PONTUS LUNDAHL / TT / TT NYHETSBYRÅN
Nya höghastighetstågen

Regeringen har idéer om notan för snabbtåg

Regeringen har några idéer med sig när fem partier inleder nya samtal om hur stambanor för snabbtåg ska byggas och betalas.

Det blir en första diskussion om finansieringen, säger finansminister Magdalena Andersson (S) inför torsdagens träff.

Några klara besked om fortsättningen eller annat är dock inte att vänta, enligt finansministern. Hon framhåller ändå att behovet av nya banor är stort, det är fullt på spåren och planerna på nya stambanor lider fortsatt av förseningar.

Samtalen blir mindre breda än vad regeringen hade hoppats. Moderaterna och Kristdemokraterna har definitivt tackat nej till att ens komma till mötet i regeringskansliet den 16 januari. Från regeringen deltar finansministern och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Beklagar avhopp

– Kristdemokraterna och Moderaterna kommer inte, det är det besked jag har fått, säger finansministern och beklagar det.

TT: Tycker du att det är märkligt?

– Ja, det var ju de som drog i gång projektet till att börja med, så de måste ju ha sett behovet någon gång, säger Magdalena Andersson.

För ett år sedan sade Tomas Eneroth att det var bråttom att få i gång samtalen om nya stambanor anpassade för höghastighetståg. Men det dröjde nästan ett år, till strax före jul, tills inbjudan till samtal skickades ut.

Under året har regeringen flera gånger talat om att man arbetar med underlag, som förslag för finansiering, för att ha något att komma med när samtalen väl kan återstartas. Inför valet 2018 pausades de samtal som inletts flera år tidigare mellan sju partier. Sverigedemokraterna har inte varit inbjudna men har också tidigt sagt att de inte är intresserade av projektet.

Enligt regeringens, Centerpartiets och Liberalernas överenskommelse, januariavtalet, ska nya banor byggas och samtal om finansiering återupptas.

Det handlar om stora pengar. Banorna ska fullfölja redan inledda delsträckor för nya banor mellan de tre storstäderna, med nya stopp längs vägen. De beräknas kosta minst 230 miljarder, och en del bedömare tror på närmare det dubbla.

Har idéer

Magdalena Andersson vill inte gå in på om hon har något skarpt förslag till finansiering med sig till samtalen.

– Jag säger inte att vi inte har idéer om hur det kan finansieras, men det är en första diskussion med andra partier.

Vilka de idéerna är vill hon inte säga. Förra veckan sade Tomas Eneroth att regeringen överväger ett förslag som skulle ligga utanför den nationella infrastrukturplanen, för att inte riskera att tränga ut andra angelägna investeringar i järnväg och vägar.

– Vi kan ju inte bara ägna oss åt att bygga nya stambanor, därför tittar vi på andra lösningar, säger finansministern.

Centerpartiets trafikpolitiske talesperson, Anders Åkesson, säger att notan måste betalas utanför den nationella planen för vägar och järnvägar. Skulle den stambanenotan pressas in i planen skulle det ta 70–80 år att bli klar med byggandet.

– Och de måste ges en egen projektorganisation, utanför Trafikverket. Ett tredje krav är att de måste kopplas ihop och integreras med det övriga transportssystemet, säger Åkesson.

Fakta: Januariavtalet och höghastighetståg

Grunden för de samtal som ska hållas mellan regeringen, C, L och V utgår från vad som står i regeringens och samarbetspartiernas 73-punktsprogram, ibland kallat januariavtalet.

"Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet. "

Toppnyheter

Svensk pendlare under coronapandemin Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Trots BNP-ras – Sverige bäst bland stökiga grannar

En skakig exportmarknad tyngde BNP mer än väntat i andra kvartalet. Det är flera analytikers kommentar till det historiska BNP-raset, skriver Direkt.

Även om raset var värre än marknadens prognoser var den mindre omskakande än vad Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet hade förutspått. Dessutom visar det sig att Sverige klarat sig bättre än andra länder i Europa så här långt. Flera analytiker beskriver det som att vara bäst i ett dåligt gäng.

– En helt annan liga än skräckshowen i resten av Europa, säger David Oxley, ekonom på Londonbaserade Capital Economics, till Financial Times.

Enligt Swedbank pekar mycket på att botten är nådd och att återhämtningen som kunnat ses under sommaren kommer att fortsätta. Men de spåra att den återgången kommer ta tid, skriver Direkt.

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid IFN, varnar för TT att siffrorna ännu är osäkra och väntas bli reviderade – och att helårsutfallet hänger på hur smittospridningn utvecklar sig till hösten.

– BNP-siffrorna ska tolkas med försiktighet, de revideras ofta ganska mycket i efterhand, säger han till TT.

13 min
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Historiskt ras för svensk BNP – föll 8,6 procent

SCB:s BNP-indikator visar att svensk ekonomi krympte 8,6 procent under det coronadrabbade andra kvartalet, jämfört med årets första kvartal. Det är värre än Infronts prognosenkät som pekade på ett tapp på 7,6 procent. Enligt SCB är raset det största under ett kvartal på över 40 år.

Jämfört med fjolårets andra kvartal rasade BNP med 8,2 procent. Raset härleds till minskad export och svag hushållskonsumtion till följd av coronapandemin, skriver myndigheten.

Tillväxtsiffrorna är en snabbindikator av det ekonomiska läget och bygger på begränsad och preliminär data, skriver SCB. Den ordinarie beräkningen av Sverige BNP under det andra kvartalet kommer att publiceras 28 augusti.

3 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Amazons lager i Phoenix.  Ross D. Franklin / TT NYHETSBYRÅN
Amazonutmaningen

Uppgifter: Amazon kan utgå från lager i Eskilstuna

Trots att e-handelsgiganten själv varit tystlåten kring uppgifterna om sin Sverige-etablering tror Markus Varsikko, e-handelesexpert och konsult på Dash Retail, att en lansering kan ske så snart som i höst.

Till DI Digital uppger han att amazon.se kan slå upp sina digitala portar redan innan Black Friday i november. Varsikko tror också att en del av varorna som Amazon köper in kan hanteras i Eskilstuna.

Där har Amazons europeiska partner för logistik Kuehne Nagel nyligen hyrt ett lager, uppger DI Digital.

27 min
Arkivbild.  Vilhelm Stokstad/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”E-handel gynnas av Amazon – tuffare för butiker”

I går stod det klart att det blir ett svenskt intåg för Amazon. Men när e-handelsjätten etablerar sig i sitt första nordiska land väntas också den befintliga marknaden att bli tuffare. Det säger Arne Andersson, e-handelsexpert på Postnord till Göteborgs-Posten.

Enligt Andersson är det inte den digitala handeln som i störst mån drabbas, utan den fysiska butikshandeln.

– Under coronakrisen har vi sett att e-handeln tagit ett skutt uppåt, och med Amazons svenska inträde på marknaden tror jag att e-handeln kommer få ytterligare en skjuts, säger han till tidningen.

3 tim
TT
undefined

Amazon lanserar sajt i Sverige: ”Vi är optimistiska”

Nu har Amazon påbörjat sin lansering i Sverige. Det bekräftar e-handelsgiganten i ett pressmeddelande efter månader av spekulationer och läckt information.

Hittills har svenskar kunna beställa varor från Amazon via andra europiska länder men kommer snart kunna göra det via sajten amazon.se.

– Vi är optimistiska inför att vi, genom att fokusera på de saker vi tror att kunderna kommer att lägga störst vikt vid – låga priser, stort utbud och snabba leveranser – på sikt kommer att kunna vinna de svenska kundernas förtroende, säger Alex Ootes, en av de ansvariga cheferna, i pressmeddelandet.

Igår 11:05
Läs mer om Amazonutmaningen
Räddningsarbetare söker efter överlevare i rasmassorna.  Hassan Ammar / TT NYHETSBYRÅN
Explosionen i Libanon

Myndigheterna kände till explosionsrisken i flera år

Myndigheterna i Libanon kände sedan sex år tillbaka till de 2 750 ton ammoniumnitrat som förvarades i hamnen i Beirut – och vilka risker det innebar, rapporterar al-Jazira och hänvisar till offentliga handlingar och brev som publicerats online.

Lagret kom till Beirut i september 2013, när ett fraktfartyg tvingades gå i hamn och så småningom övergav lasten. Sedan dess har myndigheterna tagit emot ett flertal obesvarade brev som påpekar explosionsriskerna.

President Michel Aoun kallade i går hanteringen av ammoniumnitratet för ”oaccaptabel” och en utredning har inletts.

Det är fortfarande oklart exakt vad som fick ämnet att antända och orsaka explosionerna – som skadat tusentals och enligt Röda Korset dödat minst 100 personer.

2 tim
Evakuering av skadade efter explosionerna i Beirut.  Hassan Ammar / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Myndigheternas förklaring: 2 750 ton ammoniumnitrat

2 750 ton av ämnet ammoniumnitrat ska enligt libanesiska myndigheter ligga bakom de jättelika explosioner som skakade huvudstaden Beirut under tisdagen. Enligt Röda Korset har nu över 100 människor mist livet och fler än 4 000 skadats.

Enligt president Michel Aoun hade ammoniumnitratet förvarats i en lagerlokal i hamnen i sex år utan säkerhetsåtgärder. Något han kallar ”oacceptabelt”, enligt Reuters.

Exakt vad som i så fall fick ämnet att antända är fortfarande oklart. Det är inte explosivt i sig självt.

6 tim
Donald Trump/Människor springer efter explosionerna i Beirut.  TT
undefined

Trump kallar explosionerna i Beirut för trolig ”attack”

Enligt USA:s president Donald Trump kan de enorma explosioner som under tisdagen skadade Beirut i Libanon vara en attack.

På en presskonferens sa Trump att han pratat med amerikanska generaler som ”verkade tro att det var en attack. Det var någon slags bomb”.

Libanesiska myndigheter opponerar sig mot Trumps beskrivning, skriver CNN. Enligt myndigheterna orsakades explosionerna troligen av explosivt material som förvarats i lagerlokaler i huvudstaden.

Idag 03:47
Läs mer om Explosionen i Libanon
Gardell, Lind, illustrationsbild av iddrotssupporterar TT
Coronavirusets spridning – Sverige

”Korselden mot Amanda Lind avslöjar märklig syn”

Kritiken mot kultur- och idrottsminister Amanda Lind tas upp på flera tidningars ledarsidor.

Jesper Sandström anser i Svenska Dagbladet (obunden moderat) att kritiken avslöjar en ”märklig syn på ministerns roll”, att hon skulle vara branschens företrädare i regeringen. Det går tillbaka till 1970-talets syn att politiken ”är och bör vara en självklar och aktiv del av kulturen”.

I Aftonbladet (obunden socialdemokratisk) skriver Lotta Ilona Häyrynen att Amanda Lind hamnat i en korseld mellan skräniga hockeysupportrar och Jonas Gardell. Kulturarbetarna behöver se en framtid, konstaterar hon.

”Däremot är det inte Amanda Linds avgång som kommer rädda kulturlivet. Ingen miljöpartist kan få en s-regering att prioritera kulturen”, skriver hon.

Fredrik Hultman i moderata Barometern är inne på samma linje. Kritiken mot regeringens coronalinje är befogad, men inte den mot Lind personligen, anser han.

43 min
Orange, illustrationsbild Skärmdump från Oranges Twitter, TT
undefined

Engelsk korre: ”Svenska medier svek folket”

Svenska journalister har inte samma yrkesetik som sina kollegor i Storbritannien. Det skriver Richard Orange, Sverigekorrespondent för brittiska The Telegraph, i en debattartikel i Aftonbladet.

Brittiska journalister känner inget ansvar för att hjälpa myndigheterna eller hålla läsarna lugna, något han menar är annorlunda i Sverige. Därför har svenska medier misslyckats i sin roll att ställa regeringen och myndigheterna till ansvar, menar han.

Samtidigt ser han fördelar med den svenska inställningen:

”Om man jämför hur de som bor i Storbritannien nu mår – de är arga, rädda och besvikna, medan folk i Sverige trots allt är ganska lugna – är jag inte längre helt säker på vilken etik som är den bättre.”

2 tim
Arkivbilder på Gardell, Lind. TT
undefined

Gardell: ”Amanda Lind har inte kunnat hävda sig”

Författaren och artisten Jonas Gardell fortsätter kritisera kulturminister Amanda Lind (MP). I SVT:s Aktuellt säger han att det är ”uppenbart” att hon inte kan något om kultur.

– Det är lika uppenbart att hon inte kunnat hävda sig i regeringen. Därför måste Amanda Lind släppa prestigen och gå åt sidan, säger han.

Gardell har under flera dagar kritiserat Lind för hennes agerande kring hur begränsningarna påverkar kulturen.

– Det är ingen som kräver att teatrarna ska öppna rakt av. Däremot kräver vi en förklaring, säger han.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Alexandra Stråberg och Anders Ferbe.  Tomas Oneborg / SvD / TT. Claudio Bresciani / TT /
De svenska krispaketen

En halv miljon permitterade – experter nöjda

571 000 personer är i dag permitterade i Sverige enligt Tillväxtverkets statistik. Trots stigande kostnader för regeringen väntas slutnotan dock halveras till 44 miljarder kronor, skriver SvD Näringsliv.

Och trots att över en halv miljon permitterats hyllas stödet av experterna.

Anders Ferbe, regeringens coronasamordnare, kallar permitteringsstödet för ”suveränt” eftersom alternativet varit massuppsägningar, något som på sikt kan skada svensk industri.

Även Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, tycker att stödet överlag varit positivt. Hon ser dock att arbetsmarknaden står inför andra utmaningar efter krisen när arbetssätten förändrats.

– Det [...] kommer behövas pengar till olika former av omskolningsstöd. Där har vi den stora utmaningen, säger hon till tidningen.

5 tim
Finansminister Magdalena Andersson (S).  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Näringslivets oro: ”Vill inte att fler går i konkurs”

Flera av de stödåtgärder som regeringen satte in för att mildra den ekonomiska smällen från coronakrisen har löpt ut, noterar TT.

Svenskt Näringslivs biträdande chefsekonom Jonas Frycklund tillhör de som vill att stöden – särskilt omställningsstödet och de sänkta arbetsgivaravgifterna – ska förlängas.

– Vi vill inte se att fler [företag] går i konkurs under hösten för att man inte kunde få hjälp, säger han.

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson vill också se en förlängning av stödåtgärder, särskilt riktat till småföretagen.

– Här verkar det som att regeringen helt har tagit semester, säger hon till nyhetsbyrån.

Finansminister Magdalena Andersson (S) skriver till TT att regeringen följer utvecklingen och man inte utesluter några åtgärder.

1 aug
Läs mer om De svenska krispaketen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Martin Lazar, kommunpolis i Botkyrka Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Mordet i Botkyrka

Polisen efter 12-åringens död: ”Ett misslyckande”

Lokalpolisen i Botkyrka säger sig ha en god bild över våldsverkande aktörer i området och att läget har varit mer spänt än tidigare under coronapandemin. Det rapporterar TT.

– Vi är på fel väg. Att en tolvåring blir ett offer är ett misslyckande från hela samhället, säger Martin Lazar, kommunpolis med ansvar för trygghetsfrågor i Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg till TT.

Utredningen kring dödsskjutningen fortsätter och i natt hittade polisen en vit nedbrunnen bil som kan vara den som eftersökts i arbetet.

3 tim
Lazar Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”De bakom dådet saknar moral – men är själva offer”

Martin Lazar, kommunpolis i Botkyrka, skriver på Expressens debattsida att samhället måste minska de riskfaktorer som leder till skjutningar som den i helgen när en tolvårig flicka dödades.

Föräldrastöd, snabbare utredningsprocesser inom socialtjänsten och utvecklad samverkan mellan myndigheter är några av hans förslag.

Lazar konstaterar att dådet är en handling av personer som saknar empati och moral, men att dessa individer själva är offer.

”De saknade rätt förutsättningar från dag ett i livet (...) I stället hittar de gemenskapen hos andra människor med liknande uppväxt. I den gemenskapen kan de tillsammans dämpa sin ångest genom våld och maktspel. Vem tar ansvar för dem?” skriver han.

2 tim
Läs mer om Mordet i Botkyrka