Fredrik Johansson: Från min horisont

Så ”kickstartar” Sverige när krisen lägger sig

Efter pandemin behövs en politik för ett nytt ekonomiskt läge. Loket som drar oss ur krisen är näringslivet, av det enkla skälet att det inte finns någon annan som kan göra det, skriver krönikören Fredrik Johansson.

Världen befinner sig mitt uppe i en pandemi av en magnitud som ännu är svår att överblicka. Till ett mänskligt lidande med – hittills – tiotusentals döda och än fler sjuk  a, läggs den massivaste ekonomiska chock som vi har upplevt på global nivå sedan andra världskriget.

I ekonomkåren råder det tämligen bred enighet om att pandemin närmast är att betrakta som en naturkatastrof. Företagen behöver hjälp att övervintra och normala ekonomiska mekanismer för omstrukturering är i hög grad satta ur spel.

Görs inget kommer vi inte – för att tala med den österrikiske ekonomen Joseph Schumpeter - att få kreativ förstörelse, vi kommer helt enkelt att bara få förstörelse.

Staten behöver agera för att se till att företag kan övervintra och strukturer för produktion och distribution förbli någorlunda intakta. Vad som görs nu kommer att bestämma om de kommande åren ska ägnas åt att bygga upp det som raserats, eller om ekonomi och samhälle kan göra en nystart. Detta är vad starka statsfinanser ska användas till.

Men det kommer – även om det just nu kan kännas svårt att tro det – en tid efter COVID-19. En ny normalitet.

Världen, Europa och Sverige behöver en ekonomisk politik för den nya ekonomiska situation som vi då går in i.

Det behövs en agenda som handlar om hur näringslivet kan utgöra loket för att dra Sverige efter att vi lämnar den akuta krisen bakom oss. Av det enkla skälet att ingen annan långsiktigt kan göra det.

Ett sådant program bör ha fem distinkta delar.

1. Företagslinjen – Öka konkurrenstrycket

Konkurrenstrycket i ekonomin behöver återställas och stärkas efter krisen. Dagens kris får inte bli en förevändning för avskärmning från internationell konkurrens eller för långvariga understödssystem. Problemet under COVID-19 är inte att svenska företag inte klarar tuff konkurrens eller svåra tider, utan att den akuta krisen i viktiga delar omöjliggör rationellt ekonomiskt agerande och normalt företagande.

Men utgångspunkten måste vara att det som gäller nu inte gäller i normalläget. Vi lever i ett ekonomiskpolitiskt undantagstillstånd.

Såväl Sverige som andra länder har dålig erfarenhet av hur tillfälliga kris- och krigsregleringar blir permanenta långt efter att freden har utbrutit eller krisen hävts. Den svenska hyresregleringen infördes som bekant under andra världskriget och har sedan dess aldrig på allvar kunnat avskaffas.

Sverige bör driva en hård linje i EU för att inskärpa att den inre marknaden fungerar och det regelverk som kringgärdar den verkligen upprätthålls. Vi ska lyfta våra undantagsregler och vi ska kräva att andra gör det. Och det måste ske skyndsamt, för det kommer inte att bli enklare senare.

2. Strukturpolitik

Efterkrispolitiken kommer nödvändigtvis innehålla stora efterfrågestimulanser. Men det kommer inte att räcka. Näringslivet måste vara dragloket ut ur krisen och ska det vara det så krävs åtgärder som stärker konkurrenskraften och ekonomins funktionssätt. Billiga och enkla pengar tar förr eller senare slut. 

I Sverige har det varit tydligt hur finansminister Magdalena Andersson har agerat och argumenterat i dessa delar. De åtgärder som hittills presenterats under den akuta krisen har varit mindre än i flera av våra konkurrentländer och regeringen har fått återkomma med mer ambitiösa program. Det förklaras sannolikt till del av att man – av ekonomiska och politiska skäl – vill ha torrt finanspolitiskt krut till efter krisen. Finansministern säger sig vilja ”kickstarta” ekonomin. Valet 2022 spelar naturligen också en roll. Politikens konjunkturella vanor är starka.

Det finns en uppenbar risk att efterkrispolitiken får ett närmast ensidigt finanspolitiskt fokus – företrädesvis med höjda statsbidrag till kommunerna och andra stimulansåtgärder.

Det kommer att vara otillräckligt. Dels mot bakgrund av att Sverige efter ett strukturpolitiskt förlorat 2010-tal redan har försvagad konkurrenskraft, dels då en del av våra konkurrentländer kan förväntas genomföra strukturpolitiska reformer som ett svar på krisen.

Om Sverige inte har en stark strukturpolitisk komponent i Efterkrisprogrammet så kommer pandemins långsiktiga ekonomiska effekt vara att vår relativa konkurrenskraft försämrades ytterligare.

3. Utbudsstärkande efterfrågepolitik

De stimulanspaket som läggs efter krisen bör ha en stark utbudsstimulerande profil och bidra till att stärka incitamenten för arbete, företagande och investeringar. Sänkta skatter på arbete och utbildning bör vara en del av den politiken, men också företagsbeskattningen bör ses över för att stärka konkurrenskraften.

Kommunsektorn var pressad redan före pandemin och det kommer att behövas ökade resurser, men i möjligaste mån bör andra efterfrågestimulanser stärka utbudssidan i ekonomin. Sänkta skatter istället för höjda bidrag, bör vara ledstjärnan.

4. Arbetslinjen

De åtgärder som görs för att hjälpa människor som blir av med jobbet på grund av COVID-19 måste ses som de tillfälliga krisåtgärder de är. På samma sätt som företagslinjen skyndsamt ska återupprättas när krisen är över, så måste det också gälla arbetslinjen. Att exempelvis permanenta nu genomförda tillfälliga förändringar i a-kassan skulle leda till minskat arbetskraftsutbud, svagare sysselsättning, försämrade offentliga finanser och långsiktigt ökat utanförskap.

Efter pandemin behöver arbetslinjen stärkas – inte försvagas.

5. Förvara de europeiska och globala strukturerna

Den fria handeln och den internationella öppenheten kommer stå inför svåra utmaningar efter COVID-19. Det gäller också inom EU. Sverige bör vara en ledande kraft i arbetet med att försvara den globala ekonomins institutioner och inte minst den fria handeln. Här behövs nya och gamla allianser.

Hur svensk ekonomi klarar pandemin bestäms av vad vi gör nu. Det avgör om det finns något för Magdalena Andersson att ”kickstarta” när krisen lägger sig. Men Efterkrisprogrammet kommer att avgöra det kommande decenniets ekonomiska och ekonomiskpolitiska utveckling.

Efter krisen kan vi i bästa fall stå inför ett nytt 1990-tal. I värsta fall inför ett nytt 1970-tal.

Gör vi rätt kan Sverige gå starkare ur detta. Gör vi fel riskerar vi åratal – i värsta fall decennier – av kronisk ekonomisk kris.

Fredrik Johansson, senior director på kommunikationsbyrån Hallvarsson&Halvarsson. Skriver bland annat om samhällsutvecklingen.

Toppnyheter

Person med munskydd.  Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Tegnell om munskydden: Stanna hemma istället

Statsepidemiolog Anders Tegnell tycker inte att munskydd passar in i den svenska coronastrategin, säger han till TT.

Det är hans kommentar efter att WHO ändrat sina rekommendationer om att allmänheten bör använda munskydd på platser där det är svårt att hålla en social distansiering.

– I Sverige har vi strategin att är du sjuk så ska du hålla dig hemma, i stället för att röra sig med munskydd, säger Anders Tegnell, till TT.

Han säger också att det är viktigt att vänta in den fullständiga rapporten från WHO, som uttalandena stödjer sig på.

2 tim
Äldre som cyklar. Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Byfors: Äldre bör vara försiktiga om de reser

Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, säger till SVT att de slopade reserestriktionerna även gäller dem som är 70 år och äldre. Men de måste vara extra försiktiga.

Enligt henne är det viktigt att man fortsätter att hålla avstånd och att man väljer sitt resmål med omsorg.

– Om man är äldre, speciellt om man har någon annan sjukdom så ska man tänka på att vården kan vara extra hårt belastad i vissa regioner, säger Byfors till SVT.

Från och med 13 juni hävs regeringens uppmaning om att avstå icke nödvändiga resor inom landet.

35 min
Johanna Sandwall. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Socialstyrelsen: Mer grönt än rött i vår lägesbild

Trenden med minskat antal avlidna i covid-19 per dygn fortsätter, skriver TT. Dessutom ser elva av Sveriges 21 regioner en förbättring på kort sikt och nio av dem på längre sikt.

– Det är första gången vi har mer grönt än rött i vår lägesbild på kort sikt. Det står ju för någonting i alla fall, Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.

Enligt Socialstyrelsen innebär kort sikt 48–72 timmar, och lång sikt 10–15 dagar.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Patrick Semansky / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Trump efter jobbsiffran: ”Mycket bättre än ett V”

Återhämtningen i den amerikanska ekonomin är ”mycket bättre än ett V”. Det sa USA:s president Donald Trump vid en pressträff på fredagen efter att den amerikanska sysselsättningen stigit med 2,5 miljoner jobb i maj.

– Innan ”Kinapesten” drog in hade vi den starkaste arbetsmarknaden för många olika grupper, sade han enligt Direkt.

Trump kommenterade också handelsavtalet med Kina.

– De köper mycket, det är bra att komma överens med Kina. Om det varar vet jag inte.

5 tim
En kvinna med ansiktsmask på Heathrows flygplats i London.  Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Storbritannien passerar 40 000 döda i covid-19

Under det senaste dygnet har ytterligare 357 dödsfall i covid-19 registrerats i Storbritannien vilket har fått dödssiffran i landet att passera 40 000. Det uppger brittiska myndigheter enligt nyhetsbyrån AFP.

Siffran är en ”fruktansvärd milstolpe” enligt hälsoministern Matt Hancock.

– Vi måste komma ihåg att varenda en av de döda påverkar familjer som aldrig blir desamma igen. Mina tankar går till alla dem, säger han till nyhetsbyrån.

2 tim
En person med anisktmask på T-centralen i Stockholm.  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO:s nya linje: Använd munskydd på trånga platser

Världshälsoorganisationen WHO ändrar sig och rekommenderar nu munskydd på platser där det är svårt att hålla social distans.

Det uppger generaldirektören Tedros Adhanom Ghebreyesus på en pressträff.

– Med nya rön i åtanke råder WHO myndigheter att rekommendera allmänheten till att använda skyddsmasker där det finns stor smittorisk och dåliga möjligheter till social distansering, som i kollektivtrafik, affärer och andra instängda eller befolkade miljöer, säger han.

Tedros Adhanom Ghebreyesus betonar att munskydden bara ska ses som en del i den omfattande strategin kring bekämpningen av covid-19.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Donald Trump.  Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
Polisvåldet i USA

Trump: ”Förhoppningsvis tittar George ner på oss nu”

Donald Trump tog upp George Floyds död när han under en presskonferens kommenterade de amerikanska arbetslöshetssiffrorna, rapporterar flera amerikanska medier.

Presidenten menar att en stark amerikansk ekonomi är det bästa som kan hända för att överbrygga rasmotsättningar i landet. Han sa även att alla amerikaner ska behandlas lika inför lagen oavsett etnicitet, hudfärg, kön eller trosuppfattning.

– Vi såg alla vad som hände förra veckan. Vi kan inte låta det ske. Förhoppningsvis tittar George ner på oss nu och säger att det är en fantastisk sak som händer i vårt land. Det här är en fantastisk dag för honom. Det här är en fantastisk dag för alla. Det här är en fantastisk dag för jämlikheten, sa Trump.

Floyd dödades i ett brutalt polisingripande i förra veckan och hans död har lett till omfattande demonstrationer mot polisens övervåld.

3 tim
Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowski. Illustrationsbilder.
undefined

Klarna donerar pengar till stöd för protestvågen i USA

Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowski sällar sig till raden av företagsledare som öppet tar ställning för protestvågen i USA och mot polisvåldet.

”Vi måste fördöma alla former av rasism. Det vi har sett går emot allt som vi som företag, och jag själv personligen, står för”, skriver han i ett blogginlägg på Klarnas hemsida.

Där framgår det att Klarna kommer donera pengar till organisationerna American Civil Liberties Union och The National Association for the Advancement of Colored People. Fintech-bolaget lovar även att matcha alla donationer som anställda gör.

Idag 11:51
Läs mer om Polisvåldet i USA

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer