TT
De svenska krispaketen

Raseri efter Tillväxtverkets nya tvärvändning: "Ett svek"

”Det är inga små svängningar myndigheten gör”. Nu rasar företagare och experter mot Tillväxtverkets nya u-sväng om krisstöden. Företagarna Johan Nylund och Pär Melin befarar personlig konkurs och miljonförluster. ”Man ligger sömnlös och funderar på nästa steg”, säger Pär Melin.

Nyligen beslutade Tillväxtverket att koncernbidrag ska jämställas med aktieutdelningar. Det betyder att företag som lämnar koncernbidrag, det vill säga överför kapital från ett bolag inom koncernen till ett annat, inte har rätt till statligt permitteringsstöd. Myndighetens plötsliga besked har gjort Pär Melin, vd och delägare till koncernen Pichano Holding AB, mycket upprörd.

– Tillväxtverket har fallit för politikernas tryck. Det är inga små svängningar myndigheten gör utan de är markanta. De här nya reglerna kommer att drabba många företag. För vår del blir det en miljon kronor i uteblivet permitteringsstöd, säger han.

I Pichano-koncernen ingår nio företag, inklusive moderbolaget. Bolagen finns i Husum, Härnösand, Sundsvall, Timrå och Gävle. De flesta av företagen är mekaniska verkstäder och två är fastighetsbolag. Pär Melin berättar att fördelningen av pengar mellan koncernens bolag var en nödvändighet för att balansera resultaten.

– Pichano Husum AB hade gått back med en miljon medan andra bolag hade gått plus. Har man ett företag som har gått back är det inte ovanligt att hämta pengar från de som det har gått bra för, säger han.

Enda åtgärden som funkat försvinner

Permitteringsstödet var typiskt nog den enda av alla regeringens krisåtgärder som Pär Melin tyckte fungerade bra – fram tills nu. Sammanlagt för hela koncernen har de korttidspermitterat 45 av 115 medarbetare sedan april. Vad de ska göra nu vet han inte.  

– Vi vet inte hur mycket jobb vi kommer att ha så det kan leda till varsel lite längre fram. Vi kommer i alla fall inte att ha tillräckligt med jobb ända fram till semestern. Det är också det som gör att folk blir ännu mer oroliga, att man inte ser någon ände på det, säger han.

I mars var koncernens orderingång den sämsta någonsin – bara en tredjedel av vad den normalt brukar ligga på. Kostnaderna har å andra sidan bara ökat.

– Nu är vi inne i tredje månaden med dåligt resultat. Sen har vi en semester med väldigt låg fakturering men med samma kostnader, säger Pär Melin.

Hastiga vändningen slår blint

Johan Nylund, vd på Norrköpingsbaserade koncernen B Kubik, som främst sysslar med bemanning inom byggbranschen, har också drabbats av Tillväxtverkets hastiga vändning. Han berättar att koncernen har tappat 80 till 90 procent av sin omsättning sedan coronakrisens start, jämfört med tidigare år. Antalet anställda har gått från 75 till 20 personer som delar på sysselsättning för åtta heltidsanställningar.

– Jag och min kollega startade verksamheten med fyra snickare i april 2016. Sedan den hösten har vi legat i ett genomsnitt på 45–60 anställda per år. Som mest har vi haft 125 personer samtidigt, säger Johan Nylund.

År 2019 delades verksamheten upp i 15 bolag. Ett av dessa blev ett entreprenadbolag, B Kubik Entreprenad AB, medan resten arbetar med personaluthyrning. B Kubik Entreprenad gjorde runt två miljoner kronor i förlust år 2019. Men det var något som, trodde Johan Nylund då, enkelt skulle gå att lösa internt genom ett koncernbidrag via moderbolaget.

– Detta gjordes den 25 mars. Då hade Tillväxtverket bara nämnt utdelningsstoppet. Men sedan började myndigheten blanda in koncernbidragen och likställa dessa med utdelningar, retroaktivt. Det har fått katastrofala följder för vår del, säger han och fortsätter:

– Alternativet hade varit att skriva ned motsvarande belopp som kundförluster i våra resursbolag och försatt B Kubik Entreprenad i konkurs och sparat 475 000 i vinstskatt. Det här är tacken för att man som företagare tar ett ansvar för sin verksamhet.

Nu väntar konkurser

Det första B Kubik gjorde i samband med coronakrisen var att varsla personal. Varslen hävdes dock senare när det blev möjligt att korttidspermittera. Men nu är koncernen tillbaka på ruta ett och Johan Nylund säger att den troligast kommer att ”gå under” utan permitteringsstöd.

– Om Tillväxtverket står fast vid sin regeltolkning kommer flertalet av bolagen att omfattas av konkurs. Detta från att ha varit en hälsosam koncern med svarta siffror från och med dag ett, säger han.

– Alla bemanningsföretag sitter nog i samma sits i dag. Det finns inga jobb för oss som är längst ner i näringskedjan. Vi är beroende av andra entreprenörer men de permitterar sin egen personal. Det ser ganska mörk ut just nu. Vi måste vänta på att byggen startar upp igen för att ha något att göra. Men vi ser inte att det kommer att ske förrän tidigast hösten eller årsskiftet.

Som om det inte vore nog riskerar Johan Nylund att även gå i personlig konkurs, beroende på hur de olika tillgångarna avyttras i en företagskonkurs.

– Som nystartade och med kraftig tillväxt bakom oss har vi investerat i bilar, fastigheter och annat. Så vi har en ganska stor lånebild gentemot Almi och Nordea. Det är borgensåtagande på sjusiffriga belopp, så det drabbar inte bara företaget som juridisk person utan även oss som privatpersoner.

Får inga svar 

Johan Nylund beklagar sig över Tillväxtverkets tvära kast, något som han kallar för ”ett svek”. Han tycker att det borde finnas undantag i regeln om koncernbidrag, beroende på bidragets syfte. Den skrala kontakten med myndigheterna är ytterligare något han kritiserar. 

– Jag tillbringar hela arbetsdagar med att söka Tillväxtverket som sedan hänvisar till Verksamt.se som hänvisar till Tillväxtverket igen. Ingen har svar på hur bedömningen av koncernbidrag ska ske. De skyller på att de avvaktar tydligare direktiv och riktlinjer och att man just nu bara har ingångsvärden, säger han och fortsätter:

– Jag har pratat med 5–7 olika personer på Tillväxtverket och 3–4 olika på Verksamt. Det är beklagligt.

Inte heller Pär Melin förstår varför koncernbidrag jämförs med aktieutdelningar. Dessutom önskar han att Tillväxtverket kunde vara mer förutsägbart. Han säger att det är svårt att veta vad som gäller från vecka till vecka.

– Har man haft en stämma före den 16 mars och gjort utdelning och koncernbidrag är det okej. Har man gjort det efter den 16 mars så ”ligger lagt kort” och man har inte rätt till stöd. Jag tycker att det är helt overkligt hur man retroaktivt kan ändra regler för två månader tillbaka. Oron har gjort att man ligger sömnlös och funderar på nästa steg, säger han.

– Det verkar inte finnas något förtroende för företagare. På något sätt buntar man ihop alla i en grupp – som att vi försöker utnyttja systemet. Men i det här läget handlar det för de flesta företag om att överleva, fortsätter Pär Melin.

Rycker undan mattan för vanliga företag

Hans Peter Larsson är skatteansvarig på branschorganisationen FAR. Han tycker att det är märkligt att Tillväxtverket likställer koncernbidrag med aktieutdelningar. När det gäller utdelningar går pengarna ut till ägarna men vid koncernbidrag stannar de inom koncernen, säger han.

– Ofta handlar koncernbidrag om systerbolag som ligger under ett holdingbolag där det ena går plus och det andra minus och så jämnar man ut det på samma sätt som om verksamheten hade legat i samma låda. Detta är inget konstigt.

Hans Peter Larsson förklarar att koncernbidrag är ett användbart verktyg som stärker koncernen, eller företagsfamiljen, och som kan rädda företag från konkurs. Framförallt kan det behövas när nya företag inom koncernen startar, då dessa initialt kan behöva finansieras genom koncernbidrag.

Tillväxtverkets plötsliga vändning efter generaldirektören Gunilla Nordlöfs möte med riksdagens finansutskott är problematiskt, menar Hans Peter Larsson. Därför har FAR föreslagit att koncernbidrag generellt ska vara tillåtna, med uttryckliga undantag.

– Företag har utgått från den information som har stått på Tillväxtverkets hemsida och sedan ändras informationen. Samma sak skedde när Tillväxtverket först sa att stoppet bara gällde större utdelningar och sedan kom beskedet om att ”inte en krona” i utdelning skulle få ske, säger han.

– Det råder en rättsosäkerhet kring den här frågan som måste redas ut. Jag tror inte att Tillväxtverket har tänkt igenom allt. För företag är det jättesvårt – för att inte säga omöjligt – att planera när det är så snabba kast, avslutar Hans Peter Larsson.

Så kommenterar Tillväxtverket frågan om koncernbidrag för fPlus:

”Tillväxtverket får för närvarande in väldigt många frågor kring koncernbidrag och utdelningar. Det ska därför understrykas att myndigheten ej kan uttala sig och lämna någon form av förhandsbesked i enskilda ärenden”, skriver myndigheten i ett mejlsvar och råder företagare att följa informationen som uppdateras löpande på deras hemsida.

Så mycket stöd har olika branscher fått

Tillverkning är den bransch som fått mest i stöd för korttidsarbete, visar statistik från Tillväxtverket (beviljat stöd i mdr kr).

  • Tillverkning 7,6
  • Handel  4,2
  • Verksamhet inom juridik, ekonomi 3,1
  • Informations och kommunikation 1,6
  • Transport 1,5
  • Uthyrning, fastighetstjänst: 1,2

Toppnyheter

Patienten Jennifer Haller får Modernas vaccin under försöket den 16 mars. Ted S. Warren / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Alla 45 patienter i Modernas test utvecklade antikroppar – endast milda symptom

Alla 45 patienter som deltog i läkemedelsbolaget Modernas test med ett potentiellt coronavirusvaccin har utvecklat antikroppar, skriver CNBC.

Enligt det Astra Zeneca-delägda bolaget fick samtliga patienter ett ”robust” skydd. Moderna uppger att de deltagande personerna utvecklat ett fyra gånger starkare skydd än patienter som återhämtat sig från covid-19.

Över hälften av de deltagande patienterna fick också någon form av biverkningar, som illamående eller huvudvärk. Men symptomen var så pass milda att experimentet inte behövde avbrytas.

Datan har publicerats i New England Journal of Medicine. Resultaten är lovande men arbetet med vaccinet är ännu inne i ett tidigt stadium, konstaterar CNN.

Igår 21:30
Arkivbild på ett SJ-tåg. Tor Johnsson / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Näringsdepartementet ska kontakta SJ om trängseln

Näringsdepartementet har fått i uppdrag att ta kontakt med SJ för att låta tågbolaget berätta hur det tänker kring trängsel på tågen. Det säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) till TT efter oro kring virusspridning på grund av många människor i vagnarna.

Före månadsskiftet kunde den som bokade biljetter på SJ vara säker på att inte hamna bredvid en okänd person. Någon sådan garanti finns inte längre när SJ nu kör med cirka 75 procents kapacitet.

SJ:s presschef Tobbe Lundell upplever inte att Folkhälsomyndigheten har några problem med upplägget.

– Vi har haft ett antal möten med dem och är alltid beredda att göra förändringar om de skulle ändra sina anvisningar, säger han.

Igår 18:54
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Bild från klimatprotester i Frankfurt i Tyskland den 20 september 2019. Michael Probst / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

Ekonomer: Ge ett rungande ja till EU:s nya koldioxidtull

Sverige bör helhjärtat stödja EU:s förslag om en koldioxidtull mot omvärlden under Europeiska rådets möte i veckan, skriver ekonomerna Anders Olshov och Håkan Pihl på DN Debatt.

Duon menar att förslaget har två tydliga fördelar: det är en mycket viktig klimatåtgärd och det likställer konkurrensen inom och utanför unionen. En sådan gränsskatt skulle leda till att förorenare finner det lönsamt att genomföra utsläppsminskningar, spår ekonomerna.

”EU måste för sin trovärdighets skull visa att koldioxidtullen inte primärt handlar om egenintresse – om att finansiera sin återhämtningsfond på föreslagna 750 miljarder euro och att rädda jobb i EU – utan om att hjälpa världen att hejda klimatförändringen.”

Igår 20:33
Illustrationsbilder. TT
undefined

Tvågradersmålet är positivt även för ekonomin

Att begränsa den globala uppvärmningen till två grader i enlighet med Parisavtalets mål är inte bara gynnsamt för klimatet utan även för ekonomin. Det är resultatet av nya beräkningar som forskare vid bland annat Chalmers gör i en studie som publiceras i Nature Climate Change, rapporterar SR Vetenskapsradion och DN.

Forskarna har gjort nya beräkningar i den så kallade DICE-modellen som Yaleprofessorn William Nordhaus fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2018. Han drog då slutsatsen att det samhällsekonomiskt är mest optimalt att lägga målet på 3,5 graders uppvärmning till år 2100.

Modellen har nu uppdaterats med forskningsresultat gällande exempelvis skador av klimatförändringar i framtiden – den nya slutsatsen är att två grader eller lägre är optimalt.

– Det här visar att det går att motivera kraftfulla klimatåtgärder på rent ekonomiska grunder, säger Christian Azar professor i energi och miljö på Chalmers, till DN.

Igår 08:41
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer