Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

Riksbankens tabbar – därför kan minusräntan bli permanent

Räntebeskedet: Tidigare prognosmissar har placerat Riksbanken i ett hörn. Valet står nu mellan en fortsatt kronförsvagning, en dopad "zombiekonomi" eller att stänga av kranen i en vikande konjunktur, menar ekonomer som fPlus har intervjuat.

Nu på morgonen kommer Riksbanken att ge besked om hur den ser på den framtida räntebanan.

De ekonomer som fPlus har talat med tror inte att det blir en räntehöjning från dagens - 0,25 procent till 0 redan i september, som Riksbanken tidigare har signalerat.

Inflationsförväntningarna har helt enkelt kommit in för lågt de senaste månaderna och frågan är om inte Riksbanken har tagit till sig detta och ser mer konservativt på den framtida kostnadsutvecklingen.

Banken har även klargjort, under vinterns debatt om den kraftigt försvagade kronan, att deras enda uppgift är att med hjälp av penningpolitiken försvara inflationsmålet på två procent.

Utesluter inte räntehöjning

Men en räntehöjning senare i år är dock inte helt uteslutet, menar Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.

– Många förväntar sig att räntebanan kommer att skjutas framåt, men det är möjligt att banken bedömer att nedgången i inflationen främst är tillfällig. Riksbanken kan också komma att revidera ned sin syn på produktivitetstillväxten, vilket ökar kostnadstrycket. Det kan betyda att en höjning senare i år inte är helt uteslutet, säger hon

Kerstin Hallsten, chefekonom på  Industriarbetsgivarna

Hon förespråkar att Riksbanken faktiskt vågar och fortsätter den inledda räntebanan uppåt, om än i en försiktig takt.

– Jag tycker att de bör fortsätta att höja räntan men långsamt. Kanske till och med i steg som är mindre än 0,25 procentenheter. Små steg kan motiveras av en oro för hur hushållen kommer att agera när räntan höjs och hur växelkursen påverkas.

– Min bedömning är att det inte är en väl balanserad penningpolitik att satsa allt på att uppnå exakt två procents inflation om det i sig skapar en massa obalanser och risker i ekonomin, fortsätter hon.

I ett läge där både den svenska som världsekonomin visar tecken på att sakta in anser Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, att det skulle vara önskvärt med ett vassare penningpolitiskt vapen än dagens -0,25 procent.

Men Riksbanken har sig själva att skylla och därför befinner den sig nu i en penningpolitisk ”rävsax”. Banken har fört en alldeles för procyklisk räntepolitik de senaste åren, menar han.

Minusräntan här för att stanna?

Det betyder att Riksbanken eldat på för mycket i sin iver att försvara inflationsmålet under brinnande högkonjunktur istället för att ha påbörja en räntehöjning.

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen Eva Lindblad

– Om Riksbanken höjer nu riskerar man att begå samma misstag som banken gjort så ofta de senaste 10–15 åren. Det vill säga att man hamnat helt fel i konjunkturen i ivern att försvara inflationsmålet, säger han

– Riksbanken tyckte sig se chansen att inleda en normalisering i höstas. Men den borde ha inletts för flera år sen. Istället fick man en kärvare ekonomi och en för låg inflation i ansiktet, fortsätter han.

Mats Kinnwall anser att Riksbankens valmöjlighet nu i princip står mellan pest eller kolera. Trots det är det nu som Riksbanken har chansen att höja räntan.

– Möjligheternas fönster om de vill komma bort från minusräntan är öppet i närtid, sen slamrar det igen. Om de reviderar ned den framtida räntebanan blir det mycket svårt att höja räntan åtminstone det närmaste året med tanke på de ekonomiska prognoserna.

”Vi kunde ha starkare kronkurs”

Johan Eklund, professor och vd på Entreprenörskapsforum, menar att det kanske är dags att överväga att överge det två-procentiga inflationsmålet.

– Jag skulle välkomna en diskussion om Sverige till exempel ska ha ett nominellt BNP-mål istället. Hade vi haft detta skulle vi antagligen ha haft en något högre ränta i dagsläget, och därmed även en starkare kronkurs.

– Jag tycker också att det kan vara dags med en diskussion kring vilka förväntningar vi kan ha på penningpolitiken och riksbanken. Det finns ett antal mer eller mindre neurotiska målkonflikter mellan penningpolitiken och till exempel bolånetaket och amorteringskravet, fortsätter Johan Eklund.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer