Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Elpriserna

Så mycket smyghöjs din elräkning – nu startar upproret

Irritationen över att elskatten utgör en allt större del av elräkningen växer. Därför startas nu Elskatteupproret. Professor Rune Brännlund dömer helt ut motiven bakom skatten. Elskatten är allt annat än en miljöskatt, menar han.

Hur mycket skatt du betalar för din el har stigit kontinuerligt under de senaste decennierna och numera utgör skatten ungefär 45 procent av din elräkning, enligt organisationen Skattebetalarna. Höjningen har varit smygande men resultatet slående: från 9,10 öre per kilowattimme 1996, till 34,70 öre (exklusive moms) i år. I dag består elkostnaderna förenklat av tre delar; transporten av elen via elnätet, skatter och avgifter till staten och såklart hur mycket el som har förbrukats.

– Elskatten har nära fyrdubblats sedan elmarknaden avreglerades 1996. Och periodvis när börspriset minskat har politikerna passat på att höja skatten. Dessutom betalar vi moms på energiskatten så den totala skatten per kilowattimme uppgår till 43,38 öre, vilket motsvarar över halva priset för en förbrukad kilowattimme, säger Sofia Linder, chefekonom på Skattebetalarna.

– Då vi alla är beroende av el och värme i våra bostäder blir höjningar av elskatten kännbara, särskilt under vintermånaderna när förbrukningen ökar, fortsätter hon.

Inte helt synlig för konsumenterna

Hon tror att skattens utveckling hänger ihop med att det är en bra inkomstkälla för staten.

– Det är relativt enkelt för regeringen att höja en skatt som elskatten då den inte är helt synlig för konsumenterna och elräkningarna krångliga att följa. Och samtidigt som skatten tickat uppåt har även elnätsavgifterna höjts ganska rejält vilket även det märks på fakturorna, så ilskan mot elskatten växer.

Anders Kaijser, vd på företaget Kundkraft som upphandlar elavtal för sina medlemmar, berättar att det under det senaste året har uppstått en frustration bland medlemmarna om elskatten.

– Vi märker att det är allt fler som ser elskatten som en konstig skatt och det finns en irritation kring att den höjts kontinuerligt under flera år. Det är punktskatt som är konstig då den gör elen dyrare än den borde vara.

Uppror i startgroparna

För att bilda opinion och få upp frågan på bordet har Kundkraft startat ”Elskatteupproret”. 

– Punktskatterna kan vara bra för att minska ett oönskat beteende men elen måste vi fortfarande konsumera och i princip är all el i dag helt fossilfri. Vi tycker inte att det är rimligt att elskatten ska vara runt 45 procent av elpriset, säger han.

Runar Brännlund, professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, konstaterar att elskattens syfte har förändrats över tid.

– Om vi blickar tillbaka kan man se att från 50-talet och fram till 90-talet motiverades skatten på el helt och hållet av fiskala skäl. Man ville få in pengar till statskassan, men på 90-talet hände något och man började argumentera utifrån miljö- och effektivitetsskäl. Man ville stimulera effektiviseringar vad gäller användningen av el, säger han.

Svårt att motivera av miljöskäl

I dag är det endast en liten del, mellan en och två procent, av all el som produceras som kommer från förbränning av fossila bränslen, enligt Ekonomifakta. Siffran är internationellt sett väldigt låg och i Sverige domineras elproduktionen av vattenkraft och kärnkraft. Runar Brännlund menar att även om elskatten numera går under parollen att det är en miljöskatt är det i själva verket svårt att motivera den av miljöskäl.

– Skatten på el är ingen miljöskatt. El är någonting bra, och i dag är nästan all vår el fossilfri. Används fossila bränslen i elproduktionen så är det dessa som ska beskattas och inte elen som sådan. En skatt på el ger helt enkelt inga incitament till bränslebyte.

Fortsätter att ticka uppåt

Under 2017 betalade de svenska hushållen cirka 15 miljarder i elskatt, enligt SCB.

– Det är en stor intäktskälla för staten, men det vore förmodligen effektivare att ersätta elskatten med en bredare skatt, exempelvis en liten höjning av momsen, om det nu är intäkterna från skatten som är viktiga, säger Runar Brännlund.

För 2020 har ännu ingen skattehöjning kommunicerats utåt men med start nästa år kommer energiskatten att indexeras. Det är inte klart hur, mer än att regeringen ska fastställa skattesatsen före novembers utgång. En vanlig metod brukar dock vara att räkna upp skattesatsen i relation till inflationen.

– Oavsett vilken form av indexering regeringen tänkt sig så kommer den medföra årliga höjningar som skruvar upp elskatten till ännu högre nivåer, säger Sofia Linder, chefekonom på Skattebetalarna.

fPlus har sökt energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman som hänvisar till finansdepartementet. fPlus har även sökt finansdepartementet.

Toppnyheter

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Vindkraftslobbyn går utländska ärenden”

Vindkraften är inte bara en oberäknelig energikälla, utbyggnaden får även konsekvenser för besöks- och fiskenäring. Att begränsa lokala politikers veto är att gå ärenden åt utländska investerare, skriver William Elofsson (M) i en replik på SvD debatt.

Frågan handlar inte om ja eller nej till vindkraft, utan ja till havsbaserad vindkraft där parkerna inte kan störa turistnäringen och närmiljön kring boenden, och nej till kustnära vindkraft.

Sverige kan fortfarande göra samma bidrag till miljömålen, utan att gå ärenden åt de utländska investerarna som vill  tjäna pengar på vindkraftsparker i Sverige, menar debattören.

”Ska kusten för många år framåt förändras – sannolikt i generationer – med allt vad det innebär i inskränkningar av Gävlebornas kustnära boende och livsmiljö utan att de lokala politikerna har möjlighet att stoppa etableringen?”, skriver William Elofsson.

3 jun
Läs mer om Den svenska vindkraftsutbyggnaden
Stefan Löfven. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

M KU-anmäler Löfven: ”Felaktigt om testning”

Moderaterna KU-anmäler statsminister Stefan Löfven för att ha misslett allmänheten i en intervju i Sveriges Radio, rapporterar Aftonbladet.

I intervjun sa Löfven att det är regionerna som ansvarar för testningen av alla de fyra prioritetsgrupperna, något som M anser vara missledande.

“Statsminister Stefan Löfven (S) har i uttalanden till media misslett åhörarna till en felaktig uppfattning avseende testning för covid-19”, skriver Edward Riedl, riksdagsledamot för M, i anmälan.

4 min
Bild från fredagens  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Just nu: 77 nya dödsfall har registrerats det senaste dygnet – totalt 4 639 döda

77 nya dödsfall har registrerats det senaste dygnet, meddelar Folkhälsomyndigheten vid myndigheternas pressträff på fredagen. Totalt 4 639 har dött i covid-19 i Sverige.

Antalet döda per dygn är på väg ner, säger Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

– Vi ligger nu på ett medelvärde på 46 dödsfall per dygn och fortsätter sakta men säkert nedåt.

I Västra Götaland pekar smittkurvan uppåt.

– Vi ser en tydlig uppgång , vi tror att det beror på att man testar mycket bredare, säger hon.

Följ pressträffen via länken.

1 tim
Gränsen vid Svinesundsbron. Vidar Ruud / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tre av fyra norrmän vill inte öppna gränsen mot Sverige

Gränsen mot Sverige bör hållas stängd anser tre av fyra norrmän enligt en ny opinionsundersökning, rapporterar NRK.

73 procent av de tillfrågade svarar att de inte vill öppna gränsen för fritidsresor mot Sverige.

– Det är ett kristallklart svar från det norska folket [...] Jag tror att den viktigaste orsaken är den massiva kritiken mot svenskarnas hantering av coronakrisen, säger Ola Gaute Aas Askheim, senior rådgivare vid mätinstitutet Opinion.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Illustrationsbild Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Klart: Spanska barn får åter vara ute hela dagen

Från och med början av nästa vecka kommer restauranger och barer i Madrid och Barcelona åter att öppna för inomhusservering, rapporterar TT. Samtidigt meddelar landets hälsominister Salvador Illa att barn nu kommer att få tillåtelse att vistas utomhus alla tider på dagen, inte endast under de tidigare begränsade tidsperioderna.

De spanska storstäderna är hårt drabbade av coronapandemin. Av smittskyddsskäl har endast utomhusserveringar varit öppna tidigare.

4 min
En man på Waterloo station i London. Matt Dunham / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Munskyddstvång införs i engelska kollektivtrafiken

Från och med 15 juni blir det obligatoriskt att bära någon form av munskydd i den engelska kollektivtrafiken. Det meddelade den brittiska regeringen på torsdagen, skriver flera medier. Det måste dock inte röra sig om ett medicinsk munskydd, även exempelvis en halsduk går bra.

– Forskning antyder att ansiktsskydd ger ett visst, om än begränsat, skydd mot att viruset sprids, säger transportminister Grant Shapps.

Tvånget införs samma dag som icke nödvändiga butiker i landet åter får öppna.

Igår 19:56
GEORGE FREY / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Forskarna backar från sågade medicinstudien

Tre av fyra forskare bakom den kritiserade studie som visade att malariamedicinen hydroxiklorokin kunde öka dödligheten i covid-19 backar nu från studien, skriver AFP.

Studien presenterades i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet och ledde bland annat till att WHO stoppade sina försök med medicinen.

Studien fick dock snabbt hård kritik eftersom den visade sig innehålla flera tveksamheter. En ny studie har visat att medicinen inte tycks ha negativa bieffekter, men att den inte heller stoppar sjukdomen.

Igår 19:24
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowski. Illustrationsbilder.
Polisvåldet i USA

Klarna donerar pengar till stöd för protestvågen i USA

Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowski sällar sig till raden av företagsledare som öppet tar ställning för protestvågen i USA och mot polisvåldet.

”Vi måste fördöma alla former av rasism. Det vi har sett går emot allt som vi som företag, och jag själv personligen, står för”, skriver han i ett blogginlägg på Klarnas hemsida.

Där framgår det att Klarna kommer donera pengar till organisationerna American Civil Liberties Union och The National Association for the Advancement of Colored People. Fintech-bolaget lovar även att matcha alla donationer som anställda gör.

1 tim
Protester i Austin på torsdagen. Eric Gay / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: ”En dålig ledartext kunde avslöja en dålig lag”

Den republikanske senatorn Tom Cotton blev starkt kritiserad på onsdagen när han i en gästledartext i New York Times förespråkade att soldater skulle sättas in för att få bukt med våldsamma protester mot polisvåldet i landet.

Man kan kritisera ledarsidan för att de publicerade de ”extrema” åsikterna, men Cotton ”gjorde oss alla en tjänst”, skriver Politicos Jack Shafer i en analys.

”En dåligt ledartext kunde avslöja en dålig lag”, säger Shafer med hänvisning till the Insurrection Act, som ger presidenten möjlighet att sätta ut militären i USA för att hantera civil oordning och uppror.

Samtidigt som övervåld och rasism har blivit den dominerande frågan i USA sedan George Floyds uppmärksammade död har presidenten avskurit sig från debatten, bokstavligt talat, skriver CNN:s Stephen Collinson.

”En del av USA närmar sig en obekväm självrannsakan [...] men president Donald Trump hukar sig bakom höga stängsel runt Vita huset och avvisar en nationell begrundan”, skriver han.

2 tim
Polisen började skingra demonstranter nära Vita huset på måndagen. Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
undefined

ACLU stämmer Trump efter ingripande vid Vita huset

Den amerikanska människorättsorganisationen American Civil Liberties Union (ACLU) stämmer president Donald Trump och justitieminister William Barr, rapporterar Washington Post.

Det var i måndags som polisen skingrade demonstranter utanför Vita huset med tårgas, distraktionsgranater och gummiklädda kulor.

På torsdagen lämnades en stämning in där ACLU, tillsammans med Black Lives Matter, kallar polisens ingripande, som Trumpadministrationen godkände, för ”oprovocerat” och kriminellt”.

Idag 06:43
Läs mer om Polisvåldet i USA