Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

Riksbankens tabbar – därför kan minusräntan bli permanent

Räntebeskedet: Tidigare prognosmissar har placerat Riksbanken i ett hörn. Valet står nu mellan en fortsatt kronförsvagning, en dopad "zombiekonomi" eller att stänga av kranen i en vikande konjunktur, menar ekonomer som fPlus har intervjuat.

Nu på morgonen kommer Riksbanken att ge besked om hur den ser på den framtida räntebanan.

De ekonomer som fPlus har talat med tror inte att det blir en räntehöjning från dagens - 0,25 procent till 0 redan i september, som Riksbanken tidigare har signalerat.

Inflationsförväntningarna har helt enkelt kommit in för lågt de senaste månaderna och frågan är om inte Riksbanken har tagit till sig detta och ser mer konservativt på den framtida kostnadsutvecklingen.

Banken har även klargjort, under vinterns debatt om den kraftigt försvagade kronan, att deras enda uppgift är att med hjälp av penningpolitiken försvara inflationsmålet på två procent.

Utesluter inte räntehöjning

Men en räntehöjning senare i år är dock inte helt uteslutet, menar Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.

– Många förväntar sig att räntebanan kommer att skjutas framåt, men det är möjligt att banken bedömer att nedgången i inflationen främst är tillfällig. Riksbanken kan också komma att revidera ned sin syn på produktivitetstillväxten, vilket ökar kostnadstrycket. Det kan betyda att en höjning senare i år inte är helt uteslutet, säger hon

Kerstin Hallsten, chefekonom på  Industriarbetsgivarna

Hon förespråkar att Riksbanken faktiskt vågar och fortsätter den inledda räntebanan uppåt, om än i en försiktig takt.

– Jag tycker att de bör fortsätta att höja räntan men långsamt. Kanske till och med i steg som är mindre än 0,25 procentenheter. Små steg kan motiveras av en oro för hur hushållen kommer att agera när räntan höjs och hur växelkursen påverkas.

– Min bedömning är att det inte är en väl balanserad penningpolitik att satsa allt på att uppnå exakt två procents inflation om det i sig skapar en massa obalanser och risker i ekonomin, fortsätter hon.

I ett läge där både den svenska som världsekonomin visar tecken på att sakta in anser Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, att det skulle vara önskvärt med ett vassare penningpolitiskt vapen än dagens -0,25 procent.

Men Riksbanken har sig själva att skylla och därför befinner den sig nu i en penningpolitisk ”rävsax”. Banken har fört en alldeles för procyklisk räntepolitik de senaste åren, menar han.

Minusräntan här för att stanna?

Det betyder att Riksbanken eldat på för mycket i sin iver att försvara inflationsmålet under brinnande högkonjunktur istället för att ha påbörja en räntehöjning.

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen Eva Lindblad

– Om Riksbanken höjer nu riskerar man att begå samma misstag som banken gjort så ofta de senaste 10–15 åren. Det vill säga att man hamnat helt fel i konjunkturen i ivern att försvara inflationsmålet, säger han

– Riksbanken tyckte sig se chansen att inleda en normalisering i höstas. Men den borde ha inletts för flera år sen. Istället fick man en kärvare ekonomi och en för låg inflation i ansiktet, fortsätter han.

Mats Kinnwall anser att Riksbankens valmöjlighet nu i princip står mellan pest eller kolera. Trots det är det nu som Riksbanken har chansen att höja räntan.

– Möjligheternas fönster om de vill komma bort från minusräntan är öppet i närtid, sen slamrar det igen. Om de reviderar ned den framtida räntebanan blir det mycket svårt att höja räntan åtminstone det närmaste året med tanke på de ekonomiska prognoserna.

”Vi kunde ha starkare kronkurs”

Johan Eklund, professor och vd på Entreprenörskapsforum, menar att det kanske är dags att överväga att överge det två-procentiga inflationsmålet.

– Jag skulle välkomna en diskussion om Sverige till exempel ska ha ett nominellt BNP-mål istället. Hade vi haft detta skulle vi antagligen ha haft en något högre ränta i dagsläget, och därmed även en starkare kronkurs.

– Jag tycker också att det kan vara dags med en diskussion kring vilka förväntningar vi kan ha på penningpolitiken och riksbanken. Det finns ett antal mer eller mindre neurotiska målkonflikter mellan penningpolitiken och till exempel bolånetaket och amorteringskravet, fortsätter Johan Eklund.

Toppnyheter

Riksrättsförhören i representanthuset tidigare i veckan J. Scott Applewhite / TT NYHETSBYRÅN
Anklagelserna mot Trump

Ny rapport tar Trump ett steg närmare riksrätt

Justitieutskottet i det amerikanska representanthuset har släppt en rapport där man går igenom de konstitutionella grunderna för riksrättsåtal mot president Donald Trump, rapporterar The Hill.

Rapporten följer på talmannen Nancy Pelosis uttalande om att formella riksrättsanklagelser kan komma att riktas mot presidenten redan nästa vecka.

I samband med att rapporten släpptes twittrade utskottets ordförande Jerry Nadler att Trump har missbrukat sin makt, riskerat den nationella säkerheten och stört valet.

”Konstitutionen föreskriver bara en följd för sådant beteende: Riksrätt”, skrev Nadler.

Igår 19:55
Donald Trump och Jerry Nadler. TT
undefined

Vita huset: Utredningen ett hänsynslöst maktmissbruk

Vita huset tänker inte delta i representanthusets riksrättsutredning mot president Donald Trump. Det framgår av ett brev Vita huset-rådgivaren Pat Cipollone skickat till justitieutskottets ordförande Jerry Nadler, rapporterar amerikanska medier.

I brevet skriver Cipollone att utredningen saknar grund och är ett ”hänsynslöst maktmissbruk”.

”Du bör genast lägga ner utredningen och inte slösa bort mer tid”, skriver Cipollone vidare.

6 dec
Donald Trump. Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trumps svar efter Pelosis besked: Få det gjort snabbt

Dagens besked från Nancy Pelosi innebär att hot om riksrätt kommer att bli ett vanligt verktyg från politiker i Washington DC. Det skriver Donald Trump på Twitter.

Pelosi meddelade i dag att Demokraterna i representanthuset går vidare med riksrättsutredningen och formulerar formella riksrättsanklagelser.

”Om ni ska ställa mig inför riksrätt, gör det nu, snabbt, så att jag kan få en rättvis rättegång i senaten och vårt land kan få det överstökat”, skriver han.

5 dec
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
Jeremy Corbyn med dokumenten. YVES HERMAN / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Storbritannien

Jeremy Corbyn: Innehållet det viktiga – inte källan

Den brittiske Labourledaren försvarar beslutet att gå ut med läckta dokument under valrörelsen, trots att dokumenten kommer från källor som tros ha kopplingar till Ryssland. Det rapporterar Sky News.

Enligt Corbyn är det som framgår av dokumenten, att Boris Johnson är öppen för att sälja det brittiska sjukvårdssystemet NHS, viktigare än varifrån dokumenten kommer.

– Ingen har ännu förnekat att innehållet stämmer, säger Corbyn.

Boris Johnson har avfärdat dokumenten som ”nonsens”.

Igår 15:06
Jeremy Corbyn och Boris Johnson under fredagens BBC-debatt. JEFF OVERS/BBC / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Labour knappar in på Torypartiet i nya mätningar

Under lördagen presenterades fyra opinionsmätningar inför det brittiska nyvalet nästa vecka, skriver Reuters. Torypartiet har en stabil ledning i alla mätningarna men marginalen ner till Labour varierar mellan sex och tio procentenheter. Flera mätningar visar också att Torypartiets ledning tycks minska något.

Om valresultatet skulle ligga i linje med de mätningar som indikerar den minsta marginalen mellan partierna innebär det att Torypartiet kan få svårt att få egen majoritet i underhuset, vilket Boris Johnson troligen behöver för att få igenom sitt brexitavtal.

Igår 17:28
Boris Johnson. HANNAH MCKAY / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Läckta dokument har ryska kopplingar: Ett tecken på inblandning i brittiska valet

En dokumentläcka på nätet visar på tecken för utomstående försök att påverka valet i Storbritannien. Det menar den brittiska kulturministern Nicky Morgan i en intervju med BBC Radio enligt Reuters.

Läckan består av handelsdokument mellan Storbritannien och USA, som ska ha berört det brittiska vårdsystemet. De släpptes på Reddit av ett konto med kopplingar till en rysk desinformationskampanj, enligt sajten själv.

– Om detta är fallet så är det extremt allvarligt. En av de saker vi tittar på och övervakar är inblandning i våra val, det är en mycket allvarlig sak, säger Nicky Morgan.

Säkerhetstjänsten har tidigare varnat för att Ryssland eller andra nationer kan tänkas försöka lägga sig i nästa veckas val.

Igår 11:48
Läs mer om Valet i Storbritannien

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Jonas Sjöstedt (V). Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Januariavtalet

Sjöstedt: Oacceptabelt att man inte vill prata med oss

Jonas Sjöstedt (V) kallar det oacceptabelt att januaripartierna har stängt ute Vänsterpartiet från förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen, rapporterar flera medier. Sjöstedt har insisterat på att få delta i samtalen.

Att januaripartierna ser ut att kunna tänkas backa från det Sjöstedt kallar ”kaosprivatiseringen av Arbetsförmedlingen”, utan att prata med Vänsterpartiet, är för V-ledaren ”fullständigt obegripligt”.

Igår 16:25
Jonas Sjöstedt. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jonas Sjöstedt kräver att Januariavtalet skrivs om

V-ledaren Jonas Sjöstedt kräver att Januariavtalet skrivs om samt att få delta i samtal med statsminister Stefan Löfven om hur Arbetsförmedlingen ska förändras, rapporterar Aftonbladet.

– Vi har beredskap under hela helgen för att lösa de här frågorna, säger Jonas Sjöstedt till TT.

Så länge Vänsterpartiet stängs ute från förhandlingarna kvarstår hotet om en misstroendeomröstning mot arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S), enligt Sjöstedt.

Igår 12:50
Karin Wesslen/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Grönt ljus för nästa års budget

Riksdagen har sagt ja till ramarna för 2020 års statsbudget, som bygger på januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna.

Sammantaget uppgår utgiftsramarna till 1 062 miljarder kronor. Runt 20 miljarder av dessa beror på olika reformer som regeringen, C och L vill genomföra. Till exempel ökade statsbidrag till kommunerna, mer pengar till rättsväsende och försvar, pengar för att industri och kommuner ska investera i klimatåtgärder, slopad värnskatt och sänkt skatt för pensionärer med en pension på mer än 17 000 kronor i månaden.

Men först i nästa steg i budgetprocessen klubbas detaljerna i budgeten. I december beslutas vad pengarna inom vart och ett av de 27 olika utgiftsområdena ska användas till.

27 nov
Läs mer om Januariavtalet