Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Skatteverket vs företagen

Så driver Skatteverket företagare i konkurs

Skatteverket har ett unikt verktyg för att kräva in skatt. Advokater och rekonstruktörer varnar öppet för hur det leder till att företag drivs i konkurs. Men rädslan är också stor för att våga vittna om övertrampen – en person med stor erfarenhet av Skatteverkets metoder berättar anonymt för fPlus om myndighetens inställning att företagare är ”eviga fuskare”.

Alla företag kan hamna i ekonomiska trångmål: En kund som inte betalar i tid eller en företagare som blir sjuk. Då kan företagsrekonstruktioner fungera som en räddningsplanka för företag som i grunden har en sund affärsplan, men som har hamnat i en tillfällig svacka.

Därför är det olyckligt att det skatterättsliga företrädaransvaret riskerar att tvinga fram onödiga konkurser, menar Hans Andersson, advokat på Advokatbyrån Kaiding och ordförande för Rekonstruktörs- och konkursförvaltarkollegiet, Rekon.

– Det svenska systemet är en hämsko för lyckade rekonstruktioner, säger han.

”Frågan verkar ha tappats bort”

Trots att Januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L innehöll 73 punkter så ratades förändringar kring företrädaransvaret.

Hans Andersson är mycket kritisk till att en lång rad utredningar som föreslagit förbättrade och moderna regler för rekonstruktioner inte lett till en faktisk förändring av lagstiftningen. 

– Regering och riksdag har under lång tid haft sin huvudfokus på sådana saker som straffrätt och regler för migration. Vikten av att ha välfungerande regler för att hjälpa företag i ekonomiska svårigheter verkar ha tappats bort.

Flera i rekonstruktörsbranschen vittnar om problem, inte minst kring Skatteverkets agerande. En källa, som vill vara anonym, berättar för fPlus att Skatteverkets handläggare ofta har inställningen att företagare är eviga fuskare och därför sätter stopp för rekonstruktioner som uppenbart har goda möjligheter att lyckas. Handläggarnas praxis skiljer sig från kontor till kontor och ”småpåvar” styr, enligt källan som menar att situationen gör det svårt att ge råd till företagare.

Kaiding, TT, Rättvis Skatteprocess

Gräddfil när det gäller att driva in skatt

Att Skatteverkets handläggare kan skruva på sig när rekonstruktion, ackord och anstånd kommer på tal är kanske ingen slump? Vid en rekonstruktion kan Skatteverket behöva acceptera ackord och skriva ned skulden. Samtidigt har myndigheten en unik möjlighet att driva in hela skulden via företrädaransvaret.

– Skatteverket har en gräddfil när det gäller att driva in skatt, som typiskt sett minskar incitamenten att medverka till skuldnedskrivningar och rekonstruktioner, säger Hans Andersson.

– Advokater och skatterådgivare framför ofta kritik mot den hårda tillämpningen av företrädaransvaret, vilket Skatteverket tyvärr viftar bort. Samtidigt är myndigheten inte transparent i hur regeln tillämpas, så det är omöjligt att avgöra vilka fall de släpper innan de nått domstol, säger Carl Göransson, vd för Rättvis Skatteprocess.

Strikt ansvar – ”ödesdigra konsekvenser”

Aktiebolag är alltså inte så skyddade som många tror. Det så kallade företrädaransvaret innebär att en företagare som råkar i betalningssvårigheter med närmast automatik kan bli personligt ansvarig för bolagets förfallna skatteskulder, förklarar Hans Andersson. Om skatten betalas en dag för sent anses företrädaren ha varit grovt oaktsam, vilket i den praktiska tillämpningen innebär ett strikt ansvar för bolagets skatter. När Skatteverket väljer att driva in bolagets skatter via personligt betalansvar kan resultatet bli konkurs för både bolaget och den enskilde.

– Skatteverket brukar motivera sin gräddfil med att de inte kan välja sin gäldenär. Men det argumentet håller inte, säger Hans Andersson.
– På grund av den stränga tolkningen av grov vårdslöshet riskerar även personer som har försökt göra rätt för sig att bli betalningsansvariga för bolagets skulder. Ett utdömt företrädaransvar får ofta ödesdigra konsekvenser för en persons privatekonomi, säger Carl Göransson.

Företagare snabba med att kasta in handduken

Så länge företrädaransvaret finns kvar lever företagare farligt, menar han. När en skatteskuld väl har förfallit är företagare i princip helt oskyddade mot Skatteverket och Kronofogden. Enda sättet att undvika personligt ansvar är att ansöka om rekonstruktion eller konkurs senast på förfallodagen. Följden blir att företagare ansöker om konkurs även om de tror att företaget skulle kunna komma på fötter igen, berättar Hans Andersson.

– Företagare är snabba med att kasta in handduken, för att inte drabbas personligen. På det sättet riskerar regelverket att leda till onödiga konkurser, säger han.

Carl Göransson gör samma bedömning.

– Som entreprenör eller småföretagare tror jag inte man vill stå med risken att få betala skatten ur egen ficka om de kortsiktiga betalningsproblemen mot förmodan skulle bli bestående, säger han.

Även om företaget är i en rekonstruktionsprocess och omfattas av ackordet, så kan företrädaren vara i riskzonen. Hotet om personligt betalningsansvar ligger nämligen latent.

Om skatten förfaller under räddningsaktionen så kvarstår hotet. I ett sådant fall är alltså rekonstruktionen nödgad att lyckas.

Uppmanar stressade bolag att genast avveckla

Att skattelagstiftningen i Sverige uppmanar stressade bolag att genast avveckla verksamheten, trots att de skulle kunna överleva och på sikt bidra med skatteintäkter och jobb, är inte alls bra, anser Hans Andersson. Att försöka rädda bolaget under hot gör det inte direkt lättare att tänka klart och hitta lösningar, påpekar han.

Lagen kring rekonstruktioner kan något drastiskt liknas vid att släpa omkring med en död hund i kopplet.

Egentligen är hela systemet kring både personligt ansvar och rekonstruktioner i behov av en kraftig omgörning, menar han.

– Lagen kring rekonstruktioner kan något drastiskt liknas vid att släpa omkring med en död hund i kopplet. Man försöker som praktiker hantera den bristfälliga lagstiftningen så gott det går, men situationen är inte optimal, säger han.

Men hur ska företagare skydda sig så länge dagens regelverk gäller?

Först och främst gäller det att söka hjälp i tid, innan skatten förfaller, påminner Hans Andersson. Skulder till Skatteverket är farliga eftersom oaktsamhetskravet tillämpas så strikt.

– Det borde rensas i rabatten när det gäller företrädaransvaret, och en regel för uppkomst av personligt ansvar för företrädaren borde gälla alla borgenärer. Men än så länge ser det inte ut så, säger han.

I ett drömscenario söker företagare hjälp mycket tidigare, innan banken inte lånar ut mer eller säger upp checkkrediter.

– Gäldenärer ropar på hjälp för sent och försöker alltför länge fixa situationen på egen hand. Det bästa vore att företagen sökte professionell hjälp i tid för att hantera sina betalningssvårigheter och få hjälp med att få bolaget på rätt köl igen, säger han.

Sverige har en särskilt omodern lagstiftning

Inom EU pågår ett intensivt arbete för att ta fram regler som skapar förutsättningar för att ge bolag en andra chans, berättar Hans Andersson. Sverige däremot ligger än så länge i bakvattnet och imponerar inte i internationella jämförelser på området. Sverige har en särskilt omodern lagstiftning när det gäller att hjälpa bolag som hamnat i ekonomiska trångmål, varnar han.

– Insolvensrätten i ett land kan vara tillväxtgivande eller tvärtom verka hämmande för företagsklimatet. Och det ser inte bra ut i Sverige. Här får företagarna inte i tillräcklig utsträckning möjlighet till en andra chans, säger han.

Fotnot: Imorgon svarar Skatteverket på kritiken

Toppnyheter

Bettina Kashefi. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Svenskt Näringsliv ställer krav på snabba reformer

Sverige är på väg mot avmattning med stigande arbetslöshet, vilket får till följd att de som redan står långt från arbetsmarknaden nu riskerar att bli permanent utestängda, utrikes födda och lågutbildade. Det menar arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv som nu efterlyser snabba strukturreformer i Sverige med Tyskland och Storbritannien som förebilder.

– Man bör också avstå från alla åtgärder som kan leda till färre arbetade timmar i ekonomin. Viktiga åtgärder som borde prioriteras är bättre genomströmning och högre kvalitet i utbildningssystemet. Det behövs även reformer som gör det lönsamt att gå från bidrag till jobb, säger Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till höstbudgeten.

Regeringen har fått skarp kritik av ekonomer för att underskatta arbetslösheten i sin budgetprognos. Enligt de senaste mätningarna gjorda av SCB ligger arbetslösheten redan över sju procent, vilket kan jämföras med regeringens prognos på 6,4 procent, skriver TT.

9 min
Moderaternas Elisabeth Svantesson under sitt anförande  SVT
undefined

Svantessons kritik: Hur tondöv kan en regering bli?

Finansminister Magdalena Andersson inleder budgetdebatten i Sveriges riksdag efter att gått den traditionsenliga budgetpromenaden från Finansdepartementet.

Hon säger att budgeten som regeringen nu lägger fram bygger Sverige starkare och förekom kritiken mot den nya varianten på friåret som Miljöpartiet fått igenom i budgetförhandlingarna.

– Det här är en av flera möjligheter i en kommande avmattning att rusta fler för omställning, säger hon från talarstolen i riksdagen.

Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson är hård i sin kritik mot budgeten och säger att den hotar rättsstaten och samhällskontraktet på sikt.

– När man ska göra satsningar kan jag bara konstatera att man lägger mer pengar på friåret än på polisen. Hur tondöv kan en regering och dess stödpartier bli? frågar Svantesson.

40 min
Läs mer om Höstbudgeten
Illustrationsbild. TT
Mjölkböndernas framtid

Oatlys drag mot Arla: Vill varumärkesskydda ”brölk”

Havredrycksproducenten Oatly vill varumärkesskydda de påhittade orden ”pjölk”, ”trölk”, ”brölk” och ”sölk”, rapporterar Aftonbladet. Arla använder orden i sin reklam för att särskilja drycker som enligt mejerijätten inte smakar som mjölk.

– Det var ju uppenbart att Arla använde de där hitte-på-namnen som en beteckning på våra produkter. Ett smart sätt att säga Oatly, utan att säga det liksom,  säger Martin Ringqvist, kreativ direktör för Oatly Norden till Aftonbladet och uppger att de börjat använda orden själva.

Arla har å sin sida skickat in en invändning till Patent- och registreringsverket som bestrider registreringarna från Oatly.

2 tim
Illustrationsbild. Emma-Sofia Olsson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Oatly: ”Kampanjen är inte en attack mot bönder”

Efter Oatlys reklam ”spola mjölken” som anspelar på ”spola kröken”-kampanjen från 70-talet har bönder gått ut och kritiserat havremjölksproducenten, skrev tidningen Land under förra veckan. Spannmålsodlarnas riksorganisation säger att ”ingen i svenskt lanbruk tjänar på den debatten”.

Nu besvarar havremjölksproducenten kritiken som riktats mot dem i en debattartikel i Aftonbladet.

”Kampanjen är inte en attack mot svenska bönder, lika lite som ”Spola Kröken” var en attack mot svenska sprittillverkare. Den lyfter ett i längden ohållbart konsumtionsbeteende”, skriver Linda Nordgrencommunication manager på Oatly.

”Vi vet att svensk mjölk är bland den mest klimatvänliga i världen, men det räcker ändå inte” fortsätter hon.

2 tim
Läs mer om Mjölkböndernas framtid

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Lindsey Graham/bild från attackerna TT
undefined

Donald Trumps förtrogne om dåden: ”Krigshandling”

Flera politiker i USA har krävt återhållsamhet från amerikanskt håll efter drönardåden mot saudiska oljeanläggningar.

Den inflytelserike republikanske senatorn Lindsey Graham väljer däremot en hårdare linje och kallar det som inträffat för ”en krigshandling”. Han menar att attackerna bara kan ha utförts direkt, eller med inblandning, av den ”onda regimen i Iran”. Det rapporterar AFP.

Graham, som är en av president Donald Trumps förtrogna, skriver på Twitter att Washington borde överväga en attack mot Irans oljeraffinaderier som svar.

Idag 03:26
Läs mer om Drönarattacken i Saudiarabien