TT
Den svenska miljöpolitiken

S-politikernas nödrop – regeringen stänger ned Norrland

Flera tunga S-politiker går till attack mot regeringens miljöpolitik som kväver nya jobb och näringar. Reservatsbildningar äter allt mer av Sveriges yta och hotar nu även elförsörjningen, visar fPlus granskning och budskapet från kommunalråden som styr över halva Norrland är kristallklart. Det räcker nu. ”Det blir inget kvar”.

Norrbotten och Västerbotten utgör ungefär en tredjedel av Sveriges totala yta. Här bor drygt en halv miljon människor och en stor del av den svenska basindustrin är lokaliserad verkar i denna region.

Det handlar främst om skogs- och gruvnäringen, men också om en växande besöksnäring och den pågående vindkraftsutbyggnaden som många kommuner ser som en ny basnäring.

fPlus har nu talat med flera kommunalråd i norra Sverige och deras budskap är kristallklart – det räcker nu.

De här kommunalrådens kommuner representerar nästan 50 procent av hela Norr- och Västerbottens yta och de uppger att alla reservatsbildningar, Natura 2000-områden, biotopskydd och så vidare kväver dem.

”Det blir inget kvar”

Kjell Öjeryd (V) är kommunalråd i Sorsele i Västerbotten. En kommun där nästan 60 procent av marken är skyddad och därmed belagd med olika restriktioner.

– Det säger sig självt att ju mer mark som skyddas desto svårare är det att utveckla olika verksamheter och därmed möjligheten att bo och leva i kommunen. Vi är inte emot att natur skyddas men när man tar så stora områden känns det som att man skyddar bara för skyddandets skull, säger han.

Gunnar Selberg (C) är kommunalråd i Kiruna. Han menar att staten och den urbant placerade politiken intar ett von oben-perspektiv i den här frågan.

– Vi har en karta över alla olika riksintressen som finns här uppe från naturreservat, Natura 2000 områden och biotopområden. När vi sedan lägger den kartan på en ”vanlig” karta, så att säga, så blir det inget kvar.

– Det är oerhört frustrerande och hindrar oss från att skapa tillväxt, bostäder och rekreationsområden. Det känns som att politikerna lägger en blöt filt över de här områdena så att de kan säga att detta är våra parkområden, vi värnar om naturen, fortsätter Gunnar Selberg.

Gunnar Selberg Karin Wesslén/TT / TT NYHETSBYRÅN

”En stor paradox”

Tomas Mörtsell (C), kommunstyrelsens ordförande i Storuman, är inne på samma linje och han menar att den här beskyddarivern dels är paradoxal och att den hämmar omställningen till ett hållbart samhälle i och med att allt större arealer skog skyddas. Han efterlyser ett nationellt helhetstänk kring de här frågorna.

– Samma människor som framhåller hur viktigt det är att ställa om är de som argumenterar för att ännu mer mark och skog ska skyddas. Jag får inte ihop det resonemanget. Vi måste ju bli bättre på att nyttja den biomassa som växer och binder koldioxid, samt att använda trä som material.

Jonas Eriksson, medlemschef på Norra Skogsägarna, har de senaste åren sett hur en allt större skogsareal klassas som nyckelbiotop vilket innebär att skogen blir osäljbar. Han pekar på att beskyddarvågen har resulterat i att de ansvariga myndigheterna inte hinner ta hand om all skyddad mark.

– Skogsstyrelsen har i en rapport visat att skötseln av formellt skyddade områden är eftersatt. I det läget är det bättre att satsa på att värna den marken i stället för att ständigt utöka arealerna.

”Regeringen tar inte jobbfrågan på allvar”

Robert Bernhardsson (S) är kommunalråd i Jokkmokks kommun. Med sina 19 334 kvadratkilometer är kommunen lika stor som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans.

Efter ett beslut av Länsstyrelsen om ännu en reservatsbildning så består mer än hälften av kommunens yta av skyddad mark.

Kommunen blev 2019 års klättrare i Svenskt Näringslivs stora ranking över företagsklimatet. Men Länsstyrelsens restriktioner omöjliggör i det närmaste all mänsklig påverkan i området vilket sätter käppar i hjulen för kommunens ambitioner inom till exempel turistnäringen.

Robert Bernhardsson

– Det betyder att vi inte kan planlägga områden och anlägga parkeringsplatser eller organisera vandringsleder i närheten av dem. Det skulle göra det här området mer attraktivt och ge plats för entreprenörer att etablera sig, säger Robert Bernhardsson.

Nyligen skrev Robert Bernhardsson ett brev tillsammans med Tomas Egmark (S), kommunalråd från Älvsbyn och Ulrica Hammarström (S), kommunalråd i Pajala, till den S-ledda regeringen.

I brevet tog man upp det faktum att tillståndsprocesserna för att antal gruvprojekt i regionen hamnat i långbänk.

”Den maktlöshet vi känner när regeringen inte tar jobbfrågan på allvar och vi samtidigt minskar i befolkning är stor”, skriver de.

Det brittiska gruvbolaget Beowulf är ett exempel. Det har gått sex år sedan bolaget ansökte om att få bryta järnmalm i Kallak utanför Jokkmokk.

– Myndigheterna kräver hela tiden att vi reviderar våra planer med hänsyn till Jokkmokks kulturarv, renskötsel och urfolks intressen, har Kurt Budge, vd för Beowulf, tidigare uppgett till fPlus.

”Den här gruvdriften är viktig för oss”

Nu vill Länsstyrelsen också kraftigt utöka ett existerande naturreservat i Pajala vilket krockar med det Pajalabaserade gruvföretaget Kaunis Irons ambition att utöka sin verksamhet i området.

– Vi är inte per se emot att det bildas naturreservat, men det måste finnas en balans. Den här gruvdriften är oerhörd viktig för oss. Den drar hela samhället och näringslivet här uppe. Vi upplever också en oro för framtiden eftersom det finns en ambition från staten att skydda ännu mer mark, konstaterar Ulrica Hammarström.

Och gruvnäringen har drabbats hårt. 2017 låg Sverige på plats nummer 8 i den kanadensiska tankesmedjan Fraser Institutes årliga ranking av gruvnationer. Två år senare har Sverige fallit till nummer 21.

Just osäkerheten kring miljötillstånden och det faktum att mark kan bli tagen ur brukande och produktion uppger branschorganisationen Svemin som en stark anledning till att Sverige halkat ned på rankingen.

Naturvårdsverket försöker dra in tillståndet

Klas Dagertun är vd på Kaunis Iron. Han menar att det redan finns väldigt stora oexploaterade områden och skyddad mark runt Pajala samtidigt som en väldigt liten andel av marken används till näringsverksamhet.

Klas Dagertun Kaunis Iron

– Vi är med på att värdefull mark behöver skyddas, men från vårt perspektiv känns det inte rätt eftersom en del av det här reservatet skulle äventyra en verksamhet som har stora värden för regionen. Vi menar alltså att samklangen mellan att bevara natur och bedriva industriell näringsverksamhet inte är den bästa i det här fallet.

Kaunis Iron har bedrivit verksamhet i Pajala sedan 2017. Företaget tog över driften efter att gruvföretaget Northland gått i konkurs 2014. Sedan dess har man bedrivit gruvdrift på Northlands tillstånd som Länsstyrelsen i Umeå gett klartecken till.

Men i juni 2018 ansökte Naturvårdsverket i Mark- och miljödomstolen i Umeå om att tillståndet ska återkallas för att stoppa verksamheten. En tvist som just nu processas av Mark- och miljödomstolen i Umeå.

”Detta mål är principiellt viktigt och en gruvdrift utifrån nuvarande förutsättningar innebär stor risk för miljöpåverkan i aktuella vattenförekomster och till följd av bristfälligt uppförda dammar. En återkallelse är därför motiverad”, skriver Naturvårdsverket bland annat.

Reservatsbildningen hotar elförsörjningen

Den expansiva reservatsbildningen får även konsekvenser för elnätet i norra Sverige. Eva Vitell, tidigare chef för kund och marknad på Vattenfall men nu vd för stålföretaget SSAB:s Hybritprojekt, uppger till fPlus att elnätet i Sveriges norra nätområde är i akut behov av upprustning.

Dels för att garantera el-kvaliteten i norra Sverige men även för att det ska kunna klara av att transportare de stora mängder el som nu är under produktion som en följd av den stora pågående vindkraftsutbyggnaden. El som sedan ska användas i de växande tillväxtregionerna och som är starkt efterfrågad i den stora elektrifiering som Sverige står inför.

Eva Vitell Vattenfall

– Vi ser ett bekymmer med den här utvecklingen och vi kan konstatera att det blir fler och fler reservatsbildningar i norra Sverige, samtidigt som det är i den delen av landet som el-kvaliteten är sämst. Det betyder att vi kan stöta på patrull när vi vill göra nödvändiga upprustningar av nätet.

– Vi efterlyser en balanserad avvägning mellan miljöintressen, lokala intressen samt behovet av ny el-infrastruktur. Vi känner att det tippat över till förmån för olika miljöintressen och vi skulle behöva se och ta hänsyn till de större penseldragen i de här frågorna. Men detta är en utmaning som vi ser i hela landet, säger Eva Vitell.

Vindkraftsutbyggnaden försenas

När det kommer till vindkraftsutbyggnaden ser också många kommuner i Norrlands inland den som en ny basnäring.

– Det handlar om väldigt stora projekt i mångmiljardklassen som innebär flera hundra årsarbeten under byggprocessen och sen 40–50 årsarbeten när parkerna ska driftas. Men det är ofta en väldigt lång process från beslut till att parkerna kan börja byggas, säger Andreas From (S) kommunstyrelsens ordförande i Åsele.

Den utbyggnaden påverkas också av reservatsbildningar och olika miljötillståndsprocesser. Sandra Grauers, chef för landbaserad vindkraft på Vattenfall, menar även hon att balansen mellan lokala miljöhänsyn och samhällsekonomiskt viktiga målsättningar måste bli bättre.

– Som det är idag kan det ta upp till 10 år från första projektidé till att en park står färdig, en tidshorisont som skapar osäkerhet och kan påverka investeringsviljan. Vi behöver också få en avvägning i tillståndsprocessen mellan lokala miljöhänsyn och klimataspekten, och därmed öka möjligheterna till en effektiv utbyggnad i goda vindlägen, konstaterar Sandra Grauers.

Fakta:

I ett pressmeddelande från 2018 konstaterar Naturvårdsverket att antalet naturreservat som beslutas i Sverige är en på en hög nivå.

Regeringen har uppgett att ambitionen är att mer mark ska skyddas.

De största arealerna finns i Västerbottens och Norrbottens län.

I Naturvårdsverket karta över skyddsområden finns följande klassificeringar:

Tillträdesförbud

Nationalpark

Naturreservat

Naturvårdsområde

Djur- och växtskyddsområde

Kulturreservat

Vattenskyddsområde

Landskapsbildsskyddsområde

Skogligt biotopsskyddsområde

Övrigt biotopsskyddsområde

Naturminnesyta

Interemistiskt förbud

Fågeldirektivsområde

Art- och habitatsdirektivsområde

Toppnyheter

Illustrationsbild. JONATHAN NACKSTRAND / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Chartrat plan med kinesisk testutrustning landar på Arlanda i kväll

Ett specialchartrat SAS-plan med testutrustning från Kina för coronavården kommer att landa på Arlanda i kväll, erfar DI. Planet befinner sig vid 19-tiden över Ryssland och innehåller bland annat pipetteringsrobotar som kan fylla pipetter automatiskt, samt analyskit.

– Det kommer att fördubbla nuvarande testkapacitet, säger smittskyddsprofessorn Lars Engstrand vid Karolinska institutet till DI.

Utrustningen kommer att levereras till Biomedicum i Solna under torsdag förmiddag. Chartringen av planet finansieras av K.A. Wallenbergstiftelserna.

– Det är de här testkiten som hela världen har velat ha, säger Engstrand.

21 min
Fredrik Persson /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Läkemedel som används mot viruset kan begränsas

Klorokinfosfat är ett av de få läkemedel som har viss effekt mot covid-19. Nu riskerar läkemedlet att ta slut, rapporterar SR Ekot.

Klorokinfosfat, som i vanliga fall används mot malaria och reumatism, har redan börjat ransoneras i Norge sedan läkare skrivit ut det till sig själva. Nu utreder Läkemedelsverket en begränsad rätt att skriva ut preparatet.

– Att det tar slut tror jag inte, men vi vill agera för att stämma i bäcken. Att se till att det inte används på ett sätt som inte har en godkänd indikation, som tränger ut det som vi vet gör nytta vid de kronisk sjukdomarna reumatisk värk och liknande, säger utredaren Karl-Mikael Kälkner till Ekot.

16 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Illustrationsbild.  Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Regelkrånglet

Småföretags regler utreds: ”Solnedgångsklausul”

Regeringen kommer i morgon att fatta beslut om ännu en utredning för att underlätta för småföretag, rapporterar DI. Utredningen är en del av januariavtalet och kommer fokusera på den börda olika regler kan utgöra för mindre företag.

– Storbritannien har till exempel en solnedgångsklausul där regler har en tidsbegränsning. Och om en ny regel kommer in ska två gamla ut, säger Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet till DI.

Den första utredningen om de två överenskomna i januariavtalet startades i december förra året.

4 tim
undefined

Vart tredje företag upplever handläggning som rättsosäker

Var tredje företagare upplever att länsstyrelsens handläggning inte är rättssäker. Det visar en färsk företagsenkät från Svenskt Näringsliv.

Vidare upplever 38 procent av företagen att de inte får de råd och den vägledning som de önskar medan 34 procent svarar att handläggaren inte har förståelse för företagets ärende.

Det är allvarligt, menar Daniel Andersson, projektledare som nu efterfrågar att länssytrelserna blir mer serviceintriktade.

- Länsstyrelsen måste bli bättre på att lyssna, kommunicera råd och vägledningar så att företagen förstår dem, då ökar legitimiteten, säger Andersson.

11 feb
Läs mer om Regelkrånglet
En polis i New Delhi bär ansiktsmask för att skydda sig mot luftföroreningar. Arkivbild. Danish Siddiqui / TT NYHETSBYRÅN
undefined

FN-organ: Krisen obetydlig för klimatet på lång sikt

Coronakrisens påverkan på klimatet kommer troligen vara högst temporär. Det menar FN-organet Meteorologiska världsorganisationen som höll presskonferens under onsdagen, rapporterar AFP.

Lars Peter Riishojgaard, från organets infrastrukturdepartement, menar att den effekt vi nu ser av att flyg- och biltrafik stannat av kommer att avta när krisen är över.

– Pandemin kommer att vara över vid något tillfälle och världen kommer att återgå till arbetet, med det kommer koldioxidnivåerna att öka igen, till samma nivå eller något under, säger Riishojgaard, enligt AFP.

Han hoppas dock på att de resultat som syns nu, i till exempel New Delhi där luftföroreningarna minskat rejält, ska få regeringar att tänka om när krisen är över.

1 tim
Tysklands förbundskansler Angela Merkel. POOL New / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Virusrestriktioner förlängs till efter påsk i Tyskland

Tysklands restriktioner som upprättats med anledning av coronavirusets spridning kommer att förlängas till åtminstone den 19 april, meddelar förbundskansler Angela Merkel enligt flera medier.

Beslutet togs efter en telefonkonferens med regionala ledare och kommer att omprövas efter påsken.

– En pandemi känner inte till högtider, sa Merkel. Vi uppmanar folk till att avstå från privata resor och från att besöka släktingar, säger Merkel enligt tyska Focus.

Merkel sitter själv i karantän och sköter sitt jobb hemifrån efter att ha träffat en läkare som visade sig vara coronasmittad. Hon har testats för smittan men provet var negativt.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Svenska startupföretag oroade för sin överlevnad

En majoritet av de svenska startupföretagen menar att deras överlevnad hotas av den rådande coronakrisen. Det visar en ny undersökning som sajten Startup Sweden har genomfört.

52 procent av de 667 tillfrågade säger att de redan upplever förändringar som drabbar deras verksamhet och drygt 20 procent förväntar sig att de kommer att drabbas framöver.

”Det faktum att 44 procent anger att de har planer på att minska sitt team under 2020 tyder på att många personer i Sveriges startupekosystem kommer att påverkas”, säger Tatjana Choudhary på Startup Sweden.

De största hoten som företagens pekar ut är förlorad inkomst till följd av minskad försäljning och problem med extern finansiering, säger Tatjana Choudhary till Startup Sweden.

2 tim
Foto: Mostphotos
undefined

”De första som synade bluffen var sömmerskorna”

Efterfrågan på produktion gör arbetet bättre, skriver Mattias Svensson i en krönika i Arbetsmarknadsnytt. Han vänder sig emot de som, i samband med coronakrisen, menar att arbete är värt att utföra utan att det finns en marknad.

”Vem vill vara en kock som lagar mat som ingen kommer och äter?” frågar sig Mattias Svensson och menar att verksamheters mening ofta kanaliseras genom dess efterfrågan.

Ekonomihistoriken Lena Andersson-Skog lyfter i sin bok Otyg en regionalpolitisk satsning på sömmerskejobb i Västerbotten på 1970-talet. Det egentliga syftet var dock att det ledande textilföretaget Algots skulle kunna plocka ut statligt stöd för att utbilda sömmerskorna.

Men utbildningen var bristfällig och maskinerna gammalmodiga. Det resulterade i en betydligt lägre produktion jämfört med andra fabriker i landet. De som först synade bluffen var sömmerskorna, återberättar Mattias Svensson.

”Företagsledningar, myndighetsansvariga och politiker kan vägledas av måldokument och visioner, medan de som utför arbetet snabbare märker att något är fel när efterfrågan och affärsmässigheten saknas”, skriver Mattias Svensson i Arbetsmarknadsnytt.

3 tim
Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef vid Konjunkturinstitutet. Bezav Mahmod/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

KI varnar för ”synnerligen djup lågkonjunktur”

En synnerligen djup lågkonjunktur väntar Sverige i spåren av covid-19, skriver Konjunkturinstitutet i sin senaste prognos.

KI räknar med att BNP ska falla 6 procent i andra kvartalet. Samtidigt flaggar KI för att mer kortsiktiga prognoser är av begränsat värde på grund av det osäkra läget kring virusutbrottet.

KI skriver också att den relativt låga statsskulden ger stort utrymme för att stötta ekonomin.

– Att Konjunkturinstitutet varnar för en synnerligen svår lågkonjunktur är en tydlig larmsignal. Vi måste göra mer för att undvika företagsdöd och massarbetslöshet, säger Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.

Han fortsätter:

– Vi håller med KI om behovet av mer kraftfulla åtgärder. Sveriges låga statsskuld gör att det finns ett stort utrymme för ytterligare insatser. Nu är det hög tid att använda den möjligheten. Det handlar om att lyfta bort kostnader från företagen och omgående förstärka systemet för korttidspermittering.

Idag 07:29
Läs mer om Den svenska konjunkturen
MANDEL NGAN / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Tunga fall på Wall Street efter Trumps varning

New York-börserna backar onsdagen efter dystra uttalanden från president Donald Trump. Vid 18.10-tiden står de ledande indexen som följer:
• S&P 500: –3,7 procent
• Nasdaq: –3,2 procent
• Dow Jones: –3,5 procent


Trump sa i går kväll att USA måste förbereda sig på ”två väldigt, väldigt smärtsamma” veckor till följd av virusspridningen. Vita huset spår att mellan 100 000 och 240 000 amerikaner kan dö i pandemin.

I går avslutade New York-börserna sitt sämsta kvartal sedan finanskrisen 2008. S&P 500 har backat 20 procent under årets första tre månader.

Doubleline Capitals vd Jeffrey Gundlac tror att börsen kommer att nå nya bottennivåer under april efter att ha studsat upp de senaste två veckorna.

– Marknaden har verkligen tagit sig tillbaka till en motståndszon. Men om vi faller under mars lägstanivå så kommer vi att få en mer utdragen nedgångsperiod, säger han till CNBC.

På bolagsfronten backar Xerox och HP 6 respektive 10 procent. Flera medier rapporterade i går att Xerox drar tillbaka sitt fientliga bud på HP till följd av coronakrisen.

Varuhusjätten Macy’s tappar 6 procent. Bolagets marknadsvärde har rasat med 70 procent på bara en månad till följd av butiksstängningar i spåren av coronaviruset. På grund av det låga börsvärdet kommer aktien nästa vecka att plockas bort från S&P 500-indexet.

4 tim
Arkivbild. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Stockholm rekylerade ner – telekom mot strömmen

Stockholmsbörsen vände ner efter gårdagens uppgångar. Vid stängning hade tappet tilltagit rejält:
• OMXS30: −3,4 procent
• OMXSPI: −3,8 procent
Medan nästan alla storbolag handlades upp i går lyste OMXS30 rött på onsdagen, med undantag för defensiva aktierna Tele2 och Telia, som steg runt 1 procent.

Verkstadsjättarna dominerade botten, med ras på nära 7 procent för Atlas Copco, 6,7 procent för Sandvik och 6,1 procent för SKF. Volvo och Autoliv tappade båda runt 5,5 procent.

Nordea som under gårdagskvällen tvärvände och pausade beslut om utdelning gick något bättre än index och tappade 2,9 procent.

Ilija Batljans SBB rasade 11,2 procent efter att den planerade fastighetsaffären värd 8 miljarder med Nyfosa sprack på tisdagskvällen.

Mekonomen rasade 17,7 procent efter att ha flaggat för ”väsentligt negativ påverkan” av coronaviruset och dessutom dataintrång.

Skistar tappade inledningsvis 6 procent efter att i går kväll ha meddelat att alla svenska anläggningar stängs. Men vid stängning var aktien ner 1,8 procent.

Illavarslande tecken för svensk ekonomi dominerade nyhetsflödet under morgonen.

Swedbank/Silfs inköpschefsindex över industrin föll brant i mars och noterade den största nedgången någonsin. Konjunkturinstitutet räknade i en ny men osäker prognos med att Sveriges BNP rasar 6 procent i andra kvartalet.

Idag 06:35
Illustrationsbild.  Vincent Yu / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Blandat på Asiens börser – Kina lyfter på ny data

Ledande Asienbörser avslutade onsdagens handel under nollstrecket:
• Nikkei: −4,5%
• Shanghai: −0,6%
• Shenzhen: −0,1%
• Hang Seng: −2,2%
• Kospi: −3,9%

De kinesiska indexen lyftes till en början av ett oväntat starkt inköpschefsindex för tillverkningsindustrin från Caixin/Markit, som visade ett värde på 50,1 – strax över gränsen för expansion. Analytikerna hade enligt Reuters väntat sig ett PMI på 45,5. Motsvarande siffra för februari, i spåren av coronakrisen, var 40,3.

Desto dystrare var utfallet i Bank of Japans industriindex för mars, som kom in på −8. Det var den lägsta nivån sedan mars 2013, enligt Reuters. Utfallet var däremot bättre än de −10 som analytikerna hade väntat sig.

I går stängde Wall Street sitt sämsta kvartal sedan finanskrisen i slutet av 2000-talet. Dow Jones la samtidigt sitt värsta Q1 någonsin till handlingarna.

Idag 03:39
Läs mer om Dagens börs

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer