Mostphotos/Kungsörs kommun
Företagsklimatet i Sverige

Så blev kommunen kvitt förlorarstämpeln

195 platser uppåt i kommunrankingen på tre år. Det är effekten av att Kungsör lägger sig hudnära företagarnas hållning. ”Vi satte oss ner och började prata med varandra, inte om varandra. Det hade ingen gjort tidigare”, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.

Kungsör i början av januari 2017. Kommunföreträdare och representanter för näringslivet skakar hand. Ett fempunktsprogram för ett bättre samarbete signeras.

Förutsättningarna att starta och driva företag har varit allt annat än bra en längre tid. Ett rykte gör gällande att kommunen uppfattas som negativ till näringslivet.

Nu är det läge att tala klartext och råda bot på gamla misstag. Tanken är bland annat att parterna gemensamt profilerar och marknadsför kommunen för att locka fler företag till Kungsör. Samtidigt fortsätter arbetet för fortsatt god tillväxt och öka förståelsen för sambandet mellan inflyttning av arbetskraft och skatteintäkter samt utveckla det som har varit bra bakåt i tiden.

Det får kommundirektör Claes-Urban Boström, ett vid överenskommelsen nytt ansikte i kommunledningen, att tänka tillbaka. Överlag är det positiva tankar, det som var jobbigt var att det inte fanns någon grund att stå på, så lite dokumentation.

– Vi hade uppförsbacke, men potentialen var fantastisk. Vi satte oss ner och började prata med varandra, inte om varandra. Det hade ingen gjort tidigare, säger han.

Ett nytt diskussionsklimat skapades, som blev grunden till ett djupare samarbete mellan kommun och näringsliv.

Med fempunktsprogrammet lyfter kommunen

Med fempunktsprogrammet lyfter kommunen, som går från plats 286 i Svenskt Näringslivs kommunrankingen 2016 till att tre år senare hamna på plats 91. En förbättring med 195 platser.

För en liten kommun som Kungsör, 8 667 invånare, är de lokala företagens förutsättningar viktiga. Ett välmående näringsliv, som pratar väl om kommunen, ökar förutsättningarna för nya företagsetableringar. Och när företag på plats funderar på att expandera och utveckla så väljer de att stanna kvar istället för att leta utanför kommungränsen tack vare ett bra näringsklimat, konstaterar Claes-Urban Boström, som verkar ha en genomtänkt uppfattning om samhället och näringslivets roll.

Han påminner om att effekten av växande företag inte sällan innebär fler anställda. För kommunen är det lika med fler skattebetalare, vilket gynnar välfärden.

– 45 procent av kommunens skatteunderlag kommer från näringslivet. Därför är det angeläget med bra företagsklimat, säger Claes-Urban Boström.

Den allmänt spridda bilden är att näringslivet är ett ämne som engagerar och prioriteras. Politiker och höga tjänstemän går i bräschen, inställningen sipprar ner genom hela organisationen.

– Det väger tungt och är avgörande. Det känner företagen, säger Ida-Maria Rydberg, näringslivschefen som är Claes-Urban Boströms närmaste vapendragare och en viktig kugge i kommunens arbete att bli bättre för företagen. 

Hon berättar om tvärgrupper, där förvaltningar jobbar tillsammans, för att få alla delaktiga. 

– Fördelen för en liten kommun, är att det är möjligt att träffa samtliga chefer, 45 stycken, i ett sammanträdesrum. Då kan vi lättare fokusera, prioritera och bestämma hur samarbetet ska gå till, tillägger Claes-Urban Boström.

Senaste tillskottet är något som döpts till företagsservice. Vid två tillfällen varje år träffas handläggare, upphandlare och företagare för att ventilera gemensamma frågor. Enskilda skräddarsydda träffar med kommunen är också möjligt. Mötet äger då rum hos företaget.

– Vi vill vara nära företagarna, säger Ida-Maria Rydberg, som började bygga relationer på allvar när hon tillträdde sin tjänst 2017.

– Idag gör hon femtio företagsbesök om året, inflikar Claes-Urban Boström.

Ett område där kommunen trycker på för att få till en samverkan med företagen är arbetslösheten och bli vad som i Januariöverenskommelsen benämns fria aktörer.

– Vi kan skapa arbetstillfällen som en tredje aktör inte kan. För företagen är det viktigt, då vi har en arbetslöshet på 10,3 procent, vilket är på tok för högt. Kan vi komma ner till sju procent, så gör det skillnad för välfärden. Och det är naturligtvis näringslivet intresserat av.

Kommuner utvecklar ett svårartat beroende av spräckta budgetplaner

Många kommuner utvecklar ett svårartat beroende av spräckta budgetplaner trots politiska hästkurer och ekonomiska stålbad. Även Kungsör brottas med en bräcklig ekonomi och en åldrande befolkning. Om åtta år är antalet 80-plusare dubbelt så många, oavsett in- och utflyttning.

Claes-Urban Boström hushållar inte med sanningen när han kommenterar situationen.

– Det är en stor omställning och en stor kostnad för oss. Ska vi klara det så kan vi inte räkna med att höja skatten. Vi måste få in nya skattemedel. Det kräver fler invånare och då måste vi ha detaljplaner med bra boendemiljöer och bra förutsättningar för företagen, så att vi får ett starkt näringsliv, säger Claes-Urban Boström.

Fördjupat samarbete med Arboga och Köping för att klara framtiden

Parallellt fördjupas ett trettonårigt samarbete med grannarna Arboga och Köping för att klara framtiden. Lönesättning, upphandling, it, myndighetsutövning och näringslivsstrategi är några av de gemensamma sakfrågorna.

– Samarbetet över kommungränserna underlättar kompetensutveckling, rekrytering och gör det lättare att behålla medarbetare. Därmed får vi en bättre verksamhet ut mot kommuninvånarna.

Ett område där näringslivet upplever kommunala klavertramp är offentliga upphandlingar.

När Visma frågade 390 anbudsgivare inom olika branscher om hur de upplever myndigheter i offentliga upphandlingar uppgav åtta av tio att de någon gång avstått från att lämna anbud. De främsta orsakerna var att myndigheter fäster för stor vikt vid priset, bortser från kvalitet och hållbarhet, och att kravställningar och förfrågningsunderlag är luddiga.

Till och med kommunala upphandlare känner frustration eftersom de saknar stöd och förståelse från kommunens högsta ledning, enligt Svenskt Näringsliv.

Claes-Urban Boström förstår kritiken. Kungsör försöker skapa bra förutsättningar genom att upphandlingsenheten håller utbildningar, så att näringslivet vet vad som gäller. Dessutom får företagare som anser sig vara förfördelade komma till tals.

– Ett exempel är det privata måleriföretaget som hade synpunkter på en upphandling, där kunden var det kommunala fastighetsbolaget. Förfrågningsunderlaget granskades för att se vad som inte hade fungerat bra. Upphandlingar är ett måste. Vi kan försöka styra dem så att allt går korrekt till, säger han.

Råden till andra kommuner:

• Besök andra kommuner. Ta med er bra idéer hem och gör om den efter egna förutsättningar.

• Besök företagen regelbundet. Lyssna, diskutera, skapa en dialog.

• Kom överens med företagen vilka frågor som ska prioriteras, gör sedan jobbet. Skapar trovärdighet.

Toppnyheter

Illustrationsbild.  TT
Coronavirusets spridning

Swedbank: Coronaviruset tynger svensk BNP-tillväxt

Sveriges BNP-tillväxt bromsade in något i fjärde kvartalet – bland annat på grund av en svagare nettoexport, spår Swedbank i ett veckobrev inför den kommande veckans publicering av BNP-siffrorna.

Framåt kommer coronaviruset ”sannolikt att tynga tillväxten något”, spår bankens ekonomer.

BNP-siffrorna för fjärde kvartalet 2019 publiceras på fredag. I veckan publiceras också KI:s konjunkturbarometer.

”Där förväntar vi oss att företagen i större utsträckning har påverkats av förväntningar om följdeffekter av coronaviruset”, skriver makroekonomerna.

2 tim
Karnevalbesökare med munskydd. MANUEL SILVESTRI / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Karnevalen i Venedig avbryts av rädsla för viruset

Karnevalen i Venedig kommer att avslutas under söndagen flera dagar i förväg på grund av coronavirusutbrottet i norra Italien, rapporterar AFP. Även alla idrottsevenemang i regionen stoppas fram till den 1 mars.

– Alla privata och allmänna större sammankomster måste undvikas, säger regionpresidenten Luca Zaia.

Det var just i Venedigregionen som landets första dödsfall kopplat till viruset skedde. Zaia beskriver situationen som den största krisen under hans tio år på posten.

5 min
Läs mer om Coronavirusets spridning
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Privatekonomi

4 av 10 kvinnor: Ekonomi håller många kvar i relation

Fyra av tio kvinnor anser att pengar är en starkt bidragande orsak till att många stannar kvar i en dålig relation. Det visar en mätning av Novus på uppdrag av Länsförsäkringar, skriver DI. Bland männen är det en av fyra som menar att pengar kan bidra till att hålla ihop förhållandet.

Enligt Länsförsäkringars privatekonom Emma Persson är det viktigt att man pratar om pengar i en relation, till exempel om vem som lägger pengar på vad och hur man kompenserar för olika inkomster.

– Ingen ska behöva stanna i en relation av ekonomiska skäl, säger hon till DI.

12 min
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.  Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bratt: ”Det är viktigt att ha ett dra åt helvete-kapital”

”Det är viktigt att ha ett dra åt helvete-kapital så att man kan ta kontroll över sin livssituation.” Så säger Nordnets sparekonom Frida Bratt till Sydsvenskan.

Man ska inte planera för att förhållande ska ta slut – men det gäller att ha en ekonomisk krockkudde, menar Bratt i intervjun.

På Twitter skriver privatekonomen att en ekonomisk buffert gör att privatpersoner kan förändra sin livssituation – kanske sluta på sitt jobb eller lämna ett dåligt förhållande.

”Alla behöver eget sparande, om inte annat för den ekonomiska självkänslan”, skriver Bratt på Twitter.

5 tim
Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.
undefined

Tipsen: Var hård mot din bank och sluta med kaffet

Var tuff och ställ krav på bankerna när du ska förhandla om räntan på bolånen. Använd snitträntan som argument i förhandlingarna, tipsar Länsförsäkringars ekonom Emma Persson i en intervju med SvD Näringsliv.

Persson och Ikano Bank-ekonomen Sharon Lavie kommer med flera råd för personer som fruktar att februarilönen ska bli låg. Att jämföra försäkringar kan hjälpa, menar Lavie. Persson uppmuntrar att se över vilka utgifter man faktiskt har.

Kaffe på stan och prenumerationer på Netflix och Spotify är andra kostnader som det går att se över, enligt Lavie.

5 tim
Läs mer om Privatekonomi
Människor på en marknad i Afghanistans huvudstad Kabul. OMAR SOBHANI / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Om vi inte förlåter dem blir det aldrig fred”

Många hinder återstår men enligt många bedömare är den vapenvila som häromdagen inleddes den bästa chansen på mycket länge att nå en bestående fred i Afghanistan.

The Telegraph har besökt regionen där talibanerna först växte fram under 90-talet för att höra hur människorna där ser på ett avtal som skulle kunna innebära att talibanerna åter tar plats i landets regering.

Jordbrukaren Haji Mohammad minns det hårda tiden under det förra talibanstyret, men säger att han skulle välkomna dem tillbaka, om det kunde leda till fred.

– Om jag inte förlåter dem, kan vi aldrig få fred, säger Mohammed.

USA:s president Donald Trump sa tidigare i dag att han är redo att skriva under ett fredsavtal om ett sådant läggs fram.

1 tim
Pojke klättrar ut från sitt hem som skadats i en attack i december 2019.  Rahmat Gul / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Afghaner hoppfulla: ”Gyllene tillfälle för fred”

Under natten till lördagen inleddes den veckolånga nedtrappningen av våldet i Afghanistan som USA och talibanerna kommit överens om, rapporterar AFP.

Det tillfälliga vapenstilleståndet ger civilbefolkningen i landet andrum från det blodiga kriget som enligt FN:s beräkningar kostat mer än 100 000 människoliv under det senaste decenniet.

Flera afghaner har uttryckt en försiktig hoppfullhet på sociala medier. En av dem är privatpersonen Abu Mahmood. ”Det är ett gyllene tillfälle för Afghanistan att skapa fred”, skriver han på Facebook.

Igår 05:28
Läs mer om Krisen i Afghanistan
Södersjukhuset i Stockholm. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Krisen i sjukvården

Södersjukhuset går upp i stabsläge – platsbrist

Södersjukhuset i Stockholm går upp i stabsläge på grund av vårdplatsbrist, skriver Svenska Dagbladet. Sjukhusets presstjänst bekräftar läget för tidningen.

– Patienter ligger och skriker. Det ser ut som en krigszon, säger en sjuksköterska till SvD.

Aida Hadzialic (S), oppositionsråd i region Stockholm är kritisk.

”Nu händer det igen. Sjukhusen i Stockholm behöver fler vårdplatser och anställda, inte färre”, skriver hon på Twitter efter beskedet om sjukhuset.

ST-läkaren Laura Eklinder som startat Stockholms sjukvårdsupprop jobbar på akuten och säger till DN att de patienter som väntat längst där har väntat i 32 timmar.

2 tim
Oppositionsrådet Aida Hadzialic (S) är oroad över stabsläget på Södersjukhuset. Jessica Gow/TT samt Yvonne Åsell/SvD/TT
undefined

Hadzialic kritisk: Personal har varnat för krisläge

Oppositionsrådet Aida Hadzialic (S) som sedan hon tillträdde riktat kritig mot den blågröna majoritetens sätt att sköta vården i region Stockholm är nu orolig för patienternas säkerhet.

Detta efter beskedet att Södersjukhuset i Stockholm under söndagen tvingades gå upp i stabsläge.

– Jag ser på läget med oro, men jag är inte förvånad. Tjänstemän och vårdpersonal har varnat för att vi kommer att gå in i ett krisläge, säger hon till SvD.

Sjukhusets vd Mikael Runsiö berättar om stabsläget för Aftonbladet tv.

– Vi stärker vår beslutsförmåga och ökar vår förmåga och vidtar åtgärder för att försöka underlätta för patienter och medarbetare, säger Runsiö.

17 min
Läs mer om Krisen i sjukvården

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Morgan Johansson (S). Erik Simander/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det utmanade public service

Johansson: SD försöker blanda bort korten

Jimmie Åkessons tweet där han jämför SD:s begäran att kalla SVT:s och SR:s chefer till kulturutskottet med när regeringen 2018 kallade Google och Facebook till ett möte är ”ett desperat och förljuget försök av SD att blanda bort korten”, skriver justitieminister Morgan Johansson (S) på Twitter.

Mötet mellan regeringen och nätjättarna handlade om att kräva att de snabbare tar bort hatiskt och extremistiskt innehåll från sina plattformar, vilket Johansson trycker på i sin tweet och skriver att det SD vill göra är något helt annat:

”Så gör man i diktaturer. Inte i Sverige”, skriver ministern.

Även Patrik Oksanen, liberal försvarsdebattör, kritiserar SD-ledaren på Twitter:

”Åkesson relativiserar terrorpropaganda och extremism”, skriver han.

3 tim
Isabella Lövin, Stefan Löfven och Jimmie Åkesson. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Åkesson: Som när S kallade upp Facebook och Google

SD-ledaren Jimmie Åkesson jämför att SD vill kalla SVT:s och SR:s chefer till kulturutskottet med när regeringen 2018 kallade Google och Facebook till ett möte. Då handlade det om att kräva att de snabbare tar bort hatiskt och extremistiskt innehåll från sina plattformar.

”Sverige är fantastiskt”, skriver Åkesson intill en bild med skärmdumpar från de båda nyheterna och texten ”It’s ok when we do it...”

Åkessons liknelse har fått mothugg av flera användare på Twitter. ”Grovt vilseledande utspel”, skriver Mikael Dambergs pressekreterare Pär Strängberg. Han poängterar att EU och Sverige har löpande kontrakt med sociala plattformar för att få bort videor med terrorism, jihadism och högerextremism.

4 tim
Läs mer om Det utmanade public service