Svenska exporten

Så mycket exporterade varje län förra året

Den svenska varuexporten ökade förra året från 1 285 miljarder till 1 419 miljarder kronor och en anledning var den svaga kronkursen, skriver Stockholms Handelskammare i ett pressmeddelande.

Handelskammaren har hämtat färska siffror från SCB.

– Den svagare kronkursen har förmodligen gett skjuts till exporten som helhet. Samtidigt är det också tydligt att Stockholm står för en rejäl bit av kakans totala ökning, säger seniorekonomin Stefan Westerberg i pressmeddelandet.

Handelskammaren har också tagit fram varuexporten för 2018 län för län.

Antalet exporterande företag ökade också markant förra året. Exporten till Nederländerna, Kina och Norge gick fram starkt men Storbritannien svalnade som marknad, troligen på grund av brexit, menar Stefan Westerberg.

Toppnyheter

Fackens framtid

Regeringen: Mer makt till facket – för skattepengar

I arbetslivet finns idag regionala skyddsombud med uppgift aktivera arbetsmiljöarbetet på främst mindre arbetsplatser. Verksamheten finansieras av staten med 125 miljoner kronor årligen, pengarna går direkt från Arbetsmiljöverket till fackförbunden.

Hittills har inspektioner och arbetsplatsbesök enbart fått ske på företag där det finns fackanslutna medlemmar och där det inte finns någon skyddskommitté. Men det vill regeringen nu ändra på, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

I ett lagförslag som ska presenteras i höst ges de regionala skyddsombuden tillträde till alla arbetsplatser med ett kollektivavtal, även om facket inte har några medlemmar där.

– Jag har ju lyssnat på parterna och det här är en av de åtgärder som lyfts fram väldigt tydligt av de fackliga företrädarna, och jag tycker därför att vi ska gå fram med det förslaget, säger Ylva Johansson till Ekot, och betonar att det bland annat handlar om att få tillträde till utländska företag verksamma i byggbranschen.

”Helt fel väg att gå”

Men lösningen möter nu kritik från flera håll.

– Arbetsmiljöarbetet ska i första hand bedrivas av dem som finns i verksamheten, alltså av arbetsgivaren tillsammans med medarbetarna, säger Amelie Berg, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, till Arbetsmarknadsnytt.

Även Susanne Pripp, vid på Hotell Ett i Östersund, är kritisk till förslaget.

– Regeringens förslag är helt fel väg att gå. Ett bättre sätt att lösa detta är att ge företagen utbildning och stöttning i sitt arbete för att förstå vikten av att någon på arbetsplatsen tar rollen som skyddsombud. Då får vi fler skyddsombud men också skyddsombud som känner den arbetsplats de är på. Och vi ska komma ihåg att även om ett företag idag inte har ett skyddsombud betyder inte att man inte aktivt jobbar med frågorna, säger hon till Arbetsmarknadsnytt.

10 min
Karl-Petter Thorwaldsson t.v. TT
undefined

LO-basen kritisk till AW: ”Medarbetare kan fara illa”

I en intervju med Aftonbladet berättar LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson om sitt beslut att inte dricka alkohol. Han berättar bland annat om hur den alkoholkultur han växt upp med i Småland, med fokus på fylla, blev en belastning när han kom till Stockholm.

LO-basen är också kritisk till konceptet after work, AW, när kollegor dricker tillsammans efter arbetsdagens slut. Särskilt när pressen kommer uppifrån.

– När chefen bjuder in sätter det press på närvaro och att inte vara tråkig, men du vet aldrig vilka medarbetare som kan fara illa av alkoholen, säger Karl-Petter Thorwaldsson till tidningen.

11 jun
Läs mer om Fackens framtid
Stefan Löfven (S) t.v. Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) t.h. TT
Det svenska skattetrycket

Regeringen gör verklighet av slopad värnskatt

I januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna och C och L ingick slopad värnskatt. Nu gör regeringen slag i saken och föreslår i en promemoria att den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt tas bort. Statsministern har beskrivit reformen som den mest smärtsamma i överenskommelsen.

– Jag hade inte valt att ta bort värnskatten eftersom det är en skattesänkning för de som har mest, sa han i förra veckan till SvD Perfect Guide.

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

3 tim
undefined

Ullenhag: Gör upp med M och KD om skattereform

”Det är hög tid för en ny skattereform som slutar straffbeskatta arbete och utbildning, minskar miljöutsläpp och gör det lättare att bli rik genom hårt arbete”, skriver Erik Ullenhag, partiledarkandidat för Liberalerna, och Joar Forssell, skattepolitisk talesperson (L), i ett debattinlägg i DI.

Deras utgångspunkt är att skattetrycket ska sänkas. Men de skriver också att för att möjliggöra en långsiktigt stabil skattereform måste stödet i riksdagen vara brett.

Erik Ullenhags och Joar Forssells förslag är att höja miljöskatterna. De menar att det är välbeprövad metod att när man vill minska ett visst beteende så beskattar man det. Dessutom anser de att det är för dyrt och krångligt att anställa eller starta företag.

Erik Ullenhag och Joar Forssell stöder också breda skattesänkningar bortom värnskatten.

”Januariavtalet innebär att skattereformen också ska se till att färre betalar statlig skatt. Det är nödvändigt och rätt – principen om hälften kvar ska återupprättas”, skriver de i DI.

För att förankra skattereformen vill Erik Ullenhag och Joar Forssell att Moderaterna och Kristdemokraterna bjuds in att vara med i budgetarbetet.

Igår 16:31
undefined

”Avskaffa den statliga inkomstskatten”

”Med en slopad statlig inkomstskatt kan Sverige få ett av världens bästa skattesystem, utan att hota välfärden. Och det blir åter möjligt att genom arbete göra klassresor”, skriver Patrick Krassén, Företagarna, och Hans Peter Larsson, skattejurist, i en debattartikel i SvD.

För en löntagare som betalar kommunalskatt, statlig inkomstskatt och värnskatt – om arbetsgivaravgifterna och momsen på konsumtion också beaktas – försvinner 75 kronor av en hundralapp i löneökning i skatt. Även utan att räkna med momsen ligger Sverige högst i OECD, med en marginalskatt på 70 procent, skriver debattörerna.

Patrick Krassén och Hans Peter Larsson menar att det inte räcker med att enbart ta bort värnskatten. Många skäl talar för att den statliga inkomstskatten bör avskaffas i sin helhet. Bland annat lönar det sig bättre för välutbildade personer att arbeta mer och det är viktigt med välutbildad arbetskraft.

Igår 18:57
Läs mer om Det svenska skattetrycket

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Lena Hallengren LARS SCHRÖDER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Krisen i sjukvården

Vårdköerna ska kortas – 1,6 miljarder till ny satsning

Regeringen kommer att avvara 1,6 miljarder kronor för att korta vårdköerna, meddelade socialminister Lena Hallengren (S) vid en presskonferens på onsdagen. Det rör sig om en uppdaterad version av den så kallade kömiljarden som är en del av regeringspartiernas uppgörelse med C och L.

Om regionerna lyckas korta väntetiden för operationer eller specialistvård ska de kunna ta del av pengarna. Jämförelsen kommer att göras med den egna regionen årsvis.

2 tim
Statsminister Stefan Löfven (S) och C-ledaren Annie Lööf (C) Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Regeringen överens med C och L om ny kömiljard

Regeringen har nått en överenskommelse med C och L om en ny kömiljard, erfar Ekot. Regioner som visar att de har kortat köerna mellan hösten 2018 och hösten 2019 ska belönas ekonomiskt i slutet av detta år.

Kömiljarden infördes av alliansregeringen men avskaffades år 2014 efter kritik från bland annat Socialdemokraterna då den ansågs få effekten att vården började premiera lättare åkommor. Till skillnad från det tidigare systemet ska regionerna nu inte jämföras med varandra utan fokus ska ligga på om regionerna kortat sina egna köer jämfört med tidigare år.

I januariuppgörelsen mellan regeringspartierna och C och L ingick att partierna skulle införa en uppdaterad version av kömiljarden.

5 tim
Äldre kvinna. Arkivbild. Kallestad, Gorm / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Hemtjänsten struntade i äldre och gick på fest

Fyra hemtjänstmedarbetare i Eslöv ville gå på fest, trots att de var i tjänst. För att lösa problemet kortade gänget ner och ställde in besök hos äldre – samt struntade i att svara på larm, rapporterar Helsingborgs Dagblad.

En brukare fick därför bära samma inkontinensskydd i 12 timmar, trots att hans hustru slagit larm sju gånger under kvällen.

Enligt lex Sarah-anmälan drabbades en kvinna av panik när ingen svarade på hennes larm när maken fick andnöd.

De fyra medarbetarna är inte kvar på sina jobb.

17 jun
Läs mer om Krisen i sjukvården