Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kriserna i flygsektorn

Regeringen lamslår flygets klimatarbete

Flygskam å ena sidan. Omställningen till ett hållbart flyg å den andra. Just nu är det antingen för eller emot när flyget diskuteras. Per Braathen, som driver flygbolaget BRA med landets mest miljövänliga flygplansflotta, är frustrerad. ”Vi gör allt som politikerna vill. I gengäld får vi flygskatt och höjda avgifter.”

Flygbranschens framtid?

– Den är så ljus att vi måste ha solglasögonen på, säger en bedömare.

– Det är ett race mot avgrunden med en blodig konkurrens, lövtunna marginaler och försämrade arbetsförhållanden. Och då har vi inte ens tagit med klimatfrågan i ekvationen, säger en annan.

Allt handlar alltså om vem som får frågan. Ett belagt faktum är dock att flyget de senaste trettio åren har genomgått en utveckling som inte många andra traditionella branscher kan mäta sig med. Från att ha varit en hårt reglerad, närmast protektionistisk verksamhet där i huvudsak statligt ägda flygbolag förhandlade fram alla regler, villkor och biljettpriser, till en situation idag, där konkurrensen är total och global och makten i mångt och mycket har flyttats över till kunderna, resenärerna. Det började ett stycke in på 1990-talet och har inneburit att flygresandet närmast har exploderat. Kurvan över passagerartillväxten från 1970 fram till i dag ser ut som den som ett startande flygplan gör: rakt upp. År 1970 reste 310 miljoner passagerare med flyg – i hela världen. Idag har den siffran passerat fyra miljarder, allt enligt Världsbanken. Den passagerarexplosionen kommer också att fortsätta, menar den internationella flygorganisationen IATA som räknar med att 7,8 miljarder människor ska välja flyget år 2036.

Som sagt, framtiden är ljus sett ur ett kundtillströmningsperspektiv.

Många konkurser

Men det är inte en nuvarande och framtida marknad där flygbolagen kan slå sig till ro och följa med i utvecklingen. Det paradoxala är att i takt med att marknaden ständigt slår nya rekord, slås allt fler flygbolag ut. Faktum är att bara sedan 2018 har 14 flygbolag gått i konkurs i Europa, några av dem i vår egen närhet: Nextjet, Primera och Air Berlin. Ökas tidsspannet till 2003 har 180 flygbolag i Europa gått omkull, det vill säga ungefär tio om året.

– Jag jobbar hårt på att vi ska överleva men om marknaden faller ytterligare och myndigheterna lägger på oss än mer pålagor, då blir det svårt. Går vi omkull finns det knappt någon annan kvar som flyger inrikes utan då är vi tillbaka till något som liknar monopolsituationen från förr och då vet vi vad som händer med biljettpriserna.

Det säger Per Braathen som äger flygbolaget BRA och som nyligen tvingades till en hårdhänt bantning av flygbolaget när halva flygplansflottan ska bort och med den närmare 400 medarbetare. Det beror på att den stadiga ökningen av flygresandet inte omfattar det svenska inrikesflyget. Där har den kräftgång som passagerarutvecklingen gått i många år nu tippat över i en tydlig nedgång: Minus sex procent i år, enligt den senaste analysen från Transportstyrelsen.

Flygskam

– Det finns flera olika saker som påverkar flygresandet, varav en allmän ökad miljömedvetenhet kan vara av betydelse, säger Gunnar Ljungberg, sjö- och luftfartsdirektör på Transportstyrelsen.

Flygskam, kort sagt. Ett begrepp som i princip bara existerar i Sverige.

– Den lamslår flyget i Sverige just nu. Visst har vi kanske en annalkande konjunkturnedgång som påverkar flygandet men framför allt har vi en flygfientlig politik från regeringen. Sedan 2011 har det fattats ett enda konkret riksdagsbeslut som berör flyget: införandet av flygskatten. I Januariöverenskommelsen är flyget med, det är punkt 32 och samtliga fem delarna där handlar om ökade pålagor. Ingenting om att utveckla flygverksamheten, ingenting, säger Peter Larsson, vd för SRF, Sveriges regionala flygplatser, alltså de som inte ligger inom statliga Swedavia.

Det är ett resonemang som Per Braathen håller med om.

– Vi gör precis det som politikerna vill att vi ska göra: Vi har landets mest miljövänliga flygplan, vi tankar biobränsle, erbjuder resenärerna biobiljetter, klimatkompenserar verksamheten och vad får vi i gengäld? Jo, flygskatt och höjda landningsavgifter på de statliga flygplatserna.

Effekterna av ett minskat inrikesflygande är i första hand något som påverkar norra delarna av Sverige. Där är flyget den kollektivtrafik som ger näringsliv och människor möjlighet att resa fram och tillbaka till Stockholm över dagen.

– Sverige är ett glest befolkat land i utkanten av Europa. Tar vi bort flyget från en region så går det inte att ersätta med något annat.

– Sverige är ett glest befolkat land i utkanten av Europa. Tar vi bort flyget från en region så går det inte att ersätta med något annat. Hur gärna vi än talar om tågets möjligheter är flyget det enda realistiska alternativet i stora delar av landet, säger flyganalytikern Jan Ohlsson.

Med en skakig svensk flygbransch och en politisk diskussion som enbart fokuserar på de negativa effekterna av flyget, skapas den osäkerhet som marknaden och näringslivet avskyr: Vilka företag vill utveckla, investera och satsa i delar av landet dit det knappt går att ta sig inom rimlig tid?

Per Braathen igen:

– Vi träffar lokala politiker som ena dagen prisar flygets betydelse för näringslivets utveckling i kommunen och nästa dag inför nya regler som förbjuder de offentligt anställda att flyga på tjänsteresor. Det är i den miljön vi verkar, säger han luttrat.

Kraftigt växande marknad

Det är lätt att fortsätta provkartan över det motstånd som finns mot flyget som företeelse. Men åter till den inledande frågan, hur ser flygbranschens framtid ut?

– God naturligtvis, det är en av de kraftigast växande marknaderna i världen, särskilt i Asien. Flyget är en tillväxtmotor som skapar arbetstillfällen och ständigt öppnar för nya möjligheter. Jag är delvis verksam i Litauen, ett annat hörn av Europa som inte skulle klara sig utan flyget, säger Jan Ohlsson och sätter fingret på det som idag är ett problem i Europa: en fragmenterad bransch med många små länder och mindre flygbolag som har svårt att nå lönsamhet.

Långt efter USA

I det avseendet ligger Europa många år efter USA där avregleringen har lett till en marknad som domineras av fem riktigt stora – och lönsamma – flygbolag som kontrollerar cirka 77 procent av marknaden, understödda av en rad mindre matarbolag och kompletterade av en lågprissektor. En liknande utveckling är nödvändig i Europa och har också börjat där Lufthansa, British Airways och Air France/KLM bygger upp grupper av flygbolag som tillsammans har en betydligt stabilare ekonomiskt fotfäste än ensamma flygbolag som till exempel SAS och Finnair. Och med en bättre ekonomi följer möjligheterna att fortsätta det arbete på omställningen mot ett hållbart flygande som redan är igång.

– Naturligtvis har flyget ett miljöarbete och ett långt drivet sådant. Men ny teknik kostar pengar och när politiken kräver neddragningar samtidigt som de ska bära ytterligare skatter och avgifter, då minskar självklart utrymmet för att göra de investeringarna. Det är alltså ett resonemang som inte går ihop.

– Varför inte ge dem stöd? Varför används inte flygskatten till investeringar i flygets omställning? säger en branschföreträdare som föredrar att vara anonym.

Många av branschens företrädare menar att de själva har varit dåliga på att tala i egen sak – ”att driva flygbolag ger inga vänner”, som Per Braathen uttrycker det. Istället för att vara aktiva och berätta om de landvinningar som görs, hukas det och knyts nävar i byxfickorna. Det gör att många påståenden får stå oemotsagda.

– BRA varslade nyligen om att närmare 400 personer måste sluta. Ingen i regeringen har kommenterat det.

– BRA varslade nyligen om att närmare 400 personer måste sluta. Ingen i regeringen har kommenterat det. Mycket talar för att några mindre flygplatser i Sverige måste läggas ner och då försvinner fler arbetsplatser. Bryr vi oss verkligen inte om att människor förlorar jobbet bara för att de arbetar i flygbranschen? frågar sig Jan Ohlsson.

Men det finns också tillskyndare: Mattias Goldmann, aktiv i den gröna tankesmedjan Fores, hävdar att flygandet visst ska minska, men också att det som fortsatt sker ska göras smartare och med mindre utsläpp. I den processen är det eldrivna flyget en del, ökad användning av biobränsle en annan. I båda fallen pågår ett utvecklingsarbete där Sverige ligger långt framme. Särskilt el-flyget strävar mot en utveckling där mindre flygplan flyger till mindre orter i Sverige, platser som idag kanske inte ens har en flygplats. Då får påståendet om flyget som kollektivtrafik ytterligare tyngd. Jan Ohlsson är övertygad om att det är den utveckling vi kommer att se och ska satsa på:

– Idag är flyg tillgängligt för i stort sett alla människor, varför ska vi backa från det?

Toppnyheter

Boris Johnson i parlamentet på onsdagskvällen JESSICA TAYLOR / AFP
Brexit - förhandlingarna

Brexitlagen igenom sista hindret – på väg bli lag

Storbritannien har tagit ytterligare ett steg mot att lämna EU den 31 januari när brexitlagstiftningen under onsdagskvällen gick igenom det sista skedet i parlamentet. Det enda som återstår för för lagen att träda i kraft är att drottningen ska ge sitt samtycke, något som kan ske redan under torsdagen, rapporterar internationella nyhetsbyråer.

Överhuset hade försökt få in några ändringar i lagen, rapporterar Reuters, bland annat rörande skydd för barn som ensamma kommer till Storbritannien. Men Boris Johnson har motsatt sig alla ändringar, och överhuset valde till slut att släppa igenom lagen.

Innan utträdet blir helt klart ska även Europaparlamentet godkänna avtalet, något som väntas ske den 29 januari.

1 tim
Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Diplomat om utträdet: Kan få till skelettavtal 2020

Om mindre än två veckor lämnar Storbritannien EU och nu förbereder sig Europas diplomater för nästa utmaning: Intensiva förhandlingar för att mejsla ut de framtida handelsrelationerna.

Nyhetsbyrån AFP har intervjuat 18 icke namngivna tjänstemän och diplomater som arbetar med förhandlingarna och listar sex knäckfrågor för förhandlarna att lösa.

Den första frågan är den hårda slutpunkten för förhandlingarna, 31 december i år, som Storbritanniens premiärminister Boris Johnson satt ut. Det innebär att man i praktiken bara har åtta månader, mars till oktober, att förhandla.

– Vid årsskiftet kan vi ha ett skelettartat handelsavtal, plus något om intern och utrikes säkerhet, men det finns inga garantier, säger en diplomat till AFP.

20 jan
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Riksdagen. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vårbudgeten

Analys: Käbblet skadar folks tilltro till demokratin

Onsdagens besked att M, KD, V och SD är överens om att tillföra 7,5 miljarder kronor till kommuner och regioner betyder att det politiska landskapet fortsätter att ombildas. Det skriver DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg i en analys.

Centerns satsning på slopade arbetsgivaravgifter för enklare jobb har fått strykas från januariavtalet, bara en månad efter att regeringen tvingats skjuta fram reformen av Arbetsförmedlingen. Trots detta menar Stenberg att samarbetet ser ut att överleva – men det kommer bli fortsatt svårt för januaripartierna.

Lena Mellin på Aftonbladet skräder inte orden när hon kallar riksdagen för ”rena lekstugan”. Hon menar att partiledarna beter sig som barnrumpor – och värst är Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD) och Jonas Sjöstedt (V).

I värsta fall kan det fortsatta käbblet skada ”tilltron till demokratin som den är organiserad i Sverige, parlamentarism baserad på allmän och lika rösträtt”, skriver hon.

35 min
Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Näringslivet rasar mot M:s och V:s budgetuppgörelse

Budgetuppgörelsen mellan M, KD och V får nu hård kritik från näringslivet, som menar att det är företagen som får ta största smällen vid räddningen av de krisande kommunerna. ”Inte seriöst” säger Företagarnas vd Günther Mårder till Di.

Totalt ska nu 1,7 miljarder kronor gå till kommunerna, pengar avsedda att gå till sänkta arbetsgivaravgifter. Enligt Svenskt Näringsliv får resultatet av uppgörelsen bakvänd effekt, då den kommer leda till färre arbetade timmar och lägre skatteintäkter för kommunerna.

– Att skrota ingångsavdraget kommer att drabba de arbetslösa och företagen som skulle ha använt det här stödet, säger Johan Lidefelt, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, till Di.

Günther Mårder, vd på Företagarna, menar att samarbetet mellan de tre partierna inte är seriöst och en del av ett större politiskt spel för att förstöra Socialdemokraternas regeringsduglighet, hellre än att föra landet framåt.

2 tim
Magdalena Andersson. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

S svar: ”Kommer bli väldigt krångligt för kommunerna”

Socialdemokraterna är inte imponerat av att M, KD, SD och V har enats om ett utökat tillskott till kommunerna. Partierna vill skjuta till 7,5 miljarder i stället för de fem miljarder som regeringen aviserat.

– Vi kunde enas om fem, de här partierna har enats om två miljarder, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.

Hon menar att partierna i själva verket tar tillbaka pengar som kommunerna skulle använda till att anställa lärarassistenter.

– Det kommer att bli väldigt krångligt för kommunerna som planerat att anställa lärarassistenter, säger Andersson.

6 tim
Läs mer om Vårbudgeten
Frida Stranne. TT
Anklagelserna mot Trump

Expert: Politisk dragkamp mer än juridisk process

Efter gårdagens omröstningar om ramverk och regler är det slutligen dags för riksrättsprocessen mot Donald Trump att dra igång på riktigt. De demokratiska ”åklagarna” kommer nu under tre dagar att lägga fram sina argument för varför presidenten gjort sig skyldig till bland annat maktmissbruk, skriver TT.

Att Trump slutligen fälls är dock osannolikt eftersom det skulle kräva att två tredjedelar av senaten, som domineras av hans eget republikanska parti, röstar för att fälla honom.

Statsvetare Frida Stranne säger att det i stället handlar om att fläcka ner bilden av presidenten.

– Det här är en politisk dragkamp mer än en genuin juridisk process, säger hon.

1 tim
Fox News Sean Hannity och MSNBC:s Michael Steele. TT
undefined

En ful kupp eller rättvisa – skilda bilder i USA:s medier

Handlar det pågående riksrättsåtalet mot Donald Trump om en ful politisk kupp eller är det ett bevis på att demokratin fungerar som den ska? Svaren blir helt olika beroende på vilken amerikansk tv-kanals bevakning man följer, konstaterar AFP, som jämfört Fox News och MSNBC:s bevakning.

I konservativa Fox News, ofta utpekad som Donald Trumps egen favoritkanal, kallade fixstjärnan Sean Hannity rättegången ”ett smutsigt trick från början till slut”.

I MSNBC, som AFP kallar Fox News motsats, ansåg kommentatorn Michael Steele i stället att Demokraterna lyckats mycket bra med att presentera hållbara bevis mot Trump.

Enligt medieexperten Kathryn Cramer Brownell har de politiska skillnaderna mellan olika amerikanska medier ökat rejält sedan den senaste riksrättsprocessen mot Bill Clinton 1998.

2 tim
Michael Probst / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: ”Frågan om att kalla vittnen är inte över”

Demokraterna hoppas sannolikt att vittnen ska komma fram med något nytt, men främst använder Demokraterna frågan om vittnen till att kunna kritisera republikaner i valrörelsen. Det skriver Wall Street Journal i en kommentar efter att Republikanerna röstat ner Demokraternas krav om att få kalla vittnen i riksrättsprocessen. Att bli nerröstade öppnar för Demokraterna att anklaga republikaner för mörkläggning, skriver WSJ.

Anne Flaherty skriver i en analys för ABC News att det inte är säkert att frågan om vittnen är över. Hon pekar bland annat på att republikanen Susan Collins öppnat för att kalla vittnen senare i riksrättsåtalet.

I andra medier kritiseras president Trumps försvarsadvokater. Washington Posts Amber Phillips skriver i en analys att det var flera uppgifter från advokaterna som inte stämmer. Exempelvis sa administrationens Pat Cipollone att republikaner inte fått inblick i utredningarna, men i själva verket deltog de i arbetet i berörda utskott, skriver Phillips.

Jonathan Allen skriver i en analys för NBC News att det är märkligt att Trumps försvar inte angrep bevisningen eller sakfrågan utan i stället riktar allmän kritik mot åtalet.

Idag 09:09
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
Ringhals andra reaktor. Bjorn Larsson Rosvall / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Partier vill rädda Ringhals i eftermiddagens votering

Riksdagen röstar i eftermiddag om Ringhals avveckling ska bromsas eller inte, skriver TT. Sverigedemokraterna vill att riksdagen ska beordra regeringen att ge ägaren Vattenfall nya direktiv rörande reaktor 1 och 2 – och M, KD och L har alla ställt sig bakom förslaget. Partierna är bara några få röster från majoritet.

Den andra reaktorn stängde vid årsskiftet och när 2020 blir 2021 stängs också reaktor ett. Att återskapa reaktorn som redan har stängt skulle kräva stora investeringar och nya tillstånd, skriver nyhetsbyrån.

Beslutet att stänga reaktorerna fattades av ägarna Vattenfall och Uniper, som inte längre såg någon lönsamhet.

Idag 06:16
Läs mer om Kärnkraftens framtid
Luigi Di Maio. GUGLIELMO MANGIAPANE / TT NYHETSBYRÅN
Italiens nya regering

Analys: Politiskt underbarn som lämnar ett parti i kris

När Luigi Di Maio tog över den kontroversiella Femstjärnerörelsen, som grundades av komikern Beppe Grillo, var det med målet att göra partiet mer moget och seriöst, skriver AFP i en analys. Di Maio, född 1986, beskrivs som ett politiskt underbarn som både varit den yngste vice talmannen och den yngste utrikesministern i Italiens historia.

Men som partiledare har han på senare tid fått hård intern kritik för att ha regerat både med högerpopulistiska Lega och center-vänsterpartiet PD. Kritikerna menar att han har satt makten framför principer.

Di Maio lämnar nu ett parti som kämpar både med att behålla makten och försöka undvika ett nyval, och mer att över huvud taget vara fortsatt relevant efter en tid med många uppmärksammade avhopp och sjunkande väljarstöd.

1 tim
Luigi Di Maio. GUGLIELMO MANGIAPANE / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Femstjärnerörelsens ledare Luigi Di Maio hoppar av

Luigi Di Maio hoppar av som ledare för antietablissemangspartiet Femstjärnerörelsen (M5S), ett av partierna i den italienska regeringen, rapporterar Corriere della Sera. Han uppges dock stanna i partiet.

Di Maio är också landets utrikesminister. Enligt Dagens Nyheter kommer han att fortsätta på den posten.

Beskedet skakar om den redan svaga italienska regeringen, skriver AFP. Det kommer bara dagar inför ett viktigt lokalval, där M5S ser ut att förlora mot den tidigare regeringspartnern Lega. En sådan förlust skulle kunna spräcka regeringen och tvinga fram ett nyval.

1 tim
Läs mer om Italiens nya regering

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer