Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

Riksbankens tabbar – därför kan minusräntan bli permanent

Räntebeskedet: Tidigare prognosmissar har placerat Riksbanken i ett hörn. Valet står nu mellan en fortsatt kronförsvagning, en dopad "zombiekonomi" eller att stänga av kranen i en vikande konjunktur, menar ekonomer som fPlus har intervjuat.

Nu på morgonen kommer Riksbanken att ge besked om hur den ser på den framtida räntebanan.

De ekonomer som fPlus har talat med tror inte att det blir en räntehöjning från dagens - 0,25 procent till 0 redan i september, som Riksbanken tidigare har signalerat.

Inflationsförväntningarna har helt enkelt kommit in för lågt de senaste månaderna och frågan är om inte Riksbanken har tagit till sig detta och ser mer konservativt på den framtida kostnadsutvecklingen.

Banken har även klargjort, under vinterns debatt om den kraftigt försvagade kronan, att deras enda uppgift är att med hjälp av penningpolitiken försvara inflationsmålet på två procent.

Utesluter inte räntehöjning

Men en räntehöjning senare i år är dock inte helt uteslutet, menar Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.

– Många förväntar sig att räntebanan kommer att skjutas framåt, men det är möjligt att banken bedömer att nedgången i inflationen främst är tillfällig. Riksbanken kan också komma att revidera ned sin syn på produktivitetstillväxten, vilket ökar kostnadstrycket. Det kan betyda att en höjning senare i år inte är helt uteslutet, säger hon

Kerstin Hallsten, chefekonom på  Industriarbetsgivarna

Hon förespråkar att Riksbanken faktiskt vågar och fortsätter den inledda räntebanan uppåt, om än i en försiktig takt.

– Jag tycker att de bör fortsätta att höja räntan men långsamt. Kanske till och med i steg som är mindre än 0,25 procentenheter. Små steg kan motiveras av en oro för hur hushållen kommer att agera när räntan höjs och hur växelkursen påverkas.

– Min bedömning är att det inte är en väl balanserad penningpolitik att satsa allt på att uppnå exakt två procents inflation om det i sig skapar en massa obalanser och risker i ekonomin, fortsätter hon.

I ett läge där både den svenska som världsekonomin visar tecken på att sakta in anser Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, att det skulle vara önskvärt med ett vassare penningpolitiskt vapen än dagens -0,25 procent.

Men Riksbanken har sig själva att skylla och därför befinner den sig nu i en penningpolitisk ”rävsax”. Banken har fört en alldeles för procyklisk räntepolitik de senaste åren, menar han.

Minusräntan här för att stanna?

Det betyder att Riksbanken eldat på för mycket i sin iver att försvara inflationsmålet under brinnande högkonjunktur istället för att ha påbörja en räntehöjning.

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen Eva Lindblad

– Om Riksbanken höjer nu riskerar man att begå samma misstag som banken gjort så ofta de senaste 10–15 åren. Det vill säga att man hamnat helt fel i konjunkturen i ivern att försvara inflationsmålet, säger han

– Riksbanken tyckte sig se chansen att inleda en normalisering i höstas. Men den borde ha inletts för flera år sen. Istället fick man en kärvare ekonomi och en för låg inflation i ansiktet, fortsätter han.

Mats Kinnwall anser att Riksbankens valmöjlighet nu i princip står mellan pest eller kolera. Trots det är det nu som Riksbanken har chansen att höja räntan.

– Möjligheternas fönster om de vill komma bort från minusräntan är öppet i närtid, sen slamrar det igen. Om de reviderar ned den framtida räntebanan blir det mycket svårt att höja räntan åtminstone det närmaste året med tanke på de ekonomiska prognoserna.

”Vi kunde ha starkare kronkurs”

Johan Eklund, professor och vd på Entreprenörskapsforum, menar att det kanske är dags att överväga att överge det två-procentiga inflationsmålet.

– Jag skulle välkomna en diskussion om Sverige till exempel ska ha ett nominellt BNP-mål istället. Hade vi haft detta skulle vi antagligen ha haft en något högre ränta i dagsläget, och därmed även en starkare kronkurs.

– Jag tycker också att det kan vara dags med en diskussion kring vilka förväntningar vi kan ha på penningpolitiken och riksbanken. Det finns ett antal mer eller mindre neurotiska målkonflikter mellan penningpolitiken och till exempel bolånetaket och amorteringskravet, fortsätter Johan Eklund.

Toppnyheter

Stefan Löfven (S) t.v. Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) t.h. TT
Det svenska skattetrycket

Regeringen gör verklighet av slopad värnskatt

I januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna och C och L ingick slopad värnskatt. Nu gör regeringen slag i saken och föreslår i en promemoria att den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt tas bort. Statsministern har beskrivit reformen som den mest smärtsamma i överenskommelsen.

– Jag hade inte valt att ta bort värnskatten eftersom det är en skattesänkning för de som har mest, sa han i förra veckan till SvD Perfect Guide.

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

3 tim
undefined

Ullenhag: Gör upp med M och KD om skattereform

”Det är hög tid för en ny skattereform som slutar straffbeskatta arbete och utbildning, minskar miljöutsläpp och gör det lättare att bli rik genom hårt arbete”, skriver Erik Ullenhag, partiledarkandidat för Liberalerna, och Joar Forssell, skattepolitisk talesperson (L), i ett debattinlägg i DI.

Deras utgångspunkt är att skattetrycket ska sänkas. Men de skriver också att för att möjliggöra en långsiktigt stabil skattereform måste stödet i riksdagen vara brett.

Erik Ullenhags och Joar Forssells förslag är att höja miljöskatterna. De menar att det är välbeprövad metod att när man vill minska ett visst beteende så beskattar man det. Dessutom anser de att det är för dyrt och krångligt att anställa eller starta företag.

Erik Ullenhag och Joar Forssell stöder också breda skattesänkningar bortom värnskatten.

”Januariavtalet innebär att skattereformen också ska se till att färre betalar statlig skatt. Det är nödvändigt och rätt – principen om hälften kvar ska återupprättas”, skriver de i DI.

För att förankra skattereformen vill Erik Ullenhag och Joar Forssell att Moderaterna och Kristdemokraterna bjuds in att vara med i budgetarbetet.

Igår 16:31
undefined

”Avskaffa den statliga inkomstskatten”

”Med en slopad statlig inkomstskatt kan Sverige få ett av världens bästa skattesystem, utan att hota välfärden. Och det blir åter möjligt att genom arbete göra klassresor”, skriver Patrick Krassén, Företagarna, och Hans Peter Larsson, skattejurist, i en debattartikel i SvD.

För en löntagare som betalar kommunalskatt, statlig inkomstskatt och värnskatt – om arbetsgivaravgifterna och momsen på konsumtion också beaktas – försvinner 75 kronor av en hundralapp i löneökning i skatt. Även utan att räkna med momsen ligger Sverige högst i OECD, med en marginalskatt på 70 procent, skriver debattörerna.

Patrick Krassén och Hans Peter Larsson menar att det inte räcker med att enbart ta bort värnskatten. Många skäl talar för att den statliga inkomstskatten bör avskaffas i sin helhet. Bland annat lönar det sig bättre för välutbildade personer att arbeta mer och det är viktigt med välutbildad arbetskraft.

Igår 18:57
Läs mer om Det svenska skattetrycket
Lena Hallengren LARS SCHRÖDER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Krisen i sjukvården

Vårdköerna ska kortas – 1,6 miljarder till ny satsning

Regeringen kommer att avvara 1,6 miljarder kronor för att korta vårdköerna, meddelade socialminister Lena Hallengren (S) vid en presskonferens på onsdagen. Det rör sig om en uppdaterad version av den så kallade kömiljarden som är en del av regeringspartiernas uppgörelse med C och L.

Om regionerna lyckas korta väntetiden för operationer eller specialistvård ska de kunna ta del av pengarna. Jämförelsen kommer att göras med den egna regionen årsvis.

2 tim
Statsminister Stefan Löfven (S) och C-ledaren Annie Lööf (C) Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Regeringen överens med C och L om ny kömiljard

Regeringen har nått en överenskommelse med C och L om en ny kömiljard, erfar Ekot. Regioner som visar att de har kortat köerna mellan hösten 2018 och hösten 2019 ska belönas ekonomiskt i slutet av detta år.

Kömiljarden infördes av alliansregeringen men avskaffades år 2014 efter kritik från bland annat Socialdemokraterna då den ansågs få effekten att vården började premiera lättare åkommor. Till skillnad från det tidigare systemet ska regionerna nu inte jämföras med varandra utan fokus ska ligga på om regionerna kortat sina egna köer jämfört med tidigare år.

I januariuppgörelsen mellan regeringspartierna och C och L ingick att partierna skulle införa en uppdaterad version av kömiljarden.

5 tim
Äldre kvinna. Arkivbild. Kallestad, Gorm / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Hemtjänsten struntade i äldre och gick på fest

Fyra hemtjänstmedarbetare i Eslöv ville gå på fest, trots att de var i tjänst. För att lösa problemet kortade gänget ner och ställde in besök hos äldre – samt struntade i att svara på larm, rapporterar Helsingborgs Dagblad.

En brukare fick därför bära samma inkontinensskydd i 12 timmar, trots att hans hustru slagit larm sju gånger under kvällen.

Enligt lex Sarah-anmälan drabbades en kvinna av panik när ingen svarade på hennes larm när maken fick andnöd.

De fyra medarbetarna är inte kvar på sina jobb.

17 jun
Läs mer om Krisen i sjukvården

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer