Svenskt Näringsliv, TT och Entreprenörskapsforum.
Det svenska skattetrycket

Så mycket har samhället förlorat på värnskatten

Värnskatten skulle vara tillfällig, men blev kvar i 25 år. Nu har experter räknat på de verkliga kostnaderna för samhället. ”Över 280 miljoner arbetstimmar har gått förlorade och samhället har förlorat långt över 200 miljarder kronor till följd av värnskatten”, säger nationalekonomen Johan Lidefelt.

”Inte en dag för sent”. Så reagerade Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handelns forskningsinstitut, HFI, när det blev känt att regeringen skulle avskaffa värnskatten i höstbudgeten. Och han var inte ensam om att reagera på det sättet. En rad nationalekonomer, bland annat Bertil Holmlund och Martin Söderström (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU), Peter Birch Sørensen (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO) och Jukka Pirttilä och Håkan Selin har genom åren pekat på värnskattens skadliga effekter och menat att det skulle vara gratis för staten att ta bort den.  

När fPlus intervjuade Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro, i januari så listade han värnskatten som en av Sveriges mest onödiga skatter, eftersom den gör att människor väljer att arbeta färre arbetstimmar och därmed minskar sina inkomster, vilket i nästa led gör att intäkter från exempelvis arbetsgivaravgifter och kommunalskatter går om intet. ”Ett slopande av värnskatten skulle inte bara vara självförsörjande utan till och med ge mer till statskassan än i dag, enligt beräkningar som gjorts”, sa han vid tillfället.

Regeringen gör helomvändning

Värnskatten som infördes 1995 är en femprocentig skatt som betalas på inkomster som ligger över drygt 700 000 kronor per år. Värnskatten skulle egentligen vara tillfällig, men blev kvar även under år då Alliansen satt vi ratten. Skatten har varit politiskt laddad och i många fall felaktigt setts som ett bra fördelningsinstrument, menar Sven-Olov Daunfeldt som påpekar att den har varit en starkt bidragande orsak till att Sverige har en av världens högsta marginalskatter.

Men i somras gjorde även regeringen en helomvändning: ”En samlad bedömning är att den långsiktiga finansieringsgraden mest sannolikt är i närheten av 100 procent”, konstaterade finansdepartementet i en promemoria, vilket gjorde att många ekonomer drog en lättnadens suck.

Över 280 miljoner arbetstimmar har förlorats

Samtidigt har skatten funnits i 25 år och hunnit orsaka en hel del skada, menar Johan Lidefelt, nationalekonom på Svenskt Näringsliv. Han har räknat på sammantagna kostnader för samhället av att värnskatten fick vara kvar under så många år. Inte minst har människor valt att inte arbeta extra eller att arbeta färre timmar, eftersom det inte har lönat sig med extra ansträngningar, förklarar han.

– Regeringens egna beräkningar visar att skatten har minskat antalet arbetade timmar med motsvarande 7 000 årsarbetskrafter, säger han.

Med det som utgångspunkt har Johan Lidefelt räknat på hur många arbetstimmar som samhället faktiskt har förlorat under 25 år med värnskatten. Han antar att gruppen som betalar värnskatt i snitt arbetar 40 timmar per vecka under 45 veckor på året, vilket innebär att gruppen i snitt arbetar 1 800 timmar per person och år.

– Samhället har förlorat cirka 12,6 miljoner arbetade timmar varje år, det vill säga arbete som hade utförts om värnskatten inte funnits. På 25 år blir det 315 miljoner förlorade arbetstimmar, men eftersom befolkningen har vuxit under tiden justerar vi ned siffran med tio procent, säger han.

– Värnskatten har gjort att över 280 miljoner arbetstimmar har gått förlorade sedan 1995, förtydligar han.

Ekonomiska värdet motsvarar över 200 miljarder

Det handlar om allt från läkare, ingenjörer och chefer till hårt arbetande företagare som på marginalen har valt fritid istället för att arbeta. Det påverkar i slutändan hur många vårdtimmar som utförs, den tekniska utvecklingen och företagens konkurrenskraft, menar Johan Lidefelt.

– Hur många av de här nästan 300 miljoner uteblivna timmarna är läkartimmar, som annars hade givit människor vård? Det är nog ganska många, säger han.

Han har därför även räknat på det ekonomiska värdet av det förlorade arbetet, och kommer fram till siffran 217 miljarder kronor (se beräkning i faktaruta längre ned).

– Samhället har förlorat långt över 200 miljarder kronor till följd av värnskatten. Det är enligt våra beräkningar värdet på det arbete på som inte har utförts, säger han.

Påverkar utbildningspremier

Men effekterna stannar inte där. Enligt flera ekonomer som fPlus har pratat med så påverkar skatten människors beslut i flera led, från utbildningsval till investeringsbeslut och synen på fritid.

– Hur många jobb har till exempel hamnat i andra länder? Spotify rekryterar numera till New York istället för till kontoret i Stockholm. Sveriges höga skatter försvårar rekryteringar till Sverige och har sannolikt varit en del i den här typen av beslut, säger Johan Lidefelt.

Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum, håller med. Vid sidan av effekter på utbudet av arbetskraft får den höga skatten på arbete effekter på kompetensförsörjningen. Utbildningspremierna i Sverige är en av de lägsta i OECD, inte minst eftersom en betydande del av avkastningen på ytterligare utbildningsår försvinner i skatter. Höga marginalskatter, där värnskatten varit en del, kan därför bromsa potentiella talanger från att investera i humankapital redan från första början, eftersom den framtida belöningen urholkas, förklarar han.

– Det är synnerligen olönsamt att vara högutbildad i Sverige, vilket många som betalar värnskatt har fått erfara. Vi har fått en rad följdproblem. Vi har en låg grad behovsdriven utbildning i Sverige och allvarliga ”talang-allokeringsproblem” på arbetsmarknaden. Att kunskap är så lågt värderad jämfört med i andra länder leder till stora välståndsförluster i form av stigande vakanstal och uteblivna förädlingsvärden, säger Johan Eklund.

Ekonomins signalsystem funkar inte

Att kunskaper inte är kopplade till lön, att incitamenten snedvrids och att matchningsproblemen är ansenliga är långtifrån bara värnskattens fel, betonar han. Men skatten har varit en del av ekonomins signalsystem och därmed en del av problemet.

– De tilltagande matchningsproblemen vi har på arbetsmarknaden kostar årligen fem procent av BNP, eller 250 miljarder kronor, enligt våra skattningar, säger han och menar att det finns goda skäl att tro att vi får ett ökat arbetskraftsutbud när värnskatten nu slopas.

– På sikt får vi upp andelen högutbildade med rätt kvalifikationer i ekonomin, säger han.

Väljer fritid framför jobb

Värnskatten kommer som sagt att försvinna. Men i dagsläget betalar omkring 350 000 svenskar värnskatt. Den drar på pappret in cirka sex miljarder, men gör väldigt mycket skada, enligt flera nationalekonomer. ”Beräkningarna pekar på att värnskatten är helt meningslös”, sa Jacob Lundberg till fPlus och illustrerade varför med hjälp av den så kallade Lafferkurvan. Hans beräkningar, som bland annat visar att Sverige är ett av de länder som genom att sänka skatten för höginkomsttagare kan öka skatteintäkterna till staten, har också nyligen uppmärksammats av The Economist.

Det sägs att Arthur Laffer ska ha skissat ned det kända Lafferdiagrammet på en servett under en middag i Washington 1974. Det Lafferkurvan visar är att det finns en gräns där högre skatter på arbete inte längre ger något bidrag till staten. Vid noll procents skatt kommer skatteintäkterna att vara noll. Men även när skattesatsen är hundra procent så kommer skatteintäkterna att vara noll, eftersom ingen kommer att vilja tjäna pengar om allt äts upp av skatt. Även däremellan kan höga skatter få människor att välja fritid framför ytterligare ansträngningar och jobbtimmar.

Debatten måste fortsätta

Lafferkurvan har varit starkt politiserad i debatten. Till exempel avfärdade finansminister Magdalena Andersson den i ett anförande i riksdagen för några år sedan som något som i princip bara högerextrema republikaner i USA tror på. Men enligt Jacob Lundberg har kunskapen om Lafferkurvan ökat på senare tid. Ny forskningslitteratur, ny statistik och förfinade mätmetoder har visat att skattebetalare reagerar starkare på små skatteförändringar än man tidigare trott, och i sin rapport talar han därför om Lafferkurvans återkomst och magnituden av negativa dynamiska effekter, såsom färre arbetade timmar, mer fritid, färre högutbildade och mismatch på arbetsmarknaden.

– Det är ju precis det som är problemet med värnskatten, att den gör så att människor inte arbetar lika mycket som de egentligen vill och kan. När människor arbetar utför de en tjänst som någon annan i samhället behöver och är villig att betala för. När tjänsterna aldrig blir utförda utgör det förluster, eller kostnader, för samhället, säger Johan Lidefelt och menar att det är viktigt att diskussioner med ett sådant perspektiv fortsätter även efter att värnskatten har avskaffats.

– Men att Magdalena Andersson och finansdepartementet nu verkar förstå att det finns skatter i Sverige som är så höga att det inte leder till några skatteintäkter är i alla fall ett steg på vägen, säger Johan Lidefelt.

Så har beräkningarna gjorts:

Timmar:

7000 färre årsarbetskrafter á 1800 timmar (antagande) ger 12,6 miljoner färre arbetstimmar/år. 25 år summerar till 315 miljoner timmar. Justering med 10 procent görs för befolkningsökningen. Resultatet: 283 miljoner färre arbetade timmar sedan 1995. 

Ekonomiskt värde:

Medelinkomst berörda: 88 000 kr/månad. Inklusive arbetsgivaravgift 1 383 000 kr i arbetskraftskostnad per år. Arbetskostnad per timme (vid 1800 timmar) är 768 kr. 283 miljoner timmar á 768 kr summerar till 217 miljarder kr (dagens penningvärde). 

Inkomstspridning berörda:

Medianinkomst: 72 500 kr/mån. Medelinkomst: 88 000 kr/mån.

Medianskattesänkning: 8375 kr/år. Medelskattesänkning: 17 700 kr/år.

Den stora skillnaden mellan median och medel orsakas av att ett begränsat antal mycket höga inkomster påverkar medelvärdet men inte medianen.

Beräkningar: Johan Lidefelt, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.

Källa: Regeringspromemoria om värnskattens avskaffande (länk nedan)

Toppnyheter

Inrikesminister Mikael Damberg (S). Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den organiserade brottsligheten

Damberg om gängvåldet: Det är en mycket större fråga än migrationen

Nu bemöter inrikesminister Mikael Damberg (S) kritiken mot Stefan Löfven efter söndagens framträdande i Agenda. Till DN säger ministern att han förstår människors frustration över gängvåldet och att ilskan riktas mot det politiska systemet. På frågan om han gör koppling mellan migrationen och ökat gängvåld eller inte svarar han:

– Det är klart att det kan finnas unga människor som kommit till Sverige och som har dragits in i gängkriminalitet. Men frågan är mycket större än så.

Han utvecklar sitt resonemang med att parallella strukturer och narkotikaförsäljning fanns ”i de här bostadsområdena” långt innan migrationsvågen 2015.

2 tim
Stefan Löfven.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven: Naturligt att ilskan riktas mot regeringen

Statsminister Stefan Löfven kopplar ihop den senaste tidens gängvåld med att Socialdemokraterna nu tappar i opinionen.

– Det är naturligt att ilskan och missnöjet riktas mot dem som innehar regeringsmakten, säger han till Aftonbladet.

Han menar att många väljare svarar genom att markera sitt missnöje och då ger Sverigedemokraterna sitt stöd i opinionsmätningar.

För att vända utvecklingen framhåller statsministern att Socialdemokraterna både vill utveckla sin politik för minskade klyftor och ökad jämlikhet samt tydligare lyfta fram partiets vinster i januariavtalet.

4 tim
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Löfven låter mer som Trump än en svensk statsminister”

Att Stefan Löfven inte ”såg detta komma” är förbluffande, skriver Paulina Neuding, Europaredaktör på tidskriften Quillette, i Dagens Samhälle efter statsministerns uppmärksammade intervjuer i SVT:s Agenda och Dagens Nyheter.

Redan under Löfvens första mandatperiod tilltog bombningarna och han har känt till relevant fakta. Men istället har regeringen förringat utvecklingen och beskyllt meningsmotståndare för att svartmåla landet, anser Neuding.

I Dagens Nyheter menade Löfven att ”[a]lternativet hade varit ett högerkonservativt block beroende av Sverigedemokraterna, och jag vill stå upp för ett demokratiskt öppet samhälle med fria, oberoende medier och fria oberoende domstolar och så vidare.”

Paulina Neuding ifrågasätter uttalandet:
”Stefan Löfven påstår alltså att den svenska oppositionen hotar själva demokratin i landet. Det är sådant man förväntar sig att höra från Donald Trump, inte en svensk statsminister”, skriver hon i Dagens Samhälle.

Idag 11:28
Läs mer om Den organiserade brottsligheten
Donald Trump vid Vita huset i dag. Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN
Anklagelserna mot Trump

Trump om Sondland: ”Han verkar vara en trevlig kille”

President Donald Trump distanserar sig från EU-ambassadör Gordon Sondland, som vittnar i riksrättsutredningen mot honom.

I dagens vittnesmål sa Sondland att det var på Trumps inrådan som det militära biståndet till Ukraina villkorades. Presidenten ska på så sätt ha försökt pressa landet att inleda en utredning mot Bidenfamiljen, enligt Sondland. Detta förnekade presidenten när han mötte reportrar utanför Vita huset under vittnesmålet.

– Jag känner honom inte så bra och har inte pratat med honom så mycket. Det här är inte en man som jag känner väl. Han verkar vara en trevlig kille dock, sa Trump, enligt New York Times-reportern Maggie Haberman.

1 tim
Offentligt förhör i riksrättsprocessen. Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Vittnena orsakade skada på Trumps försvar

De fyra personer som vittnade i riksrättsprocessen mot USA:s president Donald Trump orsakade stor skada på Trumps försvar. Det skriver NBC:s Chris Allen i en analys. Republikanernas förhoppning var att åtminstone tre av vittnesmålen skulle vara fördelaktiga för presidenten, men så blev inte fallet, skriver han. Vittnesmålen pekar istället på att Trumps handlingar var olämpliga.

Ett av dagens vittnen – Gordon Sondland – kan bli avgörande för utredningen, skriver Stephen Collinson på CNN. Presidentens framtid står spel, och om Sondland talar till Trumps nackdel behöver republikanerna tillintetgöra hans trovärdighet, menar han.

Idag 08:16
Alexander Vindman och Jennifer Williams hördes i riksrättsutredningen i går.  Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Vita huset till attack mot nyckelvittnet Vindman

Vita huset gjorde ett ovanligt uttalande på Twitter i samband med att flera nyckelvittnen i går hördes i riksrättsutredningen mot president Donald Trump, skriver CNN. Säkerhetsrådgivaren och överstelöjtnant Alexander Vindman är en av dem som hörde det omtalade Ukrainasamtalet och har vittnat om sin oro över det. Som reaktion twittrade Vita husets officiella konto:

”Tim Morrison, Alexander Vindmans tidigare chef, gav vittnesmål om att han kände oro inför Vindmans omdöme.”

Tweeten beskrivs i medier som en attack mot Vindman – som var Donald Trumps egen Ukrainaexpert.

– Jag kunde inte tro vad jag hörde, sa Vindman om Ukrainasamtalet då han vittnade.

Idag 07:20
Läs mer om Anklagelserna mot Trump

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Karin Wesslén/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Regeringen: Förslag om slopad flyttskatt nästa år

Regeringens avsikt är att återkomma till riksdagen under nästa år med ett förslag ett om att ta bort uppskovsräntan vid bostadsförsäljning, det vill säga den så kallade flyttskatten, rapporterar Veckans Affärer.

”Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2020 och gälla för avyttringar som har skett efter den 30 juni 2020”, meddelar finansdepartementet, enligt tidningen.

Förslaget, som är en del av januariavtalet, kommer inte att gälla retroaktivt vilket betyder att de som redan har uppskov på sin reavinst kommer att fortsätta att betala ränta på dessa. Det är en kostnad som motsvarar en bankränta på 3,25 procent, enligt Villaägarna.

1 tim
Henrik Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Här är de hetaste skattefrågorna inför 2020

Slopad värnskatt, 3:12 reglerna och informationsplikt hör till de hetaste skattefrågorna inför 2020. Det säger två skatteexperter till Tidningen Balans.

Vad gäller informationsplikten bör den landa i att myndigheterna tänker till och ställer rimliga och hanterbara krav gentemot företagen, anser Mikael Knutsson, skatterådgivare på Grant Thornton.

Vidare menar han att det är positivt att det än så länge inte har aviserats något nytt om 3:12-reglerna då lägre förändringstakt ger ökad förutsebarhet och ökad rättssäkerhet.

– 3:12-reglerna är alltid lika aktuella för våra entreprenörer. Läget just nu är ”no news is good news”. Avsaknad av förändring av 3:12 lyfts ibland fram som ett problem, men jag ser det som positivt att det står still, det gör våra råd mera robusta vilket adderar trygghet till kunderna. Lägre förändringstakt ger ökad förutsebarhet och ökad rättssäkerhet, säger Mikael Knutsson.

Jörgen Graner, skattexpert på KPMG pekar på slopandet av värnskatten nästa år som en het potatis och tror att många kommer fundera på möjligheterna att senarelägga inkomster.

En spaning som båda delar är beskattningen av den digitala ekonomin. En fråga som kommer att bli allt viktigare i takt med att de digitala jättarna får ökad betydelse.

4 nov
Läs mer om Det svenska skattetrycket
Protester i Hongkong.  Ng Han Guan / TT NYHETSBYRÅN
Demokratirörelsen i Hongkong

Brittisk konsulatanställd: Jag torterades av Kina

En tidigare anställd vid det brittiska konsulatet i Hongkong uppger att han frihetsberövades och torterades av Kina. Han anklagades för uppvigling i samband med protesterna i regionen. Det rapporterar BBC.

– Jag bands fast, fick ögonbindel och huva, berättar den 29-åriga Simon Cheng och beskriver hur han utsattes för smärtsamma behandlingar.

Han säger att han misshandlades och tvingades att skriva under erkännanden. Den brittiska regeringen bedömer berättelsen som trovärdig.

Cheng frihetsberövades under 15 dagar när han skulle göra en resa till Fastlandskina i augusti.

Idag 10:34
Ma Zhaoxu, vice utrikesminister. TT.
undefined

Kina: Stoppa lagen eller vänta starka konsekvenser

Kina reagerar kraftfullt mot det lagförslag som antogs av den amerikanska senaten i natt. Kinesiska utrikesdepartementet uppmanar sin amerikanska motpart att ”genast vidta effektiva åtgärder för att det liggande förslaget inte blir lag”, skriver AFP.

”Annars kommer den kinesiska sidan att vidta starka åtgärder för att med besked motverka det och USA kommer att behöva utstå alla konsekvenser”, skriver departementet.

Lagförslaget ska nu vidare till representanthuset, som för bara en månad sedan röstade igenom en annan version av lagen, skriver TT. När kongressens två kamrar är överens om formuleringarna kan förslaget skickas vidare till presidenten.

Idag 07:09
En demonstrant eskorteras ut från campuset av sjukvårdspersonal.  Vincent Yu / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lugnare läge i Hongkong – fåtal kvar på campus

Ett fåtal demonstranter är kvar på det polytekniska universitetet i Hongkong efter att campuset intogs och barrikaderades i helgen. Demonstranterna vill inte komma ut då de inte vill gripas, rapporterar AP.

Samtidigt öppnar skolor åter i Hongkong, efter att ha varit stängda i sex dagar. Det uppges vara myndigheternas försök att återgå till det normala i den protestdrabbade regionen. Mindre protester har uppstått under dagen lokal tid.

Idag 04:34
Läs mer om Demokratirörelsen i Hongkong