Svenskt Näringsliv, TT och Entreprenörskapsforum.
Det svenska skattetrycket

Så mycket har samhället förlorat på värnskatten

Värnskatten skulle vara tillfällig, men blev kvar i 25 år. Nu har experter räknat på de verkliga kostnaderna för samhället. ”Över 280 miljoner arbetstimmar har gått förlorade och samhället har förlorat långt över 200 miljarder kronor till följd av värnskatten”, säger nationalekonomen Johan Lidefelt.

”Inte en dag för sent”. Så reagerade Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handelns forskningsinstitut, HFI, när det blev känt att regeringen skulle avskaffa värnskatten i höstbudgeten. Och han var inte ensam om att reagera på det sättet. En rad nationalekonomer, bland annat Bertil Holmlund och Martin Söderström (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU), Peter Birch Sørensen (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO) och Jukka Pirttilä och Håkan Selin har genom åren pekat på värnskattens skadliga effekter och menat att det skulle vara gratis för staten att ta bort den.  

När fPlus intervjuade Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro, i januari så listade han värnskatten som en av Sveriges mest onödiga skatter, eftersom den gör att människor väljer att arbeta färre arbetstimmar och därmed minskar sina inkomster, vilket i nästa led gör att intäkter från exempelvis arbetsgivaravgifter och kommunalskatter går om intet. ”Ett slopande av värnskatten skulle inte bara vara självförsörjande utan till och med ge mer till statskassan än i dag, enligt beräkningar som gjorts”, sa han vid tillfället.

Regeringen gör helomvändning

Värnskatten som infördes 1995 är en femprocentig skatt som betalas på inkomster som ligger över drygt 700 000 kronor per år. Värnskatten skulle egentligen vara tillfällig, men blev kvar även under år då Alliansen satt vi ratten. Skatten har varit politiskt laddad och i många fall felaktigt setts som ett bra fördelningsinstrument, menar Sven-Olov Daunfeldt som påpekar att den har varit en starkt bidragande orsak till att Sverige har en av världens högsta marginalskatter.

Men i somras gjorde även regeringen en helomvändning: ”En samlad bedömning är att den långsiktiga finansieringsgraden mest sannolikt är i närheten av 100 procent”, konstaterade finansdepartementet i en promemoria, vilket gjorde att många ekonomer drog en lättnadens suck.

Över 280 miljoner arbetstimmar har förlorats

Samtidigt har skatten funnits i 25 år och hunnit orsaka en hel del skada, menar Johan Lidefelt, nationalekonom på Svenskt Näringsliv. Han har räknat på sammantagna kostnader för samhället av att värnskatten fick vara kvar under så många år. Inte minst har människor valt att inte arbeta extra eller att arbeta färre timmar, eftersom det inte har lönat sig med extra ansträngningar, förklarar han.

– Regeringens egna beräkningar visar att skatten har minskat antalet arbetade timmar med motsvarande 7 000 årsarbetskrafter, säger han.

Med det som utgångspunkt har Johan Lidefelt räknat på hur många arbetstimmar som samhället faktiskt har förlorat under 25 år med värnskatten. Han antar att gruppen som betalar värnskatt i snitt arbetar 40 timmar per vecka under 45 veckor på året, vilket innebär att gruppen i snitt arbetar 1 800 timmar per person och år.

– Samhället har förlorat cirka 12,6 miljoner arbetade timmar varje år, det vill säga arbete som hade utförts om värnskatten inte funnits. På 25 år blir det 315 miljoner förlorade arbetstimmar, men eftersom befolkningen har vuxit under tiden justerar vi ned siffran med tio procent, säger han.

– Värnskatten har gjort att över 280 miljoner arbetstimmar har gått förlorade sedan 1995, förtydligar han.

Ekonomiska värdet motsvarar över 200 miljarder

Det handlar om allt från läkare, ingenjörer och chefer till hårt arbetande företagare som på marginalen har valt fritid istället för att arbeta. Det påverkar i slutändan hur många vårdtimmar som utförs, den tekniska utvecklingen och företagens konkurrenskraft, menar Johan Lidefelt.

– Hur många av de här nästan 300 miljoner uteblivna timmarna är läkartimmar, som annars hade givit människor vård? Det är nog ganska många, säger han.

Han har därför även räknat på det ekonomiska värdet av det förlorade arbetet, och kommer fram till siffran 217 miljarder kronor (se beräkning i faktaruta längre ned).

– Samhället har förlorat långt över 200 miljarder kronor till följd av värnskatten. Det är enligt våra beräkningar värdet på det arbete på som inte har utförts, säger han.

Påverkar utbildningspremier

Men effekterna stannar inte där. Enligt flera ekonomer som fPlus har pratat med så påverkar skatten människors beslut i flera led, från utbildningsval till investeringsbeslut och synen på fritid.

– Hur många jobb har till exempel hamnat i andra länder? Spotify rekryterar numera till New York istället för till kontoret i Stockholm. Sveriges höga skatter försvårar rekryteringar till Sverige och har sannolikt varit en del i den här typen av beslut, säger Johan Lidefelt.

Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum, håller med. Vid sidan av effekter på utbudet av arbetskraft får den höga skatten på arbete effekter på kompetensförsörjningen. Utbildningspremierna i Sverige är en av de lägsta i OECD, inte minst eftersom en betydande del av avkastningen på ytterligare utbildningsår försvinner i skatter. Höga marginalskatter, där värnskatten varit en del, kan därför bromsa potentiella talanger från att investera i humankapital redan från första början, eftersom den framtida belöningen urholkas, förklarar han.

– Det är synnerligen olönsamt att vara högutbildad i Sverige, vilket många som betalar värnskatt har fått erfara. Vi har fått en rad följdproblem. Vi har en låg grad behovsdriven utbildning i Sverige och allvarliga ”talang-allokeringsproblem” på arbetsmarknaden. Att kunskap är så lågt värderad jämfört med i andra länder leder till stora välståndsförluster i form av stigande vakanstal och uteblivna förädlingsvärden, säger Johan Eklund.

Ekonomins signalsystem funkar inte

Att kunskaper inte är kopplade till lön, att incitamenten snedvrids och att matchningsproblemen är ansenliga är långtifrån bara värnskattens fel, betonar han. Men skatten har varit en del av ekonomins signalsystem och därmed en del av problemet.

– De tilltagande matchningsproblemen vi har på arbetsmarknaden kostar årligen fem procent av BNP, eller 250 miljarder kronor, enligt våra skattningar, säger han och menar att det finns goda skäl att tro att vi får ett ökat arbetskraftsutbud när värnskatten nu slopas.

– På sikt får vi upp andelen högutbildade med rätt kvalifikationer i ekonomin, säger han.

Väljer fritid framför jobb

Värnskatten kommer som sagt att försvinna. Men i dagsläget betalar omkring 350 000 svenskar värnskatt. Den drar på pappret in cirka sex miljarder, men gör väldigt mycket skada, enligt flera nationalekonomer. ”Beräkningarna pekar på att värnskatten är helt meningslös”, sa Jacob Lundberg till fPlus och illustrerade varför med hjälp av den så kallade Lafferkurvan. Hans beräkningar, som bland annat visar att Sverige är ett av de länder som genom att sänka skatten för höginkomsttagare kan öka skatteintäkterna till staten, har också nyligen uppmärksammats av The Economist.

Det sägs att Arthur Laffer ska ha skissat ned det kända Lafferdiagrammet på en servett under en middag i Washington 1974. Det Lafferkurvan visar är att det finns en gräns där högre skatter på arbete inte längre ger något bidrag till staten. Vid noll procents skatt kommer skatteintäkterna att vara noll. Men även när skattesatsen är hundra procent så kommer skatteintäkterna att vara noll, eftersom ingen kommer att vilja tjäna pengar om allt äts upp av skatt. Även däremellan kan höga skatter få människor att välja fritid framför ytterligare ansträngningar och jobbtimmar.

Debatten måste fortsätta

Lafferkurvan har varit starkt politiserad i debatten. Till exempel avfärdade finansminister Magdalena Andersson den i ett anförande i riksdagen för några år sedan som något som i princip bara högerextrema republikaner i USA tror på. Men enligt Jacob Lundberg har kunskapen om Lafferkurvan ökat på senare tid. Ny forskningslitteratur, ny statistik och förfinade mätmetoder har visat att skattebetalare reagerar starkare på små skatteförändringar än man tidigare trott, och i sin rapport talar han därför om Lafferkurvans återkomst och magnituden av negativa dynamiska effekter, såsom färre arbetade timmar, mer fritid, färre högutbildade och mismatch på arbetsmarknaden.

– Det är ju precis det som är problemet med värnskatten, att den gör så att människor inte arbetar lika mycket som de egentligen vill och kan. När människor arbetar utför de en tjänst som någon annan i samhället behöver och är villig att betala för. När tjänsterna aldrig blir utförda utgör det förluster, eller kostnader, för samhället, säger Johan Lidefelt och menar att det är viktigt att diskussioner med ett sådant perspektiv fortsätter även efter att värnskatten har avskaffats.

– Men att Magdalena Andersson och finansdepartementet nu verkar förstå att det finns skatter i Sverige som är så höga att det inte leder till några skatteintäkter är i alla fall ett steg på vägen, säger Johan Lidefelt.

Så har beräkningarna gjorts:

Timmar:

7000 färre årsarbetskrafter á 1800 timmar (antagande) ger 12,6 miljoner färre arbetstimmar/år. 25 år summerar till 315 miljoner timmar. Justering med 10 procent görs för befolkningsökningen. Resultatet: 283 miljoner färre arbetade timmar sedan 1995. 

Ekonomiskt värde:

Medelinkomst berörda: 88 000 kr/månad. Inklusive arbetsgivaravgift 1 383 000 kr i arbetskraftskostnad per år. Arbetskostnad per timme (vid 1800 timmar) är 768 kr. 283 miljoner timmar á 768 kr summerar till 217 miljarder kr (dagens penningvärde). 

Inkomstspridning berörda:

Medianinkomst: 72 500 kr/mån. Medelinkomst: 88 000 kr/mån.

Medianskattesänkning: 8375 kr/år. Medelskattesänkning: 17 700 kr/år.

Den stora skillnaden mellan median och medel orsakas av att ett begränsat antal mycket höga inkomster påverkar medelvärdet men inte medianen.

Beräkningar: Johan Lidefelt, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.

Källa: Regeringspromemoria om värnskattens avskaffande (länk nedan)

Toppnyheter

Personal i ett provtagningstält utanför infektionsmottagningen utanför Östra sjukhuset i Göteborg. Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

18 000 personer ska testas för viruset i Stockholm

All vårdpersonal i Stockholm som inte redan har testats positivt för corona kommer att erbjudas tester, rapporterar TT. De omfattande testerna av omkring 18 000 vårdanställda och patienter inleds under nästa vecka och leds av Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Anledningen till att studien görs i Stockholm beror på att läget anses vara som mest allvarligt där just nu.

– Vi tror att det är jätteviktigt att man börjar tänka systematiskt och storskaligt. Nu ska vi samla in kunskap om vad testning ger och hur pass användbart det är för sjukvården och samhället, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi och ansvarig forskare för studien, till TT.

Studien kommer att pågå under två veckor.

4 tim
Illustrationsbild. Simon Rehnström/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nu inleds coronainspektion av Stockholms krogar

Miljöförvaltningen i Stockholm stad ska kontrollera att allt går smittsäkert till på krogarna i huvudstaden. Inspektionerna inleds under påskhelgen efter att man fått uppdraget från Smittskydd i Stockholm. Detta efter larm till Folkhälsomyndigheten om att det finns krogar som inte följer riktlinjerna om bordsservering och armlängds avstånd mellan gäster. Helene Jansson, restaurangägare på Strandvägen i centrala Stockholm, välkomnar kontrollerna.

– Vi har satt upp lappar på olika ställen som säger att vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationerna och det har fungerat jättebra, säger hon till Ekot.

4 tim
Taha Alexandersson under dagens presskonferens. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sverige har snart rustat intensivvården för 1 miljard

Kostnaden för Sveriges upprustning av intensivvården för att bemöta coronapandemin närmar sig nu 1 miljard. Det uppgav Socialstyrelsens ställföreträdande krisberedskapschef Taha Alexandersson under dagens presskonferens hos Folkhälsomyndigheten, skriver DI.

Antalet intensivvårdsplatser uppgår nu till 1 001 och i miljarden ingår även skyddsmaterial och 800 respiratorer.

– Arbetet pågår i en sådan takt att vi även i dag har 20 procent icke belagda platser för vård av kritiskt sjuka, sa Alexandersson enligt DI.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer