De svenska krispaketen

S hemliga plan att ta över näringslivet

Finansdepartementet ska enligt uppgifter presentera en ny nämnd som ska köpa in sig i svenska företag. Flera ledande ekonomer varnar för att regeringen utnyttjar coronakrisen för att ta över ägandet i näringslivet. ”På kort tid dödar man den nödvändiga livsnerven”, säger entreprenörsprofilen Olof Stenhammar till fPlus.

Staten vill nu öka ägandet i krisande företag genom en ”solvensstödsnämnd”, enligt läckt information till Affärsvärlden. Tidningen konstaterar att Finansdepartementet håller på med en hemlig utredning om detta. Nu haglar reaktionerna, inte minst från näringslivet.

– Föga förvånande att det nu reflexmässigt börjar rycka i den gamla socialiseringsnerven som fortfarande finns kvar hos vänsterns företrädare, säger entreprenörsprofilen Olof Stenhammar, som bland annat har grundat OMX.  

– Man kommer att på kort tid döda den nödvändiga livsnerven, fortsätter han.

Våg av förstatligande

Coronapandemin håller på att slå tillbaka globaliseringen och nationalstaterna är på väg att göra en återkomst. I flera länder planeras förstatliganden av större företag. Den spanska regeringen har temporärt förstatligat alla privata sjukhus och vårdgivare, den italienska staten har tagit över flygbolaget Alitalia, Storbritannien har förstatligat delar av järnvägssystemet och i Sverige förvarnar finansministern Magdalena Andersson om ett ökat statligt ägande i stora företag.

Nationalekonomen Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, menar att det förmodligen är oundvikligt att staten ökar sitt ägande i svenska bolag.

– Staten måste ju skjuta till kapital i åtminstone några strategiskt viktiga företag som situationen ser ut och när företaget går bättre äger ju staten en del av vinsten också, säger han till fPlus.

Tre problem när staten styr bolag

I sin bok ”The Public Wealth of Nations” från 2015 beskriver Stefan Fölster tre problem som uppstår när staten försöker ägarstyra bolag. Det första är att staten under långa perioder är ointresserad av vad som händer i företaget. Det andra problemet är det rakt motsatta – att staten plötsligt börjar detaljstyra verksamheten. Passivitet och klåfingrighet i en skön förening, alltså.

– När staten försummar ägarstyrningen betyder det ofta att en vd får större frihet att agera utan att behöva ta något egentligt ansvar. När staten ibland finner det lämpligt att detaljstyra företagen av politiska skäl så blir det dåligt för affärerna och kanske för landet också, säger Stefan Fölster.

Vattenfalls köp av Nuon 2009 är ett talande exempel på vad som kan hända när staten är ointresserad i sitt ägande, menar Stefan Fölster. Det statligt ägda svenska elbolaget betalade ett rejält överpris för det nederländska kolkraftsbolaget och affären kallas för Sveriges sämsta affär någonsin.

Stefan Fölster nämner samma bolag som ett exempel på när staten blandar sig i för mycket. Det gäller Vattenfalls försäljning av brunkolsverksamheten i Tyskland 2016 där bolaget anklagades för att ägna sig åt affärsfilosofin: köpa dyrt – sälja billigt. Precis som med Nuonaffären skedde allt på skattebetalarnas bekostnad.

Det tredje problemet med statligt ägande är helt enkelt en kompetensfråga. Stefan Fölster är tydlig med att staten och politiker inte är bra företagsägare.

– Det finns lokala exempel på när offentligt ägda bolag fungerar bra. Det gäller Stokab, Stockholms bolag för fibernät, där det som av en händelse inte sitter några politiker i styrelsen. Istället finns där olika experter som kan sina områden, säger han.

”Drar sig inte för att utnyttja en dödlig pandemi”

Coronakrisen och krig har stora likheter konstaterade forskaren Henrik Malm Lindberg i en tidigare fPlus-intervju. ”Staten försöker utvidga sin makt över ekonomi, samhällsfunktioner och företag och nu finns det starka skäl att vara uppmärksam på de underliggande syftena”, säger han. Olof Stenhammar är en av dem som ser uppenbara risker med regeringens planer på en ”solvensstödsnämnd”. Han menar att staten försöker att ta chansen att ”roffa åt sig” ägande i krisen, som kan bli permanent.

– Ja, definitivt. Man drar sig inte för att utnyttja en dödlig pandemi, som sprider skräck och ångest över hela världen för att nå sina socialiseringssyften, säger han.

Enligt Olof Stenhammar innebär förstatligandet ett hot mot marknadsekonomins krafter på sikt, och hotar det som har byggt upp Sverige.

– Det är de svenska företagen, det svenska näringslivet och en välfungerande relativt fri marknadsekonomi som lagt grunden till den välfärd som det svenska folket nu upplevt under lång tid. Ska staten ta över mindre och medelstora företag försvinner den skaparkraft och energi som är en förutsättning för att möta framtidens krav.

– Varje form av förstatligande försämrar Sveriges möjligheter att återta en ledande roll i världens välståndsliga. Det blir folket i slutändan som får ta smällen, fortsätter han.

Är det inte rimligt att staten får en motprestation när de hjälper krisande företag? Att de får garantier?  

– Rimligt eller ej är en politisk fråga. Varje form av förstatligande försämrar Sveriges möjligheter att återta en ledande roll i världens välståndsliga. Det blir folket i slutändan som får ta smällen, säger han.

Han markerar mot C och L och menar att de nu har chansen att kliva fram och visa att de tror på ett fritt näringsliv.

– De verkar helt obefintliga, säger han.

”Dags för staten att betala tillbaka”

Det är näringslivet som har lagt grunden till välfärden och som betalar merparten av statens skatteintäkter under lång tid, menar Olof Stenhammar. Han är därför trött på att höra att staten måste ha motprestationer för att ge direkta krisstöd till näringslivet. Det handlar ju snarare om en ”återföring till företagen”, resonerar han.

– Näringslivet har lagt grunden till välfärden. Nu kan det vara dags för staten att betala tillbaka, säger han.

Ekonom: Så kan statens inflytande begränsas

Stefan Fölster har ett konkret förslag för hur det ökande statliga inflytandet kan skötas så skickligt som möjligt och det är genom att inrätta holdingbolag. Han hänvisar till att det finns ett 20-tal länder som framgångsrikt upprättat holdingbolag, bland andra Finland, Österrike och Singapore.

– Där sköts ägarstyrningen på en armlängds avstånd från staten av personer som inte är politiker. Ett holdingbolag är fortfarande statligt men det är inte så att regeringen som en del av dagspolitiken kan lägga sig i verksamheten, eller försumma den. Affärerna ska helt enkelt inte styras av politiker.

I Sverige har två statliga utredningar föreslagit införandet av holdingbolag men de politiska blocken lyckades aldrig komma överens. Stefan Fölster betonar att det i grunden handlar om att ha ett klokt men aktivt avpolitiserat ägarskap. När det under coronakrisen blir aktuellt att skjuta till kapital till de större bolagen är det otroligt viktigt att detta inte sköts av departement eller myndigheter utan av ett opolitiskt oberoende holdingbolag, menar han.

– Holdingbolaget ska få direktiv att avveckla ägandet under ordnade former när marknaden återhämtat sig och när det finns andra goda ägare som kan ta över. Jag vill understryka att lösningen med holdingbolag inte är ett alternativ till privatisering, utan det är ett alternativ till att ägarstyra de verksamheter staten vill ha.

”Inrätta holdingbolag i coronakrisen”

SAS är det mest påtagliga exemplet på ett krisande företag där staten måste gå in med pengar. Numera ägs bolaget till stor del av den svenska och danska staten, sedan Norge sålde av sitt innehav 2018. Stefan Fölster menar att SAS före coronapandemin hade varit en bra kandidat för att hitta ett upplägg utan statligt delägande men det skulle kunna genomföras ändå.

– Detta kan vara ett lysande tillfälle för både Sverige och Danmark att flytta över ägandet till ett holdingbolag utan att regeringarna är inblandade. Jag vill till och med påstå att det är ännu viktigare att inrätta ett eller flera holdingbolag under coronakrisen. Några kanske invänder men det hade varit ju oundvikligt att staten skjuter till kapital för att rädda SAS oavsett om bolaget hade varit statligt eller privat.

Hemlig utredning har tagit partier på sängen

Enligt uppgifterna till Affärsvärlden utreder alltså Finansdepartementet inrättandet av en ”solvensstödnämnd”, som ska kunna köpa nyemitterade aktier i krisande företag, där SAS nämns särskilt. Finansdepartementet har haft samtal med personer som var med och utformade Bankstödsnämnden, eller Bankakuten, under 90-talskrisen. Det är ännu oklart hur stödet ska utformas och vilka typer av företag som kan omfattas. Enligt Affärsvärldens uppgifter kan en tänkbar del kan vara verksamheter drabbade av coronakrisen och där staten har särskilda intressen, som SAS. Ett annat motiv kan vara att skydda svenska företag från utländska uppköp. Men än så länge har uppgifterna tagit partierna på sängen.

– Vi har inte informerats om något sådant förslag och tar ställning om och när det kommer, säger Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot (M).

Stefan Fölster menar att det är viktigt att ”solvensstödsnämnden” inte lyder direkt under finansdepartementet, som Bankstödsnämnden gjorde, utan istället blir en myndighet med ett visst oberoende från regeringen.

– Därför vore ett holdingbolag som styrs mer som Riksbanken med en icke-politisk styrelse mycket bättre. Holdingbolag är också ett bättre sätt att ägarstyra företagen under tiden staten är delägare och ett bättre verktyg för att senare avveckla det statliga ägandet, säger han till fPlus.

”Vore väldigt osmakligt”

Stefan Fölster understryker att det också är viktigt att solvensstödet inte införs istället för en omsättningsersättning till företagen.

– Tvärtom bör det verkligen enbart användas som verktyg för vissa strategiskt viktiga företag, och inte leda till att stora delar av näringslivet hamnar i statlig ägo. Jag och de flesta ekonomer skulle tycka att det vore väldigt osmakligt och ohanterligt om staten började kräva en andel av aktierna i små och medelstora företag.

Stefan Fölster vill också att det införs ett juridiskt skydd som hindrar att företag hamnar i statlig ägo på grund av restriktioner som staten själv infört och som leder till att företagen förlorar intäkter.

– Det blir en sorts jävssituation för staten. Intäktsbortfall som orsakas av statliga restriktioner bör i första hand ersättas direkt, säger han.

Faror på sikt

Nationalekonomen Andreas Bergh, vid Institutet för näringslivsforskning, flaggar också för vad som kan hända på längre sikt.

– Det ligger i farans riktning att vänsterargumentationen och socialismen kan vinna mark om några år. Om det etableras en verklighetsbeskrivning att företagen endast överlever tack vare statliga stöd på skattebetalarnas bekostnad kan det aktualisera krav som ökat statligt ägande och hårdare beskattning av företagen, säger Andreas Bergh till fPlus.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer