Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Migrationspolitiken i Sverige

S-politiker vill se omprioritering i budgeten för att klara integrationen

Allt fler kritiska röster inom Socialdemokraterna menar att det behövs förändringar av migrationspolitiken och bredare uppgörelser. I somras initierade regeringen en kommittée med syfte att få till en bredare förankring av migrationspolitiken i riksdagen. Arbetet ska redovisas i augusti nästa år. fPlus har pratat med Eskilstunapolitikern Maria Hind Alias, Folkbladets chefredaktör Widar Andersson samt partiets talesperson i migrationsfrågor, Rikard Larsson, om migration, integration och kommunernas roll.

Maria Hind Alias är socialdemokratisk regionpolitiker och en aktiv röst i den nationella debatten. Hon är kritisk mot hur hennes stad, Eskilstuna, påverkas av bristen på ett nationellt grepp om de utmaningar som Sverige står inför när det gäller både migration och integration.

– Eskilstuna har tagit mot ganska många flyktingar och även andra nyanlända och utrikes födda som medvetet har valt att flytta till kommunen. Vi är en stor kommun, 100 000 invånare, men även vi får det knapert på skolor och vårdcentraler.

Inte längre möjligt välja bostadsområde

Segregationen som fått fäste i Eskilstuna kopplar Maria Hind Alias både till arbetsmarknaden och möjligheten att välja var man vill bo.

Nyligen har Eskilstuna fattat ett beslut om att det kommunala bostadsbolaget ska sluta bevilja boenden i vissa segregerade områden i kommunerna för de som saknar arbete, pension eller annan stadigvarande inkomst.

– Om man låter människor välja var de ska bo så blir det ingen blandning på skolorna och det resulterar i sin tur i andra saker som man måste hantera, säger Maria Hind Alias.

– Eskilstuna kommun räknar med att ha en fortsatt hög bosättning de närmaste åren, då EBO-lagen kommer kunna ge uppskattningsvis 800 personer om året nu och sannolikt framåt. Utöver det kan det röra sig om minst 2000 personer som är anhöriga till sådana som redan bor i kommunen. En stor del av dessa riskerar att behöva försörjningsstöd under en längre tid eftersom arbetsmarknaden kräver mer än dessa personer är kvalificerade för, beskriver Maria Hind Alias.

Lagförslag på gång för fler utsatta områden

Segregationsproblematiken har även adresserats på nationell nivå. Regeringspartierna och Centerpartiet och Liberalerna står bakom ett lagändringsförslag som föreslås träda ikraft 1 januari 2020 som ska motverka segregationen som följer av att nyanlända koncentreras i vissa bostadsområden. Förslaget innebär att asylsökande som bor i eget boende i områden med socioekonomiska utmaningar inte får rätt till dagersättning eller särskilt bidrag.

Rikard Larsson, migrationspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, menar att det är svårt att säga hur stor effekt en sådan lagändring kan få.

– Förhoppningsvis får det önskad effekt.

– Det är ju inte ett avskaffande av EBO vi pratar om. Det är utsatta områden som kommer beröras av detta, men det kommer fortfarande vara möjligt i stor utsträckning att bosätta sig som man vill. Det kommer att gälla vissa kommuner, men inte andra, säger Rikard Larsson.

”Unga ska inte kunna välja en kriminell bana”

Maria Hind Alias menar att för att integrationen ska kunna lyckas så måste flera faktorer samspela.

– Det som skulle behövas är att korta vägen till arbete, och detta genom språk, utbildning och bostad. Allt hänger ihop. Hade vi haft språkplikt i Sverige där alla måste lära sig svenska så hade vi minskat inte minst fördomar och kunnat påbörja integreringen mycket snabbare.

Det ska vara enkelt – antingen kortar du ner din tid i arbetslöshet eller så kommer du inte få bidrag.

– Vi behöver även se över hela Sveriges bidragssystem. Det sociala stödet för nyanlända ungdomarna behöver intensifieras, unga ska inte under några omständigheter alls kunna välja en kriminell bana. Man ska förstå att i Sverige så gör du rätt för dig, säger Maria Hind Alias. 

Vad kan politiken göra när det gäller arbetsmarknaden för att få fler nyanlända i arbete?

– Det handlar om att möjliggöra utbildning för de som inte har det. Man ska inte ha ett val att välja bort utbildning som kan leda till arbete för att man vet att man kan leva på bidrag. Det ska vara enkelt, antingen kortar du ner din tid i arbetslöshet eller så kommer du inte få bidrag. För att detta ska fungera behöver myndigheter och kommuner samverka och kommunicera, säger Maria Hind Alias.

Trots att kommunen sparar och snålar så skulle man med Eskilstunas storlek behöva ett tillskott på närmare 200 miljoner de kommande åren, för att klara totalen på alla områden menar hon.

Maria Hind Alias återvänder till bostadsfrågan som särskilt problematisk. I Eskilstuna finns det boenden i form av nybyggda lägenheter som kommunen byggt. De som har möjlighet att få dessa bostäder är familjer med många barn. Och eftersom dessa lägenheter är nybyggda så är hyrorna höga.

– Det provocerar och skapar en hel del frustration bland Eskilstunaborna, säger Maria Hind Alias och fortsätter:

– Jag är så trött på hur min stad påverkas för att det saknas ett konsekvenstänk på nationell nivå.

Hur skulle man kunna lösa problemen som du ser det?

– Det man konkret skulle behöva göra är att prioritera om i budgeten. Man kanske behöver prioritera bort vissa saker för att möjliggöra det som har kommit att bli den största utmaningen i Sverige på år, säger Maria Hind Alias.

Jag är så trött på hur min stad påverkas för att det saknas ett konsekvenstänk på nationell nivå.

En annan kritisk röst är Widar Andersson, chefredaktör för Folkbladet, med en bakgrund inom Socialdemokraterna, som återkommande kritiserar partiets migrationspolitik.

Hur tas kritiken emot?

– Det är ytterst sällan som jag får jätteskäll och jag tycker själv att jag har en ganska pragmatisk framtoning. Jag gillar socialdemokratin jättemycket. Det som ställt till det för partiet på sistone är migrationspolitiska ställningstaganden.

Widar Andersson beskriver det som att han har ”många åsiktsfränder” i den frågan inom partiet.

– Det handlar framförallt om hur vår arbetsmarknad och välfärdsstat ser ut. Vi har en generös och skattebetald välfärdsstat. Vi kan inte ta in för många människor åt gången som inte försörjer sig och arbetar. Det finns en stark klangbotten kring detta inom delar av Socialdemokraterna, säger Widar Andersson.

Partiets migrationspolitiska talesperson Rikard Larsson menar att partiet är eniga idag kring att Sverige inte kan ta ett ”oproportionerligt stort ansvar”.

– Jag tycker att vi har en rätt så tydlig politik. Vi ska ha en human och rättssäker migrationspolitik men samtidigt inte en politik som gör att Sverige tar oproportionerligt stort ansvar jämfört med Europa. Min känsla är att det finns en stor uppslutning i partiet kring detta, säger Rikard Larsson

– Vi har bara haft ett inledande möte i kommittén och har därför inte börjat diskutera än, mer än att vi är överens om att det finns en vilja till en bred överenskommelse i dessa frågor.

Det är viktigt för oss med kommunerna och att lyssna på de som tycker till i de här frågorna.

Hur ser du på skillnaderna mellan partierna när det gäller kommitténs arbete?

– Det är klart att när jag säger att vi ska ha en human rättssäker politik så är det begreppet inget som finns med i Sverigedemokraternas retorik, det är klart att det finns stora skillnader där.

– När det gäller de andra partierna så kommer vi alla att redovisa våra punkter under arbetets gång, fortsätter Rikard Larsson.

Widar Andersson pekar på hur det tidigare i den socialdemokratiska historien varit särskilt viktigt att ha kommunpolitiken med sig.

– Tidigare sa man att det var kommunalråden man skulle hålla sig väl med och det är en sanning som fortfarande håller även om de inte är lika starka nu. För 50-60 år sedan handlade det om riktiga pampar ute i kommunerna, karlar som Sträng och Palme behövde sätta sig ned och äta middag med, nu fungerar det inte på samma sätt.

– Samtidigt har du kommunalråd som Jimmy Jansson och Lars Stjernqvist som börjar antyda i debatten att det rör på sig i dessa frågor, inflikar Widar Andersson.

Rikard Larsson menar att det är viktigt att ha med kommunernas perspektiv för att förstå relationen mellan migration och integration.

– Det är viktigt för oss med kommunerna och att lyssna på de som tycker till i de här frågorna.

Där är jag övertygad om att man underskattar folks pragmatism, om tre partier tycker väldigt lika om en stram migrationspolitik då borde man också genomföra det.

Att Socialdemokraterna skulle kunna göra upp med Moderaterna i migrationspolitiken, som bland andra återvändande S-politikern Aida Hadzialic föreslagit, tror Widar Andersson blir svårt att genomföra, åtminstone i dagsläget. Men säger samtidigt att det hänger mycket på opinionsutvecklingen.

– Just idag är det svårt att se att det skulle gå att komma till en uppgörelse med Moderaterna eftersom borgerligheten är uppdelad. Men skulle man i opinionen börja se en ganska stor övervikt som lutar mot Moderaterna och Kristdemokraterna så ökar nog Socialdemokraternas intresse att göra upp med Moderaterna i vissa frågor, menar Widar Andersson.

– Men det räcker ändå inte eftersom partierna är mindre idag. Förut utgjorde S och M tillsammans 60-65 procent i riksdagen och var därmed en stabilitet. Det betyder att det är Sverigedemokraterna som man måste få in.

– Där är jag övertygad om att man underskattar folks pragmatism, om tre partier tycker väldigt lika om en stram migrationspolitik då borde man också genomföra det. Frågan är när den dagen kommer för Socialdemokraterna. Den dagen har man i så fall samtidigt också gett upp att kunna styra med Liberalerna, säger Widar Andersson.

Att samhället har förändrats och verkligheten ser annorlunda ut än tidigare gör att även migrationspolitiken behöver uppdateras, menar Rikard Larsson.

Rikard Larsson menar att dagens migrationspolitiska debatt styrs av att verkligheten ser annorlunda och inte av Sverigedemokraternas framväxt.

– Det är klart att SD, som ju är ett hyfsat stort parti i svensk politik, liksom alla partier är med och påverkar samhällsdebatten, men det är svårt att skilja ut vad ett specifikt parti har varit med och påverkat.

– Mina ställningstaganden som politiker grundar sig i den Socialdemokratiska värdegrunden och pragmatismen som sedan långt tillbaka funnits i både lokal och nationell politik. Där värdegrunden som finns kombineras med en pragmatism att nå politiska mål.

Han säger också att Socialdemokraterna inte låter SD sätta agendan för migrationspolitiken och att partiet ”alltid stått för en reglerad invandring”.

– Och man ska också komma ihåg att den tidigare migrationspolitiken var en uppgörelse mellan Alliansen och Miljöpartiet. Socialdemokraterna har alltid stått för en reglerad invandring, det var flyktingströmmarna, inte SD, som gjorde att vi fick den tillfälliga lagstiftningen, säger Rikard Larsson.

Inom de närmsta veckorna ska Migrationskommittén, som initierades av regeringen men omfattar alla partier, ha sitt andra möte. Inför det mötet ökar sannolikt pressen på Socialdemokraterna att välja väg.

Toppnyheter

Demonstranter klättrar ner från en bro och flyr i mopeder. AFP
Demokratirörelsen i Hongkong

Studenter klättrade ner för bro och flydde på MC:s

Ett dussintal studenter i Hongkong lyckades på måndagen fly undan polisen genom att klättra tio meter ner för en bro, för att sedan plockas upp av andra demonstranter på motorcyklar, skriver Reuters.

Studenterna flydde när polisen tidigt på måndagsmorgonen lokal tid stormade det polytekniska universitetet, som i flera dagar varit ockuperat av dem. Enligt uppgifter ska ska flera av studenterna ha gripits efter att ha flytt i motorcykel.

Igår 22:27
Illustrationsbild.  TT
undefined

Efter våldsamheterna: SAS drar ner på flygningarna

SAS minskar antalet flygningar till Hongkong. Anledningen: De våldsamma protesterna har gjort att efterfrågan på biljetter minskat, skriver TT.

SAS har under november beslutat att gå från fem till fyra flygningar från Köpenhamn till Hongkong.

Det delvis statligt ägda flygbolaget följer utvecklingen kring oroligheterna noga, skriver TT.

– Det kommer att se lite annorlunda ut under jul- och nyårshelgerna men i nuläget ser vi inte skäl till att minska antalet flighter ytterligare, säger presschefen Freja Annamatz.

Igår 15:16
Demonstranter under en sammandrabbning vid det polytekniska universitet i Hongkong.   Ng Han Guan / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Styret har feltolkat eller ignorerat antipatin

Läget vid det polytekniska universitetet i Hongkong är fortsatt spänt samtidigt som protester på andra platser förvärras, skriver CNN:s James Griffith i en analys. Flera av protesterna har skett regelbundet under lunchtid av kontorsarbetare. Tjänstemännens engagemang är ett tecken på hur illa regeringen har misstolkat, eller avsiktligen ignorerat, djupet av antipatin mot sig, skriver Griffith.

När kinesiska soldater i lördags gick ut för att röja undan demonstranters väghinder tolkades det som ett försök att lägga sig i Hongkongpolitiken, skriver Lily Kuo på The Guardian. ”Många tolkade det som en illavarslande varning”, skriver hon. Soldater kan kallas in om styret i Hongkong ber om det, men ingen sådan begäran har skett, konstaterar Kuo.

Igår 10:42
Läs mer om Demokratirörelsen i Hongkong
Israeliska bosättningar på Västbanken. Ilan Ben Zion / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: ”Israel kommer att kräva fler bosättningar”

USA:s beslut att inte längre se de israeliska bosättningarna på Västbanken som brott mot internationell lag är en kalldusch för det palestinska självstyret i Ramallah, skriver Nathan Shachar på DN. Samtidigt har inga seriösa försök till fredsförhandlingar förekommit på fem år, så beslutet kommer inte sätta några käppar i hjulet för framtida fredsinitiativ.

De israeliska bosättarna kommer dock kräva att koloniseringen fortsätter i allt större grad. Hur palestinierna på Västbanken kommer reagera återstår att se, menar Shachar.

Herb Keinon på Jerusalem Post välkomnar beslutet. Efter att USA nu har backat från formuleringen ”illegala israeliska bosättningar” kan inte hela världssamfundet längre anses stå bakom den – vilket öppnar upp för en enligt Keinon välbehövlig debatt om något som inte kan anses vara en sanning, utan bara en tolkning.

”Trump-administrationen har visat att några av de antaganden som länge fått vägleda de misslyckade försöken att skapa fred i Mellanöstern borde omprövas”, skriver han.

Igår 21:55
Läs mer om Israel – Palestinakonflikten
Stefan Löfven. Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN
Svenska brottsbekämpningen

Löfven: Man kan inte etnifiera brottsligheten

Det är segregation och socioekonomiska förutsättningar som är huvudorsaken till den framväxande gängkriminaliteten i Sverige. Det säger statsminister Stefan Löfven (S) till DN.

– Man kan inte etnifiera och säga att brottsligheten beror på att man är född på ett visst ställe eller har en viss hudfärg eller bakgrund, säger Löfven.

Statsministern har fått hård kritik för sitt framträdande i SVT:s Agenda i helgen där han bland annat fick frågor varför Sverige drabbats hårdare av gängkriminalitet än andra jämförbara länder. Bland annat kallade Aftonbladets krönikör Lena Mellin Löfven ”förbluffande usel”.

Igår 21:53
Stefan Löfven. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Mellin: Löfven i Agenda var kort sagt en katastrof

Statsminister Stefan Löfvens (S) framträdande i SVT:s Agenda under söndagen, där han intervjuades om den senaste tiden gängvåld och dödsskjutningar var ”oacceptabelt dåligt”, skriver Aftonbladets Lena Mellin i en krönika.

Enligt Mellin tycktes Löfven vara illa förberedd, hade inga svar på frågorna och såg dessutom inte särkilt engagerad ut. ”Kort sagt en katastrof”, skriver Mellin som nu frågar sig hur Löfven ska komma tillbaka.

”Det man undrar nu är om Löfven hade en dålig dag eller om han helt enkelt är less på jobbet”, skriver hon.

Igår 19:29
Nyamko Sabuni i Agendastudion. SVT
undefined

Sabuni efterlyser konkreta svar från Löfven om brott

L-ledaren Nyamko Sabuni önskar mer konkreta svar från statsminister Stefan Löfven (S) i frågan om den organiserade brottsligheten, säger hon i Agenda.

Löfven säger i en intervju i programmet att arbetslösheten och segregationen är viktiga faktorer till Sveriges problem med gängbrottsligheten.

– Jag tror inte svaret är att det finns hög arbetslöshet, för de flesta arbetslösa blir inte kriminella.

Sabuni lyfter andra faktorer, som exempelvis att Sverige har dålig koll på sina gränser. Ett annat problem är att många skolor i utsatta områden har dåliga skolresultat, säger Sabuni och föreslår att eleverna ska spridas ut.

– Vi får låta bli att packa nyanlända i samma skolor i utsatta områden, säger hon.

17 nov
Läs mer om Svenska brottsbekämpningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer