Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

Riksbankens tabbar – därför kan minusräntan bli permanent

Räntebeskedet: Tidigare prognosmissar har placerat Riksbanken i ett hörn. Valet står nu mellan en fortsatt kronförsvagning, en dopad "zombiekonomi" eller att stänga av kranen i en vikande konjunktur, menar ekonomer som fPlus har intervjuat.

Nu på morgonen kommer Riksbanken att ge besked om hur den ser på den framtida räntebanan.

De ekonomer som fPlus har talat med tror inte att det blir en räntehöjning från dagens - 0,25 procent till 0 redan i september, som Riksbanken tidigare har signalerat.

Inflationsförväntningarna har helt enkelt kommit in för lågt de senaste månaderna och frågan är om inte Riksbanken har tagit till sig detta och ser mer konservativt på den framtida kostnadsutvecklingen.

Banken har även klargjort, under vinterns debatt om den kraftigt försvagade kronan, att deras enda uppgift är att med hjälp av penningpolitiken försvara inflationsmålet på två procent.

Utesluter inte räntehöjning

Men en räntehöjning senare i år är dock inte helt uteslutet, menar Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.

– Många förväntar sig att räntebanan kommer att skjutas framåt, men det är möjligt att banken bedömer att nedgången i inflationen främst är tillfällig. Riksbanken kan också komma att revidera ned sin syn på produktivitetstillväxten, vilket ökar kostnadstrycket. Det kan betyda att en höjning senare i år inte är helt uteslutet, säger hon

Kerstin Hallsten, chefekonom på  Industriarbetsgivarna

Hon förespråkar att Riksbanken faktiskt vågar och fortsätter den inledda räntebanan uppåt, om än i en försiktig takt.

– Jag tycker att de bör fortsätta att höja räntan men långsamt. Kanske till och med i steg som är mindre än 0,25 procentenheter. Små steg kan motiveras av en oro för hur hushållen kommer att agera när räntan höjs och hur växelkursen påverkas.

– Min bedömning är att det inte är en väl balanserad penningpolitik att satsa allt på att uppnå exakt två procents inflation om det i sig skapar en massa obalanser och risker i ekonomin, fortsätter hon.

I ett läge där både den svenska som världsekonomin visar tecken på att sakta in anser Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, att det skulle vara önskvärt med ett vassare penningpolitiskt vapen än dagens -0,25 procent.

Men Riksbanken har sig själva att skylla och därför befinner den sig nu i en penningpolitisk ”rävsax”. Banken har fört en alldeles för procyklisk räntepolitik de senaste åren, menar han.

Minusräntan här för att stanna?

Det betyder att Riksbanken eldat på för mycket i sin iver att försvara inflationsmålet under brinnande högkonjunktur istället för att ha påbörja en räntehöjning.

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen Eva Lindblad

– Om Riksbanken höjer nu riskerar man att begå samma misstag som banken gjort så ofta de senaste 10–15 åren. Det vill säga att man hamnat helt fel i konjunkturen i ivern att försvara inflationsmålet, säger han

– Riksbanken tyckte sig se chansen att inleda en normalisering i höstas. Men den borde ha inletts för flera år sen. Istället fick man en kärvare ekonomi och en för låg inflation i ansiktet, fortsätter han.

Mats Kinnwall anser att Riksbankens valmöjlighet nu i princip står mellan pest eller kolera. Trots det är det nu som Riksbanken har chansen att höja räntan.

– Möjligheternas fönster om de vill komma bort från minusräntan är öppet i närtid, sen slamrar det igen. Om de reviderar ned den framtida räntebanan blir det mycket svårt att höja räntan åtminstone det närmaste året med tanke på de ekonomiska prognoserna.

”Vi kunde ha starkare kronkurs”

Johan Eklund, professor och vd på Entreprenörskapsforum, menar att det kanske är dags att överväga att överge det två-procentiga inflationsmålet.

– Jag skulle välkomna en diskussion om Sverige till exempel ska ha ett nominellt BNP-mål istället. Hade vi haft detta skulle vi antagligen ha haft en något högre ränta i dagsläget, och därmed även en starkare kronkurs.

– Jag tycker också att det kan vara dags med en diskussion kring vilka förväntningar vi kan ha på penningpolitiken och riksbanken. Det finns ett antal mer eller mindre neurotiska målkonflikter mellan penningpolitiken och till exempel bolånetaket och amorteringskravet, fortsätter Johan Eklund.

Toppnyheter

Arbetsförmedlingens analyschef Annika Sundén. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den vikande arbetsmarknaden

Nya chocksiffror: 18 433 varslade senaste veckan

Varslen om uppsägningar når nya rekordnivåer i coronakrisens spår, meddelar Arbetsförmedlingen på en pressträff.

Senaste veckan fördubblades antalet varslade till 18 433 personer, enligt myndighetens statistik. Hittills under mars har 36 800 personer varslats, att jämföra med tidigare rekordnoteringen på 22 217 från november 1992, enligt TT:s sammanställning.

– Det är de högsta siffrorna vi har sett någonsin, säger analyschef Annika Sundén.

– Hälften av varslen under mars lades under förra veckan, fortsätter hon.

Krisande hotell- och restaurangbranschen står för nästan 40 procent av varslen, uppger Arbetsförmedlingen.

– Vi har ännu inte sett att det har påverkat industrin i samma omfattning, säger Sundén.

3 tim
Eva Nordmark. Henrik Säll /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ministern om jättevarslen: ”Prövande tid väntar oss”

Läget är mycket allvarligt. Det skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) i en kommentar till TT efter att Arbetsförmedlingen presenterat nya rekordhöga varselsiffror.

Hon säger att ytterligare åtgärder kommer att behövas.

”Samtidigt kommer inte skattebetalarna kunna rädda alla företag och alla jobb, hela samhället kommer att påverkas av krisen. Sverige har en tung och prövande tid framför sig och den ska vi ta oss igenom gemensamt som ett samhälle”, skriver Nordmark i kommentaren.

Under den senaste veckan varslades 18 433 personer om uppsägning och totalt i mars har 36 800 personer varslats.

2 tim
Annika Sundén, analyschef, och Maria Mindhammar, generaldirektör på Arbetsförmedlingen. Claudio Bresciani/TT
undefined

Jacke efter chocksiffrorna: Vi riskerar massarbetslöshet

Både varslen och antalet nya arbetssökande ökar historiskt snabbt, meddelar Arbetsförmedlingen.

– Vi riskerar massarbetslöshet, säger Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringslivs vd, till Arbetsmarknadsnytt.

Under förra veckan varslades 18 433 personer om uppsägning, vilket kan jämföras med 13 700 veckan före, enligt Arbetsförmedlingen statistik. Normalt ligger antalet under 1 000 per vecka eller runt 3 000 per månad.

Totalt under mars har därmed hittills 36 800 personer varslats om uppsägning, vilket kan jämföras med de högsta nivåerna under finanskrisen hösten 2008 då knappt 20 000 varslades som mest under en månad.

– Vi ser nu historiskt stora varseltal senaste veckan, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar på en presskonferens, rapporterar TT.

Arbetslösheten börjar nu också stiga påtagligt. Förra veckan skrev drygt 14 200 personer in sig som nya arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, vilket är mer än dubbelt så många som normalt.

– Den dramatiska ökningen av antalet nya arbetssökande visar hur allvarligt läget är, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke, som efterlyser ännu kraftigare åtgärder än det som hittills har kommit, skriver Arbetsmarknadsnytt.

1 tim
Läs mer om Den vikande arbetsmarknaden
Ett offer för coronasmittan begravs i Madrid. Olmo Calvo / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

812 nya dödsfall i Spanien – liten nedgång sedan i går

812 personer i Spanien har dött i covid-19 det senaste dygnet, meddelar spanska myndigheter enligt El País. Det är en liten nedgång jämfört med söndagens dygnssiffra på 838 som var landets högsta hittills.

Totalt har 7 340 personer i Spanien bekräftats döda i covid-19. Bara Italien, med 10 779, har en högre dödssiffra.

Landet har samtidigt gått om Kina i antal bekräftat smittade. Spanien har nu 85 195 bekräftade coronafall – att jämföra med Kinas 81 470.

Spanien införde på måndagen nya restriktioner som innebär att majoriteten av landets 47 miljoner invånare sätts i fullständig karantän för att förhindra coronavirusets fortsatta spridning.

3 tim
Människor i skyddsutrustning flyttar kroppen efter en person  Ebrahim Noroozi / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dödstal i Iran stiger till 2 757 – över 40 000 fall

Antalet dödsfall orsakade av coronaviruset i Iran steg med 117 personer under det senaste dygnet och ligger nu på 2 757. Samtidigt har antalet bekräftat smittade nu passerat 40 000 personer.

Det meddelade Kianoush Jahanpour, som är talesperson för landets hälsodepartement, enligt nyhetsbyrån AFP.

Enligt Jahanpour vårdas 13 911 personer i landet på sjukhus, av dem uppges läget vara kritiskt för 3 511.

Trots att Iran är ett av de länder där coronautbrottet slagit till hårdast finns inget officiellt utegångsförbud. Landet har dock beslutat att förbjuda alla utlandsresor fram till den 8 april.

33 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Moderaternas ekonomiske talesperson Elisabeth Svantesson, till vänster, och Miljöpartiets ekonomiske talesperson Karolina Skog, till höger.  Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Utskott: Oförsvarligt att få stöd och även ge utdelning

Finansutskottet har enats om formuleringen att det inte är försvarligt att bolag som får statligt permitteringsstöd delar ut pengar till sina aktieägare, uppger SR:s reporter Fredrik Furtenbach på Twitter.

Formuleringen ska även gälla ”andra liknande utbetalningar”, enligt Furtenbach.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) uppmanade i helgen alla svenska bolag att slopa sin utdelning under den pågående krisen, enligt Dagens Industri.

3 tim
Illustrationsbild.  Karin Markhede / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Protest mot sänkta krav på skydd: ”Skapar enorm oro”

Regionerna ger numera grönt ljus för att arbeta med coronasmittade patienter i kortärmat och utan munskydd. Det har fått vårdpersonal runt om i landet att ilskna till och på kort tid har en Facebookgrupp, en namninsamling och ett nationellt upprop startats i protest, skriver TT.

Undersköterskan Sara Nordin på Karolinska säger att de sänkta skyddskraven känns som ett slag i ansiktet och att rapporterna om att italiensk vårdpersonal ”dog som flugor” skrämmer.

– Det är så nytt det här viruset, och det är olika bud hela tiden. Det skapar en enorm oro.

1 tim
Magdalena Andersson och Romina Pourmokhtari.  TT och Willhelm Sundman.
undefined

”Magdalena Andersson ska inte lägga sig i utdelningar”

Socialdemokraterna har dålig koll på hur aktiebolag fungerar och finansminister Magdalena Andersson borde inte lägga sig i vad AB Volvos ägare ”gör med sina tillgångar”, skriver Romina Pourmokhtari, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, i en debattartikel för Expressen.

Andersson har kritiserat börsbolag som permitterat personal men samtidigt tänker dela ut pengarna till aktieägarna och ge höga bonusar till cheferna.

”Utdelningen är knappast ett tecken på ’girighet och egoism’ – det handlar snarare om god företagsstyrning att inte sitta på för mycket likvida medel”, skriver Luf-ledaren i debattartikeln.

Hon anser att det Andersson ”avkräver Volvo är dåligt underbyggda symbolåtgärder”.

I Ekots lördagsintervju uppmanade finansmarknadsminister Per Bolund (MP) börsbolag som permitterar anställda att slopa utdelningen.

Igår 04:48
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer