Foto: TT
Det svenska skattetrycket

Rasar mot regeringens ockerpolitik – ”Skickar flest till Kronofogden”

Regeringen ger sig nu på företagen för att komma åt ökande skulder. Det har fått riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen att ilskna till. ”Det finns ingen som bedriver en så stark ockerpolitik gentemot Sveriges medborgare som staten”, säger han och menar att förslaget visar på hyckleri.

Den person som glömmer att betala trängselskatt i Stockholm eller Göteborg får en fakturaavgift på 500 kronor av staten. Och den som glömmer att betala av sitt CSN-lån i tid får en påminnelseavgift på 450 kronor. Trots dessa höga avgifter gentemot privatpersoner använder nu regeringen konsumentskyddet som argument när den vill styra hur företag hanterar sina inbetalningar på nätet.

– Det finns ingen som bedriver en så stark ockerpolitik gentemot Sveriges medborgare som staten, säger riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) och menar på att regeringens förslag visar på hyckleri.

Förslaget i fråga går ut på att företag inte längre ska kunna presentera kreditalternativ, som e-fakturor, före andra betalsätt i samband med ett köp online. Kreditalternativen ska inte heller finnas förvalda som betalalternativ. Det betyder att andra direkta betaltjänster, som debetkort eller internetbank, ska presenteras som första alternativ när kunden betalar, om dessa finns tillgängliga.

Syftet med lagförslaget är att det ska minska de så kallade konsumtionskrediterna, det vill säga de krediter som används för att finansiera privatkonsumtion – och i förlängningen hushållens skulder. Men Niels Paarup-Petersen anser att staten måste ”sopa rent framför sin egen dörr först”.

– Regeringen vill inte att företagen ska ha e-faktura förvalt, men hos staten är faktura standard. Staten är den som skickar flest människor till Kronofogden, säger han.

Niels Paarup-Petersen (C).  Foto: Riksdagen

Niels Paarup-Petersen (C).

Att staten inte följer samma regler som företagare är en fråga som Niels Paarup-Petersen har försökt att lyfta i riksdagen.

– Jag ställde en fråga till näringsminister Ibrahim Baylan (S) om det och han tyckte att det är självklart att det ska vara samma principer för staten som för andra, men inte i den här frågan.

”Myndigheter går inte i konkurs”

Företag får enligt lagen bara ta ut en påminnelseavgift på högst 60 kronor gentemot privatpersoner för obetalda fakturor. Det går att ta ut 180 kronor om det också skickas ett inkassokrav. Men för myndigheter gäller helt andra regler.

Transportstyrelsen kan som nämnt ta ut en tilläggsavgift på 500 kronor för en obetald trängselskatt. Centrala studiestödsnämnden, CSN, kan ta 450 kronor i avgift för den som har glömt eller slarvat med avbetalningen på studielånen. Åren 2016–2017 fick den in drygt en miljard kronor på det sättet och pengarna går direkt in till statskassan.

Skatteverket kan också ta ut höga avgifter för uteblivna deklarationer. Myndigheten har en avgiftsskala som börjar på 650 kronor och avancerar till högre summor, ibland tusenlappar. I en tidigare fPlus-artikel uttryckte Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, sin frustration över avgifterna.

– Vi har påtalat att det är ett mycket trubbigt instrument att använda. Vi vill ha in en deklaration, inte hålla på att bötfälla människor, sa han.

Ett företag skickar dessutom ofta flera påminnelser och sedan ett inkassokrav innan en person skickas vidare till Kronofogden. Staten kan däremot skicka personen dit direkt efter en utebliven betalning.

Niels Paarup-Petersen tycker att myndigheternas avgifter är orimliga, särskilt när de ställs i relation till företagens villkor.

– Myndigheter som exempelvis Lantmäteriet kan inte gå i konkurs om det inte kommer in en betalning. Men det kan ett enskilt företag göra.

fPlus kontaktade näringsminister Ibrahim Baylan och finansmarknadsminister Per Bolund för kommentarer angående riksdagsdebatten och förseningsavgifterna men båda har avböjt.

Om lagförslaget

  • Den nya lagändringen ”Presentation av betalningssätt vid marknadsföring av betaltjänster online” föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
  • Ett handlande som strider mot kravet ska anses otillbörligt mot konsumenter vid tillämpning av marknadsföringslagen.

Källa: Regeringen

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer