TT
Förändringarna på spelmarknaden

Rasar mot Shekarabis förbudshets – ”Förödande för samhället”

Mitt i coronakrisen vill regeringen se ytterligare restriktioner mot den redan hårt reglerade spelbranschen. Men de nya restriktionerna kommer inte att minska spelmissbruket, utan snarare kommer de att driva spelande till utländska aktörer och till kriminella casinos, menar kritiker. ”Det är olyckligt”, säger Jenny Nilzon, vd på Spelbranschens Riksorganisation, till fPlus.

– Vi ser en utveckling just nu med ökad risk för arbetslöshet, sjukskrivningar och ekonomisk osäkerhet, i kombination med nedgång i vadhållningen. Den mixen av omständigheter skapar stora risker på spelområdet. Regeringen behöver agera snabbt för att skydda svenska konsumenter.

Det sa socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi när han den 23 april presenterade förslag som handlar om att begränsningar av bonusar, tidsbegränsningar för spelande samt att insättningsgränser per vecka ska införas.

”Underminerar konkurrenskraften”

Men de nya restriktionerna kommer inte att minska spelmissbruket, utan snarare kommer de att driva spelande från de företag som har svensk licens till utländska aktörer och till kriminella casinos.

Det menar Nima Sanandaji som är vd för tankesmedjan ECEPR. Han har skrivit den kommande rapporten Shared Value Approach till Gaming Reglering för Branschföreningen för Onlinespel.

– Problemet är att man inte reglerar hela marknaden utan bara de mest laglydiga företagen som verkar med svensk licens, säger han.

Från och med den 1 januari 2019 fick svenska spelföretag som hade ansökt och fått licensiering tillstånd att verka på den svenska spelmarknaden. En anledning till det var att den svenska staten på så sätt skulle få kontroll över spelmarknaden, eftersom licensierade företag betalar skatt och följer svenska lagar.

– Sverige har länge haft ett spelmonopol, med resultat att de entreprenörer som startade ledande spelföretag sökte sig utomlands. På samma sätt sökte sig spelarna till utländska spelsajter. Förra året infördes äntligen ett system för svenska spelföretag. Men regeringen överreglerar nu de svenska aktörerna, och underminerar deras konkurrenskraft.

Att den svenska staten hade monopol på spel om pengar fram till 2019 resulterade i att en rad svenskar startade spelbolag utanför Sverige. Bland annat har Unibet, Betsson och Mr Green grundats av svenskar utomlands.

– Sverige har under en för lång tid gått miste om betydande skatteintäkter och arbetstillfällen genom att driva bort den här branschen. Nu behöver regeringen skapa rimliga regelverk, i dialog med näringslivet. Fokus bör ligga på att stärka de svenska företagens konkurrenskraft, inte hämma den mest ansvarsfulla delen av marknaden, säger Nima Sanandaji.

Nima Sanandaji är vd för tankesmedjan ECEPR.  GeorgeScintilla

Branschen kritisk - saknas konsekvensanalys

Jenny Nilzon är vd på Spelbranschens Riksorganisation, Sper, en branschorganisation som samlar såväl statligt ägda och kontrollerade som privata aktörer på den svenska spelmarknaden. Hon saknar en konsekvensanalys av de nya förslagen.

– I ett läge där allt sker väldigt fort och det finns en stor osäkerhet är det olyckligt att man väljer att ta fram förslag som reglerar en enskild bransch utan att ha gjort någon form av konsekvensanalys. Spellagen är fortfarande väldigt ung och bra och vi skulle önska att man inte gick in och ändrade i den efter så kort tid.

Hon menar vidare att i en situation som coronakrisen är det ingen som har facit.

– Det är mycket som vi ännu inte vet. Börjar de som aldrig spelat tidigare spela nu? Börjar de som spelar spela mer intensivt? Det finns inga analyser som gjorts av detta ännu.

Jenny Nilzon, vd på Spelbranschens Riksorganisation, Sper.  Pressbild

I samband med de ökade regleringarna för de spelbolag som har svensk spellicens som presenterades under coronakrisen gavs Spelinspektionen i uppdrag att ”stärka tillsynen mot aktörer som tillhandahåller olagligt spel”.

– Så mycket som 25 procent av de som spelar onlinecasino spelar hos olicensierade aktörer. Med ytterligare regleringar finns det en stor risk att det ökar ännu mer, säger Jenny Nilzon.

Hon konstaterar att det är viktigt att tillsynen mot de aktörer som tillhandahåller olagligt spel är stark.

– Men i praktiken är det inte så lätt. Det är lättare sagt än gjort att hålla olicensierade bolag utanför den svenska marknaden. Vi tror att det bästa är att skapa en tillräckligt attraktiv marknad där bolagen vill vara kvar. Att de vill vara aktiva i Sverige, betala skatt och göra rätt för sig. Det skulle också minska riskerna för att spelandet hos de olicensierade aktörerna ökar. 

Regeringen stärker tillsynen mot aktörer som saknar svensk licens, men borde också fokusera på kriminell spelverksamhet på darknet, menar Nima Sanandaji.

– I början av detta år rapporterades om ett fall där myndigheter i Portugal, Luxemburg och EU stängde en illegal internetspelsaktör som hade haft årliga intäkter motsvarande 845 miljoner kronor. Regeringens fokus bör vara att stoppa spelandet som intäktskälla för kriminella nätverk, säger Nima Sanandaji.

Spelare drivs till utländska sajter

Enligt Swelogs, en kartläggning av spelandet som senast utfördes 2018, är det 1,3 procent av befolkningen i Sverige som har spelproblem eller förhöjd risk för spelproblem. Det rör sig om 101 000 personer. År 2009 var nivån 2,2 procent.

– Andelen som har spelmissbruksproblem eller i riskzon för det är mellan en och två procent i Sverige. Politiken bör fokusera på att hjälpa dessa personer, med förebyggande insatser och interventioner. Att driva bort dem från svenska spelsajter till utländska, och till kriminella sajter på darknet, är inte en konstruktiv väg.

Han menar att spelmissbruk har samma grund som andra former av missbruk, till exempel shoppingmissbruk.

– Missbruk kopplat till spel om pengar är nära kopplat till annat missbruksbeteende, inklusive missbruk av shopping, sociala medier, dataspel, alkohol, mat och andra substrat. Det visar bland annat forskning av Kimberly S. Young, den ledande forskare som ursprungligen myntat begreppet Internet addiction disorder.

Enligt den svenska regleringen får bonus endast erbjudas vid det första tillfället då en spelare spelar på något, vilket Nima Sanandaji tycker är problematiskt.

– Det finns goda intentioner men problemet är att man skapar aktiva incitament för de som spelar att byta mellan olika sajter och samtidigt försvinner företagens möjligheter att se över hur mycket den enskilde spelar, säger han och fortsätter:

– Hade man tillåtit bonusar så hade företagen kunnat behålla fler kunder och därmed ha mer koll på de som visar tecken på spelmissbruk. Svensk politik bör fokusera på att skapa ett ansvarsfullt system för spelbonusar, så att spelbolagen med svensk licens får stärkt konkurrenskraft.

Fler åtgärder kan bli aktuellt

Jenny Nilzon menar att branschen tycker att den svenska spellagen som infördes i början av 2019 är bra. I spellagen finns bland annat omsorgsplikten, vilket betyder att spelbolagen måste ta ett stort ansvar bland annat genom att hindra spelare från överdrivet spel.

– Bolagen har höga krav på sig att följa spelarnas mönster och vara uppmärksamma på riskspelande. Lagstiftningen går redan väldigt långt vilket är bra. Och i ett läge som detta är det än viktigare att branschen tar sitt ansvar och ser över riskerna kring problemspelande.

Hon tar även upp problematiken kring överskuldsättning.

– Det är förödande både för den enskilde och för samhället. Men man ska också komma ihåg att spelbolagens ansvar för kundernas spelande ska vara långtgående, men från branschens sida finns en begränsad möjlighet att se var pengarna kommer ifrån.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, konstaterar att det kan bli fler åtgärder.

”Samtidigt får vi synpunkter från andra hållet där myndigheter och organisationer som arbetar med spelmissbruk i vissa fall vill gå ännu längre och närma sig förbud av spel. Den vägen har Lettland valt. Här har vi gjort en avvägning och vår bedömning ligger fast, vi behöver och kommer införa restriktioner, framförallt på de farligaste spelen som är nätcasinon. En viktig del av vårt åtgärdspaket är insatser för att hålla borta olagliga spelbolag, det kan bli fler åtgärder, vi är beredda att gå långt på det området”, skriver han i en kommentar till fPlus.

Toppnyheter

Tegnell, illustrationsbil TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Dödshot mot Tegnell: ”Känns inte alls bra”

Sedan coronapandemin bröt ut har statsepidemiolog Anders Tegnell utsatts för upprepade hot, skriver Aftonbladet. Hoten ska ha framförts via mejl och brev. De ska ha kommit under andra halvan av mars. Via messenger ska det även ha riktats mot anhöriga till honom.

”Det känns inte alls bra. Det är lite stalker-varning på det känner jag”, säger Tegnell i polisförhör.

Polisens demokrati- och hatbrottsgrupp har utan framgång försökt spåra gärningsmännen.

”Ganska snart avfärdades en person då vi bedömde att det skickade materialet inte täckte brottsrekvisiten”, skriver Kristina Forsgren, polisens gruppchef för demokrati- och hatbrottsgruppen, till tidningen.

1 tim
Walberg och Hallengren Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Uppgifter: Regeringen byter strategi för testerna

Socialminister Lena Hallengren kommer senare i eftermiddag att presentera en ny strategi för att öka coronatestningen, skriver Aftonbladet.

Tidigare har planen varit att regionerna ska sköta testning av sjuka, personer i riskgrupp och personer som arbetar inom vård och omsorg. Externa aktörer har haft i uppdrag att testa personer inom övrig samhällsviktig verksamhet, men nu får regionerna även ansvar för den gruppen, enligt tidningens uppgifter.

Just oklar ansvarsfördelning har varit en anledning till att färre tester än väntat har genomförts, säger testkoordinatorn Harriet Wallberg till DN.

– Det är en orsak till att det gått långsamt, säger hon.

12 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
EU-kommissionens ordförande Ursula von d - / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Hårt tryck mot ”sparsamma Sverige” från övriga EU

Frågorna är många inför dagens besked från EU-kommission, där man väntas presentera ett åtgärdspaket för att hantera de ekonomiska effekterna av coronakrisen.

Frankrike och Tyskland har föreslagit en återhämtningsfond på 500 miljarder euro som ska ges som bidrag till länderna. Detta har fått kritik från Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike – kallade ”de sparsamma fyra” – som vill att pengarna ska ges ut som lån.

EU-parlamentets talman David Sassoli uppmanade så sent som i går de fyra länderna att ge med sig.

– Jag vädjar till deras ansvarskänsla. Alla tjänar på EU:s inre marknad och de länder som gör invändningar är några av dem som har tjänat mest, sa han enligt TT.

3 tim
Illustrationsbild. ALI LORESTANI / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Forskare avråder staten från infrastruktursatsningar

Satsningar på infrastruktur är klassisk krispolitik som ofta lyfts fram i debatten – inte minst när räntorna är låga. Men transportekonomiforskaren Disa Asplund varnar i en ny SNS-rapport för sådana åtgärder utan en genomtänkt analys där nyttan vägs mot kostnader. Det rapporterar DI.

Hon är tveksam till större infrastrukturprojekt som konjunkturåtgärd.

– Främst därför att de tar flera år, ibland årtionden, att planera, förankra och bygga, säger hon till tidningen.

3 tim
Fredric Alm/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Höjda skatter – ett skott i foten”

Stats- och finansministerns utspel om höjda skatter för att minska statsskulden riskerar att bromsa återhämtingen, skriver Viktor Munkhammar i en DI-analys.

Bara en fingervisning om höjda skatter kan leda till en minskning i hushållens konsumtion och en svagare ekonomisk återhämtning.

Enligt Munkhammar finns det ingen anledning för sådana besparingar.

För det första för att en fördubbling av den svenska statsskulden fortfarande skulle vara lägre än statsskulden hos exempelvis storekonomin Tyskland.

För det andra för att Sveriges nominella tillväxt fortfarande kommer att vara högre än räntan på de svenska statsskulden, vilket visar på en hållbar situation i statsfinanserna.

”Ibland ger Magdalena Andersson intryck av att vara kvar i 2014 års valrörelse. Hon och Anders Borg tävlade då med varanda om vem som var mest finanspolitiskt ansvarsfull”, skriver Munkhammar.

4 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
TT
De svenska krispaketen

Tunga jurister: Utdelningsstoppet bryter mot grundlagen – ”Bedrövligt”

Att staten förbjuder krisande företag från att göra utdelningar bryter mot grundlagen, kränker äganderätten och strider mot grundläggande mänskliga rättigheter, enligt juridikexperterna Marie Karlsson Tuula och Claes Sjölin. Även tidigare Volvo-vd:n Sören Gyll är på krigsstigen. ”Okunnigheten är bottenlös hos ministrarna och vi har en justitieminister som inte kan juridik. Då blir det rätt igenom fel”, säger Claes Sjölin till fPlus.

Idag 05:24
Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utdelningsförbud kullkastar företagens krisplaner

Tillväxterkets skärpta utdelningsförbud tvingar företagen att riva upp sina krisplaner, skriver DI.

Ett av dem är it-konsultbolaget Biolit som innan utdelningsdebatten briserade permitterade sina anställda på 60 procent och samtidigt tog ut den minsta utdelningen på tre år.

– Tyvärr behöver vi hålla extra möten för att gå igenom uppsägningar. Vi måste se över lönsamheten eftersom permitteringsstödet dras in, säger Martin Östling, som är vice vd till tidningen.

Som sten på bördan gäller det indragna permittierngsstödet vid utdelningar retroaktivt från den 16 mars. Samtidigt förblir många frågor obesvarade. Tillväxtverket är exempelvis förtegna om företag fortfarande har rätt till stödet om man drar tillbaka utdelningarna.

Bemanningsföretaget Veterankraft, som har permitterat större delen av den fasta personalen, har också fått rita om krisplanerna. Peter Ahlberg, vd och grundare av bemanningsbolaget Veterankraft riktar skarp kritik mot regeringens kappvändning vad gäller företagsstöd.

– Våra politiker har begränsad insikt i och förståelse för hur det är att bedriva små och medelstora företag. Det är oerhört svårt att navigera i system, när det kommer nya besked efterhand, säger Ahlberg.

Igår 12:24
Ali Lorstani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Statens stöd till företagen är felkonstruerat

”Systemet med korttidspermittering spelar en avgörande roll för Sveriges möjligheter att ta sig ur krisen. Därför är det viktigt att diskutera det”, skriver Nima Sanandaji i ett gästinlägg på SvD:s ledarsida.

Han menar bland annat att systemet är krångligt samt att regeringen ”bestraffar” framgångsrika verksamheter då företag som gör utdelning inte får ta del av stödet.

Dessutom får enskilda näringsidkare endast begränsat stöd i Sverige, till skillnad från Tyskland, Nederländerna, Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge.

”Systemet är kort och gott felkonstruerat. Staten behöver växla om till en konstruktiv ton, och i samråd styra upp så att korttidspermitteringen blir en bra lösning för alla företag”, konstaterar han.

Igår 13:58
Läs mer om De svenska krispaketen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Dagens börs

Scandic Hotels och SAS rusar på stark Stockholmsbörs

Stockholmsbörsen fortsätter uppåt på tisdagen efter gårdagens lyft på omkring 2 procent. Vid 13.15 noteras OMXS30 på sin högsta nivå sedan början av mars.

• OMXSPI: +1,0 procent
• OMXS30: +0,8 procent
En liknande utveckling syns på de globala börserna där optimismen har återvänt i spåren av vaccinframsteg och återöppnandet av ekonomier runt om i världen, skriver CNBC.

Enligt medieuppgifter väntas Tyskland följa Italiens och Spaniens exempel och öppna upp landet för turister i sommar. Nyheten lyfter hela resesektorn där SAS och Scandic Hotels klättrar 11 respektive 15 procent.

Storbolagsindexet toppas av industrijättarna SKF, SSAB och Volvo med uppgångar på omkring 3 procent. I den motsatta änden av listan syns den defensiva trion Essity, Astra Zeneca och Getinge.

Evolution Gaming passerade i går 100 miljarder kronor i börsvärde. Vd:n Martin Carlesund säger till DI att det andra kvartalet har startat bra med en hög aktivitetsnivå. Aktien stiger 5 procent.

Köksbolaget Nobia lyfter 11 procent sedan Pareto inlett bevakning med rådet köp.

5 tim
Eugene Hoshiko / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tokyobörsen ledde breda uppgångar i Asien

Asienbörserna steg brett på tisdagsmorgonen och japanska Nikkei noterades på sin högsta nivå sedan början av mars. Vid stängning stod indexen som följer:
• Nikkei: +2,6 %
• Shanghai: +1,0 %
• Shenzhen: +2,2 %
• Hang Seng: +1,9 %
• Kospi: +1,8 %
Enligt Reuters stärktes de kinesiska börserna efter att centralbanken flaggat för ytterligare stimulanser och räntesänkningar på lån. Japan har dessutom avslutat sitt nationella nödläge och slopat vissa virusrestriktioner.

– Spänningarna mellan USA och Kina finns kvar i bakgrunden men investerare tycks ta större intryck av att många länder nu öppnar upp sina ekonomier igen, säger Rodrigo Catril, strateg på NAB, till Reuters.

Idag 03:30
Läs mer om Dagens börs