapport för 2020 var man på det klara med att all svensk klimatpolitik ska vara inriktad på att minska de globala utsläppen. Hur ser du på det?

– Det är så klart viktigt att de globala utsläppen minskar, men vi i Sverige behöver också fortsätta att minska våra utsläpp för att Parisavtalets mål ska kunna nås. Att Sverige går före i klimatomställningen är också en förutsättning för att kunna driva på andra länder att göra mer.

Vad säger du om argumentet att en ökad elektrifiering leder till fler fabriker vilket resulterar i koldioxidutsläpp?

– Jag kan bara konstatera att enligt ramen för utredningen att lagstiftningen ska anpassas efter målsättningen om nollutsläpp 2045.  Vi ska noga beskriva och analysera konsekvenserna av detta. Det är självklart så att vi inte kan leverera något som inte heller får konsekvens för andra delar och funktioner av samhället. Men de avvägningarna är något som politiken måste hantera.

Hur ser du på företagens roll i omställningen?

– För att nå de klimatmål som riksdagen har antagit krävs det en samhällsomställning på alla nivåer, vilket självklart även gäller företagen. Jag ser redan idag att många svenska företag är drivande i arbetet att ställa om. Bland annat i arbetet att ta fram planer för hur verksamheten ska bli fossilfri. Men vi kommer även att beskriva hur de olika förslag som vi presenterar påverkar företagens konkurrenskraft.

Hur är det med tillståndsprocesserna. De har fått kritik för att de tar så lång tid. Kommer de att utredas inom ramen för utredningen?

– Vi har några skrivningar i vårt direktiv som gäller miljöprövningen men av regeringens klimatpolitiska handlingsplan framgår att en utredning om effektivare miljöprövningar kommer att tillsättas, så en uppgift blir att klargöra gränsdragningen mellan utredningarna.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer