De svenska krispaketen

S hemliga plan att ta över näringslivet

Finansdepartementet ska enligt uppgifter presentera en ny nämnd som ska köpa in sig i svenska företag. Flera ledande ekonomer varnar för att regeringen utnyttjar coronakrisen för att ta över ägandet i näringslivet. ”På kort tid dödar man den nödvändiga livsnerven”, säger entreprenörsprofilen Olof Stenhammar till fPlus.

Staten vill nu öka ägandet i krisande företag genom en ”solvensstödsnämnd”, enligt läckt information till Affärsvärlden. Tidningen konstaterar att Finansdepartementet håller på med en hemlig utredning om detta. Nu haglar reaktionerna, inte minst från näringslivet.

– Föga förvånande att det nu reflexmässigt börjar rycka i den gamla socialiseringsnerven som fortfarande finns kvar hos vänsterns företrädare, säger entreprenörsprofilen Olof Stenhammar, som bland annat har grundat OMX.  

– Man kommer att på kort tid döda den nödvändiga livsnerven, fortsätter han.

Våg av förstatligande

Coronapandemin håller på att slå tillbaka globaliseringen och nationalstaterna är på väg att göra en återkomst. I flera länder planeras förstatliganden av större företag. Den spanska regeringen har temporärt förstatligat alla privata sjukhus och vårdgivare, den italienska staten har tagit över flygbolaget Alitalia, Storbritannien har förstatligat delar av järnvägssystemet och i Sverige förvarnar finansministern Magdalena Andersson om ett ökat statligt ägande i stora företag.

Nationalekonomen Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, menar att det förmodligen är oundvikligt att staten ökar sitt ägande i svenska bolag.

– Staten måste ju skjuta till kapital i åtminstone några strategiskt viktiga företag som situationen ser ut och när företaget går bättre äger ju staten en del av vinsten också, säger han till fPlus.

Tre problem när staten styr bolag

I sin bok ”The Public Wealth of Nations” från 2015 beskriver Stefan Fölster tre problem som uppstår när staten försöker ägarstyra bolag. Det första är att staten under långa perioder är ointresserad av vad som händer i företaget. Det andra problemet är det rakt motsatta – att staten plötsligt börjar detaljstyra verksamheten. Passivitet och klåfingrighet i en skön förening, alltså.

– När staten försummar ägarstyrningen betyder det ofta att en vd får större frihet att agera utan att behöva ta något egentligt ansvar. När staten ibland finner det lämpligt att detaljstyra företagen av politiska skäl så blir det dåligt för affärerna och kanske för landet också, säger Stefan Fölster.

Vattenfalls köp av Nuon 2009 är ett talande exempel på vad som kan hända när staten är ointresserad i sitt ägande, menar Stefan Fölster. Det statligt ägda svenska elbolaget betalade ett rejält överpris för det nederländska kolkraftsbolaget och affären kallas för Sveriges sämsta affär någonsin.

Stefan Fölster nämner samma bolag som ett exempel på när staten blandar sig i för mycket. Det gäller Vattenfalls försäljning av brunkolsverksamheten i Tyskland 2016 där bolaget anklagades för att ägna sig åt affärsfilosofin: köpa dyrt – sälja billigt. Precis som med Nuonaffären skedde allt på skattebetalarnas bekostnad.

Det tredje problemet med statligt ägande är helt enkelt en kompetensfråga. Stefan Fölster är tydlig med att staten och politiker inte är bra företagsägare.

– Det finns lokala exempel på när offentligt ägda bolag fungerar bra. Det gäller Stokab, Stockholms bolag för fibernät, där det som av en händelse inte sitter några politiker i styrelsen. Istället finns där olika experter som kan sina områden, säger han.

”Drar sig inte för att utnyttja en dödlig pandemi”

Coronakrisen och krig har stora likheter konstaterade forskaren Henrik Malm Lindberg i en tidigare fPlus-intervju. ”Staten försöker utvidga sin makt över ekonomi, samhällsfunktioner och företag och nu finns det starka skäl att vara uppmärksam på de underliggande syftena”, säger han. Olof Stenhammar är en av dem som ser uppenbara risker med regeringens planer på en ”solvensstödsnämnd”. Han menar att staten försöker att ta chansen att ”roffa åt sig” ägande i krisen, som kan bli permanent.

– Ja, definitivt. Man drar sig inte för att utnyttja en dödlig pandemi, som sprider skräck och ångest över hela världen för att nå sina socialiseringssyften, säger han.

Enligt Olof Stenhammar innebär förstatligandet ett hot mot marknadsekonomins krafter på sikt, och hotar det som har byggt upp Sverige.

– Det är de svenska företagen, det svenska näringslivet och en välfungerande relativt fri marknadsekonomi som lagt grunden till den välfärd som det svenska folket nu upplevt under lång tid. Ska staten ta över mindre och medelstora företag försvinner den skaparkraft och energi som är en förutsättning för att möta framtidens krav.

– Varje form av förstatligande försämrar Sveriges möjligheter att återta en ledande roll i världens välståndsliga. Det blir folket i slutändan som får ta smällen, fortsätter han.

Är det inte rimligt att staten får en motprestation när de hjälper krisande företag? Att de får garantier?  

– Rimligt eller ej är en politisk fråga. Varje form av förstatligande försämrar Sveriges möjligheter att återta en ledande roll i världens välståndsliga. Det blir folket i slutändan som får ta smällen, säger han.

Han markerar mot C och L och menar att de nu har chansen att kliva fram och visa att de tror på ett fritt näringsliv.

– De verkar helt obefintliga, säger han.

”Dags för staten att betala tillbaka”

Det är näringslivet som har lagt grunden till välfärden och som betalar merparten av statens skatteintäkter under lång tid, menar Olof Stenhammar. Han är därför trött på att höra att staten måste ha motprestationer för att ge direkta krisstöd till näringslivet. Det handlar ju snarare om en ”återföring till företagen”, resonerar han.

– Näringslivet har lagt grunden till välfärden. Nu kan det vara dags för staten att betala tillbaka, säger han.

Ekonom: Så kan statens inflytande begränsas

Stefan Fölster har ett konkret förslag för hur det ökande statliga inflytandet kan skötas så skickligt som möjligt och det är genom att inrätta holdingbolag. Han hänvisar till att det finns ett 20-tal länder som framgångsrikt upprättat holdingbolag, bland andra Finland, Österrike och Singapore.

– Där sköts ägarstyrningen på en armlängds avstånd från staten av personer som inte är politiker. Ett holdingbolag är fortfarande statligt men det är inte så att regeringen som en del av dagspolitiken kan lägga sig i verksamheten, eller försumma den. Affärerna ska helt enkelt inte styras av politiker.

I Sverige har två statliga utredningar föreslagit införandet av holdingbolag men de politiska blocken lyckades aldrig komma överens. Stefan Fölster betonar att det i grunden handlar om att ha ett klokt men aktivt avpolitiserat ägarskap. När det under coronakrisen blir aktuellt att skjuta till kapital till de större bolagen är det otroligt viktigt att detta inte sköts av departement eller myndigheter utan av ett opolitiskt oberoende holdingbolag, menar han.

– Holdingbolaget ska få direktiv att avveckla ägandet under ordnade former när marknaden återhämtat sig och när det finns andra goda ägare som kan ta över. Jag vill understryka att lösningen med holdingbolag inte är ett alternativ till privatisering, utan det är ett alternativ till att ägarstyra de verksamheter staten vill ha.

”Inrätta holdingbolag i coronakrisen”

SAS är det mest påtagliga exemplet på ett krisande företag där staten måste gå in med pengar. Numera ägs bolaget till stor del av den svenska och danska staten, sedan Norge sålde av sitt innehav 2018. Stefan Fölster menar att SAS före coronapandemin hade varit en bra kandidat för att hitta ett upplägg utan statligt delägande men det skulle kunna genomföras ändå.

– Detta kan vara ett lysande tillfälle för både Sverige och Danmark att flytta över ägandet till ett holdingbolag utan att regeringarna är inblandade. Jag vill till och med påstå att det är ännu viktigare att inrätta ett eller flera holdingbolag under coronakrisen. Några kanske invänder men det hade varit ju oundvikligt att staten skjuter till kapital för att rädda SAS oavsett om bolaget hade varit statligt eller privat.

Hemlig utredning har tagit partier på sängen

Enligt uppgifterna till Affärsvärlden utreder alltså Finansdepartementet inrättandet av en ”solvensstödnämnd”, som ska kunna köpa nyemitterade aktier i krisande företag, där SAS nämns särskilt. Finansdepartementet har haft samtal med personer som var med och utformade Bankstödsnämnden, eller Bankakuten, under 90-talskrisen. Det är ännu oklart hur stödet ska utformas och vilka typer av företag som kan omfattas. Enligt Affärsvärldens uppgifter kan en tänkbar del kan vara verksamheter drabbade av coronakrisen och där staten har särskilda intressen, som SAS. Ett annat motiv kan vara att skydda svenska företag från utländska uppköp. Men än så länge har uppgifterna tagit partierna på sängen.

– Vi har inte informerats om något sådant förslag och tar ställning om och när det kommer, säger Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot (M).

Stefan Fölster menar att det är viktigt att ”solvensstödsnämnden” inte lyder direkt under finansdepartementet, som Bankstödsnämnden gjorde, utan istället blir en myndighet med ett visst oberoende från regeringen.

– Därför vore ett holdingbolag som styrs mer som Riksbanken med en icke-politisk styrelse mycket bättre. Holdingbolag är också ett bättre sätt att ägarstyra företagen under tiden staten är delägare och ett bättre verktyg för att senare avveckla det statliga ägandet, säger han till fPlus.

”Vore väldigt osmakligt”

Stefan Fölster understryker att det också är viktigt att solvensstödet inte införs istället för en omsättningsersättning till företagen.

– Tvärtom bör det verkligen enbart användas som verktyg för vissa strategiskt viktiga företag, och inte leda till att stora delar av näringslivet hamnar i statlig ägo. Jag och de flesta ekonomer skulle tycka att det vore väldigt osmakligt och ohanterligt om staten började kräva en andel av aktierna i små och medelstora företag.

Stefan Fölster vill också att det införs ett juridiskt skydd som hindrar att företag hamnar i statlig ägo på grund av restriktioner som staten själv infört och som leder till att företagen förlorar intäkter.

– Det blir en sorts jävssituation för staten. Intäktsbortfall som orsakas av statliga restriktioner bör i första hand ersättas direkt, säger han.

Faror på sikt

Nationalekonomen Andreas Bergh, vid Institutet för näringslivsforskning, flaggar också för vad som kan hända på längre sikt.

– Det ligger i farans riktning att vänsterargumentationen och socialismen kan vinna mark om några år. Om det etableras en verklighetsbeskrivning att företagen endast överlever tack vare statliga stöd på skattebetalarnas bekostnad kan det aktualisera krav som ökat statligt ägande och hårdare beskattning av företagen, säger Andreas Bergh till fPlus.

Toppnyheter

Tegnell, illustrationsbil TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Dödshot mot Tegnell: ”Känns inte alls bra”

Sedan coronapandemin bröt ut har statsepidemiolog Anders Tegnell utsatts för upprepade hot, skriver Aftonbladet. Hoten ska ha framförts via mejl och brev. De ska ha kommit under andra halvan av mars. Via messenger ska det även ha riktats mot anhöriga till honom.

”Det känns inte alls bra. Det är lite stalker-varning på det känner jag”, säger Tegnell i polisförhör.

Polisens demokrati- och hatbrottsgrupp har utan framgång försökt spåra gärningsmännen.

”Ganska snart avfärdades en person då vi bedömde att det skickade materialet inte täckte brottsrekvisiten”, skriver Kristina Forsgren, polisens gruppchef för demokrati- och hatbrottsgruppen, till tidningen.

1 tim
Walberg och Hallengren Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Just nu: Lena Hallengren håller presskonferens

Socialminister Lena Hallengren kommer att presentera en ny strategi för att öka coronatestningen, skriver Aftonbladet. Just nu håller ministern en pressträff.

Tidigare har planen varit att regionerna ska sköta testning av sjuka, personer i riskgrupp och personer som arbetar inom vård och omsorg. Externa aktörer har haft i uppdrag att testa personer inom övrig samhällsviktig verksamhet, men nu får regionerna även ansvar för den gruppen, enligt tidningens uppgifter.

Just oklar ansvarsfördelning har varit en anledning till att färre tester än väntat har genomförts, säger testkoordinatorn Harriet Wallberg till DN.

– Det är en orsak till att det gått långsamt, säger hon.

Texten uppdateras.

27 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
EU-kommissionens ordförande Ursula von d - / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Hårt tryck mot ”sparsamma Sverige” från övriga EU

Frågorna är många inför dagens besked från EU-kommission, där man väntas presentera ett åtgärdspaket för att hantera de ekonomiska effekterna av coronakrisen.

Frankrike och Tyskland har föreslagit en återhämtningsfond på 500 miljarder euro som ska ges som bidrag till länderna. Detta har fått kritik från Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike – kallade ”de sparsamma fyra” – som vill att pengarna ska ges ut som lån.

EU-parlamentets talman David Sassoli uppmanade så sent som i går de fyra länderna att ge med sig.

– Jag vädjar till deras ansvarskänsla. Alla tjänar på EU:s inre marknad och de länder som gör invändningar är några av dem som har tjänat mest, sa han enligt TT.

3 tim
Illustrationsbild. ALI LORESTANI / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Forskare avråder staten från infrastruktursatsningar

Satsningar på infrastruktur är klassisk krispolitik som ofta lyfts fram i debatten – inte minst när räntorna är låga. Men transportekonomiforskaren Disa Asplund varnar i en ny SNS-rapport för sådana åtgärder utan en genomtänkt analys där nyttan vägs mot kostnader. Det rapporterar DI.

Hon är tveksam till större infrastrukturprojekt som konjunkturåtgärd.

– Främst därför att de tar flera år, ibland årtionden, att planera, förankra och bygga, säger hon till tidningen.

3 tim
Fredric Alm/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Höjda skatter – ett skott i foten”

Stats- och finansministerns utspel om höjda skatter för att minska statsskulden riskerar att bromsa återhämtingen, skriver Viktor Munkhammar i en DI-analys.

Bara en fingervisning om höjda skatter kan leda till en minskning i hushållens konsumtion och en svagare ekonomisk återhämtning.

Enligt Munkhammar finns det ingen anledning för sådana besparingar.

För det första för att en fördubbling av den svenska statsskulden fortfarande skulle vara lägre än statsskulden hos exempelvis storekonomin Tyskland.

För det andra för att Sveriges nominella tillväxt fortfarande kommer att vara högre än räntan på de svenska statsskulden, vilket visar på en hållbar situation i statsfinanserna.

”Ibland ger Magdalena Andersson intryck av att vara kvar i 2014 års valrörelse. Hon och Anders Borg tävlade då med varanda om vem som var mest finanspolitiskt ansvarsfull”, skriver Munkhammar.

5 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
TT
De svenska krispaketen

Tunga jurister: Utdelningsstoppet bryter mot grundlagen – ”Bedrövligt”

Att staten förbjuder krisande företag från att göra utdelningar bryter mot grundlagen, kränker äganderätten och strider mot grundläggande mänskliga rättigheter, enligt juridikexperterna Marie Karlsson Tuula och Claes Sjölin. Även tidigare Volvo-vd:n Sören Gyll är på krigsstigen. ”Okunnigheten är bottenlös hos ministrarna och vi har en justitieminister som inte kan juridik. Då blir det rätt igenom fel”, säger Claes Sjölin till fPlus.

Idag 05:24
Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utdelningsförbud kullkastar företagens krisplaner

Tillväxterkets skärpta utdelningsförbud tvingar företagen att riva upp sina krisplaner, skriver DI.

Ett av dem är it-konsultbolaget Biolit som innan utdelningsdebatten briserade permitterade sina anställda på 60 procent och samtidigt tog ut den minsta utdelningen på tre år.

– Tyvärr behöver vi hålla extra möten för att gå igenom uppsägningar. Vi måste se över lönsamheten eftersom permitteringsstödet dras in, säger Martin Östling, som är vice vd till tidningen.

Som sten på bördan gäller det indragna permittierngsstödet vid utdelningar retroaktivt från den 16 mars. Samtidigt förblir många frågor obesvarade. Tillväxtverket är exempelvis förtegna om företag fortfarande har rätt till stödet om man drar tillbaka utdelningarna.

Bemanningsföretaget Veterankraft, som har permitterat större delen av den fasta personalen, har också fått rita om krisplanerna. Peter Ahlberg, vd och grundare av bemanningsbolaget Veterankraft riktar skarp kritik mot regeringens kappvändning vad gäller företagsstöd.

– Våra politiker har begränsad insikt i och förståelse för hur det är att bedriva små och medelstora företag. Det är oerhört svårt att navigera i system, när det kommer nya besked efterhand, säger Ahlberg.

Igår 12:24
Ali Lorstani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Statens stöd till företagen är felkonstruerat

”Systemet med korttidspermittering spelar en avgörande roll för Sveriges möjligheter att ta sig ur krisen. Därför är det viktigt att diskutera det”, skriver Nima Sanandaji i ett gästinlägg på SvD:s ledarsida.

Han menar bland annat att systemet är krångligt samt att regeringen ”bestraffar” framgångsrika verksamheter då företag som gör utdelning inte får ta del av stödet.

Dessutom får enskilda näringsidkare endast begränsat stöd i Sverige, till skillnad från Tyskland, Nederländerna, Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge.

”Systemet är kort och gott felkonstruerat. Staten behöver växla om till en konstruktiv ton, och i samråd styra upp så att korttidspermitteringen blir en bra lösning för alla företag”, konstaterar han.

Igår 13:58
Läs mer om De svenska krispaketen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Dagens börs

Scandic Hotels och SAS rusar på stark Stockholmsbörs

Stockholmsbörsen fortsätter uppåt på tisdagen efter gårdagens lyft på omkring 2 procent. Vid 13.15 noteras OMXS30 på sin högsta nivå sedan början av mars.

• OMXSPI: +1,0 procent
• OMXS30: +0,8 procent
En liknande utveckling syns på de globala börserna där optimismen har återvänt i spåren av vaccinframsteg och återöppnandet av ekonomier runt om i världen, skriver CNBC.

Enligt medieuppgifter väntas Tyskland följa Italiens och Spaniens exempel och öppna upp landet för turister i sommar. Nyheten lyfter hela resesektorn där SAS och Scandic Hotels klättrar 11 respektive 15 procent.

Storbolagsindexet toppas av industrijättarna SKF, SSAB och Volvo med uppgångar på omkring 3 procent. I den motsatta änden av listan syns den defensiva trion Essity, Astra Zeneca och Getinge.

Evolution Gaming passerade i går 100 miljarder kronor i börsvärde. Vd:n Martin Carlesund säger till DI att det andra kvartalet har startat bra med en hög aktivitetsnivå. Aktien stiger 5 procent.

Köksbolaget Nobia lyfter 11 procent sedan Pareto inlett bevakning med rådet köp.

6 tim
Eugene Hoshiko / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tokyobörsen ledde breda uppgångar i Asien

Asienbörserna steg brett på tisdagsmorgonen och japanska Nikkei noterades på sin högsta nivå sedan början av mars. Vid stängning stod indexen som följer:
• Nikkei: +2,6 %
• Shanghai: +1,0 %
• Shenzhen: +2,2 %
• Hang Seng: +1,9 %
• Kospi: +1,8 %
Enligt Reuters stärktes de kinesiska börserna efter att centralbanken flaggat för ytterligare stimulanser och räntesänkningar på lån. Japan har dessutom avslutat sitt nationella nödläge och slopat vissa virusrestriktioner.

– Spänningarna mellan USA och Kina finns kvar i bakgrunden men investerare tycks ta större intryck av att många länder nu öppnar upp sina ekonomier igen, säger Rodrigo Catril, strateg på NAB, till Reuters.

Idag 03:30
Läs mer om Dagens börs