Yvonne Åsell / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
E-handelsexplosionen

Så kommer butikshandeln att omvandlas av e-handeln

E-handelns framfart lägger en våt filt över den traditionella shoppingkulturen. Inom de närmaste två åren beräknas ny- och tillbyggnadsinvesteringar inom privata lokaler att sjunka med 20 procent, skriver analysföretaget Industrifakta.

Det ska dock inte ses som spiken i kistan för detaljhandlare. Men betydande förändringar är att vänta.

Till att börja med kommer detalj- och servicelokaler bli mer upplevelsebaserade framöver, vilket innebär att vi kommer att se mer showrooms, pop-up butiker, café och restauranger.

Dessutom kommer vi se en trend av kortare lokalkontrakt, omflyttningar och ombyggnader av lokaler.

Toppnyheter

Coronavirusets spridning – Sverige

Miljardregn över statliga LFV medan de små flygplatserna svälter

Regeringen gav nyligen 900 miljoner till LFV som kompensation för uteblivna intäkter för flygtrafikledningen. Men de närmare 30 icke-statliga flygplatserna blir utan och riskerar att gå omkull. Samtidigt säger regeringen nej till ett lån från EU till övriga leverantörer av flygtrafikledning. ”Oerhört olyckligt”, säger Fredrik Kämpfe, branschchef, Transportföretagen–Flyg.

Det är landningsavgifterna från flygbolagen som håller en flygplats igång och betalar för stora delar marktjänsterna. Samtidigt finansieras flygtrafikledningen av så kallade undervägsavgifter från de flygplan som trafikerar luftrummet. I Sverige är flygtrafikledningen avreglerad och konkurrensutsatt sedan 2010, även om det gjordes ett försök att återinföra ett statligt monopol år 2014. Marknaden för flygtrafikledningen består i dagsläget av statliga LFV och de två fristående aktörerna ACR och SDATS, där ACR är den största och levererar flygtrafikledning till 16 regionala flygplatser runt om i landet. Enligt ett flertal analyser har avregleringen minskat kostnaderna för de enskilda flygplatserna med upp till 30 procent.

Men helt konkurrensutsatt är inte marknaden. Statliga LFV har monopol på att bemanna de tio flygplatserna inom Swedavia tillsammans med de militära flygflottiljerna.

Alla tre operatörerna finansieras dock på samma sätt, med undervägsavgifterna, intäkter som till stora delar upphört i och med att Covid-19 gjort att flygtrafiken minskat med så mycket som 98 procent. För att kompensera för intäktsbortfallet, stöttade regeringen nyligen LFV med närmare en miljard, 900 miljoner. De två fristående aktörerna, som tillsammans bemannar dubbelt så många flygplatser i landet, blev dock utan kompensation.

– Det är ohållbart att staten enbart räddar sitt eget. Vi uppfyller precis samma kravbild operationellt och ersätts precis som LFV med intäkter från undervägsavgifter. Vi liksom LFV är utnämnda av Transportstyrelsen. Det här är helt enkelt inte rätt att staten bara ser till sitt eget och skapar en osund konkurrenssituation i Sverige, säger Wilhelm Wohlfahrt, vd på ACR.

Sveriges Regionala Flygplatser, SRF, som organiserar merparten av de icke-statliga flygplatserna i landet har ett flertal gånger larmat om att coronakrisen gör att flera av de mindre flygplatserna hotas av nedläggning. Det gjorde att regeringen anslog ett krisstöd på 100 miljoner men inte till alla utan bara 22 av de 30 flygplatserna, oklart varför.

När det nu visar sig att LFV får ett riktat stöd för flygtrafikledningen, har Peter Larsson, vd på SRF, skrivit brev till regeringen med frågan om varför inte även de icke-statliga flygplatserna omfattas av de extra pengarna. Särskilt som de fortsatt håller öppet för att klara bland annat det ökade antalet sjuktransporter och den pågående brandbevakningen.

Svaret var knappast klargörande. Infrastrukturministern svarade att det är upp till "den lokala flygplatsförvaltaren" att nyttja sina egna medel för att täcka uppkomna kostnader.

– Innebär det att våra flygplatser ska stötta bolag de köper tjänster av för att täcka dessa bolags underskott?! Det har vi svårt att tro att det verkligen är regeringens mening, säger Peter Larsson.

Oviljan att ge de icke-statliga flygplatserna ytterligare kompensation, blir än mer märklig när det visar sig att EU’s flygledningsorganisation Eurocontrol, som fördelar undervägsavgifterna till de olika länderna, erbjöd alla medlemsstater ett lån just för att säkra flygledningen i respektive land.

Men det tackade Sverige nej till.

– Företag som bemannar flygledartorn i hela landet står nu utan intäkter sedan februari. Att staten först ger tillskott till sin egen verksamhet och därefter avböjer ett europeiskt stöd till privata aktörer är oerhört olyckligt. Det snedvrider kraftigt konkurrensen på området, säger Fredrik Kämpfe, branschchef, Transportföretagen–Flyg.

Peter Larsson igen:

– Det paradoxala är att Sverige i andra lägen driver en restriktiv linje som en del av de så kallade ”frugala fyran” och vill inte ge stöd utan lån till Europas krisande länder. Men när det gäller flygtrafikledning, då avvisar Sverige europeiska lån men ger svenska skattepengar till den egna statliga aktören - men inte till övriga berörda.

Den rådande situationen till trots har ACR ännu inte stängt något av tornen på de flygplatser som företaget bemannar. Fortfarande överväger ambitionen att hålla öppet för det så kallade samhällsflyget, framför allt ambulansflygningarna. Hur viktiga de är visade coronautbrottet i Gällivare nyligen då ett stort antal människor insjuknade och krävde specialistvård. Det gav en markant ökning av antalet sjukflygningar från flygplatsen där.

– Tappet av inbetalningar till ACR är nu uppe i drygt 55 miljoner. Samtidigt är vår del av hela Sveriges samlade intäkter från undervägsavgifterna cirka 6 procent. Om regeringen inte sett enbart till sin egen verksamhet i LFV utan även stöttat oss andra hade sex procent av 900 miljoner täckt tappet av inbetalningarna till oss. Svårare än så är inte matematiken, säger Wilhelm Wohlfahrt.

1 min
Resenär på Stockholms central i juni. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson TT
undefined

Carlson om trängseln: Får prata med SJ – obehagligt

Efter klagomål på trängsel ombord på tåg har SJ hävdat att Folkhälsomyndigheten godkänt att passagerare i olika sällskap numera kan hamna på platser intill varandra, rapporterar DN. Men myndigheten avfärdar att de gett något sådant klartecken.

– Vi får prata med SJ. Jag åkte faktiskt tåg i går, då var det mycket folk på och ärligt talat så var det lite obehagligt, säger generaldirektör Johan Carlson till tidningen.

Folkhälsomyndighetens chefjurist säger att de kan behöva se över föreskrifterna.

20 min
Finska gränspolisen kontrollerar personer på väg till Haparanda efter att de varit och handlat finska Torneå Pär Bäckström/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Svårt för boende vid gränserna: ”Rädda för oss”

I ett frågeformulär från Nordiska gränshinderrådet svarar 82,5 procent att ländernas olika coronarestriktioner har skapat problem. I fritextsvaren uttrycker många oro för vilka långvariga spår de olika strategierna i länderna kommer ge där gränserna tidigare varit symboliska men nu blivit en mur.

”Danska kollegor har varit rädda för oss svenskar”, skriver en person.

En boende i Haparanda beskriver relationen till Torneå:

”Jäkla besvärligt att bygga ihop två städer till en stad, sedan kom det kravallstaket och hemska vakter...hur tänkte man här”

Över 1 600 personer har svarat på enkäten men Nordiska gränshinderrådet betonar att det inte ska ses som en vetenskaplig undersökning.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Donald Trump/Anthony Fauci TT/AP
Trumps Amerika

President Trump uppges vilja lämna Fauci åt sitt öde

Vita huset har vid upprepade tillfällen riktat kritik mot USA:s smittskyddschef Anthony Fauci. När Trump under en pressträff på måndagen fick frågor om den Brooklynbördige läkaren svarade han:

– Jag tycker att han är en väldigt trevlig person. Jag håller inte alltid med honom.

Tidigare under måndagen retweetade Trump en kommentar från en programledare som anklagade ”alla”, inklusive USA:s folkhälsomyndighet, för att ha ljugit om coronaviruset. Detta spelades senare ner av presidentens presstalesperson Kayleigh McEnany.

Källor uppger dock för CNN att Trump hyser ett stort missnöje mot Fauci och att det är därför 79-åringen syns mindre på pressträffar nu än tidigare. Men presidenten sägs inte ha några planer på att sparka Fauci, i stället ska planen vara att lämna honom åt sitt eget öde utan stöd från administrationen.

21 min
Daniel Lewis Lee Dan Pierce / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Första federala dödsstraffet på 17 år får klartecken i USA

USA:s högsta domstol ger klartecken för det första dödsstraffet på federal nivå på 17 år, skriver AP.

Den dömde trippelmördaren och vit makt-anhängaren Daniel Lewis Lee från delstaten Oklahoma skulle ha avrättats med giftinjektion klockan 22.00 i kväll svensk tid. Ett domstolsbeslut i lägre instans har i sista stund gjort att avrättningen skjutits upp.

Högsta domstolens beslut innebär att avrättningen av Daniel Lewis Lee kan verkställas men det är oklart när den kan ske.

Ingen federal avrättning har ägt rum i USA sedan 2003, trots att det sedan 1988 inte är förbjudet. Förra året meddelade president Donald Trump dock att hans administration återupptar federala dödsstraff.

3 tim
Serveringspersonal på en restaurang.  Marcio Jose Sanchez / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kalifornien stänger barer efter stor smittspridning

Kalifornien stänger alla barer och restauranger efter en kraftig ökning av spridning av viruset i delstaten, rapporterar Los Angeles Times.

Även biografer, museum, kyrkor och andra ställen som har inomhusaktiviteter måste hålla stängt för att hindra smittan.

Den 12 juni öppnade Kalifornien upp sina verksamheter, men nu har alltså guvernören Gavin Newsom gått ut med nya restriktioner.

– Vi ser att smittan ökar. Vi måste inse att covid-19 inte kommer att försvinna förrän vi har ett vaccin eller en effektiv behandling för sjukdomen, säger han.

Uteserveringar och take away kommer att vara tillåtet.

Igår 20:18
Läs mer om Trumps Amerika
Foto: Hasse Holmberg / TT
Handeln i siffror

Branschen vädjar om skattesänkningar efter raset

Pandemin kramar musten ur modehandeln. I juni minskade klädförsäljningen med närmare 20 procent i fysiska butiker och deras e-handel, jämfört med juni i fjol. Skoförsäljningen rasade med drygt 30 procent, enligt Stilindex från Svensk Handel Stil.

"Även om kunderna sakta börjar komma tillbaka till butikerna är försäljningstappen fortsatt omfattande. I juni tappade klädhandeln nästan 20 procent och skohandeln hela 30 procent. Situationen är mycket allvarlig", säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, i ett pressmeddelande.

Branschen vädjar nu om åtgärder från politikerna – skattesänkningar – för att klara krisen.

"I ett läge där modehandeln behöver politikens stöd för att ta sig igenom en exceptionell kris gör regeringen precis tvärtom när de väljer att gå vidare med en straffskatt på kläder och skor. Det är tondövt och riskerar att bli nådastöten som tvingar modebutiker att stänga igen", säger Mats Hedenström.

3 tim
HENRIK MONTGOMERY
undefined

Nordea: Svensk återhämtning minst i Norden

Efter att ha fallit stort i mars har konsumtionen nu återhämtat sig i alla nordiska länder. Men återhämtningen är långsammare i Sverige än i våra grannländer, visar ny data över korttransaktioner från Nordea.

Transaktionerna i Finland och Norge var drygt sex procent högre i juni 2020 än samma månad 2019. I Danmark är det strax under nollan, medan Sverige ligger sju procent lägre än juni förra året.

I samtliga länder är konsumtionen av varor högre än normalt, medan nivåerna för köp av tjänster ligger betydligt lägre. Vad gäller både frisörer och restauranger var tappet först störst i Finland, Danmark och Norge, men transaktionerna har där kommit tillbaka under maj och juni. Nu är det i stället svenskarna som spenderar minst i Norden hos frisörer och restauranger, jämfört med förra året.

De hårdast drabbade sektorerna i samtliga nordiska länder är kultur, hotell, flyg, och kollektivtrafik.

6 jul
Läs mer om Handeln i siffror

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Uppgift: Scania trappar upp produktionen till hösten

Lastbilstillverkaren och en av Sveriges största arbetsgivare planerar att öka produktionen igen till hösten. Enligt uppgifter till Ekot beställs det fler lastbilar än väntat.

– Efterfrågan har ju varit lite större än vad man räknat med, säger IF Metalls klubbordförande i Oskarshamn, Mikael Johansson, till radion.

Den ökade produktionstakten innebär att Scania kan komma att återanställa personal som fått sluta i samband med coronakrisen, enligt IF Metall. Michael Lyngsie, ordförande för IF Metall på Scania i Södertälje, säger till Ekot att ingen vågade tro på scenariot att det skulle studsa tillbaka så snabbt.

Scanias pressavdelning vill inte kommentera uppgifterna om ökad produktion på grund av att bolaget släpper din delårsrapport om några veckor.

4 tim
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Flera skäl att se över stöden till företagen”

Artister som Petter och Sarah Dawn Finer har nyligen dragit tillbaka sin sina ansökningar om ekonomiskt stöd efter kritiken att de redan tjänar miljoner varje år.

Men när statsmakterna beslutar att stödja branscher under pandemin, ska det då spela roll hur sparsamma dessa företag har varit? undrar DI:s ledarskribent Tobias Wikström.

Han tycker det är olyckligt när stödsystem har villkor som gör att välskötta företag har sämre chanser.

"Motsvarigheten skulle vara att privatpersoner med mycket pengar på banken inte skulle få pengar från a-kassan", skriver han.

På samma sätt som en skattesänkning gäller alla slags bolag borde samma sak gälla när en stödåtgärd kanaliseras via en utbetalning.

Det gäller inte bara under pandemin. Svensk finanspolitik bör i framtiden handla om hur Sveriges ekonomi ska kunna växa igen, med bättre förutsättningar än före krisen, skriver Wikström.

Igår 20:18
HENRIK MONTGOMERY
undefined

Prognos: Sveriges ekonomi kan gå starkast genom krisen

Sverige väntas bli ett av de länder som kommer att drabbas minst ekonomiskt av coronakrisen, enligt Moodys, rapporterar Dagens PS.

Överlag har de nordiska länderna starka statsfinanser och kreditvärderingsjätten Moodys spår en relativt stark återhämtning för hela regionen. Men krisen väntas slå hårdast mot Finland. Där kan tappet nå 6,5 procent. Svenskt BNP väntas falla med 3,8 procent.

När EU gjorde en bedömning förra veckan hamnade Sverige även då högt på listan. I deras rapport väntas dock Sverige få ett större BNP-fall än Danmark.

Igår 12:54
Läs mer om Den svenska konjunkturen