TT/Pressbild
Skatteverket vs företagen

Så rik måste du vara för att vinna mot Skatteverket

Advokater, skattejurister och företagare har fått nog. Att processa mot Skatteverket kostar så mycket att många inte längre vågar ta strid mot myndigheten. ”Även om du vinner så går du minus”, säger en av de experter som fPlus har talat med.

– Ibland intar Skatteverket på ett tidigt stadium en ställning i en sakfråga utan full insyn i det konkreta fallet och man får uppfattningen att de har en linje som de vill driva. Då är det upp till den skattskyldiga att försvara sig även om linjen ger ett felaktigt resultat i det konkreta fallet.

Det säger Linnea Back, som tidigare blivit utsedd till årets skattejurist och numera är partner och ansvarig för skattegruppen på advokatbyrån Baker & McKenzie.

Objektivitet är inget man diskuterar på Skatteverket, vilket är problematiskt i sig då Skatteverket är en väldigt stor myndighet med mycket muskler.

Skattejuristen Andreas Möller arbetade i 12 år på Skatteverket innan han öppnade sin en egen byrå, Möllers Juridik, där han numera bland annat driver processer mot myndigheten. Han menar att det finns stora brister i objektivitet inom myndigheten när det gäller att värdera sådan bevisning som talar för den skattskyldige.

– Objektivitet är inget man diskuterar på Skatteverket, vilket är problematiskt i sig då Skatteverket är en väldigt stor myndighet med mycket muskler, säger han.

Driver tveksamma processer

Han menar även att myndigheten driver mängder av tveksamma processer mot skattskyldiga, trots att man inte har en aning om hur utgången ska bli.

– Ofta förminskar man bevisningen från den skattskyldige och är därmed inte objektiva i sina bedömningar.

Att man driver tveksamma processer handlar om att bilda ny praxis som i vissa fall kan strida mot den aktuella lagstiftningen, menar han. Han menar dessutom att Skatteverkets agerande på det här sättet är ”systematiskt”.

– Det går mycket fortare att driva de här typer av tveksamma processer för att skapa praxis än att vänta på ny lagstiftning som ofta tar otroligt lång tid. På det viset är det ett snabbare och enklare sätt för Skatteverket. Men det är otroligt orättvist för den skattskyldiga.

”Även om du vinner går du minus”

Vid ett skatterättsligt mål mot staten får endast sex procent full ersättning för sina rättskostnader vid en vunnen process, visar en rapport från 2018 gjord av Rättvis skatteprocess och Företagarna.

– Det är väldigt sällan som den skattskyldige, som driver en process mot myndigheten får ersättning. Säg att skattetvisten rör 50 000 och ombudskostnaderna landar på ungefär 100 000 kronor. Då kan den skattskyldige vid bifall av sitt överklagande få tillbaka cirka 20 000 kronor. Så även om du vinner så går du minus, säger Andreas Möller.

Guillou tar striden för alla småföretagare

fPlus intervjuade nyligen stjärnförfattaren Jan Guillou som åker på en tung skattesmäll på grund av att Skatteverket anser att hans skrivarstuga ska betraktas som privatbostad och därför förmånsbeskattas. Jan Guillou kallar det för trakasserier och har nu inlett en juridisk kamp mot myndigheten. Han menar att han har ett moraliskt ansvar att ta den här striden, trots att det kostar.

– Jag vet att andra företagare inte har det lika gott ställt som jag. Man får ju heller ingen rättshjälp i såna här fall. Man kan alltså bara försvara sig om man har tillräckligt med resurser. Därför undviker Skatteverket storföretagen och ger sig på småföretagare. Och vanliga småföretagare har inte råd att försvara sig mot Skatteverket. Jag har därför ett moraliskt ansvar att ta den här striden, sa han till fPlus.

I grunden är det en fråga om individuella mänskliga rättigheter, möjligheten att ta sina rättigheter gentemot staten till vara.

Skatteverket har så gott som alltid större processvana och mer resurser än den enskilde. Spelplanen är alltså ojämn redan från början, menar Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna och verkställande ledamot på Rättvis Skatteprocess. Även han kritiserar de låga ersättningskostnaderna och menar att det är problematiskt att plånboken får styra om företagare väljer att processa mot Skatteverket eller inte.

– I grunden är det en fråga om individuella mänskliga rättigheter, möjligheten att ta sina rättigheter gentemot staten till vara. För att det inte ska stanna vid att vara fina ord i konventioner, krävs att vanliga människor har möjlighet att hävda sina rättigheter i domstol. Vinner man som enskild bör huvudregeln vara att rättegångskostnaderna ska ersättas fullt ut, så länge de inte är orimliga, säger han.

Krävs det mycket pengar för att driva en process?

– Det beror på vad det gäller för fråga, men skattemål är inte sällan komplexa, och för att ha en chans att få rätt i domstol krävs ofta hjälp av experter och ombud. Sådan kvalificerad hjälp kostar förstås.

Finns det anledning att ifrågasätta rättssäkerheten?

– Färsk forskning visar att man har mångdubbelt större chans att som enskild få rätt i en förvaltningsrättslig domstolsprocess om man har ett juridiskt ombud, än om man för sin egen talan. En undersökning som Rättvis skatteprocess genomfört bland advokater som processar i skattemål visade att drygt 60 procent anser att förvaltningsdomstolarna är partiska, vilket ska jämföras med sju procent bland de advokater som processar i andra domstolar. Det finns alltså skäl att vara orolig för den effektiva rättssäkerheten i förvaltningsprocessen.

Vad behöver ändras?

– I somras avgjorde Högsta Förvaltningsdomstolen ett mål (HFD 2019 ref. 16), som klargjorde villkoren för ersättning för rättegångskostnader i skattemål något. Förhoppningsvis kan det leda till att full ersättning vid vinst ges oftare, men vi vet inte ännu hur underrätterna har agerat efter det avgörandet, säger han och fortsätter:

– Andra åtgärder som skulle stärka rättssäkerheten är en breddad rekrytering av domare till förvaltningsdomstolarna, att anstånd med betalning av skatt ges som regel när tveksamhet råder om skattebeslutet, och ökade möjligheter till bindande förhandsbesked från Skatteverket.

Skillnad mellan att ha rätt och att få rätt

Linnea Back, betonar att det i skatterättsliga mål är viktigt att man är medveten om att det finns en väldigt stor skillnad mellan att ha rätt och att få rätt.

– Domstolens roll är inte att skipa rättvisa, utan att avgöra vem som har uppfyllt de beviskraven som krävs för att få bifall till sin talan.

I praktiken betyder det att många tvingas betala stora summor innan de vet om de bör driva en process. Det är särskilt problematiskt för mindre företag.

Hon menar vidare att det ofta är svårt för mindre företagare att överklaga beslut från Skatteverket, då ombudskostnaderna ofta överstiger den skatt som överklagats.

– Det finns vissa småföretag som faktiskt inte har råd att processa och det är problematiskt att de inte har möjligheten att tillvarata sin rätt.

Hon menar att företag måste lägga ned stora kostnader innan de ens vet om de har en chans att vinna.

– En småföretagare behöver ofta anlita ett ombud för att se vilka förutsättningar man har att få utfallet ändrat. I praktiken betyder det att många tvingas betala stora summor innan de vet om de bör driva en process. Det är särskilt problematiskt för mindre företag.

Hon menar även att problematiken kring de låga ersättningskostnaderna inte uteslutande rör småföretagare utan även större globala företag.

– Det är nästintill ett skämt när företag lägger ned miljontals kronor i komplexa utredningar för att försvara sig mot Skatteverket och får 50 000 kronor i ersättning.

Skatteverket borde ha lättare att backa

Men det finns skillnader i hur myndigheten ser på små respektive större företag, menar hon.

– Det finns exempel på att man försökt inrätta system för att underlätta för de större företagen att göra rätt samtidigt som de mindre företagen hänvisas till processvägen, säger hon och fortsätter:

– Min uppfattning är även att Skatteverket i regel beviljar anstånd när det handlar om större företag men inte alls i lika hög grad när det gäller småföretag. Det kan dock bero på att de frågor som processas av de stora företagen generellt är mer komplexa och därmed har en mer oviss utgång.

Hon menar vidare att Skatteverket fyller en viktig funktion i utvecklingen av rättsläget.

– Skatteverket måste kunna driva vissa mer eller mindre kontroversiella processer. Men jag anser också att Skatteverket borde ha lättare att backa på ett tidigt stadium när de inser att deras linje inte håller.

fPlus söker Skatteverket.

Toppnyheter

Arkivbild. Boende på äldreboende i USA testas för coronaviruset. Seth Wenig / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Larm om ökning av smittade äldre i Texas och Florida

Delstaterna Texas och Florida är just nu bland de hårdast drabbade av coronaviruset i USA – och nu kommer larm om att smittan sprider sig allt snabbare på delstaternas äldreboenden.

I Florida har antalet bekräftade fall på äldreboenden ökat med 74 procent den senaste månaden, med i snitt 2 606 positiva tester bland boende varje dag. Det enligt Politico som gått igenom officiella siffror.

I Texas har nära 3 000 nya fall bekräftats under de senaste två veckorna. NBC News har pratat med Patty Ducayet som är ombudsman för äldrevården i Texas, och som är kritisk till att delstaten inte lärt sig något av vad som hände i New York och New Jersey i våras:

– Vi hade en möjlighet att undvika det vi upplever just nu (...) Nu förbereder jag mig i stället för fler dödsfall och fler sjukdomsfall, säger hon.

4 min
Pelosi på pressträffen i dag.  Susan Walsh / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Pelosi: Trump är vilse men vägrar fråga om vägen

Donald Trump måste erkänna att han gått vilse – och fråga forskarna om vägen framåt. Det sa representanthusets talman Nancy Pelosi på en pressträff i dag, där hon gick hårt åt presidentens coronastrategi.

– Presidenten har fattat så många dåliga beslut. Genom att studera honom har jag insett att han är som en man som vägrar fråga om vägen. Alla svar finns där, sa Pelosi enligt Washington Post.

Den demokratiska toppolitikern är bland annat kritisk till att Trump hotat med att dra in stöd till skolor som inte vill öppna upp i höst.

36 min
Demonstration mot Netanyahu i veckan (t v), Benjamin Netanyahu (t h). TT
undefined

Israels coronastöd får kritik: ”Mutor till massorna”

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu anklagas för att försöka ta fokus från kritiken mot honom genom sitt löfte om ekonomiska bidrag till alla som drabbats av coronavirusutbrottet, skriver flera medier.

Stödpaketet presenterades i går, och ska enligt Netanyahu öka konsumtionen och få fart på ekonomin snabbare. Men flera ekonomer och oppositionspolitiker beskriver det som en ineffektiv åtgärd, och tror att förslaget i stället är ett försök från Netanyahu att ta fokus från kritiken mot hans hanterande av pandemin och den pågående korruptionsrättegången mot honom.

Kolumnisten Ben Caspit i tidningen Maariv tar det ett steg längre och liknar förslaget med att ”dela ut mutor till massorna”, skriver The Guardian.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Arkivbild från Malmö centralstation. Emil Langvad/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

SJ tillåter färre personer på tågen efter trängselkritiken

SJ kommer fortsättningsvis bara att sälja biljetter för 65 procent av platserna ombord, i stället för dagens 75 procent, meddelar det statliga tågbolaget. Beskedet kommer efter kritik om trängsel på tågen.

– Nu har vi analyserat, dragit lärdom och gör om så det blir bättre för alla, säger SJ:s presschef Tobbe Lundell till TT.

Under våren var SJ:s tåg bara belagda till 50 procent, men efter att reserestriktionerna hävts gjordes 75 procent av biljetterna tillgängliga. Men nu tar bolaget alltså ett steg tillbaka.

3 tim
Turister i Gamla stan, juli 2020 Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

CBS: Avslappnade svenskar utgör ett dåligt exempel

Sveriges hantering av coronavirusutbrottet forsätter väcka uppmärksamhet internationellt. Senast ut är CBS News, vars korrespondent besökt Stockholm och förundras över hur ”relativt avslappnade” invånarna verkar.

”Sverige har blivit ett exempel på hur covid-19 inte ska hanteras”, lyder rubriken, och tv-kanalen pratar med flera svenskar som är kritiska till den svenska strategin.

En av dem är Nele Brusselaers, epidemiolog vid Karolinska Institutet, som oroar sig för hösten:

– Om det är något land i Europa som kommer få en andra våg är det med stor sannolikhet Sverige, för de gör fortfarande inte så mycket för att verkligen stoppa det, säger hon.

Folkhälsomyndighetens Karin Tegmark Wisell intervjuas också, och säger att planen för hösten är att hålla fast vid rekommendationerna och fortsätta följa forskningen.

2 tim
Ibrahim Baylan under dagens pressfika med regeringen. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Baylan: Missuppfattning att vi försökte rädda ekonomin

Regeringens första prioritet har alltid varit att begränsa smittan och rädda människoliv. Först därefter har politikerna försökt mildra effekterna på ekonomin under coronakrisen, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) till Expressen.

– Det finns en hel del missuppfattningar, säger Baylan.

– Vi har valt lite olika vägar. Vilken väg som senare visar sig ha varit rätt vet vi inte förrän i efterhand, fortsätter han.

Ministern menar också att han tror att andra ibland sprider en felaktig bild av den svenska strategin för att på så sätt visa att man själv har gjort rätt.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Maria Malmer Stenergard och Morgan Johansson. TT
Migrationspolitiken i Sverige

Debatten blev slutligen av: ”Överens om 90 procent”

Det fanns en 90-procentig samsyn innan Moderaterna lämnade migrationssamtalen, säger justitieminister Morgan Johansson (S) i Studio Ett.

– När han säger att vi är överens om 90 procent så är det de tio procenten – som jag tror är betydligt fler än så – som är de riktigt viktiga frågorna, så som reglerna för anhöriginvandring, svarar Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

Efter att justitieministern förra veckan vägrade att möta M-politikern i en debatt drabbade politikerna i stället samman i Studio Ett i dag.

– Vi var beredda att göra upp med de andra borgerliga partierna, säger Johansson, som tycker att S-förslaget ligger i mitten, men att M lutar sig mot SD:s politik.

– Det är Miljöpartiet som får ett mycket stort inflytande när Socialdemokraterna väljer att inte göra upp med oss utan i stället väljer regeringsmakten, svarar M-politikern.

1 tim
Morgan Johansson. Magnus Andersson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Johansson: Tydligt att M inte vågar skilja sig från SD

När Moderaterna hoppade av samtalen om en migrationspolitisk överenskommelse skedde det 90 minuter efter att Sverigedemokraterna gått ut och sagt att de inte trodde på en bred överenskommelse, skriver justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) i på Aftonbladets debattsidor. ”Det är uppenbart att Moderaterna numera inte vågar skilja sig alltför mycket från SD, och att partierna samordnar sin politik i allt högre utsträckning”, fortsätter han.

Inlägget är ett svar till Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för M, som tidigare i veckan skrev att det följer ett socialdemokratiskt mönster när Morgan Johansson tidigare inte velat debattera frågan med henne i SVT.

I sitt svar nu skriver Johansson att det är regeringen i dag som fått strama upp den generösa asyl- och arbetskraftsinvandringspolitiken som Tobias Billström (M) drev igenom under regeringen Reinfeldt.

6 tim
Stefan Löfven på Harpsund på onsdagen ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven: Volymmål bryter mot moralisk princip

Statsminister Stefan Löfven står fast vid sin linje att säga nej till ett fast volymmål i migrationspolitiken. I en intervju med Aftonbladet säger han att ett volymmål bryter mot internationella konventioner.

– Dessutom bryter man mot en moralisk princip. Så det är inte aktuellt.

Frågan om ett volymmål har varit en av stötestenarna i migrationssamtalen mellan partierna. Moderaterna har velat se ett ett volymmål, med argumentet att det ger förutsägbarhet och långsiktig hållbarhet.

Idag 06:15
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige
Arkivbild. Dmitrij Peskov och Vladimir Putin. Alexei Nikolsky / TT / NTB Scanpix
Ryska säkerhetshotet

Kreml förnekar ryska hack mot vaccinforskning

Ryssland förnekar anklagelserna om att ryska hackare med koppling till säkerhetstjänsten skulle ha försökt komma åt forskning om ett vaccin mot coronaviruset. Det rapporterar AFP.

– Vi kan bara säga: Ryssland hade inget med de här försöken att göra. Vi accepterar inte sådana anklagelser, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till statliga Tass, enligt AFP.

Tidigare under dagen gick den brittiska regeringen också ut och anklagade ”ryska aktörer” för att ha försökt påverka valet i Storbritannien 2019, något som Peskov också förnekar.

2 tim
Illustrationsbild. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ryska cyberattacker mot vaccinforskning i väst

En rysk grupp hackare med kopplingar till den ryska underrättelsetjänsten har utfört cyberattacker mot organisationer inblandade i utvecklingen av vaccin mot coronaviruset. Det hävdar den brittiska myndigheten UK National Cyber Security Centre, rapporterar CNN.

Attackerna har riktat sig mot aktörer i USA, Storbritannien och Kanada.

Hackergruppen, som är känd under namnet Cozy Bear, tros även ha varit inblandad i attacken mot Demokraternas nationella kommittés interna system i presidentvalet 2016.

3 tim
Dominic Raab/Illustrationsbild AP/TT
undefined

Raab: Ryska aktörer försökte påverka valet

Ryska aktörer försökte påverka utgången i det brittiska valet 2019. Det rapporterar Sky News med hänvisning till den brittiska regeringen.

Påverkansförsöket skedde bland annat genom att man publicerade läckta regeringsdokument på plattformen Reddit, skriver utrikesminister Dominic Raab i ett uttalande till det brittiska parlamentet.

Enligt Raab finns det inga bevis för att det ska ha pågått någon bred rysk kampanj, men ”alla försök att blanda sig i vår demokratiska process är helt oacceptabla”, tillägger han.

5 tim
Läs mer om Ryska säkerhetshotet
Statsminister Stefan Löfven och Spaniens premiärminister Pedro Sànchez i samband med ett möte i veckan. ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
EU:s stödfond

Löfven står fast vid svensk linje i EU: ”Krävs ändringar”

Statsminister Stefan Löfven håller fast vid att EU:s förslag om långtidsbudgeten och återhämtningspaketet efter coronakrisen är för kostsamma. Det säger han inför riksdagens EU-nämnd, skriver TT.

– En överenskommelse måste vara acceptabel för alla. För att komma dit krävs det ändringar i det som ligger på bordet nu, säger statsministern som väntar sig ett långt möte när statschefer inleder toppmötet i morgon.

Regeringen tycker bland annat att alla 750 miljarder euro i stödpaketet ska fördelas som lån, inte i huvudsak som bidrag.

Sverige tillhör tillsammans med Danmark, Österrike och Nederländerna kvartetten mer sparsamma EU-länder som kallas ”frugala fyran”.

3 tim
Stefan Löfven och Spaniens premiärminister Pedro Sánchez på Harpsund på onsdagen ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven träffar Macron inför EU-toppmötet

I går träffade statsminister Stefan Löfven Spaniens premiärminister Pedro Sánchez och i dag ska Löfven träffa Frankrikes president Emmanuel Macron i Paris. Mötena sker inför EU-toppmötet i helgen där Reuters rapporterar att EU:s långtidsbudget och coronastödpaket ska diskuteras.

Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson säger i P1-morgon att det varit ett intensivt resande de senaste veckorna för Frankrikes, Italiens och Spaniens ledare när de besökt olika ledare för de så kallade sparsamma länderna, där Sverige ingår.

– Det visar hur viktigt det här är för Frankrike och Tyskland som lagt fram paketet.

Idag 08:03
Arkivbilder: Alice Bah Kuhnke (vänster), Abir Al-Sahlani (vänster) TT
undefined

”EU-stöd får inte gå till att montera ner demokratin”

När EU-ledarna samlas för att diskutera stödpaketet i coronakrisens spår så får fokus inte flyttas från den viktiga frågan om våra skattepengar ska gå till länder som inte respekterar rättsstatens principer. Det skriver den centerpartistiska Europaparlamentarikern Abir Al-Sahlani på Aftonbladets debattsida. Hon nämner Ungern och Polen och skriver också att miljardbelopp försvinner varje år på grund av korruption och penningtvätt. Sverige får inte godkänna en ny EU-budget som möjliggör nedmonteringar i demokratin, menar hon.

Hon får medhåll från parlamentarikerkollegan Alice Bah Kuhnke (MP). Hon skriver i en debattartikel på ETC att EU-parlamentet nyligen tagit ett gemensamt ställningstagande om EU:s budget som går ut på att EU-pengar ska villkoras med demokratiska principer. Nu föreslår hon att Sverige och andra progressiva länder krokar arm med parlamentet och säkerställer att medlen går till länder som lever upp till EU:s grundläggande värden.

Idag 10:46
Läs mer om EU:s stödfond

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer