Kemikalieskatten slår hårt mot den svenska handeln. Nu har fPlus även tagit del av statistik från Skatteverket som visar hur utländska företag undviker skatten.

När kemikalieskatten infördes den 1 juli 2017 räknade staten med att få in 2,4 miljarder kronor. Men en undersökning av HUI Research visar att den endast genererat 1,3 miljarder kronor, samt uteblivna momsintäkter.

Nu har fPlus tagit del av statistik från Skatteverket som visar hur utländska företag rundar skatten och sätter press på de svenska handlarna.

Inte en krona

Enligt Skatteverket betalade det svenska vitvaruföretaget och sajten Tretti.se in 237 784 kronor i kemikalieskatt i augusti 2017 när företaget fortfarande var en svensk lagerhållare.

I oktober ett år senare när företaget köpts upp av det danska vitvaruföretaget WhiteAway betalade Tretti.se inte en enda krona i kemikalieskatt. Anledningen är att man antingen flyttat lagret till Danmark eller uppgått i den danska moderkoncernen och därmed inte betalar kemikalieskatt.

Det betyder att staten går miste om åtskilliga skattemiljoner årligen bara från Tretti.se.

Det kommer inte som en överraskning för handeln eller elektronikbranschen som pekar på hur priskänsliga konsumenterna är på den globala e-handelsmarknaden.

– Nationell särbeskattning fungerar inte på en internationell marknad. Redan idag sker 40 procent av inköpen av hemelektronik via nätet och 40 procent av svenskarna e-handlar från utlandet. Vi är ingen isolerad ö, utan prispressen är internationell. Svenska handel kan inte prisa ut sig på grund av nationella skatter, säger Klas Elm,vd på ElektronikBranschen.

När det kommer till skattens miljöintentioner pekar Karin Johansson, vd för Svensk Handel, på att den svenska elektronikbranschens andel av den globala marknaden endast är 0,4 procent.

– Vi ser redan idag hur e-handelsinköpen från utländska aktörer ökar snabbt. Det är därför osäkert om skatten kommer att ha några miljövinster alls. Det regeringen sysslar med är symbolpolitik och inte miljöpolitik, fortsätter Karin Johansson, vd för Svensk Handel.

– Det är naivt att tro att den globala elektronikbranschen skulle ställa om på grund av att ett litet land som Sverige inför denna skatt. Om en kemikalieskatt ska införas borde det åtminstone ske på EU-nivå, fortsätter hon.

Minskad försäljning

Patrik Lundqvist är Key Account Manager på familjeföretaget och grossisten Moon Radio AB i Surahammar. Han bekräftar att företaget såg en betydande försäljningsminskning efter att kemikalieskatten infördes.

– Förutom att vi blev tvungna att bekosta en utveckling i vårt affärssystem för att kunna hantera skatten så är försäljning från utlandet till slutkonsument den största påverkan. Vid införandet 1 juli 2017 märkes under de nästkommande månaderna en stor försäljningsminskning mot 2016 samma period.

Nu finns det även ett regeringsförslag om en höjning av kemikalieskatten med ytterligare 30 procent från och med augusti 2019.

När HUI Research räknade på konsekvenserna av den föreslagna höjningen kom man fram till att försäljningsbortfallet från svensk detaljhandel väntas uppgå till 6 miljarder kronor samtidigt som e-handeln från utlandet väntas växa kraftigt.

– Kemikalieskatten i allmänhet, och höjningen i synnerhet, är en kraftig hävstång för e-handel från utlandet, konstaterar Klas Elm.

Tuffare konkurrens via "marketplaces"

Patrik Lundqvist på Moon Radio AB pekar också på den pågående utvecklingen mot att det startas allt fler så kallade ”marketplaces”. Det är en e-handelsplats som drivs av ett företag, till exempel El-Giganten, till vilken olika aktör kan ansluta sig och konkurrera direkt mot slutkund med varandras produkter. Här blir den snedvridning av konkurrensen som kemikalieskatten leder till satt på sin spets, menar Patrik Lundqvist.

– Vi har i Sverige olika prisjämförelsesajter som till exempel prisjakt.se där vi har ett antal produkter som ligger på deras klick-topp, men det återspeglas inte i försäljningen utan där beställer slutkonsumenten produkten från en av de utländska aktörerna som kan erbjuda varan till ett betydligt lägre pris, men som då inte inkluderar kemikalieskatten, säger Patrik Lundqvist.

Han understryker dock att företagen agerar helt rationellt. Det är systemet som är fel.

Skatt på kläder och skor

I januariöverenskommelsen ingår även ett förslag på att kemikalieskatten ska införas på farliga kemikalier i kläder och skor. Det är ett segment som har betydligt fler e-handelsköp från utlandet än elektronik- och vitvaror.

– Efter att vi utvärderat kemikalieskatten på elektronik och ser att den inte hjälper varken miljön, hälsan eller ens inbringar pengar till statskassan så förstår jag inte hur man skulle vilja utveckla den och införa en liknande beskattning på ytterligare produkter, säger Klas Elm till fPlus.

Fplus har också sökt det danska vitvaruföretaget WhiteAway för en kommentar men inte fått något svar.

Fakta

Kemikalieskatt infördes i juli 2017 införde Sverige på kemikalier i elektronik.

Syftet med skatten är att bidra till det nationella miljömålet ”en giftfri miljö” och att detta skall ske genom att ”minska förekomst, spridning och exponering av farliga flamskyddsmedel”.

Den 8 februari 2019 beslöt regeringen att remittera ett förslag om att höja kemikalieskatten. I lagförslaget föreslås en skattehöjning med nästan 40 procent på bland annat kylar, frysar, diskmaskiner och dammsugare om de innehåller farliga kemikalier. För varor som mobiltelefoner, kassettbandspelare, skärmar, projektorer och spelkonsoler blir höjningen drygt 30 procent.