Kritiken mot upphandlingarna

Så påverkar pandemin kvalificeringskraven

Höga krav på omsättning, många års erfarenhet, uthållighet och förmåga att leverera är faktorer som vinner anklang hos myndigheter när det är dags att bedöma vilken leverantör som ska tilldelas en upphandling.

Framöver lär det bli svårare för en myndighet att få till krav för att ställa en diagnos på leverantörens ekonomiska ställning och förutspå en prognos om kommande leveranser, menar advokaten Pernilla Rasiwala i en krönika på Inköpsrådets webbsida.

Hon anser att en myndighet till och med kan avstå från att ställa ekonomiska kvalificeringskrav, eftersom det dels inte är någon skyldighet legalt, dels inte är rimligt att ställa tuffa krav mitt en pandemi.

”I de fall som myndigheten finner det nödvändigt att ställa krav på en viss ekonomisk eller finansiell ställning så är det viktigt att myndigheten överväger den specifika kravnivån och i synnerhet dess betydelse för mindre företag som kanske inte har samma ekonomiska uthållighet i den globala krisen som ett större företag har.”

Pernilla Rasiwala råder leverantörer, som får tampas med högt ställda krav, att ta kontakt med upphandlaren eller skriva en fråga och påtala olämpligheten i kravet för myndigheten.

Hon spår att den globala krisen ger avtryck i form av nya idéer och lösningar, kreativa samarbeten mellan det privata och det offentliga.

”Jag hoppas att vi får se nya modeller, där det offentliga och det privata arbetar tillsammans för att få leveranserna att fungera”, skriver Pernilla Rasiwala.

Toppnyheter

Patienten Jennifer Haller får Modernas vaccin under försöket den 16 mars. Ted S. Warren / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Alla 45 patienter i Modernas test utvecklade antikroppar – endast milda symptom

Alla 45 patienter som deltog i läkemedelsbolaget Modernas test med ett potentiellt coronavirusvaccin har utvecklat antikroppar, skriver CNBC.

Enligt det Astra Zeneca-delägda bolaget fick samtliga patienter ett ”robust” skydd. Moderna uppger att de deltagande personerna utvecklat ett fyra gånger starkare skydd än patienter som återhämtat sig från covid-19.

Över hälften av de deltagande patienterna fick också någon form av biverkningar, som illamående eller huvudvärk. Men symptomen var så pass milda att experimentet inte behövde avbrytas.

Datan har publicerats i New England Journal of Medicine. Resultaten är lovande men arbetet med vaccinet är ännu inne i ett tidigt stadium, konstaterar CNN.

2 tim
Arkivbild på ett SJ-tåg. Tor Johnsson / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Näringsdepartementet ska kontakta SJ om trängseln

Näringsdepartementet har fått i uppdrag att ta kontakt med SJ för att låta tågbolaget berätta hur det tänker kring trängsel på tågen. Det säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) till TT efter oro kring virusspridning på grund av många människor i vagnarna.

Före månadsskiftet kunde den som bokade biljetter på SJ vara säker på att inte hamna bredvid en okänd person. Någon sådan garanti finns inte längre när SJ nu kör med cirka 75 procents kapacitet.

SJ:s presschef Tobbe Lundell upplever inte att Folkhälsomyndigheten har några problem med upplägget.

– Vi har haft ett antal möten med dem och är alltid beredda att göra förändringar om de skulle ändra sina anvisningar, säger han.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Bild från klimatprotester i Frankfurt i Tyskland den 20 september 2019. Michael Probst / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

Ekonomer: Ge ett rungande ja till EU:s nya koldioxidtull

Sverige bör helhjärtat stödja EU:s förslag om en koldioxidtull mot omvärlden under Europeiska rådets möte i veckan, skriver ekonomerna Anders Olshov och Håkan Pihl på DN Debatt.

Duon menar att förslaget har två tydliga fördelar: det är en mycket viktig klimatåtgärd och det likställer konkurrensen inom och utanför unionen. En sådan gränsskatt skulle leda till att förorenare finner det lönsamt att genomföra utsläppsminskningar, spår ekonomerna.

”EU måste för sin trovärdighets skull visa att koldioxidtullen inte primärt handlar om egenintresse – om att finansiera sin återhämtningsfond på föreslagna 750 miljarder euro och att rädda jobb i EU – utan om att hjälpa världen att hejda klimatförändringen.”

3 tim
Illustrationsbilder. TT
undefined

Tvågradersmålet är positivt även för ekonomin

Att begränsa den globala uppvärmningen till två grader i enlighet med Parisavtalets mål är inte bara gynnsamt för klimatet utan även för ekonomin. Det är resultatet av nya beräkningar som forskare vid bland annat Chalmers gör i en studie som publiceras i Nature Climate Change, rapporterar SR Vetenskapsradion och DN.

Forskarna har gjort nya beräkningar i den så kallade DICE-modellen som Yaleprofessorn William Nordhaus fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2018. Han drog då slutsatsen att det samhällsekonomiskt är mest optimalt att lägga målet på 3,5 graders uppvärmning till år 2100.

Modellen har nu uppdaterats med forskningsresultat gällande exempelvis skador av klimatförändringar i framtiden – den nya slutsatsen är att två grader eller lägre är optimalt.

– Det här visar att det går att motivera kraftfulla klimatåtgärder på rent ekonomiska grunder, säger Christian Azar professor i energi och miljö på Chalmers, till DN.

Idag 08:41
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer