USA i fokus med Jakob Stenberg

Så blir Trumps andra mandatperiod

”Den svåra andra plattan” brukar det kallas när en artist ska upprepa en debutsuccé. Något liknande skulle kunna sägas om amerikanska presidenter, åtminstone om man ska tro den vitt spridda förbannelsen om ”Second-term curse”. Enligt den innebär de fyra åren efter ett omval tuffare tider för överbefälhavaren, skriver Jakob Stenberg.

Vid en första anblick verkar det onekligen finnas en poäng: Under Madisons andra period som president brändes Washington ner av britterna, Johnson eskalerade Vietnamkriget och Nixon avgick knappt två år efter att han blivit omvald. Många presidenter upplevde sämre ekonomiska tider när de fått fortsatt förtroende av folket, som Teddy Roosevelt och far och son Bush, eller att skandaler briserade, som Reagan och Clinton. För Lincoln och McKinley gick det som bekant ännu sämre – båda mördades under sina andra mandatperioder.

Akta dig för folk som hävdar att vi får se en annan Trump

Samtidigt som demokraterna bråkar om vem som ska bli partiets kandidat, har Trumpadministrationen nått sina högsta förtroendesiffror någonsin. Trots tre kaotiska år ter sig i nuläget fyra år till med Trump som mer troligt än otroligt. En ny Gallup-undersökning visar att för första gången sedan januari 2017 är amerikanerna som tycker att Trump gör ett bra jobb fler än de som inte tycker det. De senaste femtio åren har bara tre sittande presidenter inte blivit omvalda. Oddsen är således på Trumps sida när valet i november rycker allt närmare.

Så, vad skulle fyra år till med Trump i Vita huset innebära?

Först och främst: akta dig för personer som hävdar att vi kommer få se en annan Trump om han blir omvald. Så lät det efter valsegern 2016 också, men visade sig vara helt fel. Trump är vald på mandatet att vara just Trump och ingen annan. Inget under hans 73-åriga liv tyder på att han fogar sig efter vad andra vill. Bryr han sig om sitt eftermäle? Kanske, men antagligen inte på det traditionella sättet.

Ekonomisk recession svåraste testet hittills

Om vi bortser från vilda spekulationer, som att vicepresident Pence byts ut eller att Trump-barnen får ministerposter, finns det några troliga scenarier som lär inträffa mellan 2021 och 2025. En ekonomisk recession spås vara i antågande och därmed skulle Trump ställas inför sitt svåraste test hittills. Att styra landet i goda tider är en sak, att göra det när arbetslösheten stiger är något helt annat.
Tuffare tider lär knappast innebära att Trump – eller någon annan ledare i Washington – gör något åt det växande underskottet. En ekonomisk kris kan i sin tur leda till ännu mer protektionism och fler handelskonflikter.

Att tala om en Trump-doktrin har inte gått under den första mandatperioden och en fortsatt ostrukturerad utrikespolitik är att vänta även framöver. USA lär varken återgå till Paris- eller Iranavtalet.

Under sina första fyra år vid makten har presidenten tillsatt två domare till Högsta domstolen. Det är inte osannolikt att ytterligare en plats tillsätts under de kommande åren, vilket lär prägla landet i decennier framöver och i så fall blir Trumps främsta politiska eftermäle.

Presidentens bas upplever att han slåss för deras frågor mot Washingtons elit.

Tycker du att det varit ovanligt mycket fokus på presidenten de senaste åren? Då är det bara att vänja sig. Det mesta tyder på att Trump upplever en allt större frihet att agera, inte minst när det gäller pågående rättsprocesser mot personer i presidentens närmaste krets. Vi lär även framöver ta del av hånfulla tweets om rättegångar, häcklande av meningsmotståndare, medier och världsledare.

Men räkna också med ett fortsatt starkt stöd internt i partiet för hans agerande. Presidentens bas upplever, utöver att han har infriat flera löften, att han slåss för deras frågor mot Washingtons elit. Inget tyder på att den basen luckras upp framöver. Snarare tvärtom; på kort tid har Trump gjort partiet till sitt och så lär det förbli en bra tid även efter att han lämnat presidentposten.

Trump kan kliva in i sin andra period med gott självförtroende

Om Trump vinner valet i november kan administrationen tolka det som ett godkännande av den förda politiken. Addera det med Trumps beskrivning av att han blivit ”frikänd” från såväl riksrättsprocessen som Rysslandsutredningen, och vi har en president med gott självförtroende som äntrar sina fyra sista år i Ovala rummet.

Fast om vi ska tro på förbannelsen så vet vi redan hur det kommer att gå för Trump – sämre än under den första mandatperioden. Men bör vi verkligen tro på den? Enligt USA:s mest kända opinionsanalytiker Nate Silver, som har gått igenom presidenternas stöd från Truman till Obama, är idén om en förbannelse ”slarvig som analytiskt koncept”. Även om det finns tendenser till att populariteten sjunker under den andra mandatperioden så avvisar Silver tanken på att det beror på otur eller någon force majeure utan menar att de ”de som haft lägst förtroende, Nixon och Bush, straffades för de beslut de fattade”.

Om krönikören:

Jakob Stenberg, journalist på nyhetstjänsten fPlus, driver sedan 2014 podcasten ”Kongressen – amerikansk politik på svenska”. Följer, analyserar och rapporterar om vad som händer i amerikansk politik.

Dela

Öppna i ny flik

Toppnyheter

HENRIK MONTGOMERY / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Sverige sämst i Norden: ”Inte bara nedstängningar”

Sverige noteras för det djupaste BNP-fallet i Norden av de länder som hittills släppt siffror för andra kvartalet. Danmarks fall var historiskt stort men ändå något mindre än Sveriges. Och Finland ser ut att kanske ha klarat sig bäst i hela Europa.

– Det handlar om mer än olika strategier för nedstängningar, säger Swedbanks chefsekonom Andreas Wallström till Financial Times.

I en tweet utvecklar han resonemanget. Förutom nedstängningsstrategin har den ekonomiska smällen också varit beroende av hur mycket coronaviruset spridit sig i landet samt strukturen på ekonomin – hur stor andel som är exempelvis turism eller handel, skriver Wallström.

Sverige har fem gånger mer döda per capita i covid-19 än Danmark och tio gånger mer än Finland. De som stödjer den svenska strategin menar att den ändå skyddat ekonomin och pekar på att Sverige har klarat sig bättre än Tyskland och EU-genomsnittet, skriver FT.

14 min
Läs mer om Den globala konjunkturen
Anders Tegnell och en kvinna i munskydd. TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Tegnell: Vi håller definitivt ögonen på munskydden

Folkhälsomyndigheten ”håller definitivt ögonen” på frågan om munskydd, säger statsepidemiolog Anders Tegnell i SVT:s Morgonstudion.

– Är det så att situationen förändras, antingen kunskapsmässigt eller att vi ser att det blir väldigt mycket trängsel i områden med mycket spridning, så får vi förstås då överväga om munskydd kan vara ett komplement, säger han.

Samtidigt påminner han om att många länder med munskyddskrav nu har stor smittspridning. Det visar att munskydden inte ”kan rädda oss”, menar Tegnell, som säger att det effektivaste är att hålla avstånd.

3 tim
Rödlöga i Stockholms skärgård. Illustrationsbild. Hasse Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

BBC: Därför semestrar svenskar på hemmaplan

Svenskarna är besatta av semester på hemmaplan, så kallad hemester. Det skriver BBC som har gett sig ut för att undersöka fenomenet.

Demografiforskaren Gunnar Andersson menar att fenomenet går att hitta i vår historia.

”För bara ett par generationer sedan så levde de flesta på landsbygden. Och innan urbaniseringen bodde de flesta på bondgårdar som var mycket mer utspridda än i övriga Europa. Det gör att många har rötter till landsbygden som de vill behålla,” skriver han i en kommentar.

Lena Lid Falkman vid Handelshögskolan i Stockholm tror även att hemarbetes-direktiven under coronapandemin kommer att hålla sig och göra så att fler kommer att bosätta sig på landsbygden permanent.

1 tim
Anders Tegnell.  Nils Petter Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tegnell raderade mejl från myndigheter och experter

Statsepidemilog Anders Tegnell har raderat ett flertal mejl från myndigheter och experter, rapporterar Aftonbladet – som i våras begärde ut drygt 200 mejl från Tegnells mejllogg.

Folkhälsomyndigheten förklarar mejlen som saknas med att mejlloggar ”inte reflekterar vilka mejl som finns sparade på myndigheten och vad som kan lämnas ut”.

Enligt Tegnell var de saknade mejlen ”arbetsmaterial” och inget som enligt offentlighetsprincipen behöver diarieföras.

– Jag raderar väldigt mycket mejl över huvud taget som jag inte bedömer är relevanta på ett sätt som behöver diarieföras, säger han.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Andrej Babiš. John Thys / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Belarus

Tjeckiens premiärminister kräver omval i Belarus

Tjeckiens premiärminster Andrej Babiš kräver nu att presidentvalet i Belarus görs om, rapporterar Reuters. Babiš skriver på Twitter att valet måste genomföras med utländska observatörer på plats.

På torsdagsnatten släpptes runt 1 000 som gripits i samband med protesterna och belarusiska myndigheter har sagt att alla kommer att släppas senast på fredagen. Totalt har över 6 700 personer gripits och två har dött i protesterna efter att Aleksandr Lukasjenko utropats som segrare i det kritiserade valet.

Utrikesministrar för EU-länderna ska under fredagen ha ett videomöte för att diskutera eventuella sanktioner mot landet.

44 min
Människor i Minsk viftade med ballonger och blommor när de samlades för att protestera mot presidentvalet Sergei Grits / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Demonstranter släppta: ”Vi behöver inget krig”

Protesterna efter helgens presidentval har fortsatt i Belarus under torsdagen. I Minsk och flera andra städer har demonstranter bildat mänskliga kedjor, skriver AFP med hänvisning till lokala medier.

Nu tycks också tonen från de styrandes håll ha mjuknat något. Senatens talman Natalja Kotjanova säger i ett tal att 1 000 gripna släppts, och president Aleksandr Lukasjenko ska ha beordrat en utredning kring massgripandena.

– Vi slåss inte, vi behöver inget krig, säger hon.

Reuters rapporterar att en av Lukasjenkos allierade, inrikesminister Jurij Karajev, offentligt bett om ursäkt för skador som demonstranter fått.

Igår 22:08
Arkivbild: Maria Zakharova YURI KADOBNOV / AFP
undefined

Kreml: Utländska krafter vill destabilisera Belarus

Efter protesterna i samband med presidentvalet i Belarus anklagar nu Ryssland utländska krafter för att försöka destabilisera landet. Det rapporterar internationella nyhetsbyråer.

– Vi kan se tydliga försök till påverkan utifrån i en suverän stats interna angelägenheter med målet att skapa en splittring i samhället och destabilisera läget, säger ryska UD:s talesperson Maria Zakharova.

Samtidigt säger Tysklands utrikesminister Heiko Maas att EU måste öka trycket på president Aleksandr Lukasjenko, rapporterar tyska medier.

På torsdagen kom också rapporter från regeringskritiska demonstranter, som berättar att de blivit slagna efter att de gripits, att det var trångt i cellen och att de fick små matransoner. Det skriver Reuters, som talat med en person som identifierar sig som Sergei.

– De slog mig inte i cellen, de förde ut mig ur cellen och slog mig.

Reuters har inte på egen hand kunnat verifiera uppgifterna.

Igår 14:31
Läs mer om Valet i Belarus

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
TT, Invisio
Dagens börs

Stockholmsbörsen backar – hela OMXS30 i rött

Stockholmsbörsen öppnar nedåt på fredagen i linje med övriga Europabörser. Vid 10-tiden noteras de ledande indexen på tydliga minus:
• OMXSPI: −1,1 procent
• OMXS30: −1,3 procent
Enligt CNBC och Bloomberg tyngs riskaptiten av de strandade förhandlingarna om ett nytt stimulanspaket i USA. Resesektorn drar dessutom ner Europaindexen efter att Storbritannien infört karantänkrav mot bland annat Frankrike.

På hemmaplan har flera bolag släppt sina delårssiffror. Invisio rapporterade lägre intäkter och resultat trots att effekten från covid-19 bedöms vara begränsad. Teknikbolaget har tidigare flaggat för stora variationer mellan enskilda kvartal. Aktien backar 4 procent.

Precise Biometrics ökade omsättningen med 76 procent och minskade förlusten. Aktien stiger 4 procent.

Hexatronics redovisade ett vinstlyft som låg i det övre intervallet av bolagets tidigare meddelade preliminära siffror. Aktien backar marginellt.

Clas Ohlsons jämförbara försäljning ökade med 8 procent i juli och detaljhandelsjätten vittnar om en ”gradvis förbättring” efter coronakrisen. Aktien rör sig sidledes.

Gårdagens rapportrusare Embracer fortsätter upp 2 procent. Gamingbolaget har fått höjda riktkurser från Nordea och Bernstein, som båda ser fortsatt uppsida i aktien.

Hela OMXS30 noteras i rött vid 10-tiden. Autoliv och Boliden toppar indexet medan SKF, SSAB och H&M återfinns i motsatt ände med nedgångar på 2–3 procent.

1 tim