Svenskt Näringsliv, TT och Entreprenörskapsforum.
Det svenska skattetrycket

Så mycket har samhället förlorat på värnskatten

Värnskatten skulle vara tillfällig, men blev kvar i 25 år. Nu har experter räknat på de verkliga kostnaderna för samhället. ”Över 280 miljoner arbetstimmar har gått förlorade och samhället har förlorat långt över 200 miljarder kronor till följd av värnskatten”, säger nationalekonomen Johan Lidefelt.

”Inte en dag för sent”. Så reagerade Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handelns forskningsinstitut, HFI, när det blev känt att regeringen skulle avskaffa värnskatten i höstbudgeten. Och han var inte ensam om att reagera på det sättet. En rad nationalekonomer, bland annat Bertil Holmlund och Martin Söderström (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU), Peter Birch Sørensen (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO) och Jukka Pirttilä och Håkan Selin har genom åren pekat på värnskattens skadliga effekter och menat att det skulle vara gratis för staten att ta bort den.  

När fPlus intervjuade Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro, i januari så listade han värnskatten som en av Sveriges mest onödiga skatter, eftersom den gör att människor väljer att arbeta färre arbetstimmar och därmed minskar sina inkomster, vilket i nästa led gör att intäkter från exempelvis arbetsgivaravgifter och kommunalskatter går om intet. ”Ett slopande av värnskatten skulle inte bara vara självförsörjande utan till och med ge mer till statskassan än i dag, enligt beräkningar som gjorts”, sa han vid tillfället.

Regeringen gör helomvändning

Värnskatten som infördes 1995 är en femprocentig skatt som betalas på inkomster som ligger över drygt 700 000 kronor per år. Värnskatten skulle egentligen vara tillfällig, men blev kvar även under år då Alliansen satt vi ratten. Skatten har varit politiskt laddad och i många fall felaktigt setts som ett bra fördelningsinstrument, menar Sven-Olov Daunfeldt som påpekar att den har varit en starkt bidragande orsak till att Sverige har en av världens högsta marginalskatter.

Men i somras gjorde även regeringen en helomvändning: ”En samlad bedömning är att den långsiktiga finansieringsgraden mest sannolikt är i närheten av 100 procent”, konstaterade finansdepartementet i en promemoria, vilket gjorde att många ekonomer drog en lättnadens suck.

Över 280 miljoner arbetstimmar har förlorats

Samtidigt har skatten funnits i 25 år och hunnit orsaka en hel del skada, menar Johan Lidefelt, nationalekonom på Svenskt Näringsliv. Han har räknat på sammantagna kostnader för samhället av att värnskatten fick vara kvar under så många år. Inte minst har människor valt att inte arbeta extra eller att arbeta färre timmar, eftersom det inte har lönat sig med extra ansträngningar, förklarar han.

– Regeringens egna beräkningar visar att skatten har minskat antalet arbetade timmar med motsvarande 7 000 årsarbetskrafter, säger han.

Med det som utgångspunkt har Johan Lidefelt räknat på hur många arbetstimmar som samhället faktiskt har förlorat under 25 år med värnskatten. Han antar att gruppen som betalar värnskatt i snitt arbetar 40 timmar per vecka under 45 veckor på året, vilket innebär att gruppen i snitt arbetar 1 800 timmar per person och år.

– Samhället har förlorat cirka 12,6 miljoner arbetade timmar varje år, det vill säga arbete som hade utförts om värnskatten inte funnits. På 25 år blir det 315 miljoner förlorade arbetstimmar, men eftersom befolkningen har vuxit under tiden justerar vi ned siffran med tio procent, säger han.

– Värnskatten har gjort att över 280 miljoner arbetstimmar har gått förlorade sedan 1995, förtydligar han.

Ekonomiska värdet motsvarar över 200 miljarder

Det handlar om allt från läkare, ingenjörer och chefer till hårt arbetande företagare som på marginalen har valt fritid istället för att arbeta. Det påverkar i slutändan hur många vårdtimmar som utförs, den tekniska utvecklingen och företagens konkurrenskraft, menar Johan Lidefelt.

– Hur många av de här nästan 300 miljoner uteblivna timmarna är läkartimmar, som annars hade givit människor vård? Det är nog ganska många, säger han.

Han har därför även räknat på det ekonomiska värdet av det förlorade arbetet, och kommer fram till siffran 217 miljarder kronor (se beräkning i faktaruta längre ned).

– Samhället har förlorat långt över 200 miljarder kronor till följd av värnskatten. Det är enligt våra beräkningar värdet på det arbete på som inte har utförts, säger han.

Påverkar utbildningspremier

Men effekterna stannar inte där. Enligt flera ekonomer som fPlus har pratat med så påverkar skatten människors beslut i flera led, från utbildningsval till investeringsbeslut och synen på fritid.

– Hur många jobb har till exempel hamnat i andra länder? Spotify rekryterar numera till New York istället för till kontoret i Stockholm. Sveriges höga skatter försvårar rekryteringar till Sverige och har sannolikt varit en del i den här typen av beslut, säger Johan Lidefelt.

Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum, håller med. Vid sidan av effekter på utbudet av arbetskraft får den höga skatten på arbete effekter på kompetensförsörjningen. Utbildningspremierna i Sverige är en av de lägsta i OECD, inte minst eftersom en betydande del av avkastningen på ytterligare utbildningsår försvinner i skatter. Höga marginalskatter, där värnskatten varit en del, kan därför bromsa potentiella talanger från att investera i humankapital redan från första början, eftersom den framtida belöningen urholkas, förklarar han.

– Det är synnerligen olönsamt att vara högutbildad i Sverige, vilket många som betalar värnskatt har fått erfara. Vi har fått en rad följdproblem. Vi har en låg grad behovsdriven utbildning i Sverige och allvarliga ”talang-allokeringsproblem” på arbetsmarknaden. Att kunskap är så lågt värderad jämfört med i andra länder leder till stora välståndsförluster i form av stigande vakanstal och uteblivna förädlingsvärden, säger Johan Eklund.

Ekonomins signalsystem funkar inte

Att kunskaper inte är kopplade till lön, att incitamenten snedvrids och att matchningsproblemen är ansenliga är långtifrån bara värnskattens fel, betonar han. Men skatten har varit en del av ekonomins signalsystem och därmed en del av problemet.

– De tilltagande matchningsproblemen vi har på arbetsmarknaden kostar årligen fem procent av BNP, eller 250 miljarder kronor, enligt våra skattningar, säger han och menar att det finns goda skäl att tro att vi får ett ökat arbetskraftsutbud när värnskatten nu slopas.

– På sikt får vi upp andelen högutbildade med rätt kvalifikationer i ekonomin, säger han.

Väljer fritid framför jobb

Värnskatten kommer som sagt att försvinna. Men i dagsläget betalar omkring 350 000 svenskar värnskatt. Den drar på pappret in cirka sex miljarder, men gör väldigt mycket skada, enligt flera nationalekonomer. ”Beräkningarna pekar på att värnskatten är helt meningslös”, sa Jacob Lundberg till fPlus och illustrerade varför med hjälp av den så kallade Lafferkurvan. Hans beräkningar, som bland annat visar att Sverige är ett av de länder som genom att sänka skatten för höginkomsttagare kan öka skatteintäkterna till staten, har också nyligen uppmärksammats av The Economist.

Det sägs att Arthur Laffer ska ha skissat ned det kända Lafferdiagrammet på en servett under en middag i Washington 1974. Det Lafferkurvan visar är att det finns en gräns där högre skatter på arbete inte längre ger något bidrag till staten. Vid noll procents skatt kommer skatteintäkterna att vara noll. Men även när skattesatsen är hundra procent så kommer skatteintäkterna att vara noll, eftersom ingen kommer att vilja tjäna pengar om allt äts upp av skatt. Även däremellan kan höga skatter få människor att välja fritid framför ytterligare ansträngningar och jobbtimmar.

Debatten måste fortsätta

Lafferkurvan har varit starkt politiserad i debatten. Till exempel avfärdade finansminister Magdalena Andersson den i ett anförande i riksdagen för några år sedan som något som i princip bara högerextrema republikaner i USA tror på. Men enligt Jacob Lundberg har kunskapen om Lafferkurvan ökat på senare tid. Ny forskningslitteratur, ny statistik och förfinade mätmetoder har visat att skattebetalare reagerar starkare på små skatteförändringar än man tidigare trott, och i sin rapport talar han därför om Lafferkurvans återkomst och magnituden av negativa dynamiska effekter, såsom färre arbetade timmar, mer fritid, färre högutbildade och mismatch på arbetsmarknaden.

– Det är ju precis det som är problemet med värnskatten, att den gör så att människor inte arbetar lika mycket som de egentligen vill och kan. När människor arbetar utför de en tjänst som någon annan i samhället behöver och är villig att betala för. När tjänsterna aldrig blir utförda utgör det förluster, eller kostnader, för samhället, säger Johan Lidefelt och menar att det är viktigt att diskussioner med ett sådant perspektiv fortsätter även efter att värnskatten har avskaffats.

– Men att Magdalena Andersson och finansdepartementet nu verkar förstå att det finns skatter i Sverige som är så höga att det inte leder till några skatteintäkter är i alla fall ett steg på vägen, säger Johan Lidefelt.

Så har beräkningarna gjorts:

Timmar:

7000 färre årsarbetskrafter á 1800 timmar (antagande) ger 12,6 miljoner färre arbetstimmar/år. 25 år summerar till 315 miljoner timmar. Justering med 10 procent görs för befolkningsökningen. Resultatet: 283 miljoner färre arbetade timmar sedan 1995. 

Ekonomiskt värde:

Medelinkomst berörda: 88 000 kr/månad. Inklusive arbetsgivaravgift 1 383 000 kr i arbetskraftskostnad per år. Arbetskostnad per timme (vid 1800 timmar) är 768 kr. 283 miljoner timmar á 768 kr summerar till 217 miljarder kr (dagens penningvärde). 

Inkomstspridning berörda:

Medianinkomst: 72 500 kr/mån. Medelinkomst: 88 000 kr/mån.

Medianskattesänkning: 8375 kr/år. Medelskattesänkning: 17 700 kr/år.

Den stora skillnaden mellan median och medel orsakas av att ett begränsat antal mycket höga inkomster påverkar medelvärdet men inte medianen.

Beräkningar: Johan Lidefelt, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.

Källa: Regeringspromemoria om värnskattens avskaffande (länk nedan)

Toppnyheter

Cuf-ordföranden Ida Alterå, M-ledaren Ulf Kristersson och KD-ledaren Ebba Busch Thor  TT
Vårbudgeten

C kritiskt till oppositionen efter stoppade reformer

Centerpartiet är kritiskt till att oppositionen vill finansiera sin kommunsatsning med att ta bort sänkt arbetsgivaravgift för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden

– Jag hade nog inte förväntat mig att M och KD skulle komma överens med V om att höja skatten på svenska företag och försämra integrationen, säger partiets ekonomiskpolitiske talesperson Emil Källström till SVT Nyheter.

Även Centerpartiets ungdomsförbund (Cuf) riktar kritik mot de forna alliansvännerna. Ordföranden Ida Alterå menar att regeringssamarbetet i förlängningen är i gungning om M, KD, SD och V fortsätter stoppa centerpartistiska reformer.

25 min
Maud Olofsson.  Leif R Jansson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Olofsson besviken på M och KD: ”Omoget beteende”

En samlad opposition bestående av M, KD, SD och V har kört över regeringen i riksdagen och tvingat den att ändra i budgeten. Tidigare Centerledaren Maud Olofsson säger till Aftonbladet att hon är mycket besviken på KD och M.

– Jag tycker att det är ett omoget beteende, säger hon och menar att Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor (KD) gör det ännu svårare att återskapa Alliansen.

– Jag vet inte vad M och KD har att vinna på det här, säger Maud Olofsson.

Enligt den tidigare partiledaren kräver svenska folket ordning och reda i riksdagen och att regler följs. Regler skapar stabilitet – och i länder utan ansvarsfullhet går det inte bra, menar hon.

Igår 18:38
Läs mer om Vårbudgeten
Illustrationsbild.  REUTERS TV / TT NYHETSBYRÅN
Sjukdomsutbrottet i Kina

Två misstänkta fall av coronaviruset i Finland

Två kinesiska turister har sökt vård i Ivalo i norra Finland efter att ha fått influensaliknande symtom som kan vara coronaviruset, rapporterar Svenska Yle.

Proverna ska nu skickas på analys och ett preliminärt resultat väntas under fredagseftermiddagen.

– Den kinesiska familjen turistar i Lappland sedan några dagar. De har kommit dit från Wuhan i Kina via Norge, säger infektionsöverläkaren Markku Broas till Svenska Yle.

2 tim
En kvinna med ansiktsmask i staden Wuhan Achmad Ibrahim / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kina bekräftar nytt dödsfall utanför staden Wuhan

Lokala myndigheter i Kina bekräftar att ytterligare en person har dött i coronaviruset utanför sjukdomens smittcentrum i provinsen Hubei, rapporterar AFP.

Dödsfallet inträffade i den nordöstra provinsen Heilongjiang som gränsar till Ryssland, omkring 200 mil från staden Wuhan som är sjukdomens epicentrum.

På torsdagen bekräftades det första dödsfallet utanför Hubei-provinsen, en 80-årig man som diagnostiserats med sjukdomen och dog den 22 januari.

Enligt den kinesiska hälsomyndigheten har antalet konfirmerade fall av den sarsliknanden virussjukdomen nu stigit till 830.

4 tim
Sjukvårdspersonal i Kina. Dake Kang / TT NYHETSBYRÅN
undefined

14 personer har testats för viruset i Storbritannien

14 personer i Storbritannien har undersökts för coronaviruset från Kina, rapporterar Sky News. Fem av provresultaten ska vara negativa och man inväntar fortfarande svar på de resterande nio undersökningarna.

Två av personerna som undersökts ska ha fått influensa efter att ha rest till Wuhan i Kina, provinsen där sjukdomsutbrottet tros ha börjat.

I nuläget har coronaviruset dödat minst 18 personer och smittat över 600 personer i världen.

Igår 23:32
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina
Ursula von der Leyen, Michel Barnier och Charles Michel. TT/Twitter
Brexit - förhandlingarna

Brexitavtal signerat av EU-toppar – omröstning väntar

EU:s högsta ledare har formellt godkänt Storbritanniens brexitavtal, skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter.

”Charles Michel (Europeiska rådets ordförande reds. anm.) och jag har precis skrivit under Storbritanniens uträdesavtal, vilket öppnar upp för att det ska gå igenom EU-parlamentet”, skriver hon.

På torsdag nästa vecka ska EU-parlamentet rösta om avtalet.

1 tim
Brittiska drottningen. CHRIS RADBURN / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Drottningen har skrivit under – allt klart för brexit

Den brittiska processen för att lämna EU är nu formellt avslutad, sedan drottning Elizabeth skrivit under brexitlagstiftningen som tidigare klubbats av parlamentets båda kammare, skriver AFP.

Senare under torsdagen väntas även EU-parlamentets konstitutionella utskott rösta ja till avtalet, skriver TT. Därefter återstår bara för parlamentet som helhet att rösta ja när det samlas på onsdag i Bryssel.

Slutligen ska utträdet formellt godkännas av samtliga medlemsländer, innan britterna kan lämna unionen sent på kvällen 31 januari.

Igår 16:56
Boris Johnson i parlamentet på onsdagskvällen JESSICA TAYLOR / AFP
undefined

Brexitlagen igenom sista hindret – på väg bli lag

Storbritannien har tagit ytterligare ett steg mot att lämna EU den 31 januari när brexitlagstiftningen under onsdagskvällen gick igenom det sista skedet i parlamentet. Det enda som återstår för för lagen att träda i kraft är att drottningen ska ge sitt samtycke, något som kan ske redan under torsdagen, rapporterar internationella nyhetsbyråer.

Överhuset hade försökt få in några ändringar i lagen, rapporterar Reuters, bland annat rörande skydd för barn som ensamma kommer till Storbritannien. Men Boris Johnson har motsatt sig alla ändringar, och överhuset valde till slut att släppa igenom lagen.

Innan utträdet blir helt klart ska även Europaparlamentet godkänna avtalet, något som väntas ske den 29 januari.

22 jan
Läs mer om Brexit - förhandlingarna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Högsta domstolen meddelade dom i det uppmärksammade målet mellan staten och Girjas sameby på torsdagen. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ledarsvepet

Ledare: Lagar grundade i etnicitet är inte rätt väg

Statsminister Stefan Löfvens humör, den svenska cancervården och Högsta domstolens beslut gällande Girjas sameby är några av ämnena som tas upp på dagens ledarsidor.

”Var inte så sur, Stefan Löfven”, skriver ledarskribenten Eva Franchell i Aftonbladet. Trots att det råder dystra politiska tider var det inte bättre förr menar hon och drar bland annat paralleller till 1970-talets diktaturer i Europa.

Det är bortom all anständighet att människor dör i onödan i väntan på cancervård i Sverige, skriver Expressens ledarsida. För att råda bot på situationen måste sjukvården prioritera och vårdgarantier riktas mot de allvarligast sjuka, skriver tidningen på ledarplats.

SvD:s ledarskribent Jesper Sandström tar upp Girjas sameby som efter en lång rättstvist nu får ensamrätt att besluta över jakt- och fiskerättigheter. Sandström menar att den liberala linjen måste vara att motsätta sig lagstiftning grundad i etnicitet, oavsett om den försvaras av samer eller av andra nationalister.

Sydsvenskans ledarsida menar istället att det inte är mer än rätt att samebyn vann mot svenska staten. ”Den största vinnaren är kanske, trots allt, ett lite mer anständigt Sverige”, skriver man.

2 tim
Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Det brådskar att välja snabbare klimatpolitiska spår”

På tisdagen inleddes World Economic Forum som samlar världens ledare i den schweiziska staden Davos. Som väntat hamnade klimatets utmaningar högt på agendan.

”Arbetet för att bromsa klimatförändringarna går oroväckande långsamt”, skriver Sydsvenskans ledarsida. De har tagit del av en ny undersökning från PwC som visar att världens företagsledare oroar sig för den ekonomiska utvecklingen.

Men trots att en grön trend är på gång krävs det stora klimatpolitiska åtgärder för att stimulera den utvecklingen, skriver Sydsvenskan.

Carolin Dahlman på Kristianstadsbladets ledarsida skriver att Greta Thunbergs anklagelser mot tidigare generationer är grundlös.

”Näringslivets långsiktigt hållbara förslag, finansvärldens ekonomiska muskler och forskarnas påhittighet finns där. Det enda de behöver för att lugna klimatpaniken är resurser – det vill säga mer pengar och ekonomisk tillväxt”, skriver Carolin Dahlman.

Richard Böhme på Östersunds-Postens ledarsida skriver att Trumps tal i Davos snarast var att likna med en valkampanj. Han ser en ny strategi hos den ovanligt lugna amerikanska presidenten som uppvisade en betydligt mer optimistisk sida.

”Nu var udden riktad mot alla ’domedagsprofeter’ som inte ville inse att vi lever i den bästa av världar. Alla cyniker som bara hänger läpp och inte glatt blickar mot den ljusa framtiden”, skriver Richard Böhme.

Igår 16:44
Läs mer om Ledarsvepet
Avspärrning efter sprängning i Malmö. Illustrationsbild.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Sprängningarna i Sverige

Endast sju dömdes för sprängdåd under 2019

Trots att antalet anmälda sprängdåd ökade kraftigt under 2019 så har endast sju personer dömts, enligt en granskning som genomförts av SR Ekot.

– Det är svårt med den tekniska bevisningen när det har sprängts. Det mesta sprängs ju bort i samband med detonationen, säger Marie Borgh, chef för det nationella bombskyddet till Ekot.

Totalt gjordes 257 anmälningar under förra året. Enligt polisen är det vanligaste motivet att skrämmas, inte att döda. Men i många fall tycks gärningsmännen vara likgiltiga för eventuella dödsfall.

– Vissa av laddningarna har varit så kraftfulla att det funnits en risk för det. Det struntar man uppenbarligen i, säger Marie Borgh.

2 tim
Sprängda adressen på Östermalm.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sprängning på Östermalm kopplas till knarkcentral

Delar av det bostadshus på Östermalm i Stockholm som utsattes för en explosion i förra veckan har använts som knarkcentral där kunder bland annat kunde köpa kokain och cannabis, enligt uppgifter till Expressen.

Tanken med knarkcentralen är att försvåra för polisen att skapa en beviskedja kring narkotikahandeln då försäljningen inte skedde direkt mellan säljare och köpare.

– De här personerna är proffs. Det är inte någon som odlar hemma om man säger så. Man kan köpa olika grejer, berättar en person som själv köpt narkotika på adressen för tidningen.

Polisen vill inte kommentera uppgifterna om att bostadshuset på Östermalm använts som knarkcentral.

3 tim
Läs mer om Sprängningarna i Sverige