Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

Riksbankens tabbar – därför kan minusräntan bli permanent

Räntebeskedet: Tidigare prognosmissar har placerat Riksbanken i ett hörn. Valet står nu mellan en fortsatt kronförsvagning, en dopad "zombiekonomi" eller att stänga av kranen i en vikande konjunktur, menar ekonomer som fPlus har intervjuat.

Nu på morgonen kommer Riksbanken att ge besked om hur den ser på den framtida räntebanan.

De ekonomer som fPlus har talat med tror inte att det blir en räntehöjning från dagens - 0,25 procent till 0 redan i september, som Riksbanken tidigare har signalerat.

Inflationsförväntningarna har helt enkelt kommit in för lågt de senaste månaderna och frågan är om inte Riksbanken har tagit till sig detta och ser mer konservativt på den framtida kostnadsutvecklingen.

Banken har även klargjort, under vinterns debatt om den kraftigt försvagade kronan, att deras enda uppgift är att med hjälp av penningpolitiken försvara inflationsmålet på två procent.

Utesluter inte räntehöjning

Men en räntehöjning senare i år är dock inte helt uteslutet, menar Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.

– Många förväntar sig att räntebanan kommer att skjutas framåt, men det är möjligt att banken bedömer att nedgången i inflationen främst är tillfällig. Riksbanken kan också komma att revidera ned sin syn på produktivitetstillväxten, vilket ökar kostnadstrycket. Det kan betyda att en höjning senare i år inte är helt uteslutet, säger hon

Kerstin Hallsten, chefekonom på  Industriarbetsgivarna

Hon förespråkar att Riksbanken faktiskt vågar och fortsätter den inledda räntebanan uppåt, om än i en försiktig takt.

– Jag tycker att de bör fortsätta att höja räntan men långsamt. Kanske till och med i steg som är mindre än 0,25 procentenheter. Små steg kan motiveras av en oro för hur hushållen kommer att agera när räntan höjs och hur växelkursen påverkas.

– Min bedömning är att det inte är en väl balanserad penningpolitik att satsa allt på att uppnå exakt två procents inflation om det i sig skapar en massa obalanser och risker i ekonomin, fortsätter hon.

I ett läge där både den svenska som världsekonomin visar tecken på att sakta in anser Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, att det skulle vara önskvärt med ett vassare penningpolitiskt vapen än dagens -0,25 procent.

Men Riksbanken har sig själva att skylla och därför befinner den sig nu i en penningpolitisk ”rävsax”. Banken har fört en alldeles för procyklisk räntepolitik de senaste åren, menar han.

Minusräntan här för att stanna?

Det betyder att Riksbanken eldat på för mycket i sin iver att försvara inflationsmålet under brinnande högkonjunktur istället för att ha påbörja en räntehöjning.

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen Eva Lindblad

– Om Riksbanken höjer nu riskerar man att begå samma misstag som banken gjort så ofta de senaste 10–15 åren. Det vill säga att man hamnat helt fel i konjunkturen i ivern att försvara inflationsmålet, säger han

– Riksbanken tyckte sig se chansen att inleda en normalisering i höstas. Men den borde ha inletts för flera år sen. Istället fick man en kärvare ekonomi och en för låg inflation i ansiktet, fortsätter han.

Mats Kinnwall anser att Riksbankens valmöjlighet nu i princip står mellan pest eller kolera. Trots det är det nu som Riksbanken har chansen att höja räntan.

– Möjligheternas fönster om de vill komma bort från minusräntan är öppet i närtid, sen slamrar det igen. Om de reviderar ned den framtida räntebanan blir det mycket svårt att höja räntan åtminstone det närmaste året med tanke på de ekonomiska prognoserna.

”Vi kunde ha starkare kronkurs”

Johan Eklund, professor och vd på Entreprenörskapsforum, menar att det kanske är dags att överväga att överge det två-procentiga inflationsmålet.

– Jag skulle välkomna en diskussion om Sverige till exempel ska ha ett nominellt BNP-mål istället. Hade vi haft detta skulle vi antagligen ha haft en något högre ränta i dagsläget, och därmed även en starkare kronkurs.

– Jag tycker också att det kan vara dags med en diskussion kring vilka förväntningar vi kan ha på penningpolitiken och riksbanken. Det finns ett antal mer eller mindre neurotiska målkonflikter mellan penningpolitiken och till exempel bolånetaket och amorteringskravet, fortsätter Johan Eklund.

Toppnyheter

Illustrationsbild. TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kriget i Syrien

Läkare utan gränser lämnar norra Syrien: ”Svårt beslut”

Den turkiska offensiven i norra Syrien tvingar Läkare utan gränser (MSF) att avbryta större delen av sina insatser i området och kalla hem all internationell personal, skriver organisationen i ett pressmeddelande.

”Det är ett mycket svårt beslut, och MSF är mycket medvetna om behoven hos flyende och utsatta människor i området”, står det i pressmeddelandet.

Organisationen skriver vidare att den humanitära situationen efter offensiven är närapå bortom kontroll och att läget ser ut att förvärras ytterligare.

2 tim
Turkiska armén i Syrien. Emrah Gurel / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sverige stoppar export av krigsmateriel till Turkiet

Alla gällande utförseltillstånd för krigsmateriel till Turkiet stoppas. Det har Inspektionen för strategiska produkter, ISP, beslutat, rapporterar TT.

– Det är två gällande tillstånd som återkallas, säger Carl Johan Wieslander, tillförordnad generaldirektör på ISP.

Beslutet har tagits med anledning av händelseutvecklingen i norra Syrien.

– Det är en samlad bedömning av de omständigheter som föreligger, med uttalanden från regeringen, och riksdagen som ställer sig bakom att Sverige ska verka för ett vapenembargo inom ramen för EU, säger Wieslander till TT.

Sverige har enligt honom ingen omfattande export av krigsmateriel till Turkiet, och inga nya affärer har godkänts till landet sedan april 2017.

3 tim
SDF-soldater, som tidigare backades upp av USA. Maya Alleruzzo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ilska inom USA:s försvar: ”SDF gjorde allt vi bad om”

Känslan av frustration och ilska är stor inom den amerikanska militären till följd av president Trumps beslut att lämna Syrien och överge sina kurdiska allierade, rapporterar CNN.

Källor uppger för kanalen att flera högt uppsatta militärer är rasande över hur kurderna har behandlats.

– Kurdiskledda SDF slåss nu mot en styrka som vill förinta dess folk för att vi gav grönt ljus för operationen, säger en källa.

Andra frågar sig vilka följder beslutet kommer att får för USA:s framtida möjligheter att bygga allianser.

– De gjorde allt vi bad dem om, detta är verkligen inte bra, säger en källa.

3 tim
Läs mer om Kriget i Syrien
Anti-brexit-supportrar utanför parlamentet i London. Matt Dunham / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Uppgifter: Brexit-utkast kan vara klart vid midnatt

EU och Storbritannien kämpar för att komma överens om hur ett brexitavtal ska se ut före midnatt på tisdagen, rapporterar Bloomberg. Enligt unionens chefsförhandlare Michel Barnier är det nödvändigt för att de 27 medlemsländerna ska kunna ta ställning till förslaget innan EU-toppmötet inleds i Bryssel på torsdagen.

– Även om det kommer att bli svårt att nå ett avtal – vilket ärligt talat blir svårare och svårare – är det fortfarande möjligt den här veckan, sa Barnier till reportrar på tisdagen enligt Bloomberg.

Storbritanniens premiärminister måste å sin sida kunna presentera ett förslag för det brittiska parlamentet på lördag för att undvika kravet på att be EU om uppskov med utträdet en tredje gång.

4 tim
EU:s chefsförhandlare Michel Barnier.  Virginia Mayo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Källor: Barnier ger tummen ner för nya brexitförslag

De nya brexitförslag som Storbritannien har lagt fram för EU-ledarna är inte tillräckligt bra i sin nuvarande utformning. Det är unionens chefsförhandlare Michel Barniers inställning, uppger tre diplomatkällor för Reuters.

Enligt källorna ska Barnier även ha krävt att förslag ska finnas i slutet av dagen, om något avtal ska hinna godkännas av EU-ledarna under toppmötet på torsdag och fredag.

I annat fall kommer Barnier att rekommendera fortsatta diskussioner med Storbritannien efter toppmötet, enligt källorna.

Idag 12:19
Hans Dahlgren (S). Arkivbild. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dahlgren: Tror ett avtal kan nås det närmaste dygnet

Svenska EU-ministern Hans Dahlgren (S) är försiktigt optimistisk efter att EU:s förhandlare Michel Barnier i dag gått igenom förhandlingsläget med Storbritannien inför brexit på ett ministermöte, rapporterar Ekot.

Dahlgren anser att det blivit ett annat klimat efter mötet mellan den brittiske premiärministern Boris Johnsson och hans irländske kollega.

– Nu är det så pass i alla fall att det inte är alls uteslutet att det kan bli en överenskommelse. Kanske till och med det närmaste dygnet, säger han.

Kravet från Barnier är att britterna tar fram nya förslag i form av lagtexter senast i dag för att det ska bli möjligt att nå en uppgörelse innan toppmötet som hålls i Bryssel torsdag och fredag, skriver Ekot.

5 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Sjukvårdsmaterial. Arkivbilder. TT
Krisen i sjukvården

Sjukhusen får vänta – ingen leverans på onsdag

Apotekstjänst AB kommer inte att kunna leverera sjukvårdsmaterial till regionerna på onsdag, rapporterar SVT Nyheter Örebro.

I går sa företagets vd Tomas Hilmo att man beräknade att leveransen kunde komma igång igen på onsdag.

– Tyvärr är det inte så, jag kan inte säga exakt varför, det har uppstått komplikation och vi måste prioritera de akuta beställningarna, säger Eric Aronson, talesperson på Apotekstjänst, till SVT.

Apotekstjänst, som nyligen tog över som distributör i flera regioner, menar att leveransen dröjer på grund av logistikproblem, där regionerna krävt stora beställningar då det redan var tomt på hyllorna när de tog över.

Det är oklart när den ordinarie leveransen kan komma igång.

3 tim
Akademiska Sjukhuset. Arkivbild. Fredrik Persson /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Region Uppsala ska utreda om priset gått före kvalitet

Region Uppsala ska utreda om priset kan ha gått före kvalitet när upphandlingen av leverantör av sjukvårdsartiklar gjordes, rapporterar P4 Uppland. Apotekstjänst AB, som vann upphandlingen, har ett lägre pris än den förra leverantören.

– Jag hoppas verkligen inte att det är det som hänt och jag tror inte det, men det är en sak som måste utredas, säger Erik Weiman (M), ordförande i regionstyrelsen, till radion.

Apotekstjänst AB har inte lyckats leverera material sedan företaget tog över som distributör i oktober. Fyra andra regioner har också drabbats.

3 tim
Läs mer om Krisen i sjukvården

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer